INLEDNING TILL. Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: var serien indelad i två underserier: I, Utrikes handeln och II, Utrikes sjöfarten blev delserierna sammanförda till: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Föregångare: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, Täckningsår: Generalsammandrag öfver rikets import och export / Generaltullstyrelsen Stockholm, Täckningsår: Sammandrag af consulernes insände skepps-listor öfver till deras districter år... anlände och derifrån afgångne svenska fartyg / Commerce-Collegium Efterföljare: Berättelser om handel och sjöfart år... från de förenade rikenas konsuler. Stockholm, Täckningsår: Utdrag ur konsulsberättelserna fanns i tabell 6 i BISOS F för åren Därefter hänvisning till dessa berättelser för åren i tabell 6 och för åren i tabell 8. I inledningen till häftena 1891:I-1894:I (Utrikes handel) hänvisas till berättelserna. i vilka årligen offentliggörandet i tryck sker. Från 1895 offentliggörs konsulsberättelserna av Sveriges allmänna exportförenings tidskrift Svensk Export. Sjöfart : berättelse för år / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Handel : berättelse för år... / av Kommerskollegium. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Statistiska meddelanden. Ser. C, Månadsstatistik över handeln / utgiven av Kungl. Kommerskollegium. Stockholm : Kommerskollegium, Kommersiella meddelanden / utgivna av Kungl. Kommerskollegium. Sammanfattad utgivningstid: Stockholm : Kungl. Kommerskollegium, Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), BISOS F digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-f0-9301_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. F) UTRIKES HANDEL OCH SJÖFART. I. UTRIKES HANDELN. KOMMERSKOLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR (POUR UN RÉSUMÉ EN FRANÇAIS VOIR PAGE XIII.) STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse I. Fransk resumé Tabellbilagor: Tab. 1. Värdet af år 1893 till Sverige införda och derifrån XIII. utförda varor, fördelade i grupper 1.» 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper Qvantitet och värde af från riket år 1893 utförda varor, fördelade i grupper 25.» 4. År 1893 införda varor, som icke äro inräknade i rikets införsel enligt tab. 1 och tab » 5. Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1893 reimporterade varor 33.» 6. Under år 1893 reexporterade varor Nederlagsrörelsen i riket år Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år » 9. Sveriges omedelbara handel med andra länder år 1893, efter de in- och utförda varornas beräknade totalvärde 84.» 10. Sveriges omedelbara handel med andra länder åren , efter de in- och utförda varornas beräknade totalvärde i jemna tusental 85.» 11. De till särskilda tullplatser i riket år 1893 införda varor, hvilka i värde uppgått till minst 5,000 kronor 86.» 12. De från särskilda tullplatser i riket år 1893 utförda varor, hvilka i värde uppgått till minst 3,000 kronor 130.» 13. Uppburna tullafgifter under åren » 14. Nederlags- och transitupplagsafgifter åren » 15. Försäljningsvärdet af år 1893 olofligen införda och förbrutna dömda varor 155.» 16. Värdet af år 1893 till Stockholm, Göteborg och Malmö införda och derifrån utförda varor, fördelade i grupper 156.» 17. Inhemtade uppgifter å de under år 1893 gällande medelpris för vissa varor 157. Alfabetiskt register öfver in- och utförda varor 158. Sveriges utförsel till Norge år 1893, enligt norsk statistik Table des matières. Page. Rapport au Roi I. Résumé en français Tableaux annexés: Tabl. 1. Valeur des importations et des exportations, en 1893, XIII. par classes de marchandises 1.» 2. Quantité et valeur des importations, en 1893, par classes de marchandises Quantité et valeur des exportations, en 1893, par classes de marchandises 25.» 4. Marchandises importées qui n'entrent pas dans l'importation indiquée par les tableaux 1 et Marchandises qui, d'après le tarif de douane en vigueur, sont assujetties à un droit d'entrée, mais qui ont été réimportées en franchise Marchandises réexportées en » 7. Commerce d'entrepôt en » 8. Importations et exportations, en 1893, par pays de provenance et de destination 42.» 9. Mouvement du commerce direct, en 1893, avec les pays étrangers, en vue de la valeur totale des marchandises 84.» 10. Mouvement du commerce direct de la Suède avec les pays étrangers, en vue de la valeur totale des marchandises, » 11. Importations aux différentes places de douane, en 1893, de marchandises représentant une valeur d'au moins 5,000 couronnes 86.» 12. Exportations des différentes places de douane, en 1893, de marchandises représentant une valeur d'au moins 3,000 couronnes 130.» 13. Droits de douane prélevés » 14. Droits d'entrepôt » 15. Valeur de vente des marchandises saisies en » 16. Valeur des importations et des exportations, en 1893, de Stockholm, de Göteborg et de Malmö par classes de marchandises 156.» 17. Prix moyens, en 1893, de certaines marchandises Index alphabétique des marchandises importées et exportées Exportation de la Suède pour le Norvège, d'après la statistique norvégienne, en

6

7 TILL KONUNGEN. Den underdåniga berättelse, som, jemlikt föreskrift i den för Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium gällande instruktion, härmedelst inför Eders Kongl. Maj:t framlägges, utgör första delen af Kollegii redogörelse för Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1893 och omfattar utrikes handeln under nämnda år.

8 II Hela handelsomsättningen med utlandet. Varugrupper: Lefvande djur. Från motsvarande redogörelse för år 1892 afviker föreligiramle berättelse hufvudsakligen derutinnan: att i den redogörelse, som i tub. 8 meddelas för sådana eljest tullpligtiga varor, hvilka på grund af nådiga förordningen den.'i() maj 1890 eller den s. k. Mellanrikslagen blifvit tullfritt införda frän Norge, jemväl uträknats de tullbelopp, som skulle hafva påförts ifrågavarande artiklar, derest tull skolat för dem erläggas; samt att till berättelsen fogats en bilaga, deri med stöd af den norska handelsstatistiken för år 1893 leninas en särskild redogörelse för de under detta år från Sverige till Norge utförda varor, h vil ken bilaga är egnad att i någon mån komplettera den svenska statistikens bristfälliga uppgifter angående särskildt landväga utförseln till Norge. Då likväl i den norska statistiken värdena å de från och till särskilda länder in-och utförda varor Iiimas angifna endast för ett fåtal mera betydande artiklar, äro i förenämnda bilaga blott qvantitetsuppgifter meddelade. De i det följande angifna värden af in- och utförseln, såväl livad handeln med hvarje särskildt land beträffar som i fråga om rikets handel i allmänhet, hafva jemlikt nådiga föreskrifter beräknats efter gångbara medelpris i svensk hamn, med afdrag af tull för ile införda varor, som äro sådan afgift underkastade. A) Hela handelsomsättningen med utlandet. Sammanlagda värdet af Sveriges hela handelsomsättning under ar 1893, med frånräknande af reimporterade, reexporterade ocli de i tab. 4 redovisade införda varor, utgjorde 6(50,9(50,956 kronor, hvaraf för införda varor 332,689,289 kronor och för utförda varor 328,271,667 kronor. Till jemförelse med förhållandet i afseende å in- och utförseln under föregående år meddelas i nedanstående öfversigt årliga medeltalsvärden för samtliga femårsperioder från och med år 1861 äfvensom årssiffrorna från och med 1889, allt i kronor: för de under grupp 2 innefattade varor närmare skall påvisas, utförselvärdets fall till stor del varit beroende derpå att sagda vara hlifvit alltför högt värderad under de närmast föregående åren. Beräknad på grund af de anförda siffrorna, liar handelsbalansen, i livad den kan sägas bero af förhållandet mellan inoch utförseln, statt, sig väsentligt annorlunda än föregående år, i det att utförselns relativa värde stigit från % år 1892 till 4î)"67 % år 18!)ii, i hvilket hänseende efterföljande procenttal meddela närmare upplysning rörande jemväl förhållandena under tidigare år från och med början af 1800-talet: Tankes värdet af Sveriges varubyte ined främmande länder jemnt fördeladt på rikets medelfolkmängd, komina år 180i? på bvarje inbyggare kr., hvaraf för införda varor OJhio kr. oeh för utförda varor 08"J7 kr. En dylik i efterföljande tablå utförd fördelning jemväl för tidigare år lemnar en åskådlig bild af liandelsoinsättningens utveckling relativt till landets folkmängd sedan begynnelsen af 18GO-talet: Häraf framgår, att under sistlidet år införselvärdet minskats med 27,b'27,000 kronor, motsvarande 7-07 %, ocli utförselvärdet med 1,028,000 kronor, motsvarande 0-31 %, samt att omsättningens sammanlagda värde sålunda nedgått med 28,655,000 kronor eller 4 - io %. Såsom en väsentligen bidragande orsak till angifna minskning i omsättningens beräknade värde torde här böra framhållas den högst afsevärda nedsättning, som egt rum i de till Kollegium för år 1893 uppgifna medelprisen (tab. 17) å vissa mera betydande artiklar, såsom bland andra fisk och spanmål. Beträffande förstnämnda vara har emellertid, såsom längre fram vid redogörelsen B) Varugrupper. Af de olika varugrupper, i hvilka allt sedan år 1871 handelsartiklarne efter en i det hela oförändrad plan uppdelats i tabellerna 1 3 af Kollegii liandeisstatistiska redogörelser, leninas i det följande en jemförande öfversigt med angifvande af varornas värde i kronor och ined uträknade ârsmedeltal för femårsperioderna. 1) Den första gruppen, innefattande lefvande djur, företer följande omsättningsvärden :

9 Matvaror af djur. Spanmål och produkter deraf. III Biide in- och utförselvärdena for lefvande djur äro, såsom synes, i fortsatt sjunkande, ehuru beträffande införseln tillbakagången år 1893 varit jemförelsevis mindre betydande än förhållandet varit med utförseln, hvilken lidit af de liännnande inverkningar, som af vissa andra länder utöfvats på densamma. Huru omsättningen bland de fyra vigtigaste hithörande djurslagen, nemligen hästar, nötkreatur, far och svin, gestaltat sig under de sista fem åren, inhenitas af nedanstående sammanställning, der såväl in- som utförselvärdena äro angifna i kronor: 2) Varor, som innefattas under benämningen matvaror af djur, hafva varit föremål för in- och utförsel i den omfattning, som nedanstående siffror utvisa: fisk, beräknats liigre värden än för år Med hänsyn till den skilnad i pris, som förefinnes mellan, å ena sidan, sill ocli, å andra sidan, öfriga fisksorter, har nemligen, sedan Kollegium träffat anstalter för att nyssnämnda artikel från och med år 1894 kunnat uppdelas i de båda grupperna sill och andra slag, hvarigenom ett noggrannare bestämmande af hithörande värden möjliggöres, af föreliggande uppgifter rörande utförseln af fisk under innevarande år redan kunnat inhemtas, att den vida öfvervägande delen utgöres af sill'), i anledning hvaraf Kollegium ansett sig böra reducera det hittills antagna värdet för fisk, 25 öre pr kg., och för år 1893 beräknat detta, efter för ändamålet inhemtade upplysningar, till 10 öre pr kg. Men äfven om för vissa af hithörande varuslag minskningen af anförda skäl delvis är skenbar, så är den beträffande andra artiklar i denna grupp, för hvilka värdet är 1893 måst beräknas högre än år 1892, i sjelfva verket större äu som af de ofvan angifna värdebeloppen framgår. Såsom af tab. 11 och 12 närmare inhemtas, har verklig minskning i synnerhet drabbat införseln af fläsk, som sjunkit med 3,(Ï59,900 kg. eller nära 50 %, samt utförseln af färsk fisk, hvilken minskats med 13,317,325 kg. eller inemot 15 % } och af saltad m. m. sill, hvaraf år 1893 utfördes 1,921,477 kg. mindre än år Den betydande minskningen i omsättningen af dessa varor har ej kunnat uppvägas af den ökning, som visat sig i införseln af olika slag utaf saltad m. m. fisk, 2,371,590 kg., och i utförseln af smör, 2,971,437 kg. llärnedan meddelas en sammanställning af utförselvärdena under de sista fem åren för de vigtigaste af de till denna grupp hörande artiklar: 3) För spanmål och produkter deraf, hvilka varor äro sammanförda i en grupp, hafva de årliga in- och utförselvärdena beräknats till nedan angifna belopp: Medan införselvärdena inom denna grupp, hvilka allt sedan början af 1880-talet varit i nedgående, för år 1802 utvisade en afsevärd stigning, hufvudsakligen på grund af ökad import af Mäsk, saltad, inlagd, torr eller rökt fisk och ägg, samt utförseln af hithörande artiklar tillförene visat ett ständigt ökadt såväl absolut som relativt värde, till livars höjande bidragit ej endast den år från år tilltagande smörexporten, utan äfven, och under de senare åren i proportionsvis ännu högre grad, den stegrade utförseln af färsk fisk, sa företer år 1893 omsättningen inom ifrågavarande grupp en ansenlig, till mer än 13 millioner kronor uppgående minskning, fördelande sig på införseln ined 3,034,000 kr. eller lg-;,8 % och på utförseln med 10,055,000 kr. eller 14-<n %. Till någon del beror denna tillbakagång, livad utförseln beträffar, derpå, att för år 1893 å vissa varor, förnämligast färsk Af denna öfvcrsigt bestyrkes det tor öfrigt kända förhållandet, att Sverige, som ännu pä 1870-talet kunde räknas till de sädesexporterande länderna, numera är ett öfverviigande sadesimporterande land. Men öfverskottet af införsel, som för år 1892 uppgick till mer än 2ö millioner kronor, har dock under ar 1893 nedgått till inemot 12 mill. kr. Denna förändring är hufvudsakligen att tillskrifva den betydligt ökade exporten af 1 ) Uuder tiden januari oktober 1894 exporterades 64.l mill. kg. färsk sill och endast 2'3 mill. kg. andra slug af färsk risk.

10 IV Kolonialvaror. Frukter och trädgårdsväxter m. m. Spirituosa. Spånadsämnen. haj ve, hvaraf är 1893 utfördes för 10,424,000 kr. mera än år 1802, motsvarande en höjning af nära 100 %. Värdet af under de senaste fem åren införd ouialen råg och lu-ete samt utförd omalen hafre inhetntas af nedanstående sammanställning, livarvid bör ihågkonunas, att särskildt för råg och hvete priserna för är 189o måst beräknas åtskilligt lägre än föregående år: Handeln på utlandet med målen spanmal afser hufvudsakligen införsel af rå«- och hveteinjul, for hvilka varuslag iinportvärdena under aren varit följande: Bland hithörande varor, som representera ett större införselvärde, äro de förnämsta humle, torkade jilonnrion in. m. saint mandel, af hvilka artiklar ar 1893 infördes för resp. 1,430,000, 5G1,000 och 530,000 kr. Bland utförda varor inom donna grupp märkas i tulltaxan ej specificerade frukter, bär vc.lt grönsaker (lingon, blåbär m. ni.), hvaraf år IH9'6 exporterades 3,494,000 kg. med ett värde af 700,000 kr., medan år l«i)2 af samma varuslag utfördes 2,57(3,000 kg. om 515,000-kr. (i) En särskild grupp bilda spirituösa och andra dryckesvaror, med nedanstående oiusättningshelopp: 4) Den fjerde stora gruppen omfattar sådana varor, hvilka i handeln förekomma under benämningen kolonialvaror och som pfvetvis lnifvudsakligen äro föremal för import: För de till denna grupi» hörande, mycket betydliga konsumtiunsartiklarnc kaffe landets största importartikel, socker (siruj) och melass deri ej inbegripna) samt tobak hafva införselvärdena under de fem seuaste åren varit följande: Den betydliga ncdgâny, som tir 18ÎI3 o»t rum i importen af hithörande varor, beror pa den till följd af skärpta tullbestämmelser inträffade minskningen i införsel af konjak och vin. Medan nemligen år 1892 af förstnämnda vara infördes för 2,119,000 kr. och af sistnämnda för (>,871,000 kr., uppgick ar 1893 införseln af samma varor till resp. 048,000 och 1,341,000 kr., utvisande således en minskning af 1,171,000 kr. för konjak och 0,530,000 kr. för vin. 7) Den under benämningen ttpaiiiulsiimiicit i handelsstatistiken kända gruppen företer följande omsättningsvärden: Utförseln af kolonialvaror utgöres i regel hufvudsakligen af artiklarne choklad saint siruj) (inkl. melass), af hvilken sistnämnda vara år 1898 utfördes 4,390,000 kg. med ott värde af 220,000 kr. I afseende k beräkningen af detta värde nia anmärkas, att, sedan af sakkunnig person upplysts, att Sveriges utförsel af sirup och melass afser uteslutande det billigare slaget, melass, till grund för densamma lagts ett betydligt lägre pris än ar b) Af den jemförelsevis mindre betydande varugrupp, som omfattar frukter och trädgårdsväxter m. m., hafva in- och utförts artiklar till nedanstående värdebelopp: 1 ftirhiillande till 1801 utvisa do bada senaste arens iuförselvärden för denna grupp en ej oväsentlig minskning. Denna, förklaras dels doraf att importen af liufvudartikeln ofiirgad bomull nedgått frän 14"9 mill. kg. år 1891 till 13-3 niill. kg. är 1802 och 11-2 mill. kg. ar 18055, dels deraf att det af Kollegium för åren 1802 och 180i5 inliemtude medelpriset ä den andra stora artikeln inom denna grupp eller ofärgad ull utgör endast omkring liälften af 1801 ars medelpris, hvilken nedsättning

11 Garn och tråd m. m. Manufakturvaror af spånadsämnen. Djur- och gödningsämnen. Fabrikat af hår, skinn m. m. Talg, oljor m. m. V emellertid, enligt livad upplyst blifvit i Kollegii underdåniga berättelse tor ar 1892, i viss mån är att tillskrifva den omständigheten, att sagda artikel förut blifvit för högt värderad. 8) För varor tillhörande gruppen garn, tråd och repslageriarbeten m. m. äro in- och utförsel värdena följande: Införseln utvisar, såsom synes, för redogörelseäret någon ökning, mödan deremot värdet å utförseln för år 1893 föga skiljer sig frän föregående år. Ökningen i införselvärdet Leror i>ä ökad import af olika slag ullgarn, Ii vilken vuxit med 784,000 kr., och af bomullstråd, utvisande en ökning af nära 400,000 kr. Minskning i import liar egt rum i fråga om två- eller rlertrådigt, ofärgadt bomullsgarn, h va ra f införts för inemot 500,000 kr. mindre än år i)) För den stora grupp af handelsartiklar, som ingå under benämningen manufakturvaror al' snåuadsämncu, äro följande värdebelopp angifna: 1 afseende ä den minskning, som ar 189o U])pstått i införselvärdet för varor tillhörande denna grupp och som nästan uteslutande berör artikeln gödningsämnen, hvaraf importerats för 2'ti mill. kr.»lindro än år 1892, bör upplysningsvis erinras, att thoinasfosfat och omalen s. k. thomasslagg, hvilka förut sammanförts med ej specificerade slag af gödningsämnen, men från och med år 189o blifvit särskildt upptagna, ansetts böra åsättas ett betydligt lägre värde än det, hvarmed de förut ingått under den gemensamma rubriken ej specificerade slag, och att endast i följd liäraf samfälda värdet å införda gödningsämnen sjunkit. Andra hufvudartiklar inom ifrågavarande grupp äro, beträffande införseln, lindar och skinn, alla slag, hvaraf sistlidet år importerades 5 -? mill. kg. med ett beräknadt värde af IO5 mill. kr. mot!) ', mill. kg mill. kr. år 1892, beroende ökningen i värde hufvudsakligen på stigande import af beredda hudar och skinn af annat slag än pelsvcrk, samt, i fråga om utförseln, oberedda hudar och skinn, hvilkas sammanlagda värde i regel, ehuru under de två sista åren icke till fullo, motsvarar gruppens halfva utförselvärde. 11) De under benämningen fabrikat af hår, skinn, ben, horn m. m. till en grupp sammanförda artiklar ingå i handelsomsättningen med följande värdebelopp: Hithörande varor omfatta med hänsyn till importvärdet onikr. V7 af rikets hela införsel och utgöra sedan gammalt Sveriges förnämsta importvarugrupp. Den till nära 4 - ii mill. kr. uppgående minskningen i importvärdet för år 1893 drabbar i synnerhet sidenväfnader, med lvi mill. kr., ylleväfnader, med 2"i mill. kr. 1 ), och diverse manufakturvaror, med 2'Ö mill. kr., livaremot ökning egt rum i afseende å införselvärdet för bomulls väj'noder med I/5 mill. kr. beroende på stegrad import af ej specificerade slag af dylika väfnader. Hvad exporten angår, träffar minskningen de olika slagen af väfnader, af hvilka utförts för l -5 mill. kr. mindre än år 1892, medan dereinot utförseln af diverse manufakturvaror stigit med nära 200,000 kr. 10) Varor, sammanfattade under gruppbenämningen hår, fjäder, skinn, ben, horn och andra djurämnen samt gödningsämnen, hafva varit föremål för in- ooh utförsel i den omfattning, som efterföljande sammanställning utvisar: Största betydelsen inom förevarande grupp har artikeln sko/hit, hvaraf år 1893 iinportvärdet, som redan 1892 «edgått från 2'i till l - s mill. kr., ytterligare sjunkit till 1 mill. kr., medan deremot exportvärdet för redogörelseåret visar någon stigning (G3.000 kr.). 12) Den i ordningen tolfte varugruppen omfattar talg, oljor, tjära, gummi och likartade ämnen med följande oinsättningsvärden: 1 ) Beroende på nedsättning i det beräknade värdet å från Norge importerade ylleväfnader, nom), från 10 kr. pr Irg. år 1892 til) 3 kr. pr kg. nr 1893.

12 VI Fabrikat af talg, oljor m. m. Oarbetade och arbetade trävaror. Färger m. m. Diverse växtämnen. Omkring ' 4 "f»leuna införsel utgöras af diverse från utlandet lieintade, i gällande tulltaxa under rubriken oljor upptagna varor. Ehuru öfver hufvud taget importen inom förevarande grupp ar 189o något minskats, liar dock en anmärkningsvärd stegring i införseln egt rum i fråga om vissa af hithörande artiklar, såsom framför allt renade mineraloljor (fotogen ni. ni.), hviiraf importerats (i"s mil!, kg. mera än år 1892, motsvarande en förhöjning af varans införsel värde med 900,000 kr. Af utförseln består i regel»/ 3 af tjära och tjärlärma, livaraf år 189o exporterades "n mill. kg. med ett värde af 041,000 kr. mot o\i mill. kg. om 772,000 kr. år ) Fabrikat af taly, oljor m. m. hafva in- och utförts till följande värdebelopp: nämnda exportartikels betydelse i jeniförelse ined öfriga utförda varor ej oansenligt minskats. Trävaruexportens tyngdpunkt ligger i plankor ork baltens samt bräder; och halva dessa betydande artiklar under de senaste fem åren utförts till följande värden: 15) För gruppen arbetade trävaror har årliga in- odi utförseln utvisat nedanstående värdebelopp: Ilufvudartiklar inouï denna grupp äro, livad införseln vidkommer, arbeten af kautschuk och gultaperka (galoschcr ni. 111.), livaraf år 18!)3 importerades till ett värde af 1,{)87,00<) kr., deraf för 1,0(55,000 kr. från Ryssland, samt, i fråga imi utförseln, tvål, som exporteras nästan uteslutande till Norge, och livaraf värdet år 1895 uppgick till 054,000 kr. 14) Det ined hänsyn till utförselns storlek främsta rummet bland samtliga varugrupper intages af oarbetade (sågade eller tillhuggna) trävaror, hvilka varit föremål för in- och utförsel i den omfattning, soin efterstâende siffror utvisa: Om också förevarande grupp ar 1893 i jemförelse ined nästföregående år företer en något minskad omsättning, så har dock i det hela taget omsättningen inom gruppen under den här ifrågavarande tidsperioden, såsom synes, varit stadd i ganska stark tillväxt, såväl absolut taget som med hänsyn till gruppens relativa betydelse. Bland hithörande till främmande länder utskeppade varor äro snickarearbeten (värde ar 1893: 3,814,000 kr.) trämassa (pappersmassa) och tändstickor de vigtigaste, och har utförseln af sistnämnda tvenne varuslag under 1893 och närmast föregående fyra år med hänsyn till värdet varit som följer: Utförseln år 1893 af onrbetade trävaror, landets förnämsta handelsvara, öfversteg sanmia utförsel 1892 beträffande qvantiteten med 99,000 kbin. (171 %) och i fråga om värdet med öfver 4 mill. kr. (378 %) Den relativt större ökningen i värdet förklaras af de något högre pris, som för en del af ifrågavarande artiklar lagts till grund för beräkningen år Afven 0111 sålunda den för år 1892 förekommande minskningen icke visat sig vara konstant, låter sig likväl i de tal, som beteckna förhållandet mellan å ena sidan hvarje särskild varugrupp och å den andra rikets export i sin helhet, skönjas en betydlig relativ tillbakagång för oarbetade trävaror, i det att proportionen, som under första hälften af 1870-talet utgjorde 41-43%och närmast följande femårsperiod steg till %, derefter nedgått, sä att den är 1893 utgjorde 34-5i'. %, hvilket utvisar att före- Den betydande nedgången i tändsticksexporten beror huvudsakligen utförseln til! Tyskland (ar 1893 till värde af endast 3-3 mill. kr. mot ;V<j mill. kr. 1892). l(i) Gruppen färger och färgningsämnen företer följande omsättningsvärden : 17) Under benämningen diverse ämnen ur växtriket 1 ) äro till en grupp sammanförda varor, livilkas Ärliga in- och utförselvärden beräknats uppgå till följande belopp: 1 ) Denna grupp har förut benämnts»åtskilliga andra växtämnen och deraf beredda produkter».

13 Papper m. m. Fabrikat af växtämnen. Mineral: råämnen och fabrikat. VII 20) För varor, sammanfattade under benämningen mineral: råämnen och oformade fabrikat, ställer sig värdet af den årliga in- ocli utförseln på följande sätt: De förnämsta iuförselartiklar, tillhörande denna varugrupp, liro oljekakor, linfrö, klöfcer- och ej specificeradt gräsfrö samt korkbark, med följande resp. importvärden år 1893: 3 5 inill., 2'n mill., 1 9 mill. samt 1 2 mill. kr. 18) Gruppen papper och pappersarbeten, som genom en under senare tider med undantag för sistlidet år ständigt ökad utförsel af alster från landets pappersbruk numera intager en betydande plats inom exportindustrien, företer följande omsättningsvärden: Siiväl in- som utförselvärdena hafva, såsom synes, under år 1893 sjunkit. Minskningen i införselvärdet beror hufvudsakligen derpå, att det värde, 1 kr. 50 öre pr kg., som förut beräknats å ej specifieeradt papper från Norge, hvaraf år 1893 importerades 1,479 ton mot 1,548 ton år 1892, befunnits vara allt för högt och i följd deraf reducerats till 25 öre pr kg. Exportvärdets sjunkande är åter väsentligen att tillskrifva minskad utförsel af samma hufvudartikel inom denna grupp, som för år 1892 förorsakade en ansenlig stegring i sagda värde, nemligen i tulltaxan ej specificerad! papper, hvaraf år 1893 utfördes 10,175 ton med ett värde af 24'3 mill. kr. mot 16,91fi ton och 25-4 mill. kr. år En rätt betydlig ökning har egt rum i utförseln af papperstapeter och bårder: från 175,000 kg. af 701,000 kronors värde år 1892 till 290,000 kg. med ett värde af 1,159,000 kr. år ) Af jemförelsevis underordnad betydelse är den närmast i ordningen följande gruppen, hvilken omfattar andra fabrikat af växtämnen, hufvudsakligen halm- och korgmakarearbeten. Det beräknade värdet å in- och utförseln af hithörande varor inhemtas af nedanstående siffror: Import värdets fall år 1893 för hithörande varuslag härrör i främsta rummet från en afsevärd, till närmare 1 / i mill. kr. uppgående minskning i införseln af artikeln fosfor. Den icke obetydliga stegringen i gruppens utförsel värde beror åter hufvudsakligen på en förökad export af artiklarne jernmalm, cement, ej specificerade jordarter samt till gödningsämnen ej hänförlig slagg. De vigtigaste varorna inom gruppen, i fråga om införseln, äro stenkol, landets näst största importartikel, samt salt, oraffineradt och raffineradt. Rikets import under de fem senaste åren af dessa båda hufvudartiklar inhemtas af nedanstående sammanställning utaf varuvärdena, hvarvid emellertid bör anmärkas, att s. k. medicinskt samt glaubersalt efter den 21 juni 1892 i tulltaxan ej längre hänföras under salt och ej heller i denna öfversigt blifvit inräknade i nämnda artikel: Af särskild betydelse för utförseln af till denna grupp hänförliga varor äro våra inhemska malmer, hvilkas utskeppning till främmande länder under åren omfattat följande värden : Af den år 1893 exporterade jerniualmen, i allt 484,05/) ton, utskeppades, såsom framgår af tab. 12, från Luleå 2(30,754 ton, tydligtvis Gellivaramalm, mot 139,194 ton år 1892 och endast 450 ton under det närmast föregående året. 21) Gruppen mineral: formade fabrikat (andra än metaller) företer följande omsättningsvärden:

14 VIII Metaller. Metallarbeten. Fartyg, maskiner m. m. Mynt m. m. Hithörande varor utgöras till ej ringa del af glas- och lervaror, hvarunder inbegripas porslin, teyol va. ni. livad utförseln siirskildt vidkommer, märkes artikeln arbetad sten, hvaraf år 1893 exporterades till ett värde af 4,003,000 kr. Förutom ökad glas- och stenexport har till utförsel värdets höjning i någon mån bidragit det förhållande, att artikeln rör och rördelar af lera, hvaraf år 1803 utfördes 7,321 ton med ett värde af 430,000 kr., fornt inberäknats i grupp 24 under maskiner, redskap och verktyg, i tulltaxan ej specificerade. 22) För gruppen metaller, oarbetade eller till en del arbetade, hafva beräknats följande in- och utförsel värden: fr. o. m. den 21 juni 1892 inbegripna elektriska ledningskablar m. m., bvaraf under redogörelseåret infördes. r >72,000 kg. med ett värde af ivs mill. kr. 24) Varor, sammanfattade under gruppbenämiiingen fartyg, vagnar, maskiner, instrument och ur, hafva varit föremål för inoch utförsel i den omfattning, nedanstående siffror angifva: Omkring balfva införseln och, på en ringa bråkdel när, hela utförseln utgöras af jern och Mål. Tliiraf importeras liufvnilsakligen dels tack- och barlastjern, år 1893 till ett värde af Va mill. kr. mot Vy mill. kr. år 1802, dels ock valsade eller smidda plåtar, Ii va ra f värdet 1893 uppgick till Vy mill. kr. mot VH mill. kr. nästföregående år. Exporten utgöres i synnerhet af följande slag och har för dessa under de sista fem åren uppgått till nedan angifna värdebelopp: Större delon af hithörande artiklar utgöres af hvarjehanda sias; af maskiner, redskap och verktyg, och infördes af dessa varor Ar 18!);) för 7"i mill. kr. mot 11 ( niill. kr. ar 18i>2. Att gruppens importviirde för ar 1898 nedgått, beror pä den minskade införseln af för jordbruket ej afsedda, i tulltaxan icke specificerade maskiner in. in. samt fartyg med tillbehör. Af dessa båda varuslag infördes netnligen nnder redogörelsearet för resp. ">'3 och 1 mill. kr., men under ar 1892 för resp.!? och i> mill. kr. Med afseende h utförseln förtjenar anmärkas den ökade exporten af för jordbruket afsedda maskiner, i all synnerhet separatorer, som är utfördes till ett värde af Is mill. kr. mot <h> mill. kr. år f>) Uppgifterna angående den årliga in- och utförseln nf mynt utvisa följande belopp: 23) Af melallarlteten hafva till riket inforts och derifriin utförts följande i värden angifna lielopp: 2(5) Den sista stora varugruppen, hvilken omfattar artiklar, som ej äro till någon af förestående grupper hänförliga, såsom apoteksvaror, böcker och taflor, flyttsaker, leksaker och livarjehanda slöjdvaror, företer följande omsilttningsvärden: Gruppen omfattar en mängd olika artiklar, mestadels jernoch stålvaror samt arbeten af koppar, kopparlegeringar och ej specificerade metaller. Särskildt torde böra framhållas den i regel jemförelsevis betydande varan jevnvägsskenor, livaraf ar 189?» importerades omkr. 42 mill. kg. med ett värde af f> mill. kr., samt koppar- och annan ej specif. metalltråd, derunder

15 Omsättningen med svenska och främmande fartyg samt landvägen. Varubytet med olika länder. IX Af nedanstående öfversigt inhemtas de i det föregående omförmälda varugruppernas relativa betydelse för landets inel 1er utförsel samt för handelsomsättningen i dess helhet år 1893: D) Varubytet med olika länder. C) Omsättningen med dels svenska, dels främmande fartyg samt landvägstrafiken med Norge. Till upplysning om den andel i varuomsättningen, som belöper sig på såväl svenska som främmande, och deraf särskildt norska, fartyg samt pä landvägstrafiken med Norge, och hvarom tab. 9 innehåller uppgifter i absoluta tal för år 1893, meddelas följande procenttal för de på dessa olika sätt in- och utförda varornas värden under perioden : För Sveriges direkta handelsförbindelser med hvarje särskildt land redogöres närmare, förutom i nyssnämnda tab. 9, dels i tab. 8, som innehåller specificerad sammanställning af införseln från och utförseln till de olika länderna under år 1893, med angifvande af varornas såväl qvantitet som värde, dels i tab. 10, som meddelar en öfversigt af rikets omedelbara handel med andra länder efter de in- och utförda varornas beräknade värde under åren Då det emellertid torde vara af synnerligt intresse att erhålla en öfverblick af förhållandena i sistnämnda hänseende jemväl under äldre tider, meddelas i en å nästföljande sida intagen tablå jeinförande medeltalsuppgifter för femårsperioderna från och med 1861 samt årssiffrorna för beträffande värdet af varubytet med utlandet. Häraf inhemtas, bland annat, att Sveriges utrikes handel under hela den ifrågavarande tidrymden varit i öfvervägande grad rigtad på varubyte med i första rummet Storbritannien och Irland, dernäst Tyskland och sedan Danmark, hvilka länder tillsammans upptagit omkring 7 / 10 af rikets samfalda omsättning. Varubytet med Norge har stigit afsevärdt under de sistförflutna åren intill 1893, då hufvudsakligen dels på grund af nedsättning af förutvarande värden för åtskilliga artiklar, dels i viss mån till följd af norska regeringens den 31 oktober 1892 utfärdade och under hela redogörelseåret ännu gällande förbud mot införsel från Sverige af nötkreatur, får och svin, såväl insom utförsel värdena sjunkit ej obetydligt, medförande i afseende å omsättningen i dess helhet en minskning af inemot 6 mill. kr. eller något öfver 11 %. Beträffande 'särskildt införseln står Tyskland sedan ett årtionde tillbaka främst bland samtliga länder och har dermed

16 X Tull, nederlags- och transitupplagsafgifter. Värdet af Sveriges varubyte med främmande länder under femårsåtertagit den plats, det innehade under 18G0-talet, men som under hela 1870-talet intogs af Storbritannien och Irland. Af utförseln går ännu bortåt hälften (45 - oo % år 1893) till sistnämnda land, som, enligt h vad tablån utvisar, under 1870-talet årligen mottog af Sveriges utförselvaror i genomsnitt öfver 52 %, hvaraf omkring fjerdedelen utgjordes af den numera relativt mindre betydande artikeln spanmål. Frankrike, som ända till medlet af sistförllutna årtionde, med undantag för perioden , var näst Storbritannien den förnämsta afnäiuaren af svenska handelsartiklar, har sedan dess undanträngts af såväl Danmark som Tyskland och intager för närvarande fjerde rummet bland exportländerna. E) Tull, nederlags- och transitupplagsafgifter. Sammanlagda bruttobeloppet af den för införda varor år 1893 uppburna tull, hvari då ej inbegripas lastpenningar, konfiskationer m. m., har, på sätt tab. 13 utvisar, utgjort 36,382,504 kr. ocli understiger den år 1892 i sådan afgift influtna summa med 208,969 kr., motsvarande 0.57 %. Tullinkomsterna hafva enligt beräkning under sistlidet år minskats för bland andra följande varor med nedannämnda belopp: fläsk 665,000 kr., omalen spanmål 347,000 kr. (minskningen träffar i synnerhet majs), raffineradt socker 688,000 kr., konjak 250,000 kr. samt vin 495,000 kr. A andra sidan hafva tullafgifterna stigit för följande vigtigare artiklar med nedan angifna belopp, nemligen hvete- och rågmjöl sannnanlagdt 374,000 kr., oraffineradt

17 Stockholms, Göteborgs och Malmö utrikes handel. XI socker 502,000 kr. samt ej för jordbruket afsedda maskiner m. in. 267,000 kr. De städer, i hvilka tulluppbörden under någotdera af de tvenue sistförflutna åren uppgått till belopp öfverstigande en million kronor, äro följande: Afgifterna för begagnad nederlagsrätt inbragte år 1893, såsom af tab. 14 inhemtas, 163,722 kronor mot 172,186 kronor år 1892, och i transitupplagsafgifter inflöto förstnämnda år 2,632 kronor mot 2,609 kronor år F) Stockholms, Göteborgs och Malmö utrikes handel. För vinnande af en så noggrann kännedom som möjligt om den andel rikets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, haft i det samfälda varubytet med främmande länder är, i likhet med hvad beträffande de båda förstnämnda städerna i 1891 års handelsberättelse och då för första gången egde rum, efter antagna grunder en värdeberäkning af berörda tre städers perioderna (i medeltal) samt åren

18 XII Stockholms, Göteborgs och Malmö utrikes handel. tullkanimaredistrikts in- och utförsel verkstäld, och äro resultaten af denna beräkning sammanförda i en särskild tabell, n:r 16, h vari de olika artiklarne grupperats på enahanda sätt som för riket i sin helhet i tab Enligt de i förenämnda tabell meddelade sifferuppgifter hafva under år 1893 till Stockholm införts varor för i rundt tal 99-9 mili. kr. (1892: mill. kr.), till Göteborg för 87 mill. kr. (1892: 93-- mill. kr.) och till Malmö för 36 mill. kr. (1892: 38 7 mill. kr.), medan under samma år utförts varor från Stockholm för inalles 24 mill. kr. (1892: 24M mill. kr.), från Göteborg för 99M mill. kr. (1892: 98"8 mill. kr.) och från Malmö för 28 - fi mill. kr. (1892: 31M mill. kr.). Stockholms införsel under året öfverstiger således i värde införseln till såväl Göteborg som Malmö, den förra med 12-9 mill. kr., den senare åter med icke mindre än 64 mill. kr. Beträffande utförseln kommer deremot Stockholm i sista rummet, enär de derifrån utförda varorna belöpa sig till 75-) mill. kr. mindre än de från Göteborg och till 4 6 mill. kr. mindre än de från Malmö exporterade. Hela omsättningen utgjorde i runda tal för Stockholm 124 mill. kr., hvaraf införseln representerade 80c % och utförseln 19M %, samt för Göteborg och Malmö resp. 186M mill. och (54TI mill. kr., hvaraf införseln motsvarade resp. 46T6 och 5ö - 6'J % och utförseln resp. 53.2i och 44-3] %. Vid jemförelse med de för riket i sin helhet beräknade varuvärdena framgå följande procenttal: hafva särskildt följande importerats till Stockholm i mycket betydligare qvantiteter än till någondera af de båda andra städerna, nemligen matvaror af djur, spanmål och produkter deraf, spirituösa, manufakturvaror af spånadsämnen, fabrikat af hår och skinn ni. m., talg och oljor ni. ra. samt fabrikat deraf, äfvensom metaller och metallarbeten. Deremot har införsel af spånadsämnen (hufvudsakligeii bomull), garn och tråd m. ni., färger och färgningsämnen samt niineraliska råämnen försiggått i vida större skala till Göteborg än till Stockholm eller Malmö. Sistnämnda stad kommer icke hvad beträffar införseln med afseende å någon varugrupp till främsta platsen, men väl till den andra i fråga om t. ex. spånadsämnen, oarbetade trävaror och andra fabrikat af växtämnen. Vidkommande utförseln ega, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, såväl Malmö som i all synnerhet Göteborg en ansenlig öfvervigt i jemförelse med Stockholm. Denna öfvervigt härleder sig väsentligen från de båda förstnämnda städernas egenskap af betydande exportorter för en af landets vigtigaste utförselartiklar, nemligen matvaror af djur (hufvudsakligeii smör och fisk), hvaraf år 1893 exporterats till ett värde af 2(>7 mill. kr. från Göteborg och 14 2 mill. kr. från Malmö mot endast omkr. / mill. kr. från Stockholm, äfvensom, i fråga särskildt om Göteborg, från en öfvervägande utförsel af manufakturvaror af spånadsämnen, oarbetade och arbetade trävaror, papper och pappersarbeten samt fabrikat af mineral äfvensom oarbetade metaller och, livad beträffar Malmö, från en betydande export af lefvande djur och niineraliska råämnen (cement m. m.). De varugrupper, inom hvilka Stockholms utförsel i någon nämnvärd mån öfverskjutit de båda andra städernas, äro hufvudsakligeii talg, oljor och likartade ämnen samt diverse ämnen ur växtriket (väsentligen klöfveroch gräsfrö). Bland varugrupper, som i någon större omfattning under redogörelseåret varit föremål för införsel till de tre städerna, Stockholm den 1 november Kollegium får i öfrigt hänvisa till härvid fogade tabellbilagor samt till de»berättelser om handel och sjöfart från de förenade rikenas konsuler», som genom Kongl. Utrikesdepartementets försorg årligen i tryck offentliggöras. Underdånigst RICH. ÅKERMAN. HJALM. GULLBERG. Fredr. Grönwall.

19 XIII Les résultats généraux du mouvement commercial entre la Suède et les pays étrangers, pendant /'année 1893, se manifestent par les chiffres suivants, qui désignent les valeurs des marchandises dans les ports suédois, déduction faite des droits d'importation; Résumé. Comparativement à l'année précédente, le mouvement commercial de 1893 présente une diminution de l'importation de 38-4 millions de francs soit 7-67 %, et de l'exportation de 1-4 mill. de fr. ou O31 %. L'ensemble du mouvement commercial accuse donc une diminution totale de 39s mill. de fr. ou 4"IB % sur celui de l'année Comme le constatent les moyennes citées ci-après pour les périodes quinquennales depuis 1861, le commerce extérieur de la Suède a pris un développement toujours plus considérable pendant les dernières années: Si, dans cet aperçu, la valeur de l'importation dépasse régulièrement celle de l'exportation, la cause en dépend, en première ligne, de la différence du mode de calcul. La valeur des marchandises importées comprend p. ex. les prix du transport et du fret, qui n'entrent pas dans celle des produits exportés. Il est encore à observer que les chiffres relatifs à l'importation ne comprennent pas les articles réimportés en franchise, de même que les chiffres indiquant l'exportation ne se rapportent pas aux articles réexportés. A chacun des habitants du Royaume il revient, en 1893, de la valeur des marchandises importées fr., de la valeur des marchandises exportées fr., et, par conséquent, de l'ensemble du mouvement commercial fr. La valeur des divers articles qui, en 1893, ont fait l'objet du commerce de la Suède avec d'autres nations ressortira du tableau suivant: Le tableau qui précède nous montre donc que les principaux articles d'importation ont été denrées coloniales, la valeur desquelles est fixée à 70 mill. de fr. (dont café 38 raill.), puis draps et toileries 66 mill. (dont pour laines 28 mill.), minéraux bruts 50 mill. (dont houille 34 mill., sel 3 mill.) et céréales 48 mill. (dont froment 21 mill., seigle 11 mill.). Actuellement et depuis une dizaine d'années, la Suède importe plus de céréales qu'elle n'exporte, mais dans le même espace de temps l'exportation des produits de ferme et de laiterie s'est augmentée notablement. Comme on le voit par le tableau, les plus grands articles d'exportation ont été: bois, évalués à 190 mill. de fr. (dont madriers et planches 129, allumettes 11 et pâte de bois 15 mill.), produits alimentaires d'animaux 80 mill. (dont beurre 56, poisson 14 mill.), et métaux non-travaillés ou travaillés en partie 41 mill. (dont fer et acier 39 mill.). Les pays avec lesquels la Suède entretient les plus vives relations commerciales sont, depuis longtemps, Grande-Bretagne et Irlande, Allemagne et Danemark, qui réunis comprenaient 71-2 % de l'ensemble du mouvement commercial en La valeur de l'importation et de l'exportation, pendant la dite année, était pour ces pays: 1 Couronne = 1 39 franc; 1 Franc = 0 72 couronne.

20

21 TABELLBILAGOR.

22

23 Tab. 1. Värdet af år 1893 till Sverige införda och derifrån utförda varor, fördelade i nedanstående grupper. 1

24 2 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år med angifvande af tullsats och beräknad Anmärkning: I denna tabell ingå hvarken sådana införda varor, som finnas upptagna i tab. 4 och tab. 5, eller under året på nederlag

25 1893 införda varor, fördelade i grupper; tullinkomst för de tullpligtiga varorna. upplagda, men derifrån icke förtullade varor. 3

26 4 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

27 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 5

28 6 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

29 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 7

30 8 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

31 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 9

32 10 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

33 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 11

34 12 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

35 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 13

36 14 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

37 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 15

38 16 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

39 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 17

40 18 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

41 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 19

42 20 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

43 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 21

44 22 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

45 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda (Forts.) varor, fördelade i grupper. 23

46 24 Tab. 2. Qvantitet och värde af till riket år 1893 införda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

47 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1893 utförda varor, fördelade i grupper. I denna tabell ingå icke under år 1893 reexporterade eller från nederlag utförda varor, hvilka finnas upptagna i tab. 6 och tab

48 26 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1893 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

49 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1893 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 27

50 28 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1893 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

51 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1893 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 29

52 30 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1893 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.)

53 Tab. 3. Qvantitet och värde af från riket år 1893 utförda varor, fördelade i grupper. (Forts.) 31

54 32 Tab. 4. År 1893 införda varor, som icke äro inräknade i rikets införsel enligt tab. 1 och tab. 2.

55 Tab. 5. Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1893 reimporterade varor, med uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartill införseln skett. Anmärkning. Då varorna angifvits såsom inkomna till annan ort än den, från hvilken de utförts, är anteckning derom gjord. De reimporterade varorna inräknas ej i rikets införsel enligt tab. 1 och tab

56 34 Tab. 5 (Forts.). Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1893 reimporterade uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartill införseln skett. varor, med

57 Tab. 5 (Forts.). Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1893 reimporterade varor, med uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartill införseln skett. 35

58 36 Tab. 5 (Forts.). Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1893 reimporterade uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartill införseln skett. varor, med

59 Tab. 5 (Forts). Enligt tulltaxan tullpligtiga, men tullfritt år 1893 reimporterade uppgift om länderna hvarifrån och orterna hvartill införseln skett. 37 varor, med

60 38 Tab. 6. Reexporterade varor år Dessa varor inräknas ej i rikets utförsel enligt tab. 1 och tab. 3.

61 Tab. 6. (Forts.) Reexporterade varor år

62 40 Tab. 7. Nederlagsrörelsen i riket år Anm. Från nederlag förfullade varor inräknas i rikets införsel enligt tab. 1 och 2, men deremot ej uppläggningar å nederlag. Från nederlag exporterade varor inräknas icke i rikets utförsel enligt tab. 1 och 3.

63 Tab. 7 (Forts.). Nederlagsrörelsen i riket år

64 42 Tab. 8. Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

65 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

66 44 Tab. 8. (Forts). Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

67 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

68 46 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

69 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

70 48 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

71 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

72 50 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

73 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

74 52 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

75 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

76 54 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

77 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

78 56 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

79 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

80 58 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

81 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

82 60 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

83 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år

84 62 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år 1893.

85 Tab. 8. (Forts.) Införsel och utförsel för hvarje särskildt land år