2015 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
|
|
- Ann Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (Antagen av styrelsen ) 2015 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt målgruppen barn och ungdom. Medlemmarnas ekonomiska bidrag för 2015 är enligt stämmans beslut 23,63 kr/invånare från alla kommunerna och landstinget (3.0 % i uppräkning från år 2014 samt knappt 0,9 % uppräkning genom ökad inflyttning till länet). Upplandsstiftelsen har genomfört omfattande investeringar i flera anläggningar. Den kommande perioden präglas av återhållsamhet vad gäller nya investeringar samt har en inriktning mot att erhålla en tillfredsställande likviditet vilket påverkar verksamhetsåret Bland annat måste ambitionerna inom naturvårdsarbetet ses över. En stor del av stiftelsens verksamhet baseras på projekt där egen medfinansiering och personal för projektledning krävs för att kunna genomföra projekten. Utbytet av de egna resurserna fördubblas därmed. En ny period startar som berör EU:s Central Baltic Interreg program. Upplandsstiftelsen för diskussioner med parter i Finland och Baltikum om projektsamverkan En ny sjuårsperiod för Landsbygdsprogrammet startar aktivt under 2015/2016. Stiftelsen är involverad i flera förberedande diskussioner avseende nya projekt. Statliga projektmedel för vattenvård kan sökas av stiftelsen och kommunerna. Kommunerna kan även söka LONA-medel. Stiftelsen bistår i arbetet och är delaktig i många av dessa projekt. Inriktning under 2015 Folkhälsa friluftsliv Arbetet med folkhälsa fortsätter i ökad omfattning med syfte att fler ska vistas i naturen och röra sig mer för att stärka befolkningens hälsa. Samarbetet med länets kommuner i Smultronställen i naturen drivs vidare. Fokus läggs i år på utveckling av tätortsnära natur och att förstärka naturupplevelsen med hjälp av innovativa idéer kring naturinformation. Verksamhetsmedel söks i flera Lokala naturvårdsprojekt (LONA). 1 Upplandsstiftelsen förkortas stiftelsen i den löpande 1 texten. De senaste årens satsning på att göra Upplandsleden ännu mer attraktiv fortsätter. Vår Upplandsledsapp är i drift. I år färdigställs ett samarbete kring en bok om leden och en karta över den västra delen av leden parallellt med praktiskt arbete ute på leden. Vi ökar samarbetet med kringliggande län för att göra det lättare att vandra över länsgränserna. Stiftelsen fortsätter att ha en person stationerad på Biotopia, biologisk museum i Uppsala, för information om hela länets natur, smultronställen, friluftsliv och leder. För att dokumentera vår verksamhet utvecklas metoder för att räkna besökare i naturen. Alla länets vårdcentraler kommer att nås av länets Utflyktsprogram till naturen. En viktig folkhälsosatsning som sker i samarbete med Länsstyrelsen, Biotopia och Landstinget. Barn och ungdom Stiftelsen har gjort naturskolesatsningar i alla länets kommuner. Målet är att naturskolorna fortlever och utvecklas i samverkan med varandra, berörda kommuner och stiftelsen. Läger och naturskola på Rävsten utvecklas ytterligare. Naturvård Samarbetet med Världsnaturfonden WWF utvecklas vidare. Det tidigare samarbetsområdet i Norra Roslagen utvidgas till att omfatta Roslagen som helhet. Skärgårdsstiftelsen träder in som projektpart tillsammans med stiftelsen och WWF. Ett samarbete pågår med ägarna till Untra kraftstation, Fortum AB och fortsätter t.o.m Syftet med projektet är att bevara och utveckla biologisk mångfald utmed Dalälven. Arbetet stöds av Naturskyddsföreningen. Totalt tillfaller drygt 2,6 miljoner kronor stiftelsens naturvårdsarbete. Stiftelsen samarbetar med Naturskyddsföreningen med syfte att stärka och utveckla populationen av den starkt utrotningshotade vitryggiga hackspetten. Insatsen är en viktig del i det nationella arbetet där nedre Dalälven är ett av två prioriterade områden för utplantering av ungfåglar. Via finansiering från bl.a. Hav- och vattenmyndigheten samverkar Upplandsstiftelsen med bl.a. Sportfiskarna och Länsstyrelsen i Gävleborgs län för att förbättra förutsättningarna för fiskreproduktion i kustmiljöerna. Stiftelsen bedriver många olika projekt för att stärka den biologiska mångfalden i länet. Sam-
2 arbetet med kommunerna stärks inte minst i de naturvårdsprojekt som erhåller medel från den statliga satsningen på lokala naturvårdsprojekt (LONA) och vattenvård (LOVA). Arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) fortsätter, där stiftelsen får bidrag från Länsstyrelsen till såväl konkreta skötselinsatser som biologiska utredningar och inventeringar. Upplandsstiftelsens arbete med områdesskydd och förvaltning koncentreras till lokala och regionala insatser för både naturvård och friluftsliv. Flera kommuner deltar i arbetet. Ön Björn förvärvas för att ingå i ett blivande kommunalt naturreservat. Arbete med förvärv av resterade del av Björns skärgård fortsätter i samarbete med Världsnaturfonden WWF. Översynen av stiftelsens fastighetsbestånd och arrendeavtal fortsätter för att effektivisera fastighetsförvaltningen och marknadsanpassa ekonomin. NATUROMRÅDEN OCH ANLÄGGNINGAR Naturområden Stiftelsen förvaltar 39 naturområden varav 24 är naturreservat och ett kulturreservat. De ska präglas av god skötsel så att såväl besökare som den biologiska mångfalden gynnas. Ytterligare värdefulla natur- och friluftsområden planeras bli införlivade i stiftelsens förvaltning under året. De särskilda medel som finns inom åtgärdsprogrammen för hotade arter utnyttjas för att gynna hotade arter som finns i stiftelsens områden. Restaurering av biologiskt rika kulturmarker fortsätter i 6 områden med stöd från landsbygdsprogrammet. Insatserna för att ställa i ordning fler smultronställen fortsätter. För att göra naturområdena ännu mer besöksvänliga pågår ett fortlöpande arbete med att utveckla och förbättra informationen, få tydligare stigmarkering och vägvisning samt rustning av eldstäder, spänger, fågeltorn m.m. Nedan anges några av de mer omfattande planerings-, skötsel- och vårdåtgärder som ska göras under året inom stiftelsens områden. Bredforsen. Fortsatt restaurering av betesmarker med finansiering från landsbygdsprogrammet. Åtgärder genomförs för att förbättra miljöer för strömlevande fisk med finansiering från Fortums miljöfond. Fageruddsåsen. Naturreservat som utvecklas och förvaltas i samverkan mellan stiftelsen och Enköpings kommun. Granåsen. Naturreservat som stiftelsen förvaltar i samverkan med Håbo kommun. Gräsö gård. Naturvårdshuggningar och röjningar genomförs för att utveckla skogsmarks- och hagmarksbeten. Finansieras av landsbygdsprogrammet. Idön. Naturreservat på södra Gräsö som Naturskyddsföreningen skänkt till Upplandsstiftelsen. Idön kommer att förvaltas av Länsstyrelsen i samverkan med Upplandsstiftelsen. Kallriga. Åtgärder för att underlätta fiskvandring i bäcken från Fiskarfjärden planeras. Eventuella åtgärder bekostas av HAV. Kalmarnäs. Naturskoleverksamheten i reservatet fortsätter i samverkan med naturskolan, skolor i Håbo kommun och stiftelsens tillsynsman. Källarberget. Nytt kommunalt naturreservat där stiftelsen är markägare och området förvaltas i samverkan med Tierps kommun. Lotsstugan kommer även fortsättningsvis att kunna bokas genom Fagervikens Bygdegårdsförening. Siktröjningar genomförs så man åter får en vid utblick över Lövstabukten från lotsstugan. För besökare planeras informationsskyltar, stigslinga och parkering. Ledskär. Ledskärsstugan, Sveriges näst äldsta fågelstation från 1955, har genomgått en grundlig renovering. Stugan har fyra bäddar och kamin och den kan bokas för övernattning. Lingnåre kulturreservat. Fortsatt utveckling av stigar och information. Arbetet sker i samverkan med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Ola. Efter flera års arbete med skydd av mark har naturreservatet Ola utökats till 377 ha. Det nya reservatet med det nya namnet Svanhus skogen invigs under året. 2
3 Kanotlederna är Tämnarån (1), Kolarmoraån (2), Fyrisån (3) och Lilla Färnäset (4). Stiftelsen förvaltar 39 områden på uppdrag, som ägare eller som arrendator. De områden som stiftelsen äger helt eller delar av är: Båtforstorpet, Bredforsens naturreservat, Källarberget, Lingnåre kulturreservat, Ängskärs naturreservat, Skaten-Rångsen naturreservat, Kallriga naturreservat, Rävsten, Oxhagens naturreservat, Gåsholmens naturreservat, Långnäsets naturreservat, Svanhusskogens naturreservat, Pansaruddens naturreservat, Torslundagropen, Fageruddsåsens naturreservat, Kalmarnäslandets naturreservat, Härjarö naturreservat och Norra Björkfjärdens naturreservat.
4 Rävsten. Kulturmarkerna hålls öppna genom röjningar, slåtter och bete. Tedarön. Naturreservat där stiftelsen genom avtal med Enköpings kommun ansvarar för förvaltningen av naturmarkerna. Drygt 30 ha ekhagar, strandängar och skogsbeten har restaurerats. Arbetet med att restaurera och sköta betesmarkerna fortsätter. De nya eldstäderna med rastbänkar underhålls och nya informationstavlor sätts upp. Torslundagropen. Skötselåtgärder genomförs för att hålla området öppet och för att gynna den rödlistade ortolansparven. Tvärnö. Restaureringen av skogsbeten och hagmarker fortsätter. Fortsatt utredning av möjlig våtmark för fiskreproduktion. Wik naturpark och strandäng. Stiftelsen fortsätter att sköta kulturmarkerna och strandängen med bete och slåtter. En plan för fortsatt utveckling av området tas fram. Ängskär. Skötsel av strandängarna på Slåtholmen fortsätter. Leder Upplandsleden har stor betydelse för rekreation och naturturism i länet. De flesta besöken på vår hemsida rör Upplandsleden. Vår ambition är att leden ska hållas i gott skick och kompletteras med slingor och ansluta till befolkningscentra. Längs Upplandsleden finns ett stort antal spänger, vindskydd, eldstäder, broar och informationstavlor. Inventeringen av dessa anordningar fortsätter och ett program för upprustning och utveckling tas fram. Syftet är att göra leden säker och enkel att följa samt att ta fram en långsiktig underhållsplan. Inventeringen visar att 99 spänger behöver bytas ut under de närmaste åren. En slinga i Boglösa slutförs, den utgår från Upplandsleden och dras genom Hemsta hage i Enköpings kommun. Del i LONA projektet Boglösa bronsålderslandskap. Samarbete med kommunerna Sigtuna, Järfälla och Upplands Väsby med syfte att samordna informationen kring leden över länsgränserna samt att överbrygga det ledbrott som finns mellan Sigtuna och Knivsta. Upplandsledens dag kommer att arrangeras i början av hösten. Arbetet fortsätter med att ta fram Gröna kartan i skala 1: för de västra delarna av leden: Siggefora Härjarö och Östa Skekarsbo. Genom samarbete med Gysinge nationalpark förstärks möjligheten att vandra från Östa ända upp till Gysinge. Upplandsleden marknadsförs på Vildmarksmässan för tredje året i rad. Nyetablerade etappstarter i Knivsta, Veckholm, Häggeby och Skokloster skyltas. Stiftelsen samarbetar för att ta fram en bok om Upplandsleden. Hemsidan uppdateras med mer fullständig information på engelska. Upplandsledsappen uppdateras och håller ett kalendarium med aktiviteter på leden. Kanotlederna. Vi kommer att planera och utveckla kanotleden i Fyrisån tillsammans med Uppsala kommun. I det ingår förnyade kontakter med markägare. En ramp anläggs i Vattholma för att göra det lättare att komma ner till ån. Ta fram en skötselanvisning för kanotleden i Tämnarån mellan Tierp och Strömsberg. Byggnader och anläggningar Stiftelsens anläggningar ska underhållas kontinuerligt och planmässigt. Syftet är att erbjuda attraktiva anläggningar till alla besökare. Här tas inte upp det ganska omfattande löpande arbetet med underhåll av byggnader och anläggningar. Dessa åtgärder beskrivs i budget och syftar till väl fungerande anläggningar och kapitalsäkring. I investeringsbudgeten preciseras satsningarna under året. Rullsands havsbad och camping. Hela campingen med stugby har totalrenoverats till en modern camping- och konferensanläggning. Återstår att förbättra vägvisningen och göra några smärre justeringar i köket. Anläggningen har nya arrendatorer sedan april Rävstens stugby. Rävsten har nya arrendatorer från 1 jan Ett nytt toalettsystem för stugorna detaljplaneras under året. Stiftelsen deltar i arbetet med att söka finansiering för åtgärder vid Äspskär hamnområde där bl a ny parkering och bryggor planeras. Gräsöbadens camping. Inga investeringsåtgärder planeras. Ängskärs havscamping. Byggnaden för reception/kiosk/servering har byggts om för att skapa ett funktionellt kök med servering samt en mindre butik. Anläggningen är i fint skick och inga investeringar planeras under året. Finansieringen av en ny brygga vid fiskehamnen utreds vidare. 4
5 BARN OCH UNGDOM Syftet är att ge barn och ungdomar en känsla för naturen och möjligheter att upptäcka naturen som en fantastisk plats för friluftsliv och lärande. Detta gör stiftelsen framförallt genom att sprida utomhuspedagogikens idéer till länets skolor och förskolor. Stiftelsens naturskola har ett nära samarbete med de kommunalt drivna naturskolor som finns i alla länets kommuner och med Naturskoleföreningen. Naturskolorna i Uppsala län Stiftelsen verkar för utveckling av naturskoleverksamheten i länet i samverkan med kommunerna. Viktigast är att se till att de redan existerande naturskolorna överlever, trots kärv ekonomi i kommunerna. Driftstöd ges detta år till Knivsta. Stiftelsen deltar i LONA-projektet Naturskola Gröna kunskapshuset, Heby kommun. Skolnära natur Stiftelsen har undersökt var skolor och förskolor i Uppsala stad är när de är utomhus och hur de använder naturen. Ett samarbete med Uppsala kommun som följs upp under året. Utbildning och upplysning Genom kurser och träffar på naturskolor och skolor i länet sprids naturskolans metoder och verksamhetsformer, liksom vid större arrangemang. Vi fortsätter med etablerade former och utvecklar nya genom att: Ge kurser för lärare på deras studiedagar och på eftermiddagar. Anordna inspirationsträffar för lärare på naturskolor och skolor i länet. Ge kurser i utomhuspedagogik för förskolepersonal. Fortsätta att sprida idéerna i böckerna i serien Att lära in ute genom kurser, föreläsningar och träffar. Hålla kursdagar för studenter på lärarutbildningen. Medverka vid större arrangemang och där sprida utomhuspedagogikens idéer och stiftelsens metoder. Göra det lättare för lärarna att gå ut med klassen genom att tillhandahålla material och hjälpa till med planering. Driva projekt med olika skolor för att där etablera regelbunden uteverksamhet. Metodutveckling och dokumentation Material och metoder tas fram för att utveckla möjligheten att arbeta med skolans ämnen i kombination med natur och friluftsliv. Hemsidan används som ett forum för att sprida idéer och metoder, liksom böcker, häften och tryckt material. Samverkan Samarbeta med övriga naturskolor i länet. Samverka med Biotopia. Även samverkan med andra aktörer, exempelvis Naturskoleföreningen, Utenavet, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Nationellt centrum för matematik, Skolverket, Länsstyrelsen, SLU, CNV m.fl. Läger och lägerskola Syftet med stiftelsens arbete är att höja lägerskolans kvalitet och öka antalet deltagare genom exempelvis: Ge råd till lärare/elever som ska åka på lägerskola. Uppdatera och sprida lägerskolekatalogen genom hemsidan. Stötta arbetet med lägerskola i länet. Grupper Stiftelsen tar emot skolklasser och allmänhet i Hammarskog såväl under terminstid som under vissa söndagar och lov. Skolor för elever med särskilda behov söker allt mer kontakt med naturskolan. Utomhuspedagogik och konkret verksamhet ute fungerar bra för dem. Ekonomiskt stöd till skolor Ekonomiskt stöd delas ut till skolor för att skaffa material till utomhusverksamhet. Övrigt Utveckla och underhålla hemsidan. Fortbilda personalen. Hålla oss uppdaterade på aktuell forskning inom området. FRILUFTSLIV FOLKHÄLSA Verksamhet som stimulerar länsinvånarna till ökad vistelse i naturen genom information, aktiviteter och inte minst god skötsel av naturområden och leder. Syftet är att nå en förbättrad folkhälsa samt ett ökat intresse för den uppländska naturen. Smultronställen Genom verksamheten Smultronställen i naturen vill vi göra det lätt för länsinvånarna att hitta ut i sin natur. I dagsläget finns det 43 smultronställen i länet. Smultronställen ska vara trevliga besöksmål i naturen med bra parkering och tydlig vägvisning. Förväntningar som byggs i informationen ska uppfyllas på plats. Arbetet drivs i samarbete med kommunerna i länet. Genom styrgruppen synkroniserar vi verksamheten. Biotopia, i Uppsala, fungerar som nav för informationen om Smultronställen i naturen. 5
6 Öppenhet för lokala initiativ och samverkan för guidning på platserna stärks. Ett mål för de kommande åren är att skapa ett tätortsnära smultronställe i varje kommun. Under året planeras följande. Producera naturinformation till Kvarnkojan i Granåsens naturreservat i samverkan med Håbo kommun. Extern finansiering söks. Skapa naturinformation och rastplats på Krutudden i samverkan med Östhammars kommun. Ekonomiskt stöd från WWF. Ta fram informationstavlor och naturskolematerial till Gredelby hagar i samverkan med Knivsta kommun. Färdigställa utställning om fiske i Kallriga naturreservat. Smultronställena Smultronstigen i Aspbo och Pansarudden omarbetas. Nya smultronställen som ska färdigställas vid Hummelfjärd och på Krutudden i samarbete med Östhammars kommun. Arbeta vidare med geocaching (skattjakt med hjälp av GPS) i våra smultronställen. För närvarande finns det 14 gömmor ute i länet vilket bidrar till både en mängd besök och feedback på platsen. De 30-tal folderställ med naturinformation som finns ute i länet uppdateras. Nytryck och omtryck av smultronfoldrar. Skyltningen förnyas i 6-10 smultronställen. En länsfolder för Smultronställen i naturen produceras. En rapport som sammanfattar smultronarbetet mellan 2007 och 2014 tas fram. Biotopia Biotopia, biologiskt museum i Uppsala med stor publik verksamhet, är ett centralt informationsnav för stiftelsens verksamhet. Biotopia ska förse besökaren med utflyktsidéer och tips inför utflykten. Här finns information om både Smultronställen i naturen och Upplandsleden. Besökare ska även kunna få information om olika föreningars aktiviteter. Upplandsstiftelsen står för en tjänst på Biotopia i kombination med ett driftsbidrag. Genom vårt bidrag finns ett tydligt uppdrag att tillhandahålla naturvägledning för hela länet och att vara en plats för natur- och friluftsföreningarna att sprida information om sin verksamhet. Metoderna för detta utvecklas vidare. Biotopias entré har funktionen av en naturturistbyrå med information om hela länets natur. Foldrar för smultronställen, naturreservat och friluftsområden finns på plats och uppdateras löpande. Länets natur- och friluftsföreningar har en plats på Biotopia. Kvällstid finns möjlighet att låna museets lokaler gratis för möten och föreläsningar. Föreningarnas program marknadsförs i entrén och önskade programpunkter förs in i Biotopias kalendarium. Skolklasser från hela länet kan ta kulturbussen till Biotopia för att besöka museet eller till viss avgift få en guidning. Ett fortbildningstillfälle genomförs under året där vi uppdaterar Biotopias personal kring utflyktsmål i naturen. Tillsammans med Biotopias personal utveckla museets utställningar. Extern finansiering söks. Naturtipset på Upplandsstiftelsens hemsida Naturtipset på stiftelsens hemsida ger utflyktstips till länsinvånarna. Information finns om ett 100-tal naturområden. Hemsidan uppdateras årligen med aktuell information om platserna och löpande med nya besöksmål. Applikation Naturtipset Applikation Naturtipset ger information om besöksmål i naturen i smartphones med utgångspunkt i var du befinner dig (iphone och android-telefoner). I dagsläget finns 100 olika besöksmål i appen. Vid årsskiftet uppskattas appen ha laddats ner gånger. Appen uppdateras årligen med aktuell information om platserna och löpande med nya besöksmål. Utflyktsprogrammet presenteras i appens kalendarium. Ytterligare information och marknadsföring På vår facebooksida Naturtipset Uppland levereras ett nytt utflyktstips varje vecka. Vi arbetar systematiskt med att nå ut i pressen med vår verksamhet genom pressmeddelanden och kontakter. Verka för ett utvecklat samarbete med Regionförbundet, Destination Uppsala, länsturismen, Vallonbruk Uppland och lokala turistbyråer. En utställning om Naturtipset kommer att visas på på Tierps och Skutskärs bibliotek. I anslutning till utställningen arrangeras föredrag och guidningar. Utflyktsprogrammet Tillsammans med Länsstyrelsen, Biotopia och Landstinget ger vi ut Utflyktsprogrammet som är ett guide- och aktivitetsprogram i naturen för hela länet i samarbete med kommuner, naturskolor, friluftsoch naturföreningar. Programmet ges ut i en våroch en höstupplaga och finns i Biotopias digitala kalendarium. 6
7 Genom ett samarbete med Landstinget sprids programmet till alla länets vårdcentraler, såväl kommunala som privata. Programmet exponeras på väntrums-tv på vårdcentralerna. Verka för att hitta finansiering för att sprida programmet även till länets folktandvård. Räkning av besökare Upplandsstiftelsen mäter på olika sätt antal besökare i våra naturområden. Genom ett samarbete med Uppsala kommun kommer en totalskattning av besökare i Lunsen göras. Parallellt tas data fram för Upplandsleden och tre smultronställen. Referensgrupp för friluftsliv/friluftsliv för alla Referensgruppen har två möten per år och vill skapa ett forum för dem som på olika vis arbetar med friluftsliv i Uppsala län. I referensgruppen ingår länets friluftsföreningar, naturskolorna och ansvariga för friluftslivsfrågor på kommunerna. Mötena syftar till fortbildning, erfarenhetsutbyte och till att berätta om stiftelsens arbete med friluftsliv. Ekonomiskt stöd Inget ekonomiskt stöd delas ut till friluftsliv under året. Övrigt samarbete Fortsatt samverkan sker med föreningar som vill lyfta fram lokala besöksmål och stigar i Tegelsmora, Östa Tärnsjö, Boglösa socken, Vansjön, på Hållnäshalvön och runt Vendelsjön. Samarbete med Älvkarleby kommun för att lyfta fram lokala natur- och friluftsvärden i karta och övrig information. LONA Sjömilen, tätortsnära smultronställe i yttre Hummelfjärden, Östhammars kommun. LONA Boglösa bronsålderslandskap. Upplandsstiftelsen deltar i en ansökan om LONA-medel för att genomföra naturinformation och en slinga på Upplandsleden i Boglösa, Enköping. Medverka i referensgrupp för Gröna kunskapshuset och Visit Uppland. NATURVÅRD Upplandsstiftelsen främjar utvecklingen av länets natur genom att äga och förvalta biologiskt värdefulla markområden samt genom projekt med syfte att värna om växter och djur. Många projekt sker i samverkan med andra organisationer och markägare och med ekonomiskt stöd från bl.a. Världsnaturfonden WWF, EU:s fonder och Naturvårdsverket. Upplandsstiftelsen har ett omfattande nätverk och vi medverkar eller yttrar oss i många olika sammanhang inte minst när det gäller beslut och skötsel av naturreservat, bevarandeplaner för Natura områden, hotade arter och i viss mån kommunala planer. Områdesskydd Stiftelsen har under lång tid aktivt bidragit till att många markområden med hög biologisk mångfald kunnat skyddas, bl.a. genom egna markförvärv och genom att ta fram underlag till Länsstyrelsen. Stiftelsens styrelse har beslutat att förskjuta inriktningen i arbetet med naturskydd mot objekt som har lokal och regional betydelse. Detta innebär att vi i högre grad samverkar med kommunerna och beaktar de lokala behoven av värdefulla natur- och friluftsområden. För att långsiktigt skydda mark- och vattenområden kan förvärv vara aktuellt. Stiftelsen arbetar också med olika avtalsformer för att säkerställa skötsel och tillgänglighet av värdefulla marker, bl.a. arrendeavtal och nyttjanderättsavtal med olika markägare. Stiftelsen har också hjälpt kommunerna i arbetet med att ta fram nya planer för hur kommunalt ägda skogar ska skötas med hänsyn till natur- och friluftsvärden. Av drygt 20 planerade nya objekt har styrelsen prioriterat insatser i sju av dessa tills vidare. Bland annat planeras följande insatser: Källarberget och den separata fastigheten Lotsutsikten i Tierps kommun har förvärvats. Det kommunala naturreservatet invigs under Arbetet med att freda ön Björn i Tierps kommun fortsätter. Tierps kommun och Upplandsstiftelsen har träffat en överenskommelse med markägaren Fortifikationsverket. En utredning av Lantmäteriet pågår för att göra en markbestämning. Samtal har inletts med Bergvik Skog AB angående förvärv av resterande delar av Björns skärgård i Tierps kommun. Arbetet med säkerställandet görs i samverkan med Världsnaturfonden WWF. Ett mindre extremrikkärr i Älvkarleby kommun planeras bli fredat under I samverkan med Älvkarleby kommun agerar Upplandsstiftelsen för att skydda delar av det tätortsnära naturområdet Rotskär. Ett samarbete pågår med Uppsala kommun för att bevara värdefulla marker vid Linné-stigen i Jumkil. Ekologisk landskapsplanering generellt Inom ramen för de ekologiska landskapsprojekten har en bred aktivitet pågått under lång tid, nätverk har utvecklats och ett förtroendefullt samarbete mellan markägare, myndigheter och andra aktörer har utvecklats. Detta har möjliggjort en generell utveckling av naturvårdande åtgärder i landskapen och ökat verkningsgraden av stiftelsens insatser. 7
8 Nedan ges exempel på aktiviteter som fortgår i alla landskapen: Samverka med Länsstyrelsen i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter och miljöer. Delta i utvecklingen av smultronställen eller andra anordningar för friluftsliv. Besiktiga avverkningsanmälningar och medverka i utformning av naturhänsyn i samverkan med markägare, ideella naturvården och myndigheter Ekologisk landskapsplanering: Dalälven Samverkan med Fortum AB fortsätter. Stiftelsen organiserar och utför åtgärder på företagets marker kring Untra kraftverk i enlighet med en naturvårdsplan som stiftelsen presenterat och företaget accepterat. Ett pågående projekt med finansiering från Fortums miljöfond fortsätter med samma inriktning som det tidigare, d v s med fokus på skötsel av älvängar och svämskogar samt åtgärder för strömlevande fisk m.m. Särskilda skötselåtgärder som utfördes vid Lanforsens kraftverk på Fortums mark ska utvärderas. Ett samarbete med Vattenfall angående Söderfors kraftverk och naturreservatet Bredforsen utvecklas. Ett samarbete med NEDA och Biosfärsområdet angående nedre Dalälvens natur- och kulturvärden utvecklas med fokus på skötsel, utveckling av turism och landsbygd. Stiftelsen fortsätter samarbetet med Bergvik Skog AB för skötsel av biologiskt rika naturtyper vid Dalälven. En tätortsnära slåtteräng (Sand) vid Älvkarleby är färdigställd och kommer att skötas som äng. Information och stigslinga planeras i samverkan med Älvkarleby kommun. Samarbetet med Naturskyddsföreningen avseende vitryggig hackspett i Dalälvsområdet fortsätter. Naturskyddsföreningen prioriterar Dalälvensoch Klarälvens trakter i det nationella arbetet med utsättning av fåglar som föds upp på Nordens Ark i Bohuslän. Medverka i förvaltningsråd för Färnebofjärdens nationalpark, Natura 2000-området Marma skjutfält, Bredforsen samt Båtfors naturreservat. Fortsatt skötsel i Natura 2000-objektet Komossängen. Ett samarbete med Sågarbo stugby gällande skötsel av områdets marker samt samverkan kring naturturism utvecklas. Ett samarbete med Älvkarleby golfklubb gällande skötsel av klubbens ängsmarker fortsätter och möjligheterna till information i klubbhuset om stiftelsen utvecklas. En rapport som beskriver arbetet i Dalälvsprojektet från dess början publiceras. Ekologisk landskapsplanering: Almunge Länna Arbetet i Länna eklandskap fortsätter i samverkan med privata markägare, Holmen Skog AB, Uppsala kommun och Länsstyrelsen. Samarbetet rör främst gamla ädellövträd och hagmarker. En studie av självföryngrad ädellövskog på tidigare granplanterad åkermark följs upp med förslag på nyanläggning av lövskog i ekologiskt rika bryn. Tillsammans med Uppsala kommun utvecklas naturmarker i anslutning till några badplatser. Följa upp åtgärder för gamla lindträd som utförts tidigare i området. Skötseln av naturstigen kring Ältsjön fortsätter i samarbete med Holmens Skog och Länna byalag. Producera en folder med information om projektets arbete och områdets naturvärden i samverkan med bl.a. Holmen skog. Upplandsstiftelsen kommer att medverka i ett samarbete med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och berörda markägare angående skydd och skötsel av asprika skogar med förekomst av bl.a. cinnoberbagge. Ekologisk landskapsplanering: Vällen Tillsammans med Uppsala och Östhammars kommuner utveckla skötseln av två badplatser och information om naturen i anslutning till dessa. Invigning av det nya och utvidgade naturreservatet Svanhusskogen (tidigare Ola samt utvidgat område) vid Vällen. Fortsätta samarbetet med Bergvik Skog AB angående en plan för de stora lindförekomsterna på företagets marker vid Vällen. Sammanställa en rapport om stiftelsens inventeringar av hur beståndet av den tretåiga hackspetten utvecklats i området sedan Kulturlandskap vid Mälaren Arbetet med att bevara och utveckla ängs- och hagmarker i Mälarlandskapet bedrivs i prioriterade områden. Samverkan sker med markägare och/eller berörda organisationer. Utveckling av betesmarker längs Fyrisån mellan Storvreta och Vattholma (Ekeby-Ånge) i samarbete med markägare, djurägare och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Samarbete med markägare och Uppsala kommun kring utveckling av strandängar vid Dalbyviken. LONA projekt. Utveckling av ängs- och hagmarker kring Salsta slott. 8
9 Kulturlandskap i Heby Upplandsstiftelsen har tecknat ett samverkansavtal med Heby kommun, där stiftelsen ska sköta utvalda naturmarker i Östa naturreservat. Arbetet med bevarandet av flera hotade arter utvecklas ytterligare. Bland annat fortsätter skötseln av fjärilsrika naturbetesmarker/ängar inom utpekade objekt. Skötselåtgärder planeras för väddnätfjäril och ängsskäreplattmal i trakten mellan Järlåsa och Heby i samverkan mellan Länsstyrelsen och Heby kommun. Arbetet finansieras delvis av ÅGP-medel. Stiftelsen samverkar med markägare med syftet att stärka utvecklingen av landskapsvården vid Vansjön. Sedan många år har ett aktivt arbete bedrivits av boende runt sjön. Samarbete med Tämnarens vattenråd kring skötsel av sjöns stränder diskuteras. Roslagshagar Ett nytt flerårigt samarbetsprojekt med Världsnaturfonden WWF och Skärgårdsstiftelsen startade 2014 och fortsätter för att utveckla värdefulla naturbetesmarker och våtmarker i Roslagen. Skötseln av kulturlandskapet bygger på ett nära och bra samarbete som etablerats med många djurhållare och markägare. Under året planeras följande. Rådgivning till lantbrukare samt upprätta restaurerings- och skötselplaner. Rådgivningen rör både landskapsvård, djuruppfödning och våtmarker. Erbjuda ersättning för stängselmaterial vid upprustning av värdefulla naturbetesmarker samt för skötsel av våtmarker. Arbeta med restaureringar i särskilt intressanta områden på privat mark där markägare inte har möjlighet att restaurera dem. Externa pengar söks för detta. Skötsel av några särskilt naturvårdsintressanta områden Upplandsstiftelsen arrenderar. Slåtter på Havsvik, Glupudden, Rossholm. Bete på Laduskär, Gruvskäret, Oxsten, Rossholm, Flottskär. Samverkan med brukare kring skötsel på flera lokaler med hotade arter. Skötseln finansieras främst via miljöstöd från landsbygdsprogrammet. Insatser avseende åtgärder för hotade arter planeras, bl.a. mnemosynefjäril, ängsskäreplattmal, insekter på krissla och gotlandssäfferotplattmal. Omfattningen av arbetet beror på hur mycket externa medel som erhålls. Kartläggning av igenväxande värdefulla ängs- och hagmarker i kust och skärgård. Omfattningen av arbetet beror på hur mycket externa medel som erhålls. Rapport om utvärdering av fjärilsfaunans utveckling inom Roslagshagars område färdigställs på svenska under året. Utveckla och förvalta Långalmastigen som tagits fram inom projektet tillsammans med markägare. Vandrande utomhusskyltar med projektets budskap, riktade till markägare, djurägare och allmänheten placeras på lämpliga platser i Roslagen under sommaren. Fortsatt samarbete med Trafikverket kring återuppbyggnad av trädgärdesgårdar. Informera om projektet genom medverkan vid möten, seminarier och lokala arrangemang, pressmeddelanden och nyhetsbrev m.m. Utveckla informationen på hemsidan. Utveckla samarbetet med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, kommunekologer m.fl. aktörer inom landskapsvård för ökad samsyn kring restaurering och skötsel av hävdade marker. Rikare skärgårdslandskap Ett nytt flerårigt samarbetsprojekt med Världsnaturfonden WWF och Skärgårdsstiftelsen startade Arbetet ska leda till faktiska åtgärder för att utveckla värdefulla naturbetesmarker och våtmarker i Roslagen samt ge information om åtgärder till enskilda, organisationer och kommuner. Projektet ska kunna fungera som modell för andra organisationer. Medel för finansiering av faktiska åtgärder kommer att sökas från Landsbygdsprogrammet eller andra fonder. Följande genomförs under Projektledning, möten, exkursioner, information och administration av projektet. Ansökan av externa medel för specifika åtgärder. Medverkan i ett Interregprojekt med Finland som huvudprojektledare och parter från Estland och Åland planeras. Ansökan från LOVA, LONA, HAV, Life, Fog och landsbygdsprogrammet kan bli aktuellt. Planering och påbörjad restaurering av 3-5 nya naturbetesmarker. Inventeringar och framtagning av skötsel- och restaureringsplaner för områden för hotade arter. Samverkan med markägare och Länsstyrelsen. Delvis finansiering via ÅGP. Planering av åtgärder i 3-5 våtmarker där förundersökning/inmätning gjorts. Arbeta vidare med förslag mot markägare samt hitta finansiering för åtgärder. Utredning och inmätning av 3-5 våtmarker/bäckar där fiskåtgärder är prioriterade. Hotade kustfåglar Stiftelsens arbete med att hålla delar av Björns skärgård och andra värdefulla fågelområden i skärgården fria från mink fortsätter i samverkan med jägare och ornitologer. Arbetet stöds ekonomiskt av Länsstyrelsen. 9
10 Övriga naturvårdsprojekt Stiftelsen utökar successivt samarbetet med kommunerna, olika organisationer, privata aktörer och staten. Under perioden planeras ett antal samverkansprojekt: Fortsatt samverkan med Centrum för Biologisk Mångfald (CBM) för att förbättra skötsel- och restaureringsmetoder i kulturmarker för att bättre gynna förutsättningarna för rödlistade arter. Särskilt läggs stor vikt vid att utveckla metoder för uppföljning och utvärdering av naturvårdsarbetets resultat. Bistå kommunerna i arbetet med att ta fram nya planer för hur kommunalt ägda skogar ska skötas med hänsyn till natur- och friluftsvärden. Mångbruksplaner har tagits fram för Knivsta kommuns skogar under 2013 och Enköpings kommuns skogar under Restaurering av Vadarbiotop vid Trunsta träsk. LONA-projekt i Knivsta kommun. Fortsätta utforska möjligheten för registrering av fältdata med smartphones. Gräsöfonden Fondens huvudsakliga syfte är att stimulera vård av kulturlandskapet på Gräsön. Detta möjliggörs genom årliga bidrag till fonden från allmänheten m.fl. Gräsöfonden har nyligen fått möjlighet att använda en begränsad del av kapitalet till den löpande verksamheten. Fonden kommer under år 2015 att göra det möjligt för allmänheten att söka bidrag till landskapsvårdande insatser. Gräsöfonden kommer att dela ut ett landskapsvårdspris under året. Priset tillföll år 2014 Gabriella och Christer Ljungberg i Klockarboda. Gräsöfonden, Östhammars kommun och Upplandsstiftelsen samverkar från och med 2015 kring förvaltningen av besöksplatserna som tagits fram på Gräsön. Medel söks för en planerad permanent utställning i informationsbyggnaden, som uppförts under Gräsöfondens 20-års jubileum uppmärksammas under året, bl.a. genom seminarier. Vattenvård Insatserna bedrivs i samverkan med länets kommuner och andra intressenter. En expertgrupp är kopplad till arbetet. Planerad verksamhet under 2015: Undersöka samt följa upp tidigare undersökta lek- och uppväxtlokaler för gädda, abborre och sik i anslutning till kustområden där fiskevårdsinsatser genomförs. Fortsätta arbetet med att restaurera våtmarker och kustmynnande vattendrag för att förbättra fiskrekryteringen och den biologiska mångfalden. Havs- och Vattenmyndigheten samt Världsnaturfonden WWF stödjer det kustnära arbetet i de tre kustkommunerna. Färdigställa en rapport som sammanfattar och redovisar de genomförda insatserna inom kustvattenarbetet. Stärka förutsättningarna för fiskfaunan i nedre Dalälven genom biotopvård, information och inventeringar. Fortums miljöfond finansierar arbetet. I samverkan med Uppsala kommun följa upp effekterna på fiskförekomsten i Fyrisån efter anläggandet av fiskvandringsvägar genom Uppsala. Planera åtgärder för återställande av biotoper. Förbättra förutsättningarna för landskapsfisken asp genom biotopvårdsåtgärder och märkningsförsök. Externa medel söks för detta. I samarbete med Knivsta kommun arbeta med att förbättra förutsättningarna för det akvatiska livet i Knivstaån Lövstaån. Knivståns dag genomförs under april månad. Arbeta med restaurering av värdefulla vattenmiljöer i Heby kommun, bland annat runt Vansjön Nordsjön. Samverkan med kommunen och lokala intressenter. Enköpingsåns dag genomförs under april måndag. Sprida kunskaperna om fisk i Uppländska vatten. Detta gör vi genom informationsdagar vid vattendrag runtom i länet, genom utställningar på Biotopia samt genom att ge ut den populära fiskeguiden över Uppsala län (revideras). Stiftelsen genomför ett upprop i kommunerna med syftet att på ett bättre sätt kunna erbjuda fritt handredskapsfiske i de sjöar som ägs av kommunerna. Delta i arbetet med säkerställandet av naturområden samt delta när skötselplaner för dessa objekt tas fram. Medverka vid revidering av skötselplaner och planering av konkreta åtgärder i vattenmiljöer i stiftelsens naturområden. Övrigt med vattenanknytning Utveckla smultronställen med vatteninriktning. Upplandsstiftelsen ingår i Vattenrådet för Dannemorasjön liksom i Vattenrådet för Östhammarsfjärdarna. Det övergripande syftet med dessa organisationer är att förbättra vattenkvalitet och naturvärden. Ekonomiskt bidrag, priser, referensgrupper, information Det har varit möjligt för föreningar att söka ekonomiskt bidrag till angelägna naturvårdsprojekt. Under 2015 görs ett uppehåll i detta. 10
11 Gröna gruppen och Vattenvårdsgruppen sammankallas två gånger. Stiftelsen bedriver information om natur och medverkar i ett antal olika sammanhang i samverkan med kommuner, Länsstyrelsen, föreningar med flera. INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING För att Upplandsstiftelsens insatser ska bli tillgängliga för länsinvånare, kommun, landsting, politiker, samarbetspartners och bidragsgivare krävs god information. Stiftelsens informationsarbete ska: öka intresset för naturvård och friluftsliv ge praktisk information om Smultronställen i naturen och naturområden beskriva våra verksamheter göra stiftelsen känd som en kraftfull och kompetent regional organisation för naturvård, friluftsliv och utomhuspedagogik. Hemsidan utvecklas och applikationerna Naturtipset och Upplandsleden till mobiltelefoner uppdateras kontinuerligt. Exempel på andra insatser är Produktion av foldrar och skrifter samt spridning av dessa, särskilt till utvalda målgrupper. Årsskrift och nyhetsbrev. Kurser, konferenser, seminarier. Information inom ramen för projekt. Information vid naturområden i form av främst skyltar, foldrar och naturstigar. Aktivt stöd till den regionala informationscentralen vid Biotopia i Uppsala. Översättning av information till engelska. Dessutom är kommunikation via nätet, deltagande i referensgrupper och informationsresor tillfällen då vi sprider information om vår verksamhet. politiker, samarbetspartners och bidragsgivare krävs god information. Stiftelsens informationsarbete ska: öka intresset för naturvård och friluftsliv ge praktisk information om Smultronställen i naturen och naturområden beskriva våra verksamheter göra stiftelsen känd som en kraftfull och kompetent regional organisation för naturvård, friluftsliv och utomhuspedagogik. Hemsidan utvecklas och applikationerna Naturtipset och Upplandsleden till mobiltelefoner uppdateras kontinuerligt. Exempel på andra insatser är Produktion av foldrar och skrifter samt spridning av dessa, särskilt till utvalda målgrupper. Årsskrift och nyhetsbrev. Kurser, konferenser, seminarier. Information inom ramen för projekt. Information vid naturområden i form av främst skyltar, foldrar och naturstigar. Aktivt stöd till den regionala informationscentralen vid Biotopia i Uppsala. Översättning av information till engelska. Dessutom är kommunikation via nätet, deltagande i referensgrupper och informationsresor tillfällen då vi sprider information om vår verksamhet. 11
12
2013 2015 FLERÅRSPLAN
2013 2015 FLERÅRSPLAN Upplandsstiftelsen 2 Stiftelsens unika roll 3 Uppdraget 3 Långsiktig inriktning 3 Faktorer att ta hänsyn till 3 Utveckling av prioriterade frågor 4 Stiftelsen som resurs för medlemmarna
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2014 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS STYRELSE 2015 Från vänster: Sofia Spolander, Lenart Owenius, Anders Hedström, Pia Milton, Anders Pettersson, Anders A Aronsson, Björn Engström,
projekt roslagshagar
projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar
2014 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
(S 2013-12-12) 2014 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård,
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
2009 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UPPLANDSSTIFTELSENS PERSONAL ÅR 2010 Från vänster: Anders Hedström, Anders Pettersson, Hans Kjellberg, Jonas Svensson, Ellinor Karlström, Jan Fredriksson, Rebecca
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visionen 4 Budget 4 Möteschema 4 Verksamheter 2014 5 Studieresa 5 Marknadsföring 6 Vandringsleder 7 Kilinventering
Projektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner
Projektansökan Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje Län Uppsala län Kommun Östhammar Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Camilla Andersson Postadress Östhammars
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016
Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016 Våren i korthet Förskola (s. 2,3,4) 18 februari Utenätverk Utomhuspedagogikens styrkor, forskning mm (em) 16 mars Lärande för hållbar
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära
2012 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT
2012 VERKSAMHETSPLAN GEMENSAMT Utgångsläge i december 2011 Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar ligger fast. Särskild vikt ska alltså läggas på naturvård, folkhälsoarbete genom friluftsliv samt
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2012 Pär Eriksson Johan Persson Tomas Loreth PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se
ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND
1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.
Samverkan för att öka försörjningsmöjligheterna i ett biosfärområde
Samverkan för att öka försörjningsmöjligheterna i ett biosfärområde Hönsbytardag startades i projektet och har blivit årligen återkommande. Foto: Conny Sjöström Projektägare: Ideella föreningen Gröna Kunskapshuset
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Samverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning
1 Bakgrund till samverkan Exempel på vad vi har genomfört Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 2 Före samverkan RUFS 2001 (rev 2010) Samverkan mellan kommuner och andra aktörer ligger
Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun
Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,
Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011
Rapport från Riksantikvarieämbetet Sammanställning av olika Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011 2 Text och bilder: Fabian
Turism i Kosterhavets nationalpark
Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Solviks Folkhögskola, projekt Ostviksfjärden Journalnummer:
FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.
FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015 www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden Välkommen tillfärnebofjärdens nationalpark Färnebofjärdens nationalpark är ett unikt älvlandskap.
Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun
Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
»MÄLAREN Bff^W En sjö för miljoner
SOLLENTUNA KC.V s JM Kömmunslyrelse a MÄLARENS»MÄLAREN Bff^W En sjö för miljoner 2014-10-14 2014 -to- 1 8 0/3 Kommuner inom Mälarens avrinningsområde Mälaren en sjö för miljoner (MER) - nu är det dags
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen
Februari 2016 Hjälpreda för förening vid ansökan om investeringsstöd hos Länsstyrelsen Målsättningen Målsättningen med detta dokument är att underlätta för föreningen att ta fram underlag för utarbetande
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
Förslag samverkansavtal Bottenvikens skärgård
Bilaga 14KS17-1 Förslag samverkansavtal Bottenvikens skärgård Sedan kommunerna Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda har enats om att samarbeta för utveckling av Bottenvikens skärgård har nedanstående
Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Program för Jönköpings kommuns skogar
1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Förädlingsstöd Förädlingsstöd för kortare livsmedelskedja och lokala marknader Förädlingsstöd för att skapa nya jobb Investeringsstöd för lantbrukets konkurrenskraft Investeringsstöd
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner
Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Torsdagen den 4 december 2014, Stockholm Grön infrastruktur är ett begrepp som har lanserats de senaste åren. Den officiella definitionen på grön infrastruktur
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker
Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020
BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Strand ett gemensamt ansvar
BILAGA 1 Datum 2011-06-17 501-394-11 1(5) Caroline Bernander Naturvård Tfn: 0498-29 20 47 Region Gotland/Gotlands kommun Helena Andersson Ledningskontoret, samhällsbyggnadsenheten 621 81 VISBY Statligt
Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
LEADER Göteborgs Insjörike
LEADER Göteborgs Insjörike PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter
Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Kulturmiljöenheten FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-05-15 sid 1 (8) 223-6104-01 Enligt sändlista Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken,
Enetjärn Natur har under 2011 tagit plats som en av landets ledande ekologkonsulter
Enetjärn Natur har under 2011 tagit plats som en av landets ledande ekologkonsulter Produktion: Enetjärn Natur AB 2012 2012-01-17 2011 - ett år av tillväxt Enetjärn Natur tillväxer! Vi har en ambition
Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
2017 VERKSAMHETSPLAN SAMMANFATTNING
2017 VERKSAMHETSPLAN Upplandsstiftelsens verksamhetsplan 2017 Beslutad av styrelsen 2016-12-14 SAMMANFATTNING Viktiga förutsättningar inför verksamhetsplanen Upplandsstiftelsens 1 profil och prioriteringar
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Sökande: Wetlandi event Strandviksvägen 2 294 77 Sölvesborg Kontaktpersoner: Håkan Lorentzson Ägare 0735 314 314 Tobias Delfin Turistsamordnare Bromölla kommun 0709-171 254 Medfinansiär: Wetlandi event,
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön
rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten
SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick
KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Så bildas en nationalpark
Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Grönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation
- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.
Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Sammanställning av remissvar
2010-07-19 Sammanställning av remissvar Förslag om ett Centrum för utmarksbruk Ljusdalsbygdens museum har under vintern 2009-2010 genomfört en förstudie om möjligheten att skapa ett nationellt centrum
Åtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2013
Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2013 2 Innehållsförteckning INLEDNING..................................................... 3 VISION........................................................ 3
En viktig mässa för alla
Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr
Yttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005, Vallbo Sågmiljö
SLUTRAPPORT 2007-01-29 Länsstyrelsen i Jämtlands län 831 86 Östersund Bilaga 5 Slutrapport för Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2, beslut 2005, Vallbo Sågmiljö Projektets namn:
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Adelöv - LIVET PÅ LANDET
2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com
Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014
Sammanställning av redovisningar avseende bygdeavgifter för 2013 respektive 2014 Uppdrag 1.3.3. (Mål 3) i regleringsbrev 2015 för Tillväxtverket Dnr 4.2.7Ä2015-383 Sammanställning av redovisningar från
Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker
Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Tivedens nationalpark Ärendenummer NV-08544-12. Ekoturismföreningen vill framföra följande synpunkter på förslaget
Revisionsrapport 2015:9 Genomförd på uppdrag av revisorerna 17 november 2015. Förstudie Björnön. Västerås stad
Revisionsrapport 2015:9 Genomförd på uppdrag av revisorerna 17 november 2015 Förstudie Björnön Västerås stad Innehåll 1 Inledning... 2 2 3 4 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte och frågeställningar... 2 1.3 Avgränsning...
Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Levande landsbygd och skärgård April
Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till
Beslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor)
Ärendebeteckning 2015-03-25 511-2482-2015 Arkivbeteckning 1(5) Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, ( 2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar att utöver gällande
Verksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Slutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco
Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco Invigning av Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven Foto: Leif Öster Projektägare: Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) Projektledare: Cristina
PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé
PROJEKTPLAN 1.Projektnamn Hörte hamn Den gröna hamnen 2.Projektidé Hörte hamn är ett kulturarv som måste bevaras och utvecklas. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Målet är att genom en kombination
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Naturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Förslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby