Forskning inom humaniora

Transkript

1 Högskolan i Gävle 2014 Forskning inom humaniora Möten med forskare på avdelningen för humaiora som berättar om sina forskningsområden.

2 Kavita Thomas Hur det lilla ordet men används i samtal Fokus i Kavitas doktorsavhandling But What Do They Mean? modeling Contrast Across Turns in Dialogue Signalled by But (2005), är hur det lilla ordet men används i samtal. Ett men kan göra skillnad i vad som sägs och uppfattas. När vi ses på hennes arbetsrum för att prata om hennes forskning, förklarar hon med ett exempel: Person A säger Greta Garbo var vacker och B svarar MEN hon blev aldrig gift. Ordet men kan i exemplet förmedla såväl förnekelse som rättelse och medgivande/eftergift. Hur ordet används berättar något om hur A och B relaterar till varandra i det speciella fallet. Sedan hon kom till HiG från forskarstudierna i Edinburgh, via en lärarutbildning i Göteborg och postdoc i Bremen och Aberdeen, har hon fortsatt följa sitt forskningsintresse om hur vi människor kommunicerar. Andraspråksinlärning och dito undervisning är ett sådant intresse som hon vill fortsätta utveckla, både i samarbete med kolleger inom svenska språket, men också med didaktiker och andra som möter andraspråksproblematiker. Kavita är väldigt intresserad av att tillämpa sina forskningsintressen i undervisningen. Jag anser att det är oerhört viktigt att förse studenter med språklig medvetenhet och bra grammatik särskilt inför framtida yrken som engelskalärare i skolan. Eleverna behöver kompetenta språklärare om de själva ska lyckas i sina engelska studier. Jag har en egen hemsida på nätet, men vill gärna att den är kopplad till HiG, säger hon och understryker vikten av att vara åtkomlig för kolleger inom både forskarsamhället och -inte minst- för studenter. Open access är inte bara något väldigt bra, säger hon, det är nödvändigt.

3 Per Vesterlund Harry Scheins liv och gärningar De senaste åren har Per Vesterlund tack vare ett rejält bidrag från Vetenskapsrådet kunnat fördjupa sig i Harry Scheins ( ) liv och gärningar. -Han var framsynt och förutsåg medieutvecklingen långt innan de flesta andra anade vad som var på gång, säger Per. Ett slående exempel är hur han i Medieutredningen 1972 framhöll vikten av att bygga ut kabel-tv. Med den tekniken i själva verket en tidig vision av bredband- kunde man uppnå dubbelriktad kontakt mellan sändare och mottagare, vilket var vida överlägset den ur hans ögon rätt primitiva videotekniken, som då hade lanserats. Han var ingenjör i grund och botten och förstod sig både på teknikens möjligheter och begränsningar, säger Per. Han var också en person som rörde sig i kulturella och politiska, läs socialdemokratiska, kretsar. Han föreslog till exempel att man skulle starta en statlig mediebyrå för att samordna utvecklingen av kabel-tv, tillsammans med näringslivet och privata intressen. En slags tredje väg mellan å ena sidan statlig kontroll, å andra sidan fria marknadskrafter. Men förslaget väckte ilska. Hur skulle kulturen, ja rentav demokratin påverkas av en sådan s-märkt propagandaapparat? Intressant är att inte en enda kvinna deltog i den omfattande debatten om förslaget, konstaterar Per. Harry Schein, som kom som judisk flykting från Österrike när han blott var 14 år, har gjort djupa avtryck i den svenska kulturpolitiken, framför allt som grundare av Svenska Filminstitutet, men också som en debattör och celebritet. Skvallerpressen rapporterade gärna om den välskräddade eleganten i vimlet på teater- och filmpremiärer. -Hösten 2015 hoppas jag vara klar med två böcker om Harry Schein, avslutar Per. En biografi i gängse mening, och en bok som bygger på det omfattande personarkivet; tolv kapitel ur det svenska 1900-talets mediehistoria.

4 Sarah Ljungquist Makten i berättelsen, genus och maktperspektiv Makten i berättelsen, är rubriken på det forskningsprojekt som Sarah Ljungquist, fil dr i litteraturvetenskap, starade Allt jag gör utgår från genus och det innebär att maktperspektivet är givet, säger Sarah. Hon berättar hur hon kontaktas av kolleger även från de andra akademierna, senast från Belastningscentrum. De publicerade en rapport nyligen om den könssegregerade arbetsmarknaden, som lett till att fler kvinnor än män får arbetsrelaterade skador. Även i värdegrundskurserna tar jag upp genus när jag vi studerar hur maktordningar opererar. Det slår igenom på alla områden som löneskillnader, inom sporten, hur vi klär oss, våldsutövning och så vidare. Hon har kommit att förknippas med det mesta som pågår innanför väggarna, som har med genusfrågor att göra och hon har många järn i elden. Inte bara som ämnesansvarig för både genusvetenskap och litteraturvetenskap, hon är även representant i forskningsnämnden och sitter i akademirådet på AUE. Hur hinner du med allt, undrar vi, och hon medger att tiden inte alltid räcker till. Hon kom nyligen tillbaks från en konferens i USA, där hon lade fram en text om Stieg Larssons Män som hatar kvinnor. Som om det inte räckte har hon tillsammans med kollegerna Ulrika Serander och Elisabeth Drion inlett ett Nordplussamarbete med baltiska kolleger under hösten och vintern. -Den april 2014 kommer de hit på besök.

5 Marko Modiano Språkanvändningen, sociala och psykologiska processer Jag främjar mångfald, inget uttal är bättre än något annat, alla uttal är vackra, säger Marko Modiano, lektor i engelska, när vi träffas för att prata om hans pågående forskningsprojekt. När han kom till Sverige från USA på åttiotalet var ungdomarna tydligare influerade av brittisk engelska. Utgångspunkten i Markos forskning är att språkanvändningen både handlar om sociala och psykologiska processer. Det är viktigt att vara medveten om vilken påverkan som studier av ett främmande språk kan ha för den enskildes integritet och identitetsskapande. - Multikulturell, det är min grej, ler Marko. - Sådana var normerna. Idag håller det på att luckras upp tack vare globaliseringen och ökat resande mellan kontinenterna. Både brittisk och amerikansk engelska, men även andra former av det engelska språket som vuxit fram, har idag gjort att normerna förskjutits. Euro-engelska är idag en realitet och väl etablerat som lingua franca i Europa. I övriga världen har sedan länge olika lokala versioner av engelskan praktiserats. Sedan många år har han verkat inom det lingvistiska fältet, men hans avhandling handlade om litteratur: Domestic disharmony and industrialization in D. H. Lawrence s early fiction (1987).

6 Charlotte Engblom Multimodialitet, eller kombinationen av ljud, bild, text och levande bilder Första mötet med en av våra seniora forskare, Charlotte Engblom, blev en intressant timme. Multimodialitet, eller kombinationen av ljud, bild, text, levande bilder, etc hos 7-8-åringar är något Charlotte belyser i sin pågående forskning. Barnen lägger ihop text och bild och skapar egna uttryck när de använder sina datorer. Även i skolmiljö arbetar didaktiker aktivt med skärmbaserad multimodial texthantering. Andra teman som hon behandlat i tidigare forskning är flerspråkighet och samtalsanalys. Det senare skrev hon om i sin avhandling 2004: Samtal, identiteter och positionering: Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö. Nästa steg i processen blir att bygga upp presentationen på humaniora-avdelningens hemsida: Högskolan i Gävle -> Akademin för utbildning och ekonomin -> Forskning vid akademin -> Forskarpresentationer. Bland annat kommer DIVAs publikationslista att länkas till sidan, så att revideringar sker automatiskt.

7 Lasse Mårtensson Digital Paleography -När vi träffas håller Lars Mårtensson på att färdigställa en presentation till ett symposium på Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala. Det ska bli ett smakprov på VR-projektet Digital Paleography and the Old Swedish Script: the quill feature method as a tool for scribal attribution. - Fast vi säger kort och gott From quill to bites, ler Lasse. Projektet, som har pågått i två år, är tvärvetenskapligt i ordets rätta bemärkelse. Han arbetar tillsammans med två forskare och tre doktorander i datorlingvistik vid Institutionen för informationsteknologi, Visuell information och interaktion, Uppsala universitet. Plus en gästforskare från Spanien fram till jul. Lasse är den litteraturvetenskapligt och historiskt sakkunnige i utforskningen av materialet, som utgörs av handskrivna medeltida manuskript. - Manuskripten är i allmänhet både odaterade och anonyma, men genom skrivarattribution eller skrivarbestämning, helt enkelt vem som skrivit vad, så kan man härleda textens ursprung, förklarar han. Genom bildanalys och jämförelser ända ner på bokstavsnivå. Hur känns det då att arbeta med tekniker, undrar vi. -Väldigt bra, faktiskt. Tvärvetenskapliga projekt har jag erfarenhet av tidigare. Ju närmre man ligger varandra inom det egna fältet, desto svårare är det, men i det här projektet är vi långt ifrån varandra. Det är rena Harry Potter-magin, det de sysslar med, säger han förtjust. Det här skulle vara intressant att titta på kan jag säga, och då kan de ta ställning till om det över huvud taget är möjligt att göra. De ifrågasätter inte de ämnesrelaterade aspekterna på min fråga, utan de är uteslutande intresserade av applikationen. Lasse gör en poäng av att fälten ligger så lång ifrån varandra. Varken revirstrider eller prestige lägger hinder i vägen. Han har redan börjat förbereda sig för nästa medelansökan, som tar både tid och kraft. -För att kunna se långsiktigt måste vi vara ute i god tid. Nuvarande VR-pengar ska vara förbrukade När han får någon stund över ägnar han sig åt en annan favoritsysselsättning, nämligen vår namnskatt, som han kallar det. Det är intressant både ur kulturhistoriskt och mentalitetshistoriskt perspektiv.

8 Matthias Sylwain Em fugiam volorum nos esequae dolent aut Em fugiam volorum nos esequae dolent aut aboressum quiatiorpos et reperionem ut autemperunt que lita sequi consequi consequas eium quid que et quat ut fugitibust harum faces aut vereprovidis aut perro consendisquo et, tesedit es magnienis poreprovitis mod quo ernat qui nonet, nobis sus secto beatqui consequist idelest quist, non ra commolore, arum ad quae nat. Ihici conseque nullabo resequis aut facea aut volor acerem hic torepudam fugitecupta nis dolorunt, aspellut labo. Ut et laborunt. Digent occatum nullatiatia excearumque pos num di alique serio escit dipsandunt unt, ullique veriant faceaquid mod et aut haria imeturerum essequatis dolutemperia aligent la ne nos sam, voloriossi dolor sincill atianda ectestiandae quae nissum laborrovit, tessimus sintus as ditia dem fugitis sequi derent. Ibus am eicia etur? Tem que sedit explabo. Uriaepe natur atium lab illecto bla apidebitam, conest, ut excea quodicatem faccatatendi volor sit et as arcilia cupta niae oditamet aut est, inctem int eos porum, ilitem es none nis quam qui blacea neceseniaere ipsum quiam que doles de pa qui dolum quatem sequi dolorro tores ut ant exere, quundis dolorem quis et laborepreic tem volest est quam id ut et harias vid maximol eceresequunt aut endus es elestem quisqui is maximus audit, sit laut evenit veles dolore vid ut mil ius, te pratqui comnim et, as aut odis voluptati vellabo. Ut laborum faces pori corum quis ut ut vitis eaquae maximus doluptatum etusantia quo officipit vent lacerferiam none sanda que por mos antus rehentu sapersp icimolu piendercit, custe volori dolore quia quam invelest, sunt restiist ressimpero et enis dolorep tatiatur, cum aliscil iquaspiet eos digendi tatem. Que rerum veliqui rerum laccus saero maxim qui sequate stiumqui occatus, officatio il ma nietum experfe rsperum nonsequid que arundunt rerum quis voluptasite pernate quae sit hit volorec tecatat

9 Margareta RönnBerg Ihici conseque nullabo resequis aut facea aut volor Ihici conseque nullabo resequis aut facea aut volor acerem hic torepudam fugitecupta nis dolorunt, aspellut labo. Ut et laborunt. Digent occatum nullatiatia excearumque pos num di alique serio escit dipsandunt unt, ullique veriant faceaquid mod et aut haria imeturerum essequatis dolutemperia aligent la ne nos sam, voloriossi dolor sincill atianda ectestiandae quae nissum laborrovit, tessimus sintus as ditia dem fugitis sequi derent. Ibus am eicia etur? Tem que sedit explabo. Uriaepe natur atium lab illecto bla apidebitam, conest, ut excea quodicatem faccatatendi volor sit et as arcilia cupta niae oditamet aut est, inctem int eos porum, ilitem es none nis quam qui blacea neceseniaere ipsum quiam que doles de pa qui dolum quatem sequi dolorro tores ut ant exere, quundis dolorem quis et laborepreic tem volest est quam id ut et harias vid maximol eceresequunt aut endus es elestem quisqui is maximus audit, sit laut evenit veles dolore vid ut mil ius, te pratqui comnim et, as aut odis voluptati vellabo. Ut laborum faces pori corum quis ut ut vitis eaquae maximus doluptatum etusantia quo officipit vent lacerferiam none sanda que por mos antus rehentu sapersp icimolu piendercit, custe volori dolore quia quam invelest, sunt restiist ressimpero et enis dolorep tatiatur, cum aliscil iquaspiet eos digendi tatem. Que rerum veliqui rerum laccus saero maxim qui sequate stiumqui occatus, officatio il ma nietum experfe rsperum nonsequid que arundunt rerum quis voluptasite pernate quae sit hit volorec tecatat

10