Karis Telefon Ab

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karis Telefon Ab 1920 2010"

Transkript

1 Karis Telefon Ab

2 Författare Leena Venho (sid. 1-21) och Maria Ollikainen (sid ) Utgivare Karis Telefon Ab Layout Tommi Jokivaara & Kristoffer Westerlund 2010 Pärmbilden: Telefonister vid centralen i Karis Uppifrån räknat: Margit Wasström, Astrid Nylund, Margit Ahlfors, Signe Nikander.

3 Karis Telefon Ab 90 år Året var 1876, när Alexander Graham Bell ringde sitt första telefonsamtal. Efter detta gick utvecklingen snabbt. I västnyland var det Fiskars bruk som var först med att bygga en telefonlinje. Bröderna Haglind gav allmänheten en möjlighet att bekanta sig med telefonen genom att i Ekenäs Notisblad den meddela att en profledning uppställes i dag emellan fröken Törnbloms och enkefru Lilljans restaurationer, der envar är i tillfälle att öfvertyga sig om apparatens utmärkthet. Efter detta började ett telefonnät breda ut sig i trakten. Nätet var dock delvis av mycket dålig kvalitet, vilket ledde till allmänt missnöje och den 10 oktober 1920 samlades intresserade från Karis och Snappertuna för att utreda bildandet av ett telefonbolag. Den 26 oktober 1920 grundades Karis Telefon Ab. Idag har Karis Telefon över aktieägare, varav största delen är privatpersoner som är bosatta i Raseborg. Karis Telefon är inte mera endast ett telefonbolag. Verksamheten har blivit mångsidigare och nuförtiden är vi en högklassig förmedlare av information, rörlig bild och tal. Nu i oktober fyller bolaget 90 år och står inför helt nya utmaningar. Karis Telefons aktieägare har på bolagsstämman år 2008 beslutat att det gamla koppartelefonnätet skall ersättas med ett modernt optiskt fibernät som når alla hem i Raseborg och Hangö. Målsättningen är att alla nya fiberabonnenter även skall bli bolagets aktieägare. På det sättet säkerställs att bolaget även i fortsättningen ägs lokalt och fortsätter att arbeta för det lokala samfundets välfärd. Ett optiskt fibernät har närmast obegränsad kapacitet och en livslängd på minst 50 år. Utvecklingen går vidare och utrustningen blir allt mera kapacitetskrävande, vilket betyder, att fibern i framtiden ger möjlighet till överföring av mycket mera än 3-dimensionell rörlig bild, som just nu gör nya landvinningar. En helt ny värld håller på att skapas på nätet, där virtuella rum som Facebook, Second Life eller Habbo endast är de första stapplande stegen. Och de sinnen som kommer att användas i kommunikationerna i framtiden begränsar sig knappast till enbart syn och hörsel, här kan endast fantasin ställa gränser för vart utvecklingen är på väg. Denna 90-årshistorik har gjorts av Leena Venho och Maria Ollikainen. Jag vill härmed rikta ett varmt tack till berörda personer. Dessutom vill jag tacka bolagets aktieägare, kunder, hela koncernens personal och styrelse samt samarbetspartners, vilka alla har medverkat till att Karis Telefon kan fortsätta att bygga kommunikationsvägar och bidra till en hållbar utveckling på vår väg in i framtiden. Raseborg Henrik Ekblom verkställande direktör

4 Innehållsförteckning Telefonen kommer till Finland talet - Karis Telefons första decennium talet - Jordkablar, automatcentraler och dubbelledningar installeras Krigsåren Återuppbyggnad Karis Telefon fortsätter som ett självständigt företag talet Koncessionsområdet växer talet Karis Telefon 50 år talet Digitaliseringen talet In i informationssamhället talet Förändringarnas decennium Statistikuppgifter...29 Omsättning Investeringar Personal Karis Telefon Ab:s styrelsemedlemmar Karis Telefon Ab:s verkställande direktörer Personalen år Källor

5 Karis Telefon Ab:s kontorsbyggnad, byggd

6 Telefonen kommer till Finland Det första telefonsamtalet togs av telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell till hans medhjälpare Watson den 10 mars 1876 Mr. Watson, come here, I need you. Sedan dessa ord yttrades, spred uppfinningen sig snabbt och redan följande år fanns det telefoner i USA. De första telefonerna kom till Europa 1877 och samtidigt också till Finland. Metallfabrikör Johan Nissinen ( ) var den första som upprättade en telefonförbindelse i Finland. Den första linjen förenade hans kontors- och försäljnings utrymmen vid hörnet av Annegatan och Eriksgatan i Helsingfors. Han startade även försäljningen av Bells telefoner. Daniel Johannes Wadén Det fanns också andra som insåg telefonens möjligheter och som började saluföra telefonapparater. En bland dessa var Daniel Johannes Wadén ( ) som kan kallas telefonväsendets fader i Finland. Han kom från knappa förhållanden, blev student år 1869 och antogs året därpå som praktikant vid telegrafverket. Han avancerade till telegrafist och utnämndes 1877 till yngre mekaniker och fick samtidigt i upp drag att övervaka den tekniska avdelningens femte område, som omfattade det viktiga södra Finland. Han hade redan i slutet av året 1877 en egen telefonförbindelse. Följande år drog han en telefonledning från sitt hem till sin arbetsplats, Finlands telegrafdistrikts styrelse och lokalkontor i Helsingfors. Samtidigt började han även leverera telefoner för användning, inte bara i Helsingfors utan också i andra delar av Finland. Han organiserade en relativt vidsträckt organisation, som förutom Helsingfors täckte 16 av landets städer. Först saluförde han Bells apparater och senare även apparater av egen tillverkning. De var enkla och användes mest mellan korta sträckor och enbart mellan två apparater. Tekniska fel var vanliga och verksamheten visade sig inte vara lönande varför Wadéns organisation upp löstes våren Telefonens tid var ännu inte inne och antalet telefoner i landet minskade faktiskt våren Telefonen utvecklas Tack vare teknikens snabba framsteg, blev telefonen mera pålitlig och av konkret nytta. En av de mest betydelsefulla uppfinningar för telefonteknikens del var mikrofonen, som uppfanns Mikrofonen möjliggjorde samtal mellan längre sträckor än tidigare. Också centralstationen började utvecklas och t.ex. i Stockholm kom telefoninrättningens verksamhet i gång år En fem kilometer lång linje drogs år 1878 mellan rådhuset och Yxpila hamn i Karleby. Mot betalning kunde publik använda linjen. Detta torde ha varit den första allmänna telefonen i Finland. Tävlan om koncessioner Den 7 juni 1878 inlämnade D.J.Wadén tillsammans med C.Lindh, som fungerat som Wadéns agent i Jyväskylä i telefonaffärer, en ansökan om tillstånd att inrätta en telefoninrättning i huvudstaden. Guvernören nekade dem tillstånd p.g.a. att inrättningen hade starka inslag av telegrafverksamhet och ansågs därför konkurrera med denna. Wadéns plan var nämligen att det vid sidan av den egentliga telefoncentralen skulle finnas också bicentraler, där mottagandet och avsändandet av budskap skulle ske antingen muntligt eller skriftligt. Senare ansökte 2

7 Wadén tillstånd på nytt, denna gång med Bell-bolaget bakom sig. Bicentraler hade lämnats bort och Wadén underströk att telefonen ej kommer att konkurrera med telegrafen samt betonade telefonens betydelse för t.ex. polis- och brandkåren. Koncession beviljades den 31 januari Wadén ansökte koncession också för andra städer. Senatens koncessionspolitik Senaten behandlade ansökningarna om koncession och förordade dem till generalguvernör Heiden med förslaget att senaten härefter skulle få rätt att avgöra ansökningarna om koncession för att bygga telefonnät. Den 28 september 1882 godkände tsar Alexander II ansökningarna och tilläggsanhållan. Så lyckades senaten behålla kontrollen av telefonväsendet, medan det i Ryssland 1881 blev underställt inrikes - minis teriet. Påtryckningar från de ryska myndigheternas sida till trots lyckades senaten år 1886 genomföra det telefonmanifest som reglerade telefonväsendet i Finland. Telefonmanifestet var en förordning om villkoren för inrättandet och underhållandet av telefonverksamhet och kom att gälla i nästan hundra år med mindre ändringar. I praktiken gick det till på det sättet att senaten informerade generalguvernören om beviljade koncessioner, som denne godkände. Koncession beviljades av senaten, men finska staten tillförsäkrades rätten att inlösa telefoninrättningarna. Det fanns strikta regler om uppställandet av stolpar, hur ledningarna skulle dragas etc. Senaten kritiserades dock hårt i Finland för detta, man ansåg att telefonverksamheten borde vara helt fri, utan några tillstånd för inrättande och underhållande. Men detta var antagligen det ända sättet att behålla bestämmanderätten över telefonverksamheten i finländska händer. Senare var man tvungen att komplettera koncesionsvillkoren för att de skulle tillfredsställa de ryska myndigheterna, bl.a. med utökad rätt till tjänstesamtal. Vid kungörelse om mobilisering skulle telefonväsendet övergå i krigsmaktens kontroll dock mot ersättning. Statsmaktens motvilja att bygga ett eget statligt telefonnät i Finland gjorde det svårare för de ryska myndigheterna att överta telefonväsendet i landet. Senaten stödde privata företagare i telefonärenden och telefonverksamheten utvecklades raskt under autonomins sista årtionden. Koncessioner beviljades utan någon lokal ensamrätt och för en viss tid åt gången. Från enstaka telefonlinjer till organiserad verksamhet Köpmän, fabrikanter och företag ut gjorde den över - lägset största gruppen telefonägare och var ofta initiativ tagare till telefonverksamhetens utveckling. De hade både behov av telefon och ekonomiska medel för det. Oftast inleddes telefonverksamheten på en ort så att en köpman eller fabrikant först lät dra en privat linje, senare drogs det andra privatlinjer och till slut var det dags att organisera det hela. Då fanns det olika tillvägagångssätt. Det fanns telefonföretagare som yrkesmässigt byggde centraler och ansökte om tillstånd. Andra användare bildade tillsammans ett bolag eller en förening, som sedan grundade centralen. Även telefoninrättningar i städer byggde sidolinjer till landsbygden. Telefoncentraler Finlands första telefoncentral startades 1881 i Åbo av köpman Albert Fredrik Nordfors. Den var en central med sex nummer, som förenade fyra företag med hamnen och med varandra. Nordfors hade startat sin verksamhet utan något tillstånd, och på det sättet hann han före Wadén. Daniel Wadén startade 1882 Telefoninrättningen i Helsingfors, först som Bellbolagets filial, senare som ett självständigt bolag. I snabb takt började båda två anhålla om tillstånd att grunda telefoninrättningar i olika städer. Nordfors saluförde Ericssons telefoner och Wadén Bells apparater. Nordfors lyckades få bl.a. Åbo, Tammer fors och Uleåborg, Wadén Vasa och Viborg. Efter Nordfors var det Bröderna Haglind som fick den finländska agenturen för rikssvenska Ericssons telefoner. 3

8 Telefonen når västra Nyland Ekenäs Notisblad beskriver i februari 1883 telefoncentralen i Helsingfors och berättar att det i huvudstaden redan då fanns 240 abonnenter och att de skickliga centralfröknarna förmedlade upp till 2928 samtal per dag. Nästa månad får man läsa om telefonledningarna invånare äro måhända rädda för det nät av telefontrådar, som smyger sig öfwer deras hufvuden och (utom månget och mycket annat) skiljer dem från himmelen. (Ekenäs Notisblad, ) År 1883 inrättades en telefonledning från Fiskars bruks kontor till disponentens bostad, mekaniska verkstaden och Skuru lastageplats. Året därpå drogs även en ledning mellan Koskis bruk i Bjärnå socken och Fiskars bruk i Pojo (EN 8 Mars 1884). Telefonlinjen var ca 18 km lång. Bröderna Haglind annonserade 1884 i Ekenäs Notisblad, där det även skrevs: En werkmästare från Bröderna Haglinds i Stockholm elektromekaniska werkstad har anländt till staden och erbjuder sig att till ganska moderat pris utföra en telefonledning härstädes. En profledning uppställes i dag emellan fröken Törnbloms och enkefru Lilljas restaurationer, der enhwar är i tillfälle att öfwertyga sig om apparatens utmärkthet. (EN ). Samma år drogs de första linjerna mellan två städer, nämligen Helsingfors och Borgå och mellan Åbo och Nådendal. År 1885 upprättades linjen Hangö Ekenäs av Bröderna Haglind, som tidigare samma år byggt central stationerna i Ekenäs och Hangö. Samma år tillkom även linjen mellan Billnäs fabrik och Karis järnvägsstation och linjen mellan M. Hisingers gård i Pojo och hans fabrik i Tenala. Friherrarna Fridolf Leopold och Edvard Hisinger samt bruksdirektör Albert von Julin bildade år 1886 en telefonförening med centralstationen i Billnäs (koncession den 11 juli 1887). Linjer drogs från Billnäs till Skuru lastageplats och vidare till Fiskars. Via Brödtorp förenades linjen till Koskislinjen. Åminnefors kopplades till systemet 1890 och Antskog något senare. Bröderna Haglind utförde arbetet. Haglind underhöll även telefonlinjerna mellan Billnäs och Ekenäs. År 1889 byggdes centralstationen i Lojo och därifrån flera sidolinjer till olika gårdar och industrier. Efter Bröderna Haglind hade telefonmekaniker Viktor Claesson koncession på telefonledningarna i Ekenäs. Billnäs telefonförening ingick ett kontrakt med Claesson år 1901 om underhållet av förenings hela telefonsystem. Claesson köpte hela systemet år 1910 och centralbordet flyttades till Karis. Situationen i Helsingforstrakten I Helsingforstrakten var det två bolag som konkurrerade med varandra på 1880-talet, nämligen Helsingfors Telefon Aktiebolag och Helsingfors Allmänna Telefonaktiebolag. Konkurrensen mellan dem bidrog till dragandet av linjer på landsbygden utanför Helsingfors. Efter fusionen mellan dessa två företag i januari 1889 minskade den verksamheten. I början av 1900-talet grundades många mindre telefon - inrättningar i Helsingfors och i Esbo. Helsingfors Telefonförenings verksamhet inskränkte sig ännu år 1918 till området innanför den dåvarande stadsgränsen. Förutom föreningar, bolag och andelslag fanns det en mängd andra företagare av skiftande art som skötte enskilda ledningar eller centraler. År 1910 fanns det 96 centraler i Nyland, 26 telefoner per invånare, i genomsnitt 133 apparater per central. Interurbana Den 20 januari 1894 godkändes Södra-Finlands Interurbana Telefon Aktiebolag - Etelä-Suomen Kaukopuhelin Osakeyhtiö:s koncession. Bolaget grundades för att sköta förbindelserna mellan städerna. Förbindelserna var rätt dåliga p.g.a. överhörning och dåliga linjer. Bolaget började i snabb takt bygga dubbelledningsnät och köpa fjärrtelefonlinjer av olika telefonbolag i södra Finland och var den viktigaste av företagen i denna bransch. Samtalsavgiften t.ex. från Helsingfors till Ekenäs var 25 penni och till Hangö 30 penni. Samtalets maximilängd bestämdes till fyra minuter

9 Statlig verksamhet Vid självständigheten 1917 fick staten i sin ägo de telefonlinjer som tsar-ryssland hade dragit i Finland. De flesta hade dragits för militära ändamål och låg längs kusten. Detta antydde början av den statliga telefonverksamheten. Från och med 1919 beviljades koncessioner av ministeriet för kommunikationsväsendet och allmänna arbeten. Post- och telegrafverket började sin verksamhet år 1927 och fick till uppgift att övervaka de privata telefoninrättningarna. År 1949 överfördes beviljandet av koncessioner och övervakning av tariffer till post- och telegrafstyrelsen. Staten inlöste Interurbana Telefon Aktiebolag år 1935 och post- och telegrafverket fick därmed i praktiken monopol på hela fjärrsamtalstrafiken. Dess uppgift var att förbättra telefoninrättningarnas samarbete och tekniska utveckling samt bevaka deras juridiska rättigheter. Det spelade en viktig roll som motpol till statlig telefonverksamhet. Ett annat mål var att främja koncentrationen av telefonverksam heten. Strävan till koncentration var förståelig med tanke på att antalet telefoninrättningar var som störst 815 stycken år Under perioden koncentrerades 208 telefoninrättningar, av vilka 140 anslöts till post- och telegrafverket och 68 till koncessionsbundna telefoninrättningar. Kännetecknande för denna första koncentrationsperiod var tillväxten av den statliga verksamheten. Samman lagt inlöste staten 478 telefoninrättningar under åren Telefoninrättningarnas Förbund Telefoninrättningarnas Förbund grundades år 1921 till takorganisation för privata telefoninrättningar. Köpmansgatan, Karis c (Bild: Karis stad) 5

10 1920-talet Karis Telefonaktiebolags första decennium I Karistrakten hade telefonverksamheten skötts av Viktor Claesson sedan Han ägde ledningsnätet i Karis samt centralerna i Karis, Snappertuna, Mjölbollsta, Grundsjö och Joddböle. Den misskötta telefon verksam heten hade dock under en längre tid skapat missnöje bland abonnenter i Karis och Snappertuna samt hos representanter för industrigruppen i Billnäs och Fiskars. Då telefonen blev vanligare och allt flera ville ha en sådan väcktes även frågan om hur och av vem telefonverksamheten skulle skötas. Missnöjet resulterade i att man den 22 maj 1920 utgav en förfrågan om intresse för bildandet av en telefonförening. I den utbjöds möjlighet att teckna aktier á 100 Fmk i det tilltänkta telefon bolaget. Brevet var undertecknat av G.U.Fagerström, Victor Blomqvist, Karl Wegelius samt som ordförande Oscar Forsström. Förfrågan resulterade i 47 intresserade med 253 aktier. Karis Telefonaktiebolag grundas den 26 oktober 1920 Den 10 oktober 1920 samlades intresserade från Karis och Snappertuna för att utreda bildandet av ett telefonbolag i Karis. Mötet öppnades av interimskommitténs ordförande Oscar Forsström som också valdes till mötets ordförande, till sekreterare valdes Karl Wegelius. Under mötet framgick det att representanterna för industrigruppen i Fiskars och Billnäs, herrarna von Julin och Collan inte tänkte diskutera detaljfrågorna innan de fått 55 % av aktierna i det blivande bolaget. Då detta ej kunde accepteras av de andra marscherade Julin och Collan ut. De övriga beslöt att bilda en kommitté som inom en månad skulle lösa intressekonflikten och forma ett slutligt förslag till nästa möte. Till kommittén valdes herrarna Forsström, Leikkola, From, Blomqvist och Bussman. Nästa möte hölls den 26 oktober och där framgick det att Fiskars aktiebolag under tiden köpt telefonnätet i Karis av Claesson. Bolaget erbjöd samarbete med det tilltänkta bolaget på det villkoret att Fiskars fick teckna 55 % av aktierna och dessutom erhöll absolut bestämmanderätt i bolaget. Mötet framställde då olika förslag av vilka vid omröstningen A.Leikkolas förslag segrade. Enligt hans förslag beslöts om bildandet av Karis Telefonaktiebolag och utsågs personer för vidare underhandling med Fiskars Aktie bolag. Detta skulle ske under förutsättningen att sagda bolag tilldelades rätt att teckna aktier efter behag, men att bolaget ej fordrade ensam bestämmanderätt i det nya bolaget. Till interimsstyrelsen, för att handha Karis Telefonaktiebolags angelägenheter tills bolaget lagligen konstituerats, valdes Karl Wegelius, A.Leikkola, V.Svaetichin, F.F.From och Albert Bussman. Den 28 november 1920 beslöts det att inköpa telefonnätet i Karis av Fiskars Aktiebolag. Det slutliga priset var , 50 mark. Fiskars Aktiebolag tecknade 500 aktier till ett värde av mark och E.J.Collan valdes in i interimsstyrelsen som representant för Fiskars. Samtidigt höjdes aktiekapitalet från det ursprungliga mark till mk. Ordförande Oscar Forsström konstaterade att stridigheterna mellan det nya bolaget och Fiskars Aktiebolag var bilagda och hälsade nämnda bolag och dess meningsfränder välkomna till enigt och välsignelsebringande samarbete till ortens fromma. Efter det svårigheterna kring bolagets grundande blivit lösta var det dags för interimsstyrelsen att ta itu med konkreta ärenden. T.ex höjdes telefonisternas lön 6

11 med hela 100 mk, från 300 mk till 400 mk i månaden. Samtalsavgiften för nattetid (kl. 10 e.m. 7 f.m.) bestämdes till 1 mark. Avgiften tillföll telefonisten. Avgiften för samtal till Ekenäs bestämdes till 25 penni per samtal. Även avlöning av en telefonmontör var aktuell. Lönen var 1000 mk i månaden inklusive fri bostad, värme och lyse. Det nya bolaget investerade också i ett centralbord med 30 linjer (L M Ericsson 7500 mk), 100 stycken telefonstolpar (35 mk st.), åskledare och ett centralväxelbord ( mk). Konstituerande bolagsstämman den 18 mars 1921 Den 18 mars 1921 hölls konstituerande bolagsstämma. Närvarande på stämman var 26 aktionärer medan 50 aktionärer var representerade genom fullmakt. Sammanlagt innehade de 997 aktier. Interimsstyrelsens ordförande öppnade stämman med meddelandet att aktiebolagets stadgar den 23 februari 1921 blivit fastställda av statsrådet. Till styrelsemedlemmar för det löpande året valdes bankdirektör Oskar Forsström, bruksdisponent Emil Johannes Collan, godsägare Albert Bussman, lantmäteriingenjör Volmar Svaetichin och häradsskrivare Aarne Leikkola samt till suppleanter forstmästaren I.A. von Julin, kontorschefen Erik Andersson och telegrafrevisorn Karl Wegelius. Oskar Forsström valdes till ordförande och E.J.Collan till viceord förande. Till teknisk ledare och verkställande direktör till slutet av år 1921 utsågs Karl Wegelius för en lön om 300 mk i månaden. Medlemsavgiften bestämdes enligt fyra kategorier: 1) aktieägare med egen apparat 300 mk / år 2) aktieägare med hyrd apparat 400 mk / år 3) icke-aktieägare med egen apparat 400 mk / år 4) icke aktieägare med hyrd apparat 450 mk / år. Anslutningsavgiften: 100 mk för aktieägare med 1 aktie, 80 mk / med 2 aktier, 60 mk / med 3 aktier, 40 mk / med 4 aktier och 20 mk / med 5 eller flera aktier. De första åren Den nya styrelsen höll sitt första möte den 11 april 1921 och fick ta itu med konkreta åtgärder för att förbättra telefonförbindelserna i trakten. Det beslöts att bolagets montör jämte ett par styrelsemedlemmar eller montören tillsammans med verkställande direktören och en styrelsemedlem skall granska telefonlinjerna Karis Ekenäs, Karis Grundsjö och de andra linjerna. Man beslöt också att skaffa verktyg, köpa stolpar, utarbeta ett reglemente för telefonpersonalen, skaffa velociped, uniformsrock och mössa till montören. Alla dessa och andra utgifter för att underhålla ledningarna och starta verksamheten ökade kostnaderna och en extraordinarie bolagsstämma den 22 juli 1921 bemyndigade styrelsen att uppta ett lån på mk samt ta en växelkredit på högst mark för betalning av förfallna skulder m.m. Abonnentantalet var 195 vid årsslutet I början av år 1922 höjdes aktiekapitalet från mk till mk. Bolaget köpte telefonledningarna mellan Snappertuna och Karis av telefon abonnenterna i Snappertuna. Vid årsskiftet 1922 började kontorschefen i Billnäs Ab Erik Andersson på posten som verkställande direktör i Karis Telefonaktiebolag. Såsom styrelsens ordförande fungerade magister O. Forsström ända till den 15 maj, då han på anhållan befriades från ordförandeskapet. I hans ställe utsågs till ordförande disponent E.J.Collan och till viceordförande ingenjör Volmar Svaetichin. Förutom den fastanställda montören anlitade man endast en extra montörhjälp förutom tillfällig hjälp för körslor. Invid Karis central byggdes en ny centralställning och gamla stolpar och barrar m.m. förnyades. Den 1 januari 1923 erhöll bolaget kommunikationsministeriets resolution enligt vilken bolaget beviljats koncession på bedrivande av telefonrörelse i Karis jämte omnejd under en tid av 10 år. Förbättringsarbeten fortsatte och speciellt nämndes ledningarna till Ekenäs, vilka nu befinna sig i fullgott skick. Abonnentantalet ökade med 34. 7

12 Stabilitet nås Posten som verkställande direktör för bolaget var tydligen blåsig. Kantor K.E.Antin valdes till verkställande direktör år 1924, men efterträddes av August Wikgren redan samma år. Under de första åren stördes verksamheten av en maktkamp bland aktieägarna. Styrelsen valdes med slutna sedlar och deras sammansättning växlade starkt. Det fanns år då alla var nyvalda. Fiskars industrierna befattade sig inte alls med företaget. Erik Andersson som hade varit styrelseordförande under åren axlade ansvaret som verkställande direktör 1929 och var det sedan ända till hösten 1965, vilket innebar en ny stabilitet och möjliggjorde ett mera långsiktigt arbete inom företaget. Förbättring och sanering Förbättrings- och saneringsarbetet av ledningsnätet fortsatte i mån av resurser och behov. Telefonledningarna var ju ständigt utsatta för vädret som kunde orsaka problem. Sålunda utgjorde t.ex. isbarkbildningen ett allvarligt problem under vissa år. Vintern 1924 förorsakade den en kännbar förlust såväl i arbete som material. Sommartid var det åskan som kunde vålla problem. Och trots att ledningarna inte tog skada av de kraftiga åskvädren under sommaren 1925 inrättades dock skyddsanordningar utan dröjsmål redan under samma år. Även bolagets första jordkabel, en 200-parig kabel, som lagts under bangården i Karis 1925 fick blixtskyddsanordningar. betjänade Karis även Ekenäs med 3 ledningar, Rikscentralen med 4 ledningar, Ingå med 1 ledning, Box med 1 ledning och Pojo med 3 ledningar. År 1929 tillkom 19 nya abonnenter, men även antalet avgående abonnenter (11) var större än vanligt, vilket dels berodde på att rikstelefonen uppsatt en egen central i Barösund, dit ett antal abonnenter övergått. Det totala antalet abonnenter år 1929 var 364. Stora investeringar År 1928 blev ett år av stora investeringar. Bolaget köpte ett nytt centralbord och en tomt med hus vid Dalgatan, dit centralen flyttades från stationsbacken. Dessutom lades flera jordkablar ut. Det gamla ledningsnätet var ju synnerligast vid Köpmansgatan så stort att det var t.o.m. hindrande för trafiken och en ständig felkälla. År 1929 utlades en 488 meter lång 75-parig jordkabel för att mottaga alla från öster kommande ledningar. Genom dessa och andra anläggningar trodde man att framtiden var tryggad minst ett tiotal år framåt, men som känt har utvecklingen inom det här området varit förvånansvärt snabb och behovet av vidareutveckling visade sig vara fortlöpande. Det gamla 200-linjers bordet från Karis reparerades och överflyttades till Snappertuna, vars 60-linjers bord i sin tur överfördes till Joddböle central. Joddböles 30-linjers bord överfördes till Mjölbollsta, som hade haft ett föråldrat enkellinjers bord som inte mera kunde användas efter att dubbelledningen till Mjölbollsta blivit uppsatt. Antalet abonnenter växer stadigt Vid årsslutet 1926 började anskaffandet av ett nytt växelbord i stället för det gamla 200 nummers bordet bli aktuellt och den kraftiga ökningen på 30 abonnenter året därpå möjliggjordes endast genom en provisorisk annexanläggning till centralbordet, vilken av bolagets montör gjorts med en ringa kostnad. Ökningen av antalet abonnenter år 1928 var 36. Abonnentantalet i Karis central var 240, i Snappertuna 56, i Joddböle 32, i Mjölbollsta 13 och i Grundsjö 15. Jämte Interurbana med 4 ledningar 8

13 1930-talet Jordkablar, automatcentraler och dubbelledningar installeras År 1930 hade bolaget avslutat det första decenniet av sin verksamhet. Under bolagets första verksamhetsår var 195 apparater anslutna till bolagets centraler, 1931 hade antalet stigit till 353. Man hade nedlagt 2013 meter 60- till 200- parig jordkabel inom köpingens område. Stolpledningarna mellan centralerna hade dels omändrats till dubbla ledningar och de flesta abonnenter inom köpingsområdet hade låtit fördubbla sina enkla ledningar. Bolagets ekonomiska ställning var god. Den påbörjade omändringen att ersätta över belastade stolpledningar med jordkabel slut fördes i huvudsak under I samarbete med Lojo Telefon Ab byggdes en direkt dubbel ledning mellan Karis och Svartå centraler. Tack vare den behövde man inte mera använda inter urbana ledningar inom en och samma kommun. Den allmänna ekonomiska krisen gjorde att antalet abonnenter för första gången minskade år 1931 med åtta abonnenter. Karis Telefons första automatcentraler Automatiseringen av telefoncentraler i Finland började år 1922 då den första automatcentralen togs i bruk i Helsingfors. Karis var bland de första landsorter, där automatisering påbörjades. De gamla väggcentralerna i Mjölbollsta och Grundsjö ersattes 1932 med Siemens hel automat centraler avsedda för 23 anslutningar. Alla enkla ledningar i Karis köping blev ombytta till dubbla Mellan Snappertuna och Ekenäs upprättades en direkt ledning m 50-parig jordkabel nedlades 1938 på sträckan Karis stationsbacke Kila plan. Till Snappertuna anskaffades ett nytt växelbord av L M Ericsson med möjlighet för 80 anslutningar. Tolv ledningskorsningar över järnvägen blev ombyggda och godkända. Förnyandet och utbytandet av stolpar, söndriga isolatorer och rostiga ledningar sysselsatte personalen ständigt. Bolaget hade inte haft i större utsträckning skador förorsakade av stormar eller andra naturföreteelser, men i oktober november 1935 skadade ett av ihållande regn förorsakat ban - vallsras jordkabeln invid Billnäs bruk. I december orsakade vattenblandad snö skador på ledningarna. Med anledning av Ministeriets för kommuni kationsväsendet och allmänna arbeten yrkan var bolaget år 1933 tvunget att i Grundsjö central inmontera samtals brytare på huvudledningarna, vilka begränsade samtalstiden till 6 minuter. Trafiken genom Grundsjö central var i synnerhet på grund av anslutningen av linjen till Ingå så livlig att längre samtal inte kunde tillåtas. Staten inlöste Ekenäs telefoninrättning 1935, vars alla aktier då ägdes av L M Ericsson. Bolaget köpte år 1934 sin första bil, en begagnad paketbil av märket Chevrolet. Central huset i Karis om- och tillbyggdes Post- och telegrafstyrelsen uthyrde lokal till rikscentralen som flyttade in den 1 juni. Året därpå tog bolaget över den tekniska skötseln av rikscentralanläggningen. Från den allmänna telefonen som fanns i Karis central kunde publiken telefonera för 50 pennis grundavgift. Redan i slutet av år 1939 togs frågan om allmänna telefonkiosker till diskussion. Antalet abonnenter uppgick till 407 år I årsberättelsen för samma år kan man läsa att I slutet av året besöktes bolaget av tvänne tekniska experter från Telefon inrättningarnas i Finland Förbund, vilka efter granskning av bolagets anläggningar i avgivet utlåtande konstaterade att dessa voro väl underhållna och i gott skick, uppfyllande gällande normer och fordringar. 9

14 Krigsåren Det nittonde verksamhetsåret 1939 förflöt under gynnsamma förhållanden intill december månad, då det rådsryska angreppet på landet medförde störningar i verksamheten, i det de ryska luft marodörerna genom sina flygangrepp förorsakade ledningsbrott och tyåtföljande avbrott i telefontrafikerna. Året (1940) började under förhållanden, som icke bådade gott för verksamheten. Under det pågående kriget med Ryssland skadades ledningsnätet dagligen av de ryska flygmaskinernas kulsprutseld och bomb ardemang, men lyckligtvis skonades både centaralanläggningarna och ledningsnätet från större skadegörelse. För det mesta blevo endast luft ledningarna avskjutna. Källarvåningen i Karis central hus förstärktes för att vid hotande fara kunna erbjuda splitterskydd åt centralpersonalen. (Årsberättelser 1939 och 1940). Förnyelser fortsätter trots kriget Trots kriget, fortsatte man med förnyelser och t.ex. Mjölbollsta fick en ny automatcentral. På Post- och telegrafstyrelsens och försvarsväsendets förslag beslöts att gemensamt med dessa lägga jordkablar från centralen i Karis till Berghäll i Billnäs, där staten inrättade en riksreservcentral i Billnäs Ab:s skyddsrum. Arbetet slutfördes sommaren 1941och kapaciteten i Karis centralbord hade igen blivit utnyttjad år 1941, så man beställde ett annexbord med 18 samtida förbindelsemöjligheter, men p.g.a. kriget levererades detta först i juli Under åren ökade antalet abonnenter med 118. Bolaget erhöll gratis ett antal anslutningar till sitt förfogande. De i Karis och omnejd förekomna bombfällningarna och beskjutningarna förorsakade inga större skador på bolagets anläggningar. Brist på arbetskraft och material vållade dock problem under krigsåren och försvårade bl.a. stolpledningarnas underhållsprogram. Under vintrarna 1942 och 1944 orsakade blidsnö, stark vind och snöfall problem och därmed störningar och trafikavbrott. Personalen i Karis central uppgick år 1942 till 10 personer (en föreståndarinna, fem telefonister, 2 extra hjälp och 2 montörer). År 1944 hade centralen tolv heltids- och två deltidsanställda. Ministeriet för allmänna arbeten och kommunikationsmedel uppsade år 1943 Hangö Telefonandelslagets koncession p.g.a. militära och försvarsanledningar. Fastighetsaktiebolaget Centralgatan 67 grundas I början av året 1943 bildades Fastighetsaktiebolaget Centralgatan 67 med avsikt att inköpa Karis Telefonaktiebolags fastighet för att på ett ändamålsenligare sätt utnyttja fastighetens stora tomtutrymme. Året 1945 präglades av de mest labila förhållanden under bolagets existens. Alla nummeranslutningarna i Karis centralbord var utnyttjade, varför man kunde motta nya abonnenter endast i samma mån som gamla abonnenter avgick. Den kraftiga inflationen tvingade bolaget att höja avgifterna med sammanlagt ca 120 %. Frågan om automatiseringen av Karis huvudcentral togs första gången till diskussion. 10

15 Återuppbyggnad Bättre tillgång på arbetskraft och även material möjliggjorde igen reparationsarbeten; centralbordet i Karis kunde utökas med ett tjugotal nya nummer. Man beställde ett annexbord med en expeditions plats för att därigenom dels öka anslutningsmöjligheten till centralen och dels för att göra expedieringen snabbare. Leveransen skedde 1948, men p.g.a. att leverantören inte kunde tillhandahålla en montör, kunde den tas i bruk först Förutom alla förbindelser till rikscenralen och alla från andra centraler inkommande samtal expedierades år 1946 från Karis central lokala och samtal till övriga centraler med direkt förbindelse från Karis. För expediering av interurbana samtal till Helsinfors hade Karis tre linjer, som tydligen inte räckte till, vilket framkommer i en artikel i Västra Nyland den 18 augusti 1946 Det är för bedrövligt med riksen, det vet envar som vill telefonera till Helsingfors eller ännu längre bort. En statstjänsteman i Ekenäs väntade tre dagar på ett tjänstesamtal till sitt ämbetsverk...det är verkligen sant, säger ingenjör Helenius, att man får vänta länge på samtalen från Ekenäs, och kanske ännu mera från Karis efter vad det sägs därifrån, till Helsingfors. Förhållandena normaliseras Ständiga lönejusteringar för både centralpersonal och teknisk personal präglade starkt året 1947, trots detta visade resultatet ett litet överskott. Ca 2500 meter jordkablar nedlades. Förhållandena började normaliseras 1948 gällande både arbetskraft och material och året därpå var tillgången på telefonmaterial jämförbar med situationen före världskriget. Det nya centralbordet i Karis togs i bruk 1949, så att abonnenterna på dagen betjänades av fyra telefonister samtidigt. Karis Telefon 30 år Telefonen blev vanligare än man förusett och före automatiseringen var nummerbrist ett ständigt återkommande problem. Antalet abonnenter hade under 30 år mer än tredubblats, från 195 i början av verksamheten till 664 år Under det första verksamhetsåret steg årsavgifterna till mk, medan man 1950 uppbar mk i årsavgifter. Under årens lopp hade meter jordkabel nedlagts och 1020 meter luftkabel uppsatts. Mellan Karis och Snappertuna centraler uppsattes en tredje dubbelledning. Karis central expedierade år lokala samtal och samtal till bolagets övriga centraler. Platsbrist i centralbordet hindrade ökning av abonnentantalet igen 1951 och arbetet med utvidgningen av centralbordet med 100 nummer påbörjades Frågan om automatiseringen blev aktuell igen, eftersom man räknade att dessa 100 nummer skulle räcka högst för tre år. Automatisering De 100 nya numren togs i bruk 1953 och största årsanslutningen under bolagets verksamhet skedde; 47 abonnenter. Kabel köptes för mk och en avsevärd utbyggnad av kabelnätet utfördes. Några styrelsemedlemmar besökte Lojo Telefonaktiebolag för att orientera sig i den i Lojo pågående automatiseringen. Också Telefoninrättningarnas Förbund besöktes för att rådgöra om automatiseringen i Karis. Saken diskuterades även med post- och 11

16 Telefonister vid centralen i Karis, telegrafstyrelsen, där man ställde sig välvilligt till saken, men framhöll, att statsverket även var intresserat av Karis Telefon och var villig att som ett alternativ göra anbud på inlösen av bolagets telefonanläggningar åt staten. Telefonandelslaget i Pojo övergick i statens ägo år ett expertutlåtande om frågan. Som ett alternativ till automatisering i egen regi diskuterades överlåtelsen av hela anläggningen till staten. Samtalstrafiken från Snappertuna till Ekenäs övergick helt till staten Nytt rekord med nya anslutningar gjordes med 55 abonnenter. Automatiseringsfrågan sysselsatte styrelsen även Anbud på automatisering införskaffades av sju leverantörer och dessutom gav professor J.Jauhiainen 12

17 Karis Telefon fortsätter som ett självständigt företag Det viktigaste beslutet år 1955 var att fortsätta bolagets verksamhet som ett självständigt företag istället för att överlåta den åt statsverket (bolagsstämma ). På det sättet ville man garantera den snabbaste automatiseringen och lätt övergång till automatdrift med för abonnenterna förmånliga tariffer. Automatisering påbörjas Kontrakt med företaget L M Ericsson Ab gjordes om leverans och montage av automatcentraler till Karis och Joddböle samt nya automatcentraler till Mjölbollsta och Grundsjö till ett pris av mk. Leveransen beräknades ske sommaren Investeringen finansierades med ett lån om mk och med att aktiekapitalet höjdes år 1956 från mk till mk. 50 nya abonnenter anslöt sig och de närmaste åren därpå var det igen brist på lediga nummer. Bolagets styrelse överenskom år 1956 med Fastighets aktiebolaget Centralgatan 67 att fastighetsbolaget skulle uppföra ett centralhus på tomten. Bygget kom i gång i november och uppfördes enligt ritningar av arkitekt Lars Rejström. Även ombyggnaden av ledningsnätet påbörjades. P.g.a. förseningar kunde montagearbetet på automatanläggningen i huvudcentralen i Karis påbörjas först den 16 september I Joddböle, Mjölbollsta och Grundsjö uppfördes nya centralhus för automatanläggningarna. Samtliga centrallinjer mellan Karis och dessa centraler ombyggdes helt. Snappertuna fick ännu vänta på sin tur. Aktiekapitalet ökades till 25 milj. mark. Brandalarmet som tidigare skötts av telefonister omorganiserades i och med automatiseringen och alarmutrustning anskaffades till Karis köping samt Joddböle och Mjölbollsta i landskommunen på kommunernas bekostnad. Automatcentralen togs i bruk 1958 Montaget av automatcentralanläggningen i Karis blev färdigt i början av september Den 7 september upphörde den manuella samtalsförmedlingen i Karis, Joddböle, Mjölbollsta och Grundsjö. Som första ort inom Ekenäs nätgrupp, som bestod av Ekenäs, Hangö och Karis med omnejder, fick Karis genast vid automatiseringen abonnentstyrd trafik till Helsingfors. Ombyggnaden av ledningsnätet i Snappertuna fortgick under år 1959 och även ett centralhus uppfördes. I Åminnefors togs en automatcentral för 60 abonnenter i drift. Automatisering fullbordades med Snappertuna den 17 mars Bolaget ingick med Helsingfors Telefonförening, som ägde Ingå telefonnät, en överenskommelse om gemensam tvärtrafik även mellan Ingå och Karis, varigenom samtalsavgifterna mellan dessa centraler sjönk väsentligt, då samtalen inte mera behövde expedieras av rikstelefonen via Helsingfors. Till följd av automatiseringen blev elva telefonister entledigade och av dem fem pensionerade på grund av deras ålder och antal tjänsteår, som varierade mellan 30 och 44 år. 13

18 1960-talet Koncessionsområdet växer Post- och telegrafstyrelsen tillhöriga Barösund och Fagervik telefoncentraler anslöts i början av år 1962 till Karis Telefon aktiebolags central i Karis köping. Året därpå övertog Karis Telefon telefon koncession för Fiskars centralområde av Oy Fiskars Ab, vilket förutsatte att verksamhets området skulle automatiseras. Då Post- och telegraf styrelsen bekräftat denna överföring beställdes en automatcentral för 180 abonnenter. Två år senare hade lednings nätet i Fiskars förnyats och telefontrafiken i bruket blev automatiserad. Verkställande direktören sedan år 1929, Erik Andersson efterträddes av ingenjör Ilmari Wasama. Han hade varit anställd sedan 1956 som teknisk ledare och började som verkställande direktör samt fortsatte som teknisk ledare den 1 oktober Wasama avgick med pension efter 27 år på denna post, men fortsatte ännu därefter i bolaget som styrelsemedlem. Automatisk tvärtrafik Automatisk tvärtrafik mellan Ingå Karis och Karis Virkby upprättades 1961 och följande år mellan Karis och Ekenäs knutgrupper. I årsberättelsen räknar man nu efter automatiseringen antalet debiteringsimpulser istället för antalet förmedlade samtal. Som bland de första i landet fick Karis köping år 1961 tre telefonkiosker, från vilka allmänheten hade möjlighet att dygnet runt ringa automatiskt såväl lokala som fjärrsamtal. Billnäs och Åminnefors fick telefonkiosker med automattelefoner några år senare. Kabelarbeten Bolagets första pupiniserade kabel nedlades år 1964 mellan Fiskars och Åminnefors. Under år 1966 var jämförelsevis stora utvidgningar av jordkabelnätet i Karis nödvändiga, emedan parkapaciteten i flera huvudriktningar var så gott som helt utnyttjad. Bl.a. nedlades en 200-parig kabel mellan centralen och järnvägsstationen. Totalt anslöts 460 nya kabelpar till Karis central. För första gången under bolagets historia nedlades år 1968 kabelkanaler på vissa sträckor i köpingens centrum, för att man vid framtida utökningar skulle kunna undvika förnyad uppgrävning av gator och trottoarer. Sammanlagt nedlades 1500 m kanalrör av plast. Nummerkapacitet år 1967 Trots det strama läget på penningmarknaden och det försämrade sysselsättningsläget utvecklades bolagets verksamhet på ett rätt tillfredsställande sätt under år Jämfört med föregående år kunde en tydlig nedgång konstateras i trafiken från de egentliga affärstelefonerna. Trafiken från de privata telefonerna ökade däremot i stort sett lika mycket som under föregående år. Den första formen av idag flertaliga servicetjänster var tidgivningsanläggningen. Den togs i Karis Telefon i bruk i slutet av år 1966 och anlitades redan under år 1967 ca gånger. År 1975 kom den finskspråkiga tidgivningstjänsten. Av inkasserade samtalsavgifter erlades 64,1 procent till post- och telegrafstyrelsen. Telefontrafiken uppgick år 1968 till sammanlagt minuter (nätgrupps- och lokaltrafik min, fjärrtrafik min). Tidgivningsanläggningen anlitades gånger. 14

19 En aktieanslutning kostade 860 mk och en hyresanslutning 350 mk. Årsavgiften var för aktieanslutning 56 mk och för hyresanslutning 112 mk. Lokal- och knut grupps tariffen var 3,3 p / min. samt nätgruppsoch tvärtrafiktariffen 7,5 p / min. Nummerkapacitet år 1967 Central nummerkapacitet i bruk Karis Snappertuna Joddböle Mjölbolsta Grundsjö Åminnefors Fiskars Fusion med Fastighetsbolaget Under året 1968 verkställdes fusion av Fastighetsaktiebolaget Centralgatan 67 med Karis Telefonaktiebolag och följande fast egendom övergick i bolagets ägo: - Tomt nr 1 i kvarter nr 9 av Karis köping, 1841 m 2 - Central- och bostadsbyggnad av sten 1835 m 3, byggnadsår Kontors- och bostadsbyggnad av trä 624 m 3, byggnadsår 1936 (ren.1963) - Uthusbyggnad av trä 50 m 3. Sedan tidigare ägde bolaget åtta stycken centralbyggnader av trä, sammanlagt 274 m 3. Summa Ericssons telefoner från början av 1970-talet. (Bild: Finnet-förbund rf) 15

20 1970-talet Karis Telefon 50 år År 1970 kunde bolaget fira sin halvsekel långa existens. Under den första hälften av decenniet fortsatte efterfrågan på nyanslutningar rätt livligt, men 1975 började en tydlig avmattning. Telefontrafiken började öka igen 1979, medan efterfrågan på nya telefonanslutningar fortfarande var låg. Den prisreglering, som varit i kraft ända sedan 1968, mildrades under 1973, vilket gjorde det möjligt för telefoninrättningarna att genomföra vissa nödvändiga höjningar av tarifferna. Den kraftiga inflationen och de våldsamt stegrade priserna på råvaror ledde för telefonbranschens del till att materialpriserna steg med i genomsnitt 40 procent under året Trots en viss allmän konjunkturnedgång var den ekonomiska aktiviteten inom bolagets verksamhetsområde fortfarande hög. Speciellt kraftig var byggnadssektorn, vilket resulterade i en rätt så stor inflyttning till köpingen. Telefontrafiken ökade betydligt år 1974 och efterfrågan på nya anslutningar var stor. Brist på arbetskraft betydde förlängningar i leveranstider. Lågkonjunktur Lågkonjunkturen i landet år 1975 återspeglades för Karis Telefons del i en svag efterfrågan på nya telefonanslutningar till handeln och industrin. Den fortgående kraftiga inflationen förorsakade ett sådant kostnadstryck hos landets telefoninrättningar, att de flesta av dem var tvungna att genomföra höjningar av sina tariffer i den utsträckning, som den rådande prisregleringen medgav. Efter det prisstopp, som var i kraft under tiden , följde Näringsstyrelsen en mycket restriktiv linje vid beviljandet av prisförhöjningar, vilket resulterade i en ytterligare eftersläpning av telefonavgifterna i förhållande till den allmänna kostnadsnivån. På grund av det ytterst strama läget på penningmarknaden var bolaget tvunget att uppskjuta vissa byggnadsinvesteringar. Automatiska utlandssamtal I april 1970 övergick bolaget till datoriserad fakturering av telefonavgifterna. Den 14 oktober 1975 blev det möjligt för bolagets abonnenter att ringa automatiska utlandssamtal. Det första datamodemet på bolagets område togs i drift i Åminnefors samma år och fem år senare var antalet datamodem tolv. Ett internt radiotelefonsystem togs i bruk I systemet ingick, förutom radiotelefoner i bilarna, även bärbara radiotelefoner och personsökare bl.a. för alarmering av dejourer. Den tidigare nämnda tendensen hos antalet nya anslutningar på 1970-talet kommer fram i följande siffror: 1970; 1928 anslutningar, 1975; 3222 anslutningar och 1979; 3876 anslutningar. År 1976 anlitades den finskspråkiga tidgivningsanläggningen gånger och den svenskspråkiga ggr. Antalet debiteringsimpulser år 1979 à 20 penni var sammanlagt st. (28,9% nätgrupps- och lokaltrafik, 14,4% nätgruppsersättning för automatisk fjärrtrafik och 56,7% automatisk fjärrtrafik/statens andel). Abonnentantalet i Karis hade sedan 1958 ökat så mycket, att utrymme för större utökningar ej mera fanns i centralbyggnaden. I slutet av år 1971 påbörjades därför arbetena på en tillbyggnad under gårdsplanen. Tillbyggnaden utfördes som ett anläggningsskydd av klass C. År 1974 togs i Karis en större utökning av centralen i drift i det nya anläggningsskyddet. Lager- och servicebyggnaden i Bäljars blev färdig Följande år inköpte bolaget av Karis stad en bredvidliggande tomt. Efter sammanslagning av de båda tomterna omfattar lagertomten 9600 m 2. 16

21 1980-talet Digitalisering År 1984 togs ett digitalt centralsystem av typ AXE i drift. Utrustningen omfattade ett digitalt gruppväljarsteg och ett abonnentsteg för 1024 abonnenter i huvudcentralen i Karis samt utrustning för 384 abonnenter var i Fiskars, Åminnefors och Snappertuna centraler. Den första digitala abonnent växeln och tillika den första genomvals växeln på bolagets verksamhetsområde togs i drift år Centralerna i Mjölbollsta och Joddböle digitaliserades år Karis central utökades med digital central utrustning för 2048 abonnenter år Samma år digitaliserades centralerna i Höstnäs och Grundsjö. Bolaget hade därmed sina samtliga ändcentraler digitaliserade. Under den första hälften av år 1980 installerades i Karis central utrustning för knappsatstelefoner med tonfrekvensval. Samtidigt gick bolaget in för att tillhandahålla knappsatstelefoner med impulsval för de abonnenter, som var anslutna till bolagets övriga centraler. PCM-system togs i bruk på tvärförbindel serna mellan Karis och Ingå I början av 1980-talet minskade såväl antalet nya telefonanslutningar som apparater anslutna till abonnentväxlar. Däremot växte antalet av till bolagets nät kopplade data över föringsmodem under 1980-talet från tolv till 168. Abonnentantalet i decenniets slut 1989 var Vid början av år 1984 belades teletjänsterna med omsättningsskatt, vilket ökade abonnenternas telefonkostnader med drygt 19%. Bolagets kontor kunde flytta in i de nya utrymmena vid Dalgatan år Byggnaden innehåller förutom bolagets kontorsutrymmen bl.a. fyra bostäder, två affärslokaler, centralutrymme, garage och sociala utrymmen. Karis TV Ab grundas Karis Telefon beslöt i början av år 1983 att utvidga sin verksamhet att omfatta också storcentralantennsystemet. Tre år senare anslöts de första bostäderna till storcentralantennätet. Programutbudet omfattade åtta tv-kanaler. Antalet anslutna hushåll var 522 vid årsslutet 1988 och två år senare ca På initiativ av bolaget bildades den ett kabeltelevisionsbolag i Karis, vars huvudsakliga uppgift var att idka programverksamhet. Stiftare av detta bolag, Karis TV Ab, var Karis Telefon Ab, Karis stad, Ekenäs Tryckeri Aktiebolag, Oy Karjaan Seutu och Lohjan Sanomalehti- ja Kirjapaino Oy. Den 19 maj 1989 inleddes lokala kabel-tv-sändningar i Karis. År 1990 genomfördes regelbundna sändningar en gång per vecka med undantag av sommarmånaderna. Dessutom genomfördes direktsändningar från stadsfullmäktiges möten samt från Karis kyrka och referat från handbollsmatcher. Ny telelag Ur telepolitisk och teknisk synpunkt kan året 1987 betecknas som synnerligen betydelsefullt. Redan i slutet av 1970-talet blev de s.k. nya teletjänsterna orsaken till intressekonflikter mellan den privata och den offentliga telesektorn. Post- och telegrafstyrelsen ansåg t.ex. att telefaxen måste räknas hörande under telegrafförordningen (1919). De privata telefoninrättningarna borde som följd därav av staten ansöka om tillstånd för telefaxapparater. Hos privata telefoninrättningar betraktade man de nya teletjänsterna som en del av modern telefonverksamhet och ansåg staten hindra utvecklingen och den fria konkurrensen. Denna konflikt gav upphov till att arbetet med att ersätta det nästan hundraåriga telefonmanifestet från år 1886 med ny lagstiftning inleddes. 17

Telefonstation. Örebro centralväxelstation med underlydande växelstationer

Telefonstation. Örebro centralväxelstation med underlydande växelstationer Telefonstation Telegrafverket kom till 1853 och var ett statligt verk under Civildepartementet. Till en början hade verket bara hand om telegrambefordran men när telefonen infördes i början på 1880-talet

Läs mer

Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys ry, Autism- och Aspergerföreningen i Västra-Nyland rf

Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys ry, Autism- och Aspergerföreningen i Västra-Nyland rf Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys ry, Autism- och Aspergerföreningen i Västra-Nyland rf STADGAR NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1 Föreningens namn är Länsi-Uudenmaan Autismi- ja Aspergeryhdistys

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg, den 25 juni 2008 DOMSTOL ANSLAGSÖVERFÖRING NR 1 OCH 2. från artikel 102 Avgångsersättningar - 400 000 euro

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg, den 25 juni 2008 DOMSTOL ANSLAGSÖVERFÖRING NR 1 OCH 2. från artikel 102 Avgångsersättningar - 400 000 euro EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg, den 25 juni 2008 DOMSTOL ANSLAGSÖVERFÖRING NR 1 OCH 2 Nr 1 Inom kapitel 10 Institutionens ledamöter från artikel 102 Avgångsersättningar - 400 000 euro till artikel

Läs mer

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS STUDENTKÅRS STADGA 2012 ÅRS LYDELSE

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS STUDENTKÅRS STADGA 2012 ÅRS LYDELSE GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖG- SKOLANS S STADGA 2012 ÅRS LYDELSE Innehållsförteckning 1 Sammansättning och ändamål 1 2 Medlemskap 1 3 Verksamhetsår 2 4 Organisation 2 5 Årsmöte 2 6 Valberedning 4 7 Styrelse

Läs mer

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m

HHIMHi. iiiijsrm. OSB Sm us m^^mw^^m HHIMHi iiiijsrm OSB Sm us m^^mw^^m Turisttrafiken till Finland. År 1935 besöktes vårt land av 63.747 utlänningar, vilka beräknas ha tillfört landet ca 250 milj. mk. Föregående år voro motsvarande värden

Läs mer

STADGAR FÖR SOLÄNGETS TRAVSÄLLSKAP. Föreningens namn och firma. Föreningens ändamål 2

STADGAR FÖR SOLÄNGETS TRAVSÄLLSKAP. Föreningens namn och firma. Föreningens ändamål 2 STADGAR FÖR SOLÄNGETS TRAVSÄLLSKAP Föreningens namn och firma 1 Föreningens namn och firma är Solängets Travsällskap. Föreningens ändamål är särskilt: Föreningens ändamål 2 anordna travtävlingar verka

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1006/08.00.00/2015 Stadsstyrelsen 105 16.3.2015 Fullmäktige 62 13.4.2015 Stadsstyrelsen 160 27.4.2015 76 Fråga om byggande och automatisering av Västmetron Beredning och

Läs mer

Stadgar för avdelning - förslag

Stadgar för avdelning - förslag DHR - Stadgar för avdelning 1(8) Stadgar för avdelning - förslag Bearbetade inför förbundsmötet, oktober 2013 1. NAMN, ÄNDAMÅL OCH ORGANISATION 1.1 Namn DHR-avdelnings namn är DHR, följt av ortsnamnet

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INGÅ FISKEOMRÅDE

REGLEMENTE FÖR INGÅ FISKEOMRÅDE 1/6 REGLEMENTE FÖR INGÅ FISKEOMRÅDE 1 Namn, hemort och verksamhetsområde Fiskeområdets namn är Ingå fiskeområde och dess förvaltningshemort är Ingå kommun. Fiskeområdets gränser har fastställts den 6 april

Läs mer

Föreningens verksamhet avser inte att förskaffa föreningens medlemmar vinst eller ekonomisk nytta.

Föreningens verksamhet avser inte att förskaffa föreningens medlemmar vinst eller ekonomisk nytta. Stadgar för Tekniska Föreningen i Finland r.f. Antagna vid TFiFs extra möte den 13 maj 1969 Ändring av 2 den 7 december 1993 Ändrig av 3, 5, 6, 12 och 15 den 29 november 1994 Ändring av 16 och 17 den 31

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Allmänna villkor för hyresavtal

Allmänna villkor för hyresavtal 01.01.2016 Allmänna villkor för hyresavtal 1. Premisser Stiftelsens studentbostäder är avsedda att under studietiden utgöra bostäder för personer som på heltid studerar för grundexamen vid läroinrättningar

Läs mer

Överenskommelse angående Däckverkstadens reparationsvillkor. Stockholm den 21 februari 2003

Överenskommelse angående Däckverkstadens reparationsvillkor. Stockholm den 21 februari 2003 Konsument verket KO PROTOKOLL Datum Dnr 2003-02-21 2002/2916 Överenskommelse angående Däckverkstadens reparationsvillkor 1 Konsumentverket/KO och Däckspecialisternas Riksförbund (DRF) har träffat en överenskommelse

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 Version: november 2009

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 Version: november 2009 , Stadgar för Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 STADGAR För Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 i Matteus församling och Stockholms kommun. 1 Firma Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom

Ordlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom Start Ordlista Ordlista A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A aktie ägarandel i ett aktiebolag En aktie ger bland annat rätt till en del av företagets vinst och rösträtt vid bolagsstämman.

Läs mer

Det började med en järnhandel i Hjo 1841...

Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Det började med en järnhandel i Hjo 1841... Tomt 55 vid Sandtorget där rådman Synnergren år 1841 startade sin järnhandel. Den låg på samma plats där tvåvåningsbyggnaden till vänster på fotot ligger. År

Läs mer

Stagar för Kyllaj Hamnförening

Stagar för Kyllaj Hamnförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är Kyllaj Hamnförening. 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte på Gotland. 3 Föreningens ändamål Föreningen är en allmännyttig, tillika religiöst och politiskt obunden,

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 4 26A:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 4 26A:1 26A:1 Fastigheter, som kopplats samman med en allmän va-anläggning under 1955 års lags giltighetstid, intogs senare inte i verksamhetsområdet som fastställdes enligt 1970 års va-lag. Fråga om engångsavgift

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

Nr 22 Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska miljöfinansieringsbolaget

Nr 22 Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska miljöfinansieringsbolaget Nr 22 Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) Helsingfors den 6 november 1998 Regeringen beslutade den 8 oktober 1998 att underteckna

Läs mer

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller

Läs mer

Ålands Näringslivs trendbarometer

Ålands Näringslivs trendbarometer Företagsklimatets trendbarometer (maj 2014) Ålands Näringsliv genomför tre gånger i året en barometer som syftar till att mäta de löften sittande landskapsregering har givit gällande att förbättra förtagarnas

Läs mer

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

Reglemente för NORRA SVENSKA FISKEOMRÅDE

Reglemente för NORRA SVENSKA FISKEOMRÅDE Reglemente för NORRA SVENSKA FISKEOMRÅDE 1 Namn, hemort och verksamhetsområde Fiskeområdets namn är Norra svenska fiskeområde och dess förvaltningshemort är Larsmo kommun. Fiskeområdets gränser har fastställts

Läs mer

BESTÄLLNING AV FIBERANSLUTNING BESTÄLLNING AV FIBERANSLUTNING I BUNKEFLOSTRAND

BESTÄLLNING AV FIBERANSLUTNING BESTÄLLNING AV FIBERANSLUTNING I BUNKEFLOSTRAND BESTÄLLNING AV FIBERANSLUTNING BESTÄLLNING AV FIBERANSLUTNING I BUNKEFLOSTRAND BESTÄLLNING AV FIBERANSLUTNING Denna beställning avser en fiberinstallation till er fastighet och bör kopieras och förvaras

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 Nettoomsättningen ökade till 1.851 mkr (1.068). Rörelseresultatet ökade till 62,1 mkr (2,0). Resultatet efter finansnetto uppgick till 40,6 mkr (-35,8). Återbäring från SPP ingår

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.2.2008 KOM(2008) 95 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a

Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a PROTOKOLL Nummer 7 22.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Allmänna byrån, rättserviceenheten, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister Nina Fellman

Läs mer

Frågor och svar vid byte av finansieringssystem i Saltsjöbadens Golfklubb

Frågor och svar vid byte av finansieringssystem i Saltsjöbadens Golfklubb Förslag till Frågor och svar vid byte av finansieringssystem i Saltsjöbadens Golfklubb Varför föreslår styrelsen att Saltsjöbadens GK ska byta dagens finansieringssystem? I den utveckling som golfen genomgår

Läs mer

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening -

SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur. föreningskunskap. - att bilda förening - SÖLVESBORGS KOMMUN Fritid & kultur föreningskunskap - att bilda förening - Innehållsförteckning Ideell förening, vad är det? 3 Hur många medlemmar måste man vara? 3 Vad krävs för att bilda en förening?

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Skall ni dra igång en förening? Här finns viktig information Innehåll Varför bilda en förening?... 3 Vad krävs?... 3 Förberedelser... 4 Bildandemötet... 4 Styrelsen... 5 Det första

Läs mer

Avtal om av kommunen beviljat stöd

Avtal om av kommunen beviljat stöd 1 (6) Avtal om av kommunen beviljat stöd Projektet Bredband för alla 2015: Emsalö projektet Avtalsparter Beställare och Borgå stad (nedan Kommunen ) stödgivare Stadshusgatan 7 06100 BORGÅ FO-nummer 1061512-1

Läs mer

KS 19 6 NOVEMBER 2013

KS 19 6 NOVEMBER 2013 KS 19 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Holmgren Ulla Juhlin Henrik Datum 2013-10-02 Diarienummer KSN-2012-0476 KSN-2013-0197 Kommunstyrelsen Motioner av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla

Läs mer

SVENSKA HOTELLPORTIERFÖRENINGEN

SVENSKA HOTELLPORTIERFÖRENINGEN STADGAR FÖRENINGENS FIRMA 1 Föreningens namn är Svenska Hotell Portier Föreningen FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål är att verka för sammanslutning av inom Sverige arbetande hotellportierer/concierger

Läs mer

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.

E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje. Energimarknadsinspektionen att. Box 155 631 03 Eskilstuna E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Tel @eon.se Konc 6801 Malmö 2016-04-29 Dnr 2009-100435 Komplettering av ansökan om förlängning av

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 1.10.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I SOTKAMO SILVER AKTIEBOLAG (PUBL.)

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I SOTKAMO SILVER AKTIEBOLAG (PUBL.) KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I SOTKAMO SILVER AKTIEBOLAG (PUBL.) Aktieägarna i Sotkamo Silver Aktiebolag (publ.) kallas härmed till årsstämma fredagen den 21 mars 2014 kl. 10.00 på Jernkontoret, Kungsträdgårdsgatan

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Feelgood Svenska AB (publ)

Kallelse till årsstämma i Feelgood Svenska AB (publ) Kallelse till årsstämma i Feelgood Svenska AB (publ) Aktieägarna i Feelgood Svenska Aktiebolag (publ), org nr 556511-2058 kallas härmed till årsstämma fredagen den 20 maj 2016, kl. 13.00 på Garnisonen

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:40

Regeringens proposition 2004/05:40 Regeringens proposition 2004/05:40 Ändringar i minerallagen Prop. 2004/05:40 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 oktober 2004 Göran Persson Ulrica Messing (Näringsdepartementet)

Läs mer

Stadgar för Föreningen Sveriges Åkeriföretag Värmland

Stadgar för Föreningen Sveriges Åkeriföretag Värmland ÅF Stadgar Slutgiltigt förslag 2012-04-03 ORG.docx Stadgar för Föreningen Sveriges Åkeriföretag Värmland 1. Föreningens firma och ändamål 1.1 Föreningens firma är Föreningen Sveriges Åkeriföretag Värmland

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0142(CNS) 2001/0169(CNS) 23 oktober 2001 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE 1. om förslaget till rådets beslut

Läs mer

AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT

AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT AVTAL AVSEENDE FASTIGHETSANSLUTNING TILL STADSNÄT Öresundskraft AB, org nr 556089-7851 ( Öresundskraft ) och nedan angiven fastighetsägare ( Fastighetsägaren ) har ingått avtal på de villkor som framgår

Läs mer

Överenskommelse om förmedling av lägenheter

Överenskommelse om förmedling av lägenheter Bilaga 1 Överenskommelse om förmedling av lägenheter Mellan Stockholms Stads Bostadsförmedling AB ("Bostadsförmedlingen") och AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder samt AB Stockholmshem ( Bostadsbolagen

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

KÖPEKONTRAKT. Den överenskomna köpeskillingen är:

KÖPEKONTRAKT. Den överenskomna köpeskillingen är: KÖPEKONTRAKT Säljare Anna Mölbo 850807-3023 1/2-del Skålevikstïlen 5 E, 5178 Loddefjord, Norge Johan Mölbo 910814-1939 1/2-del Österleden 52 D Lgh 1102, 352 42 Växjö nedan benämnd Säljaren. Köpare Nybro

Läs mer

Konsortialavtal Norrtåg AB Org. nr 556758-3496

Konsortialavtal Norrtåg AB Org. nr 556758-3496 Konsortialavtal Norrtåg AB Org. nr 556758-3496 1. Parter Delägare l.1 Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 1.2 Länstrafiken i Jämtland AB 1.3 Länstrafiken i Västerbotten AB

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat

Läs mer

Stadgar för Mercedes-Benz Klubben Sverige 2015

Stadgar för Mercedes-Benz Klubben Sverige 2015 1 (5) Stadgar för Mercedes-Benz Klubben Sverige 2015 1 Klubbens namn är MERCEDES-BENZ KLUBBEN SVERIGE, förkortat MBKS. 2 Klubbens säte är Linköping 3 Klubbens syfte MBKS är en politiskt och religiöst obunden

Läs mer

Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9506 Karl Gerhards väg

Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9506 Karl Gerhards väg BILAGA 2 SLUTRAPPORT Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9506 Karl Gerhards väg 2012-06-19 Katarina Hamilton KFKS 2005/76-251 Sammanfattning Karl Gerhards väg ligger nordväst om Saltsjöbadens sjukhus

Läs mer

Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken

Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken KKV1013, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-04-27 Dnr 225/2011 1 (6) Västtrafik AB Box 405 401 26 Göteborg Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken Beslut Konkurrensverket avskriver

Läs mer

STADGAR. Föreningsgården Vikingavallen. för. u.p.a. Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948

STADGAR. Föreningsgården Vikingavallen. för. u.p.a. Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948 STADGAR för Föreningsgården Vikingavallen u.p.a Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948 1 1 Föreningens firma är Föreningen Föreningsgården Wikingavallen u.p.a. 2 Föreningens

Läs mer

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt

Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 14 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf 62 Ks 92 Au 101 KS/2014 0465 Bolagsordning för AB Strömstads Badanstalt Kommunstyrelsens förslag till

Läs mer

8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: 2010-05-11 Fastighetsadress: Kleva 205

8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: 2010-05-11 Fastighetsadress: Kleva 205 33 8.9 ANSÖKAN OM BYGGLOV FÖR ÄNDRING AV I STRID MED BYGGLOV TILLBYGGD DEL AV FÖRRÅD (SJÖBOD), SAMT ÄNDRING AV TAK PÅ URSPRUNGLIGT FÖRRÅD (SJÖBOD) PÅ FASTIGHETEN KLEVA 3:9 Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum:

Läs mer

4 MEDLEM Medlem i föreningen är ägare till fastighet eller därmed jämställd egendom, som har del i samfällighet

4 MEDLEM Medlem i föreningen är ägare till fastighet eller därmed jämställd egendom, som har del i samfällighet Tegefjälls Samfällighetsförening Åre Org nr STADGAR Sammanträdesdatum 716414-9507 1986-03-04 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

INSTALLATIONSGUIDE Vid fiberanslutning till villa

INSTALLATIONSGUIDE Vid fiberanslutning till villa INSTALLATIONSGUIDE Vid fiberanslutning till villa En stabil framtid med fiber Snabbt, stabilt och säkert. Att installera fiber i sin villa öppnar teknikens motorväg in i framtiden. Du får möjligheter till

Läs mer

Stadgar för branschföreningen SWESEC, Svenska Säkerhetsföretag

Stadgar för branschföreningen SWESEC, Svenska Säkerhetsföretag Stadgar för branschföreningen SWESEC, Svenska Säkerhetsföretag 1 Föreningens ändamål Föreningens ändamål är att vara ett för svenska säkerhetsföretag gemensamt branschorgan bestående av branschorganisationer

Läs mer

2. Får jag bestämma var ni ska gräva? Ja, om det finns något känsligt i vägen vid grävning kan ni påverka var grävning ska ske.

2. Får jag bestämma var ni ska gräva? Ja, om det finns något känsligt i vägen vid grävning kan ni påverka var grävning ska ske. Vanliga frågor Anslutning 1. Ska ni gräva på min tomt eller gör jag det själv? Om det finns behov av grävning så gör vi det. Grävning och återställning ingår i kampanjerbjudandet. Finns det tomrör som

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

LVF - Aktuellt nr 5 2013

LVF - Aktuellt nr 5 2013 LVF - Aktuellt nr 5 2013 Långbro Villaförening - er lo kala villaförening sed an 1944 2013-11-27 I detta nummer Ordförande har ordet Stöld ur brevlådor Parkeringsregler Sotning Mer om parkering Tomträtt

Läs mer

Om uppdraget god man för ensamkommande barn

Om uppdraget god man för ensamkommande barn Om uppdraget god man för ensamkommande barn Bakgrund ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN OCH AVDELNINGEN FÖR ÖVERFÖRMYNDARÄRENDEN I varje kommun i Sverige finns en överförmyndarfunktion, antingen en överförmyndare eller

Läs mer

1 FIRMA Föreningens firma är: Lundsbäcks Koloniförening i Helsingborg och tecknas av den eller de av styrelsens ledamöter som därtill utses.

1 FIRMA Föreningens firma är: Lundsbäcks Koloniförening i Helsingborg och tecknas av den eller de av styrelsens ledamöter som därtill utses. Lundsbäckskolonier i Helsingborg, stadgar av 2010 1 FIRMA Föreningens firma är: Lundsbäcks Koloniförening i Helsingborg och tecknas av den eller de av styrelsens ledamöter som därtill utses. 2 ÄNDAMÅL

Läs mer

STADGAR. för. Brunns Fastighetsägareförening U.P.A. antagna vid ordinarie årsmöten 2002-04-27, 2003-04- 26, 2005-04-23, 2006-04-22

STADGAR. för. Brunns Fastighetsägareförening U.P.A. antagna vid ordinarie årsmöten 2002-04-27, 2003-04- 26, 2005-04-23, 2006-04-22 STADGAR för Brunns Fastighetsägareförening U.P.A antagna vid ordinarie årsmöten 2002-04-27, 2003-04- 26, 2005-04-23, 2006-04-22 l Föreningens firma är Brunns Fastighetsägareförening utan personligt ansvar.

Läs mer

STADGAR FÖR UNGDOMSSEKTIONEN

STADGAR FÖR UNGDOMSSEKTIONEN STADGAR FÖR UNGDOMSSEKTIONEN. (ungdomssektionens namn) i.. (föreningens namn) Sektionen bildad den Stadgarna fastställda / ändrade av årsmötet den... Enligt Svenska Ridsportförbundets typstadgar Fastställda

Läs mer

Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni 2008 samt för perioden 1 april- 30 juni 2008

Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni 2008 samt för perioden 1 april- 30 juni 2008 Delårsrapport Rapport avseende halvåret 1 januari 30 juni samt för perioden 1 april- 30 juni SOS Alarm i sammandrag Alla belopp i KSEK om annat ej anges. Belopp inom parentes anger värdet för motsvarande

Läs mer

STADGAR FÖR AIRISTO SEGELSÄLLSKAP I ÅBO r.f.

STADGAR FÖR AIRISTO SEGELSÄLLSKAP I ÅBO r.f. STADGAR FÖR AIRISTO SEGELSÄLLSKAP I ÅBO r.f. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Airisto Segelsällskap i Åbo r.f. och dess hemort är Åbo. Föreningen benämns i dessa stadgar Sällskapet. 2 Språk Sällskapets

Läs mer

Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB. Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg

Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB. Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg 18 december 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 3. Bakgrund...

Läs mer

Riggade för att ta Railcare till nya nivåer

Riggade för att ta Railcare till nya nivåer Bokslutskommuniké 2015 Riggade för att ta Railcare till nya nivåer Full fart i Storbritannien Ökat underhållstryck i Sverige Årets intäkter uppgick till 294,7 (309,2) MSEK Årets resultat efter finansiella

Läs mer

REGLER FÖR ÅTERVINNINGSSYSTEM FÖR DRYCKESFÖRPACKNINGAR AV GLAS

REGLER FÖR ÅTERVINNINGSSYSTEM FÖR DRYCKESFÖRPACKNINGAR AV GLAS REGLER FÖR ÅTERVINNINGSSYSTEM FÖR DRYCKESFÖRPACKNINGAR AV GLAS 01.06.2012 REGLER FÖR ÅTERVINNINGSSYSTEM FÖR DRYCKESFÖRPACKNINGAR AV GLAS Palpa Lasi Oy:s (nedan Palpa ) verksamhetsområde är återvinning

Läs mer

Aktiebolag utan revisor

Aktiebolag utan revisor Aktiebolag utan revisor Innehållsförteckning Driva aktiebolag utan revisor... 3 Aktiebolag... 4 Aktiebok och aktiebrev... 6 Uppgifter om företaget... 7 Bolagsstämma... 8 Aktiebolagets räkenskapsår... 10

Läs mer

ATT TA BORT FONDER I FONDFÖRSÄKRING

ATT TA BORT FONDER I FONDFÖRSÄKRING PROMEMORIA FI Dnr 06-2127-306 Datum 2006-06-27 Författare Björn Palmgren Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se ATT TA BORT

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om marknadsföring och dokumentation.

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om marknadsföring och dokumentation. Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om marknadsföring och dokumentation. Prövning av om fastighetsmäklaren vid marknadsföringen av en fastighet har

Läs mer

Unga Forskares Utvecklingsfond

Unga Forskares Utvecklingsfond Unga Forskares Utvecklingsfond Utredningsrapport DATUM 2008-11-13 UTREDARE Tobias Jonsson Sara Magnusson Alexander Sehlström GODKÄND Utkast Innehåll ii Innehåll Kapitel 1 Inledning 1 Bakgrund... 1 Frågeställning...

Läs mer

VILLKOR VID REPARATION AV BÅTAR, MOTORER OCH DELAR TILL DEM

VILLKOR VID REPARATION AV BÅTAR, MOTORER OCH DELAR TILL DEM VILLKOR VID REPARATION AV BÅTAR, MOTORER OCH DELAR TILL DEM 1.1.2012 VILLKOR VID REPARATION AV BÅTAR Båt- och motorverkstäder samt måleriverkstäder, som tillhör Båtbranschens Centralförbund Finnboats rf:s

Läs mer

Starta en förening. Vill du anmäla din förening till föreningsregistret?

Starta en förening. Vill du anmäla din förening till föreningsregistret? Starta en förening Sverige har ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. En grupp människor kan bilda en förening utan tillstånd från myndigheterna. Föreningen måste

Läs mer

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal. FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD

Läs mer

Göteborg & Co Kommunintressent A B Org nr 556427-8751 Styrelsen 2015-04-28

Göteborg & Co Kommunintressent A B Org nr 556427-8751 Styrelsen 2015-04-28 Utfärdat 2015-04-21 Handläggare Camilla Nyman Förslag till beslut att fullfölja tidigare tecknad avsiktsförklaring med övriga delägare i Göteborg & Co Träffpunkt AB genom att förvära näringslivets aktier

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Promemoria 2013-06-27

Promemoria 2013-06-27 Promemoria 2013-06-27 Uthyrning av bostadsrättslägenheter Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att synen på bostadsrättshavarens skäl för en upplåtelse av lägenheten i andra hand ska

Läs mer

Sundbybergs stad överväger att investera i ett eller flera befintliga eller

Sundbybergs stad överväger att investera i ett eller flera befintliga eller PM Angående: Köp av andel i vindkraftverk Klient: Sundbybergs stad Datum: 2012-07-13 1 BAKGRUND Sundbybergs stad överväger att investera i ett eller flera befintliga eller projekterade kommunalt ägda vindkraftverk.

Läs mer

Stadgar för 101Net Käglinge

Stadgar för 101Net Käglinge Stadgar för 101Net Käglinge Stadgar för 101net Käglinge Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Malmö

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2006 Ö 3733-05 KLAGANDE BÅE Ombud: Jur kand OL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE

Läs mer

Handelsbankens Warranter

Handelsbankens Warranter Handelsbankens Warranter Underliggande Sampo Abp Nordea Bank AB Tietoenator Abp med Första emissionsdag 21-22.10.2004 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 21-22.10.2004 Dessa warrantspecifika

Läs mer

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall

Läs mer

STADGAR FÖR ALZHEIMERFÖRENINGEN I SVERIGE

STADGAR FÖR ALZHEIMERFÖRENINGEN I SVERIGE STADGAR FÖR ALZHEIMERFÖRENINGEN I SVERIGE Grundstadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgar antagna vid årsmöte den 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vid årsmöte den 23

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) 1 of 5 27/09/2010 12:56 SFS 1988:220 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1988-05-19 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:889 Strålskyddslag

Läs mer

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder

Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1(10) Debiteringslängder handledning vid ansökan om verkställighet av debiteringslängder 1 Inledning En debiteringslängd är en exekutionstitel, d.v.s. ett beslut som kan verkställas av KFM. Förutsättningen

Läs mer

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare

INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare 1 INTERVENIA Skatt och pensionskonsulter för egenföretagare Nästan alla ägare av aktiebolag betalar privat mera skatter och avgifter än vad de egentligen är skyldiga att göra. Pensionsförsäkring är det

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Arcoma Aktiebolag (publ)

Kallelse till årsstämma i Arcoma Aktiebolag (publ) Kallelse till årsstämma i Arcoma Aktiebolag (publ) Aktieägarna i Arcoma Aktiebolag (publ), org. nr 556410-8198, kallas härmed till årsstämma i bolagets lokaler på Annavägen 1 i Växjö fredagen den 20 maj

Läs mer

2.1 Fastighet Med Fastighet avses fast egendom som angivits i Avtalet (definierat nedan).

2.1 Fastighet Med Fastighet avses fast egendom som angivits i Avtalet (definierat nedan). 1. Allmänt 1.1 Dessa allmänna villkor ( Villkoren ) gäller när du som husägare ( Fastighetsägaren ) tecknar avtal med Satellithuset i limmared ab, org nr 556180-4583, med adress Fabriksgatan 2, 51442 Limmared,

Läs mer

Att vara god man eller förvaltare

Att vara god man eller förvaltare Att vara god man eller förvaltare Innehåll 1. VEM FÅR VARA GOD MAN ELLER FÖRVALTARE... 3 2. SKILLNADEN MELLAN GOD MAN OCH FÖRVALTARE... 3 3. DINA FÖRSTA UPPGIFTER... 3 4. DINA ÖVRIGA UPPGIFTER OCH SKYLDIGHETER...

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Stadgar för Linköpings Koloniträdgårdar

Stadgar för Linköpings Koloniträdgårdar Stadgar för Linköpings Koloniträdgårdar 1 Föreningens namn Föreningens namn är Linköpings koloniträdgårdar. 2 Föreningens ändamål 2.1 Linköpings koloniträdgårdar är en allmännyttig ideell förening som

Läs mer

REGLEMENTE FÖR FISKEOMRÅDE

REGLEMENTE FÖR FISKEOMRÅDE REGLEMENTE FÖR FISKEOMRÅDE 1 Namn, hemort och verksamhetsområde Fiskeområdets namn är Korsholms fiskeområde och dess förvaltningshemort är Korsholms kommun. Fiskeområdets gränser har fastställts den 17

Läs mer

Uppdaterad 2013 04-24. Juridiska föreningen i Uppsala. Grundad 24 maj 1844. Stadgar

Uppdaterad 2013 04-24. Juridiska föreningen i Uppsala. Grundad 24 maj 1844. Stadgar Juridiska föreningen i Uppsala Grundad 24 maj 1844 Stadgar Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledande bestämmelser... 3 Kapitel 2 Medlemskap... 3 Kapitel 4 Föreningsstämma... 5 Kapitel 5 Styrelse... 6 Kapitel

Läs mer