Vilhelmina södra sameby

Transkript

1 Vilhelmina södra sameby Renskötsel och vindkraft utifrån en planerad vindkraftetablering i Svanabyn, Dorotea kommun Lisa Persson En kort beskrivning av Vilhelmina södra samebys verksamhet. Syftet är att beskriva de kumulativa effekterna och de specifika effekter som vindkraftprojektet i Svanabyn medför samt planerade åtgärder.

2 1 Inledning Eftersom varje samebys situation är unik och markanvändningen ser olika ut i olika områden åste det i varje ärende analyseras vilka konsekvenser en vindkraftetablering kan få. Det är också viktigt att beakta det kumulativa exploateringstrycket, vilka konsekvenser en vindkraftetablering kan få tillsammans övrig konkurrerande markanvändning. Vindvision Norr AB planerar att etablera upp till 6 vindkraftverk på Hemberget sydväst om Svanabyn i Dorotea kommun i Västerbottens län inom Vilhelmina södra samebys renskötsel område(bild 1). Genom samråd med samebyn och litteraturstudier har Vindvision Norr försökt att sätta sig in i samebys förutsättningar att bedriva renskötsel. Detta för att utreda vilka konsekvenser den aktuella vindkraftetableringen medför för samebyn och för att gemensamt med samebyn komma fram till åtgärder som reducerar påverkningsgraden av etableringen. Bild 1 Översiktskarta vindkraftprojekt Hemberget, Svanabyn. 2

3 2 Samebyar i Västerbotten I Västerbottens län finns sju samebyar. Sex av dessa är fjällsamebyar som har sina marker från kust till fjäll. Fjällsamebyarna är Gran, Ran, Ubmeje tjeälddie, Vapsten, Vilhelmina Norra och Vilhelmina södra samebyar. Den återstående samebyn, Malå sameby, är Sveriges sydligaste skogssameby och har sina marker från Sorsele och ned till kusten 1. Bild 2. Samebyarna markområden i Västerbotten Vilhelmina södra sameby (VSS) är den sydligaste fjällsamebyn inom Västerbottens län. VSS bedriver renskötsel från konventionsområdet i nordväst och ner till Höga Kusten i öst. Samebyn har sin åretruntmark, dvs. mark där renskötseln får bedrivas året om, ovan odlingsgränsen inom Dorotea och Vilhelmina kommuner. Vinterbetesmarkerna, där renskötsel får bedrivas 1 oktober-30 april, omfattar Åsele, Strömsund, Sollefteå samt Kramfors och Örnsköldsvik kommuner. VSS består av 19 rennäringsföretag och har omkring 40 medlemmar (2011 års uppgifter). Högsta tillåtna renantalet är 8000 djur i vinterhjorden(årskalvar ej inräknade) 2. 1 Länsstyrelsen Västerbotten och Sametinget 2 Sametinget 3

4 3 Renskötsel året Vilhelmina södra sameby För att ge en översiktlig bild av hur den planerade vindkraftanläggningen berör samebyns markanvändning beskrivs årscykeln inom samebyn. Rennäringens årscykel delas normalt in i åtta årstider med början på våren då vajorna föder sina kalvar. Vår Väderleksförhållandena är avgörande för när flyttningen börjar från vinterbeteslandet mot vår- och sommarlandet. Flyttningen planeras så sent som möjligt i april månad eftersom det fortfarande kan vara djup och hård snö i fjällområden vilket gör markbetet svår att nå. Beroende på föret tar flytten mellan 9 till 14 dagar att genomföra. Vid bärande skarföre går flytten relativt snabbt och lätt med en breddad renhjord. När föret är mindre bärande måste renarna söka andra alternativa vägar, flytten går långsammare och renarna går mer samlat efter varandra. Under 2011 inleddes flytten den 25-27/4. Flytten bör gå snabbt då betet är dåligt under vägen. Samtidigt går det inte att pressa renarna, ju lugnare flytten är desto bättre är det för renarna. Renarna stödutfodras under flytten med pellets och hö eller ensilage. Efter första maj släpps renarna fritt ovan odlingsgränsen. Flyttning har då skett från vinterbeteslandet till fots eller på lastbil. Renskötseln bedrivs nu kollektiv på Gitsfjället. De senaste åren har det mestadels varit 2-3 grupper med renar men ibland upp till 5-6 grupper. På Gitsfjället finns särskilt bra markbete. Blaikfjället och lågfjällen västerut samt området söder om Gitsfjället är viktiga som reservbetes områden med både mark- och trädväxande lav. En viss bevakning sker i slutet av april och i början av maj för att renarna inte skall vända tillbaka öster om odlingsgränsen om väderleksförhållandena är svåra. Bevakning av renar sker även till följd av störningar av rovdjur och turism. Vår- och försommar Vajorna drar sig västerut inför kalvningstiden. Kalvningslandet sträcker sig därför långt västerut efter fjälldalarna. Där smälter snön tidigare än på högfjället vilket ger det bete som behövs. Marken bör vara smått kuperad, skyddad från vind och sydsluttning. Vajorna kalvar i regel på samma plats och vid samma tid år från år. Under kalvningstiden är vajan mycket störningskänslig. Både yttre störning, kyla och rovdjur kan utgöra ett hot mot kalvens överlevnad. Under denna period bevakas renarna mer intensivt mot störningar. Samebyn ansöker även om skoterförbud inom kalvningsområden vid behov. Efter kalvningen kommer en lugn period för såväl renen som renskötarna. Renen söker sig nu till björkskog, myrmarker och bäckdrag där grönskan kommer tidigt. Försommaren är något av en återhämtnings- och uppbyggnadsperiod för renen. Den får beta i lugn och ro fram till den tid då värme, mygg och insikter infinner sig. Ett bra försommarbete innebär att de vuxna renarna snabbt kan återhämta vad de tappat i vikt under vintern. För renskötaren är detta ofta en tid för byggnads- Sommar Beroende av väderleksförhållandena så påbörjas kalvmärkningen kring midsommar och avslutas i början av augusti. Det är en hektisk tid för renskötaren som under flera sommarveckor får vända på dygnet eftersom kalvmärkningarna i huvudsak sker på kvällen och natten då det är som svalast. Arbetet med samlingar kan ta flera dagar beroende på väder och vind. Renarna är oftast spridda över stora områden och samlas ihop med hjälp av 4

5 helikoptrar och motorcyklar men också till fots. Vid kalvmärkningarna används mestadels fasta arbetshagar. Samebyn har också en mobil kalvmärkningshage som används vid behov. Med hjälp av helikopter transporteras den mobila anläggningen till den plats var renarna finns. Helikoptern flyger samtidigt ut den personal som behövs för att uppföra hagen. VSS samt Frostvikens norra samebyar har gemensam kalvmärkning. Under högsommaren befinner sig de flesta renarna från Gitsfjället i öster till högfjällsområdet i väster. När insekterna blir till obehag drar sig renarna upp mot högre fjällområden med snölegor. Renarna besväras främst av kormflugor och svalgbromsar. Det är två insekter vars larver har renen som värddjur. Samebyn har även sommarbetesmarker på norsk sida enligt renbeteskonventionen. Området avgränsas av ett renstängsel mot Norge. Sensommar Under sommarhalvåret har VSS renarna på norsk sida inom Jietnamen och Saxfjennfjäll. Sensommaren är en intensiv betesperiod för att bygga upp fettdepåer inför brusten och vintern. Småviltsjakten börjar den 25 augusti och pågår tom den 15 mars. Den fria jakten är ett problem för VSS då den kan störa både uppbyggnadsperioden, samlingen till slakt och brunsten. Ett område kan avlysas genom att jakten förbjuds inom ett specifikt område under en tidbegränsad period. Sensommar- och höstland Under hösten finns renarna på bete inom hela området från norska gränsen och österut till odlingsgränsen. Samlingar inför höstslakt sker vid anläggningen i Froskonbäcken. Här sker den största delen av slaktuttaget under hösten. Under september månad efter sarvslakten påbörjas älgjakten. Både jakt och fiske är en del av samebyn verksamhet och mycket viktigt för både självhushållningen och ekonomin. I mitten av september infaller brunsten. Under denna period är det viktigt att inte renarna störs. Störningar kan leda till att betäckning sker senare eller inte alls. Höstland Den här perioden börjar när frosten och snön kommit för att stanna. Renarna söker sig nu till betesmarker med kvarvarande grönska, gräsrika skogsområden och myrar. Detta bete utnyttjas så länge snötäcket är under 30 cm och innan den starka vinterkylan sätter in. Renarna övergår sedan gradvis till lavbete. Nu börjar renarnas vandring mot vinterbeteslandet. Under förvintern samlar renskötarna renarna för skiljning till vintergrupper och för slakt. Huvuddelen av höstslakten sker i november och december. Kalvarna väger då mellan 30 och 50 kg. Även vajorna når sin högsta vikt i november. Samling sker västerifrån mot arbetshagen i Brännåker. Vilhelmina södra skiljer ut till fem eller sex vinterbetesgrupper. Resterande delen av slakten sker också i Brännåker. Skiljningsarbetet kan ta upp till en månad innan samebyns hela renhjord har gått igenom skiljningshagen. 5

6 Flyttning till vinterbeteslandet sker per fot på traditionellt vis efter flyttleder eller på lastbil. De grupper som flyttar per fot kommer ner till vinterbeteslandet i januari/februari. De grupper som flyttar med lastbil lastar av renarna en bit ner på vägen och flyttar den resterande sträckan till fots. Detta för att inte komma för fort till vinterbeteslandet och för att spara på lavmarkerna. Vintergrupperna flyttar till följande områden; Området kring Hälla samt österut och söderut; från Junsele åt sydöst mot Storsjön; området mellan Hermansjön och Hällvattnet; området mellan Solberg, Degersjön, Stor tågsjön och Stor Uttersjön samt mellan Östby, Myckelgensjö och Agnsjön. Bild 3 Vinterland Renarna har nu delats upp i mindre vintergrupper som hålls åtskilda och flyttar mellan olika betesmarker under vintern. Renhjorden bevakas mot störningar och kontrolleras så att renarna håller sig inom samebyns betesområde. Under år med dåliga betesförhållanden kan renarna spridas över ett större område och arbetsbelastningen ökar. Vid sämre betesförhållanden stödutfodras renarna med pellets och ensilage. Vinterbeten Betet under vintern består till största delen av olika lavar och bärris. Tillgången på vinterbete beror i första hand på betets tillgänglighet inte på områdets storlek och lavförekomst. Vinterbetesmarkerna är oftast inte sammanhängande, utan uppdelade på grund av annan markanvändning. Vintergrupperna måste därför flytta mellan olika betesmarker. Det kan också förekomma stora problem med nedisning av betesmarkerna eller hård skare. Vinterbetet är en flaskhals för många samebyar. 6

7 Vårvinterland Vintergrupperna är stationära hela vintern förutom normala rörelser mellan olika betesområden inom vinterlandet. Under vårvintern, mars-april, finns renarna inom vinterbetesområdet så länge som möjligt. En del grupper kan inför vårens ankomst förflytta sig allt längre västerut inom vårvinterlandet beroende på betestillgång i olika områden. När snötäcket tinar ihop och sedan fryser ihop så att skarsnö bildas börjar flytten mot barmarksbetet igen. Det är viktigt med tillgång till bra flyttvägar. Tidigare var älvarna viktiga flyttstråk, men för många samebyar har vattenregleringarna försvårat flytten. Också andra verksamheter påverkar flyttningarna. För några samebyar är förflyttningarna numera så svåra att genomföra på marken att de sker med lastbil. 4 Anläggningar Samebyns anläggningar för den praktiska driften av renskötseln finns spridda över hela samebyns område. Bild 4. Arbetshage Granliden Renvaktarstugor Renvaktarstugorna används av renskötarna i det praktiska renskötselarbetet, ägs av samebyn och är placerade på strategiska platser inom samebyns renbetesområde. Arbetshagar Arbetshagar är den samlade beteckningen för kalvmärknings, flytt-, övernattnings, slakt- och skiljningsanläggningar. Vissa hagar används också för av- och pålastning av renar vid 7

8 lastbilstransporter. Tillfälliga mobila hagar kan sättas upp där det är geografiskt möjligt att samla och driva renarna som t.ex. vid naturliga beteshagar och trivselland. Arbetshagarna skall så långt möjligt skyddas från störningar. Vilhelmina södra sameby använder liksom övriga samebyar helikopter, skoter, motorcykel och lastbilar i renskötselarbetet. 5 Riksintresse för rennäringen Inom samebyarnas betesmarker kan en stor andel av arealen utpekas som riksintresse för rennäringen. Upp till 30 % av samebyns marker kan erhålla denna status. Viktiga områden som kan ha status som riksintresse är flyttleder, övernattningsbeten, naturliga samlingsställen, svåra passager, speciella betesområden, områden kring anläggningar samt renhagar 3. Det finns inga områden eller utpekade strategiska platser av riksintresse för rennäringen i eller i anslutning till den planerade vindkraftanläggningen. De närmaste riksintressena, på ett avstånd av ca 3-4 km, är två flyttleder som går på varje sida av Hemberget. Bild 5. Riksintresse för rennäringen och vindkraftprojekt Hemberget, Svanabyn. 3 Sametinget 8

9 Bild 6. Bild från Rya ca 7 km norr om Hemberget som ses i bakgrunden. Riksintresse för rennäringen. Flyttleden sträcker sig ca 700 meter från Rya nere vid Saltsjön. 6 Markanvändning inom vindkraftprojekt Svanabyn För Vilhelmina sameby är i dagsläget Hemberget ett lågutnyttjat område. Markanvändningen är dock dynamisk och anpassar sig efter de villkor/förhållanden som råder vid ett visst tillfälle. Dessa förhållanden kan vara störningar, betestillgång, väder, förändringar i landskapet mm. 7 Konkurrerande markanvändning I både fjäll- och skogsområden ökar intresset för olika former av markanvändning och samebyarna påverkas därmed av många olika verksamheter. Det är både närings- och fritidsintressen bestående av allmän samhällsutbyggnad, skogsbruk, jakt-, fiske-, och vandringsturism samt fritidbebyggelse. Det moderna skogsbruket som bedrivs över stora markarealer har på ett genomgripande sätt förändrat förutsättningarna för renskötseln. Järnvägar och vägar bildar barriärer som påverkar renarnas möjlighet att förflytta sig. Gruvor och täkter har tagit stora ytor i anspråk som tidigare användes för bete. Storskalig vattenkraftutbyggnad har undandragit betesmarker i dalgångarna och gjort det svårare att flytta renar utmed älvarna. Turistanläggningar gör att renarna undviker vissa områden. När var och en av dessa exploateringar beaktas, behöver de inte ha så stor negativ påverkan. Men tillsammans samverkar de till att fragmentera landskapet genom att minska samebyns tillgång till olika säsongsbeten och möjligheten att kunna använda betesmarkerna på ett så smidigt sätt som möjligt. 9

10 Vid all bedömning av hur rennäringen påverkas av nya verksamheter är det därför viktigt att väga in samebyns hela påverkanssituation. Nedan beskrivs konkurrerande markanvändning inom VSS betesmarker. 8 Konkurrerande markanvändning Vilhelmina södra sameby Skogsbruk VSS betraktar skogsbruket som den omgivningsfaktor som har störst påverkan på renskötseln. Stora delar av Vilhelmina södra samebys marker är påverkade av modernt skogsbruk särskilt inom vinterbetesområden. Det trädlevande lavbetet har minskat drastiskt vilket innebär stora förluster av viktiga betesmarker. Då snöförhållandena gör markbetet otillgängligt, särskilt under våren, utgör hänglaven det enda naturliga betet. Även fjällbarrskogarna är till stora delar avverkade Slutavverkningar resulterar i många negativa effekter för renskötseln 4 : På stora kalytor packas snön hårdare vilket gör det svårare för renen att gräva fram föda. Slutavverkning på flyttvägar medför svårigheter att flytta renarna samlat. Om naturliga samlingsställen och rastbeten berörs minskas både vilo- och betesmöjligheter för renen. Markberedning innebär minskad tillgång på marklav Gödsling av skogsmark gynnar bärris och gräs på bekostnad av lav. Skogsbilvägar styckar sönder betesmarker och gör att renarna sprids över ett större område. Planteringar av contortatall är täta och svårframkomliga för renarna. De täta bestånden gör också att återväxten av marklav försvåras. Infrastruktur- Stambanan och inlandsbanan Stambanan är ett hinder som är svårt att passera. Den täta tågtrafiken utgör en påtaglig risk för att renarna blir påkörda. Det är också svårt att få renarna och beta i området. Därför flyttas sällan renarna sydost om stambanan. Inlandsbanan sträcker sig i nord-sydlig riktning genom hela samebyns marker. Den passeras vid flyttningar mellan årstidsland samt vid naturlig strövning mellan olika betesmarker Gruv och täkt verksamhet 5 Undersökningstillstånd: Inom Vilhelmina södra samebys marker finns det omkring 25 beviljade undersökningstillstånd som rör sig om både mineralfyndigheter och uranbrytning. Gruvföretaget International Gold Explorations, IGE har begärt att få undersöka kopparhalten i berggrunden vid Stekenjokk hos Bergsstaten. Tidigare har gruvbrytning pågått i Stekenjokk. Beviljade bearbetningskoncession för malm: 4 Vilhelmina södra sameby 5 Bergsstaten och Vilhelmina södra sameby. 10

11 Boliden Mineral beviljades år 2002 bearbetningskoncession från Bergstaten för brytning av zink, silver, koppar, guld och bly vid Rockliden. Rockliden ligger i närheten av Degersjö i Örnsköldsviks kommun. Bearbetningsområdet är ca 36 ha. Samma år beviljades också bearbetningskoncessioner för sex områden inom Dorotea kommun. Dessa områden ligger nära flyttled samt ett kärnområde för VSS. Vindkraft 6 Befintlig vindkraft Klimpfjäll Vattenfall vindkraft AB har tre vindkraftverk i Klimpfjäll inom åretruntmarkerna. Bleikevare O2 har uppfört 18 vindkraftverk på Bliekevare i Dorotea kommun. Anläggningen ligger inom samebyns åretruntmarker Planerad vindkraft Storbergskullen Åsele Kraft AB planerar att anlägga 17 vindkraftverk vid Sängsjön nordväst om Åsele. Området ligger inom samebyn vinterbetesmarker vid ett viktigt betesområde. Skallberget-Storberget TCC AB och Nordex Sverige AB planerar att anlägga en vindkraftpark omfattande högst 70 vindkraftverk på Skallberget, beläget ca 22 km SSÖ om Åsele i Åsele kommun.. Kvällåliden TCC AB och Nordex Sverige AB sökte i januari 2010 tillstånd för en vindkraftpark omfattande högst 40 vindkraftverk. Kvällålidenprojektet inryms i ett område beläget ca 8,5 km öster Åsele samhälle. Solberg (Bräntet) Solberg Vindkraft AB har tillstånd att bygga 41 vindkraftverk på Bräntet, nordväst om Solberg i Örnsköldsviks kommun. Området ligger inom samebyns vinterbetesmarker. Stigshöjden På Stigshöjden i Örnsköldsviks kommun har företaget Eystrasaltvind bygglov för åtta vindkraftverk om maximalt 150 m. Området ligger inom samebyns vinterbetesmarker. Blodrotsberget Holmen AB planerar att anlägga 34 vindkraftverk på Blodrotsberget i Örnsköldsviks kommun. Området ligger inom samebyns vinterbetesmarker. Vattenkraft Vattenkraftsutbyggnad inom samebyn betesmarker är Ångermanälven i sin helhet från Ransaren till älvens utlopp i Bottenhavet, Borgasjö och Rörströmsälven. Vatten regleringen 6 Länsstyrelsen Västerbotten, Miljöenheten och Vilhelmina södra sameby. 11

12 har resulterat i förluster av betesmark och opålitliga isar pga. av de nivåförändringar som kan ske i vattenmagasinen. För rennäringen försvåras renskötseln av opålitliga isar, eftersom den bl.a. är beroende av framkomligheten mellan olika betesområden. Turism Stora fjällanläggningar för turism inom VSS marker är Borgafjäll, Klimpfjäll och Saxnäs. VSS anser att skoteråkningen inom fjällområdet och allmänhetens dåliga medvetenhet om behovet av hänsyn till rennäringen ger upphov till störningar då renarna flyttar västerut till fjällen med början under april månad. Under hösten gör den fria småviltsjakten att renarna störs och flyttar till andra områden. 9 Konsekvenser Vilhelmina södra sameby Betesbortfall Vindkraftsparken på Hemberget, Svanabyn, innebär ett betesbortfall för samebyn och även om markförlusten är relativt liten kommer området inte att kunna nyttjas på samma sätt som förut. Hemberget, området för den aktuella vindparken används dock i dagsläget inte frekvent av samebyn. Störningar Den ökade aktiviteten i området kan komma att påverka renarnas rörelsemönster och födosök. Det är främst under anläggningsfasen som störningar i form av mänsklig aktivitet uppstår. Hinder Ett splittrat landskap med vindkraftverk och vägar kan upplevas som barriärer och förändra förutsättningarna för renskötseln. Det kan även vara svårt att driva renarna mot eller förbi en vindkraftspark. Hälsa Samebyn medlemmar känner att deras psykosociala situation är försämrad. De känner en stark oro för framtiden och att arbetsbelastningen ökar i takt med att antalet exploateringsplaner inom samebyns marker tilltar. 10 Åtgärder Vilhelmina södra sameby Lokalisering och utformning av vindparken Anläggandet av vägar och uppställningsplatser för fundament kommer att göras på ett sådant sätt att så liten areal som möjligt tas i anspråk. Befintliga vägar kommer att nyttjas så mycket som möjligt och kabeldragningar i så stor utsträckning som möjligt göras utmed vägarna. Anläggning och drift Vid anläggning ska samebyn kontaktas så att anläggnings- och byggarbetet kan anpassas till samebyns aktiviteter. Av säkerhetsskäl ska det finnas möjlighet att tillfälligt stänga av alla vindkraftverken under den tid det behövs för flyttning och för eventuell kortare vistelse 12

13 inom det planerade vindkraftsområdet. Vilhelmina södra sameby ska ha möjlighet att snabbt kunna få kontakt med en för vindparken driftsansvarig person via mobiltelefon. Ersättning Vilhelmina södra sameby och Vindvision Norr AB har nått en överenskommelse gällande ekonomisk ersättning till samebyn som en kompensation för den ökade störningen inom samebyns marker. Kontakt Vindvision Norr avser att hålla kontakt med samebyn kring vindkraftanläggningens utformning och anläggande. 11 Bedömning Vindkraftetableringen på Hemberget, Svanabyn är en relativt bra lokalisering sett utifrån Vilhelmina samebys nuvarande markanvändning. Det är dock viktigt att analysera de sammanvägda effekterna för rennäringen, hur tillkommande störningskälla påverkar renskötseln tillsammans med de störningskällor som redan finns. VSS betesmarker används idag av många olika markanvändare vilket gör att renskötseln försvåras påtagligt. Det medför att samebyns förutsättningar för att bedriva renskötsel ständigt förändras och därmed också markanvändningen. Markförlusten orsakat av det aktuella vindkraftprojektet är dock relativt liten i förhållande till samebyns totala betesmarker. Det finns heller inga områden eller utpekade strategiska platser av riksintresse för rennäringen i eller i anslutning till den planerade vindkraftanläggningen. VSS informerades på ett tidigt stadium om vindkraftplanerna på Hemberget, Svanabyn. Vindvision Norr haft kontakt med samebyn under hela projektets gång för att kunna tillgodose önskemål från samebyn på ett så optimalt sätt som möjligt. Vidare har en överenskommelse träffats gällande ekonomisk ersättning till samebyn som en kompensation för den ökade störningen inom samebyns marker. Vindvision Norr avser att även fortsättningsvis ha fortlöpande kontakt med samebyn gällande utformning och anläggande. Den slutliga bedömningen är att det aktuella vindkraftprojektet har en lämplig omfattning och lämplig lokalisering utifrån de rådande omständigheterna. 13

14 12 Källförteckning Bokreferenser Geijer, U. (2003). Renskötselrätt. Luleå: Sàmiid Riikkasearvi/ SSR, Forskningsförmedlingen. Gustavsson, K. (1989). Rennäringen en presentation för skogsfolk. Skogsstyrelssen. Artikelreferenser Vistnes, I.,Nelleman, C. (2000). När människor stör djur- en systematisering av störningseffekter. Boazodiehtu, 3, 1-3. Vistnes, I.,Nelleman, C. (2000). När människor stör djur- en systematisering av störningseffekter. Boazodiehtu, 3, 3-6. Länsstyrelsen Västerbotten. (2007). Vilhelmina södra sameby- en beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel. Umeå Referenser till Internetkällor och Internetmaterial Enoksson, M. (2011). Näring och samhälle. Svenska samernas riksförbund (SSR). (2011). Länsstyrelsen Västerbotten, Naturvårdsenheten. (2011)Rennäring. Länsstyrelsen Västerbotten, Miljöenheten. (2011)vindkraft. Referenser till lagar och lagtexter SFS 1971:437. Rennäringslag. Stockholm: Landsbygdsdepartimentet. SFS 1993:384. Rennäringsförordningen. Stockholm: Landsbygdsdepartimentet. Muntliga referenser Vilhelmina södra sameby: Åsa Baer, Laila Daerga och Tomas Nejne. (