Dyspepsihandläggning i primärvården ur patientens perspektiv
|
|
- Thomas Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stockholms Läns Landsting Primärvård ST-projektarbete VESTA Höstprogrammet 2009 Dyspepsihandläggning i primärvården ur patientens perspektiv Författare Jelena Mossiaguine, leg.läk. ST-läk., Riksby VC. Handledare: Lars Agreus, professor, CEFAM 1
2 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det, hjälper det inte att jag kan och vet mer. Sören Kierkegaard 2
3 Sammanfattning Bakgrund: Dyspepsi är vanligt i befolkningen, och varje allmänläkare ser minst en patient i veckan. Vårdprogram finns framtagna, där det framgår att yngre ( 45 år) kan handläggas på olika sätt, samt framhålls vikten av att ge adekvat information. Dessutom poängteras större restriktivitet med syrasekretionshämmande behandling, eftersom den inte är kausal. Syfte: Att utreda om patienter med dyspepsi under 45 år upplever sig trygga efter en konsultation i primärvården. Metod: Validerad enkät avseende dyspepsi (GERDQ) med tilläggsfrågor distribuerade efter (1-flera månader) läkarbesök. Deltagande patienter: Totalt deltog 12 patienter i studien. Av dessa var 7 (58 %) kvinnor med medelåldern på 30 år och 5 (42 %) män med medelåldern på 35 år. Resultat: Majoriteten av de som sökt för dyspepsi angav att de inte fått något förklaring för sina besvär, och att de kände sig otrygga med sitt omhändertagande. De flesta hade fått syresekretionshämmande medicin förskriven. Detta inte ökade deras upplevda trygghet. De flesta patienterna utreddes inte alls. Slutsats. Studien är för liten för säkra slutsatser. Det förefaller som att patienter som söker för dyspepsi inte handläggs i enlighet med landstingens riktlinjer. Patienterna upplever ofta heller inte den trygghet som de borde kunna förvänta sig. 3
4 INLEDNING. Dyspepsi, definierat som ont eller obehag i övre delen av buken (epigastriet), uppkördhetskänsla eller illamående (1), förekommer hos 25 % av befolkningen, symtomen är ofta diffusa. Dyspepsi är ofta kroniskt, fluktuerande och intermittent och påverkar i många fall den drabbades livskvalité (2). Dyspeptiska symptom som inte orsakas av organisk sjukdom kallas funktionell dyspepsi och detta är den absolut vanligaste formen, även bland patienter som söker medicinsk rådgivning eller vård. BAKGRUND och PROBLEMFORMULERING. Etiologin till funktionell dyspepsi är okänd, och okänt är därmed också varför funktionell dyspepsi så ofta är kronisk (3). Vid bemötande av patienter med dyspeptiska besvär ställs allmänläkare ofta inför att bedöma diffusa symptom, och det är, om man bara frågar, ofta inte bara symptomens svårighetsgrad som gör att patienten söker läkare, utan även oro för svår sjukdom, annan oroande händelse eller oro hos anhörig (4).Vidare är det oklart varför vissa patienter upplever lindrande effekt efter läkarebesöket och andra inte (5). Sökbeteende och effekt av icke farmakologiska insatser av läkaren (eller annan terapeut) vid konsultationen för patienter med funktionell dyspepsi har inte studerats alls i samma utsträckning som vid t ex IBS (the irritable bowel syndome, colon irritabile). En del studier visar dock att det finns komorbilitet mellan funktionell dyspepsi och ångesttillstånd, men ofta inte med depression (6). Vissa studier visar att sociala och psykologiska faktorer bör beaktas vid handläggandet av funktionell dyspepsi (7). Livsstilsfaktorer och dietråd finns det inget vetenskapligt belägg för (3). Idag finns i praktiken ingen farmakologisk behandling som botar eller ens lindrar funktionell dyspepsi utöver placebo (3). Som allmänläkare gäller det att utveckla ett professionellt förhållningssätt till patientens återkommande och besvärande tillstånd. Med hänsyn till detta torde patientinformation och kunskap om eventuella lindrande effekter av läkarens handläggning för funktionell dyspepsi vara av största vikt för en lyckad medicinsk konsultation och ökad livskvalité för patienten. Man skulle därmed även kunna undvika doctor shopping om patienten blev trygg trots avsaknad av bot eller lindring. Hur hanterar patienten själv sina besvär? Många patienter har lindriga dyspeptiska besvär och uppsöker aldrig läkare (8). Dessa ägnar sig säkerligen åt egenvård med självutarbetade ändringar i matvanor och i livsstil. Potent magmedicin, även protonpumpshämmare (PPI), finns nu att köpa receptfritt, men tillgänglig magmedicin har endast effekt vid syraorsakade symtom, d.v.s. gastroesofageal reflux och någon gång duodenal- eller magsäckssår, men inte vid funktionell dyspepsi. Riklig informationen om dyspepsi finns tillgänglig på internet. Det är visat (9) att de som söker för funktionell dyspepsi skiljer sig från dem som inte söker, inte bara genom graden av dyspeptiska symptom, utan även genom upplevd varseblivning, symptomhantering ( cooping ), ångest, men mera sällan depression. 4
5 Gastroskopiundersökningar är inte alltid facit till besvären. En kvalitetskontroll av utförda gastroskopier i Stockholms Läns Landsting under två månader 2003 (10) visade att 60 % av inremitterade till gastroskopi uppvisade normalt fynd vid undersökningen. Ulcus ventrikuli och duodeni förekom i relativt liten utsträckning. Malignitet var ovanliga fynd och utgjorde endast några procent av alla undersökningar, och detta främst hos de äldre patienterna. Det finns inte mycket publicerat om huruvida en gastroskopi i sig ger lugnande effekt oavsett om man hittat någon organisk orsak till dyspepsi eller ej. En studie visar att så är fallet (11), men en annan (12) kan inte påvisa någon sådan tillfredställelse. Det har dock även visat att andra undersökningar än gastroskopi, som Helicobactertester, var lugnande/ingav trygghet om man bara förklarar vad man gjorde (13). Handläggning av funktionell dyspepsi ur läkares perspektiv. Som allmänläkare träffar man en mängd patienter med dyspepsi. Cirka tre procent av besöken i primärvården orsakas av dyspepsi och/eller gastroesofagal reflux (14). Majoriteten av dem som bestämmer sig för att söka läkare önskar snabb besvärslindring och en del vill bli utredda på grund av oro för allvarlig sjukdom (4). Patienter med outredd dyspepsi kan omhändertas på flera sätt. I praktiken tillämpas ofta så kallad empirisk handläggning, vilken i praktiken oftast innebär (ovetenskapliga) råd om kost, lugnande och förklarande besked, och ofta provbehandling med syrahämmande läkemedel. SBU avråder från sådan provbehandling (3), men en del utländska vårdprogram rekommenderar ett försök för utvärdering (15). Lugnande besked /förklaring till patientens dyspeptiska besvär/som enda åtgärd (utan medicinering) för patienter med funktionell dyspepsi är aldrig studerat som handläggningssätt (3). När man (i Stockholm och större delen av Sverige) väljer att utreda patienten remitteras denne oftast till en gastroskopi ( leta efter sjukdom hos alla och behandla bara de sjuka ) och sedan väljs behandling på basis av fynden. Ett annat handläggningssätt är Test & Treat, dvs. hos patienter under 45 års ålder efterfrågas alarmsymptom. Man kontrollerar förblödning, NSAID- och ASA- konsumtion, sedan kan man testa för riskfaktorn för magsår, Helicobacter pylori infektion ( leta efter en riksfaktor och ta bort den ). Indirekt diagnostik (utan gastroskopi) kan ske dels med serologi (pågående och genomgången infektion), där dock man får för många falskt positiva svar. Därför rekommenderas serologiska test endast för att utesluta pågående infektion. Bättre är då utandningstest och avföringstest vilka har mycket goda prestanda (över 95% sensitivitet och specificitet) och kan betraktas som likvärdiga. På Riksby vårdcentral har vi avföringstestet på laboratorielistan. Enligt SBU-rapporten 2007 visar studier som gjorts på utredningar på patienter med outredd dyspepsi ingen skillnad i symptomlindring mellan gastroskopi direkt och test & treat under ett år (evidensstyrka 3), men det senare sättet är hälsoekonomiskt klart billigare. Test & Treat rekommenderas i så gott som all internationell litteratur som förstahandsstrategi (15,16) och som handläggningsalternativ i Läkemedelsboken (17). 5
6 Ett annat handläggningssätt är där man gastroskopierar bara de som är positiva vid testning för Helicobacter pylori infektion ( Test & scope, gastroskopierar bara de som kan ha en sjukdom). Denna metod rekommenderas av hälsoekonomiska skäl inte av SBU eller Regionala vårdprogrammet. I dagens primärvård arbetar man ofta under tidsbrist och med begränsade kontinuitetsmöjligheter. Detta kan i sin tur leda till att allmänläkarkollegor väljer snabba och säkra åtgärder i dyspepsi- handläggning. Man väljer i större utsträckning medicinering som enkel utväg, ofta är man mycket frikostig med gastroskopier även hos de yngre. Regionala Vårdprogrammet för funktionell dyspepsi. I Regionala Vårdprogrammet för funktionell dyspepsi (2007) (18) påpekas vikten av patientinformation med syfte att få patienten att vara en trygg symptombärare. När utredning anses indicerad kan man hos yngre (<== 45 årsålder) utan alarmsymptom välja på gastroskopi eller på att utesluta riskfaktorer, bl. a. med test av Helicobakter pylori, det vill säga test&treat strategi. Alarmsymptom definieras som sväljningsbesvär, avmagring, ikterus, bukresistens, blod i avföringen, anemitecken, samt intag av NSAID/ASA (även låg dos) (18). I samtliga fall där man med endera strategin kommit fram till att patienten har funktionella besvär, vilket är den stora majoriteten av de yngre, måste man ta hand om patienten utan att egentligen ha någon medicin eller utsikt till slutgiltig bot att erbjuda. Det viktiga är att patienten upplyses om tillståndens karaktär, att det inte är farligt, att det kan återkomma och att man får lära sig att leva med besvären. Med andra ord; man ska lämna ett lugnande besked till patienten och inte ett recept, eftersom det inte finns någon medicin som kan förväntas hjälpa. Patientinformation och vinster med detta. En förklaringsmodell med lugnande besked till patienten kan bli en mycket kostnadseffektiv åtgärd då det förhoppningsvis kommer att minska doktor shopping, slentrianförskrivning av läkemedel samt antalet omotiverade gastroskopiundersökningar. SYFTE MED PROJEKTARBETET Med detta projektarbete vill jag även kvalitetsgranska hur vi följer Vårdprogrammets rekommendation, framförallt avseende informationen till patienter med dyspeptiska besvär på Riksby vårdcentral. Projektet fokuserar på patienter under 45 år utan alarmsymptom. Jag vill studera hur patienter efter olika handläggningssätt känner sig tillfredställda med vårdåtgärd och upplever graden av trygghet därav. 6
7 METOD Med retrospektiv design studerades samtliga journaler avseende förekomst av dyspepsi, buksmärtor och förskrivning av syrasupprimerande mediciner (protonpumpshämmare, PPI, H 2 -receptorantagonister, H 2 -blockare ) hos patienter i åldern vid Riksby vårdcentral år Urval Inklusionskriterier: Alla patienter utan exklusionskriterier i ålder år som sökte och fått diagnos Dyspepsi K30-P, Buksmärta R10 (inkluderande Epigastralgi R 10.1,) eller fått förskriven PPI eller H2-blockare ATC kod A02BC respektive A02BA under året Inklusionen gjordes med hjälp av Rave. Patienterna valdes från Profdoc med sökkriterier enligt ovan med hjälp av Joker i Rave 3 i form av personnummer. Exklusionskriterier: Hos dem som uppfyllde inklusionskriterierna gjordes manuell sökning efter följande exklusionskriterier: Skyddsmedicinering för NSAID och/eller ASA, gastroesofageal reflux eller buksmärtor som vid journalgranskning visade sig ej vara relaterat till dyspepsi, samt alarmsymptom & tecken (anemi, blod i avföringen, sväljbesvär, avmagring, ikterus, bukresistens). Till de utvalda patienterna postades ett validerat frågeformulär om symptom och livskvalitet (GERDQ) (19). Till GERDQ lades dels frågor angående vårdkonsumtion validerade för Vårdguiden (Landstingets webbsida för patienter). Vi lade även till fyra frågor om patienten kände sig trygg ( reassured ) med handläggningen. Tilläggsfrågorna validerades pga projektets tidsram endast genom face validity : en kollega kunnig i gastroenterologi, en lekman samt en patient med dyspepsi engagerades. Efter samråd med dessa gjordes språkliga justeringar samt fokuserade frågorna motsvarande deras erfarenhet och besvärsupplevelser. Vi valde ordet trygg som beskrivning av patientens personliga upplevelse av besöket. Det finns inget riktigt bra sammanfattande ord på svenska för reassured, men vi formulerade meningarna på ett sådant sätt att de vid valideringen uppfattades enligt våra intentioner. Detta förklaras även i patientinformationen. Frågeformuläret är bifogat som Appendix 1. I varje brev fanns dessutom ett informationsbrev om syftet med studien, samt att det var helt frivilligt att svara, att inget skulle skrivas i journalen om uteblivet svar, samt att alla svar skulle behandlas avidentifierat (Appendix 2). Patienterna blev vid behov påminda en gång genom telefonuppringning med nytt utskick till dem som accepterade. Från början planerades att flera vårdcentraler skulle ingå för att öka patientunderlaget. Vi fann dock ingen som var motiverad att delta pga av tidsbrist, samt skulle deltagande av flera vårdcentraler troligen (beroende på metod) kräva etiskt tillstånd pga överföring av patientdata mellan olika vårdcentraler. 7
8 Etiska överväganden Patienterna blir tillfrågade om att medverka i något som inte har med ordinarie journalföring att göra. Frågor om känslor och upplevelser kan dock uppfattas som personliga, men är ändå relevanta att efterfråga eftersom de är centrala för utfallet av en konsultation. Deltagandet är dock helt frivilligt. All data förvaras oidentifierbart genom att det omkodas från personnummer till studienummer på hemmavårdcentralen. Studien är begränsad till en vårdcentral och går under Landstingets regler för kvalitetskontroll, varför etiskt tillstånd ej behövdes. Statistik Powerberäckning visar att vi behöver 65 (58 +7 extra för drop outs) patienter i varje arm (ej gastroskopi gastroskopi, ej patientinformation-patientinformation) för att vi med en power på 80% och ett alpha på 0,5 ska kunna hitta en skillnad i trygghet på 50% respektive 75% av de tillfrågade. Univariata parametriska och icke parametriska tester kommer att användas liksom i tillämpliga fall logistisk regression. All data var binominala utom ålder och grad av trygghet ( otrygg, ganska trygg, trygg, vid dikomotisering ganska trygg + trygg samanslaget). För univariat analys användes Pearson χ 2 test eller, om någon av variablerna var n< 5, Fishers exakta metod. Logistiksregression användes för analys av samband med graden av trygghet, och ålder och kön involverades även om de var insignifikanta vid univariat analys. För signifikansprövning användes ett p< (På grund av materialets storlek användes inte alla de avsedda metoderna). RESULTAT Totalt uppfyllde 29 patienter inklusions- men inte exklusionskriterierna. Av dessa var 17 (59 %) kvinnor med medelålder på 31 år och 12 (41 %) män med medelålder 32 år. En patient (en man) hade flyttat varför brevet kom i retur. Totalt besvarade 12 av de möjliga 28 (43 %) enkäten. Av dessa var 7 (58 %) kvinnor med medelåldern på 30 år och 5 (42 %) män med medelåldern på 35 år. Av dem som inte svarade (n=16) var 10 (62 %) kvinnor med medelåldern på 33 år och 6 (38 %) män med medelåldern på 29 år. Det var inte någon statistisk signifikant skillnad mellan icke-svarande och svarande avseende könsfördelning och ålder. Andra socioekonomiska skillnader gick inte att utvärdera utifrån journaldata, då sådana data saknades för flertalet. Den genomsnittliga perioden mellan tiden för läkarbesök och dagen som patienten fyllde i enkäten var 4-5 månader. Av de 12 svarande angav 9 patienter positiva svar på någon av enkätens frågor avseende förekomst av dyspepsi (ont, obehag eller brännande känsla i maggropen) under den senaste veckan före enkäten skickades. Tre av patienterna svarade aldrig för förekomst och 8
9 symptom. Detta kan bero på att enkätens frågor angående förekomst av dyspepsi var fokuserade på besvär den senaste veckan. Åtgärder vid konsultationen Övergripande trygghet med besöket I Tabell 1 framgår hur patienterna övergripande värderade tryggheten av hela konsultationen beroende på vad som var första och ibland enda åtgärd. Sammanfattningsvis uppgav sig 4 patienter vara otrygga, 3 ganska trygga och 4 trygga efteråt, en patient svarade inte på frågan om trygghet. Antalet patienter i studien var för litet för att kunna besvara huvudhypotesen huruvida gastroskopi eller test&treat ingav mest trygghet. 9
10 Tabell 1: Graden av upplevd trygghet vid olika typer av handläggning beroende på vad var första åtgärd i konsultationen, samt övriga insatser vid respektive handläggning. Första åtgärd efter n Lab PPI/H2 Information Grad av trygghet konsultationen (ExHp) Information endast N.A. - PPI/H2B Provbehandling 8* (R) otrygga n=4 ganska trygg n=2 trygg n=1 ej svarat n=1 Gastroskopi (O) 0 trygg Test&Treat ( O ) 0 ganska trygg Enbart expektans trygg Test &scope (R ) 1 trygg *Varav 6 patienter fått PPI (Omeprazol) och 2 patienter H 2 -blockare (Ranitidin) N.A.= Not applicable, ej tillämpligt), (R) - Ranitidin, (O) -Omeprazol. 10
11 Upplevd trygghet av konsultationens delmoment. En patient fick Hp-diagnostik som första åtgärd och han var ganska trygg med detta trots att han inte fått någon förklaring och att han kände sig otrygg med utskriven medicin. En patient fick såväl Hp-diagnostik och en efterföljande gastroskopi som första åtgärd och han var trygg med detta. Han fick även förklaring och medicin (Ranitidin) och kände sig ganska trygg med de sistnämnda åtgärderna. En patient fick gastroskopi som första och enda åtgärd och han var trygg med detta. Han kände sig sedan ganska trygg trots att han inte fick någon förklaring till sina besvär. Nio patienter utreddes inte alls. Ingen av de 12 patienterna utreddes med blodprov. Förklaring Ingen av patienterna har fått information och förklaring till sina besvär som första åtgärd. Tio av de 12 patienterna uppgav sig inte ha fått någon förklaring till sina besvär. Sju av dessa 10 uppgav sig otrygga pga detta, trots att alla fått en syrahämmande medicin utskriven, sammanlagt (6 Omeprazol, 1 Ranitidin). Medicinering Åtta patienter har fått mediciner utskrivna som första åtgärd, 6 av dessa fick Omeprazol och 2 patienter fick Ranitidin. Fyra av dem som fått Omeprazol kände sig otrygga med detta, 1 av dem som fått Omeprazol var ganska trygg och 1 svarade ej på frågan om tryggheten. En av patienterna med förskriven Ranitidin kände sig ganska trygg och den andra uppgett sig vara trygg med detta. Enbart expektans En av patienterna har varken fått någon åtgärd eller medicin och ändå uppgett sig vara trygg med detta. Övrigt En av de 12 hade även upprepade gånger sökt med diagnosen Ångesttillstånd. Denna patient fick Omeprazol utskrivet men kände sig dock otrygg med detta. Patienten var aldrig undersökt och hade inte heller fått någon förklaring till sina besvär. Ingen av de 12 svarande hade mediciner (NSAID,ASA) som är kända för att kunna ge dyspepsi och därför fick heller ingen rådet att sluta med dessa mediciner. DISKUSSION Resultaten baseras på ett mycket litet antal patienter, och att resultaten bör tolkas med mycket stor försiktighet. Det går inte generalisera angående slutsatser,men om man ta i beräkningen det som angivits av de 12 patienter som deltog i studien visar huvudresultaten samanfattnigsvis att majoriteten av de patienter som under 2009 sökt för dyspepsi på Riksby 11
12 vårdcentral angivit att de inte fått något förklaring för sina besvär, och att de kände sig otrygga med sitt omhändertagande. De flesta av patienterna hade dessutom fått syresekretionshämmande medicin förskriven, mest PPI och på tveksam indikation, och i strid med vårdprogrammets intentioner. Det noteras att detta inte ökade deras upplevda trygghet i de flesta (4 av 6) fallen. De flesta patienterna utreddes inte alls. Vi använder termen trygg för att avspegla en övergripande personlig upplevelse av en konsultation som upplevs som förklarande och omhändertagande och att patienten känner sig nöjd med förklaringarna trotts att besvären kan bestå. Vi har använt ett väl validerat instrument, GERDQ, för frågor om symtom och livskvalitet (19). Våra tilläggsfrågorna till GERDQ är dock bristfälligt validerade. Av praktiska skäl utfördes endast en enkel face validity test med lekmän och yrkeskunniga. Face validity betyder att dessa läser igenom frågorna och ger synpunkter på om de avspeglar det vi är ute efter och är skrivna på ett förståeligt sätt. En potentiell svaghet är valet av ordet trygghet ( reassurence ), vilket ingick som huvudvariabel i vår frågeställning. Ordbetydelsen i frågorna poänterades vid face validity processen. Ett problem är att det är svårt att validera frågor kring människans känslor och upplevelser. Patienter har olika uppfattningar om vad trygghet är, och har olika behov därav för att känna sig nöjda. Det skulle därför behövts mer fördjupande personliga intervjuer av kvalitativ typ med patienter före validering. En annan svaghet är att det gått en tid mellan konsultationen och undersökningen med GERDQ. Då dyspepsi varierar, även över kort tid, (20) kan detta ha lett till missuppfattning eller undervärdering från patientens sida eftersom besvären kan ha minskat eller försvunnit och patienten kanske inte alltid kom ihåg hur det var. Vid påminnande telefonsamtal angående enkäten har flera patienter även uppgett andra orsaker för varför de inte fyllt i enkäten. Framförallt tidsbrist men även svårigheter att uttala sig om begreppet trygghet. Man kan konstatera att ordvalet troligen inte är optimalt, men efter långa diskussioner för studien kom vi inte på något bättre. Nöjd ligger nära till hands men är ändå inte det vi är ute efter. Vi vet inte om patienterna sökte för första gången för sina besvär, varför det negativa i antalet som inte utreddes alls kanske övervärderas. En (osäker) uppskattning efter journalgenomläsningar är dock att minst hälften av de som inte utreddes inte sökt vård tidigare. En styrka med studien, är att det är ett försök till att se handläggningen av dyspepsi från patientens perspektiv och även få fram vikten av förklaring för patienter symptom och dess (förhoppningsvis) lugnande effekt som åtgärd. Denna aspekt är dåligt studerad, kanske för att läkemedelsbolagen som finansierar studier inte är så intresserade av denna aspekt. Antalet patienter i studien var för lågt för rimliga statistiska beräkningar. Detta berodde på att färre patienter än förväntat sökt för eller registretats för dyspepsi år Vi räknade med att ca 3% av besöken i primärvården är för besvär från övre magtarmkanalen (21), vilket skulle motsvara ca 300 patienter besök under året på vårdcentralen, men så var alltså inte fallet. Vi planerade därför att utvidga studien till andra vårdcentraler, men dessa avböjde på grund av tidsbrist och kanske ointresse. En enkel metodik med flera vårdcentraler skulle dessutom 12
13 kräva etiskt tillstånd (om avidentifierade data kunnat levereras bedömdes studien kunna göras utan etiskt tillstånd, men ingen hade tid hjälpa till med en mer omständig metodik). Enligt rekommendationer från VESTA-kommitten beslöt vi att begränsa undersökningen till min egen vårdcentral. Antalet patienter i studien blev då för lågt för rimliga statistiska beräkningar. Studien är liten och kan därför inte användas för säkrare generalisering. Det är dock inte osannolikt att patienter med besvär som ofta är funktionella inte får någon förklaring som dem kan ta till sig fullt ut och bli trygg trots ofta kvarstående besvär. Det är även känt att patienter med dyspepsi ibland har andra orsaker än symptomgraden till varför dom söker (4). Sjukdom i omgivningen, rädsla för allvarlig sjukdom i magen som orsak eller rädsla för t ex hjärtbesvär kan vara det som är orsaken till varför man söker just nu (4). Man har i andra studier sett att det finns skillnad mellan dem som har dyspepsi och söker respektive inte söker läkare. Doktorns av patienten upplevda förståelse för symptomen och andra skäl för att söka vård var en förutsättning för att möta patienternas behov på ett effektivt sätt. Patienterna var mindre benägna att konsultera om de kände att deras läkare bagatelliserade deras symptom. Lägre socioekonomisk status och Helicobakter pylori-infektion var associerad med fler konsultationer för dyspepsi (22). Hittills publicerade studier ger inga belägg för att syrahämmande, motorikstimulerande eller Helicobakter pylori-eradikerande behandling skulle vara av något avgörande värde för patienter med funktionell dyspepsi (3). Den troligaste orsaken till att det inte har gått att finna någon verksam behandling mot funktionell dyspepsi är att etiologin är okänd. Att patienterna ofta kände sig otrygga efter att ha fått syrahämmande medel bekräftar verkningslösheten hos den förskrivna medicinen. Medvetenhet om dessa olika faktorer kan vägleda läkaren till en mer effektiv strategi än en som grundar sig på läkemedelsbehandling ensam. Jag vill exemplifiera detta med vad en patient skrivit på enkäten vid sidan om jag sökte för dyspepsi, men fick ingen undersökning eller förklaring och kände mig otrygg med detta, liksom med att jag ändå fick medicin (Omeprazol). Jag bytte vårdcentral på grund av missnöje, och fick avsevärt mycket mer hjälp/bättre bemötande hos min nya husläkare. Enligt Medicinska program arbetets (MPA s) vårdprogram (18) rekommenderas ovillkorligen gastroskopiundersökningen för patienter över 45 år vid nydebuterad dyspepsi pga den ökade cancerrisken hos äldre. Denna studie fokuserar därför på åldersgruppen 18 och 44 år. I denna åldersgrupp inträffar i Sverige ca 15 fall av magsäckscancer per år (23), och harmlös dypespsi är här inget vedertaget symptom på en botbar cancer (24). Här finns även test & treat rekommenderat alternativ till gastroskopi vid behov av utredning och åtgärd. Sammanfattningsvis handlägger vi inte patienter som söker för dyspepsi på Riksby vårdcentral i enlighet med de riktlinjer som landstinget tagit fram, vare sig vad det gäller information, möjlighet till alternativa utredningar samt adekvat indikation för medicinering. Patienterna upplever ofta inte den trygghet som de borde kunna förvänta sig efter ett besök i primärvården. Resultaten bör dock tolkas med mycket stor försiktighet. Det önskvärt att studien gör om i större skala för att vi skulle kunnat grunda oss även på statistsik signifikant resultat och med detta bättra våran omhändertagande av patienter med funktionell dyspepsi. 13
14 Referenslista 1. Drossman DA, Corraziari E, Delvaux M, et al. Rom III. The Functional Gastrointestinal Disorders. ed. r, editor: McLean, VA: Degnon Associates; Aro P, et al. Quality of Life Impairment in Community Subjects with Functional Dyspepsia Defined According to the ROME III Criteria. Gastroenterology. 2009; DDW: Abstract S SBU rapporten (2007). Dyspepsi och reflux. Rapport Lydeard S, Jones R. J R Coll Gen Pract. Factors affecting the decision to consult with dyspepsia: comparison of consulters and non-consulters. 1989:J R Coll Gen Pract 39: Agreus L, Nicholas J, Talley, Adrian Sheen et al. Predictors and Non-Predictors of Symptom Relief in Dyspepsia Consultations i Primary Care. Digestiv Diseases 2008;26: Agréus L et al.dyspepsia: current understanding and management. 1998:Annu Rev Med49: Ålander T. et al. Psychological illness is commonly associated with functional gastrointestinal disorders and is important to consider during patient consultation: a population-based study. BMC Med. 2005;3:8. 8. Jones R. Dyspeptic symptoms in the community. Gut. 1989;30(7): Cecilia Cheng,PhD. Seeking Medical Consultation:Perceptual and Behavioral Characteristics Distinguishing Consulters and Nonconsulters With Functional Dyspepsia. Psykosomatic Medicine 62: (2000). 10. Hulcrantz R. Fokusrapport Gastroskopier. Stockholms läns landsting Ingela Wiklund,MSc,PhD et al. Does endoskopy have a positive impact on quality of life in dyspepsia? Gastrointestinal Endoscopy : Van Kerkhoven LAS et al. Endoscopy and reassurance in functional dyspepsia. Endoscopy 2006; 38: Sonnenberg A, Vakil N. The benefit of negative tests in non-ulcer dyspepsia. Med Decis Making. 2002;22(3): Agréus L, Borqvist L et al. The cost of gastro-oesophageal reflux disease, dyspepsia and peptic ulcer disease in Sweden. Pharmacoeconomics. 2002;20: The NICE report. Dyspepsia - Managing dyspepsia in adults in primary care: NICE
15 16. Rubin GP et al. The Management of H. pylori infection - Guidelines from the ESPCG. Eur J Gen Pract. 1999; 5: Läkemedelsboken Apoteket AB, Stockholm, Sweden. 18. Agréus L, Hellström P, Hultcrantz R, Krakau I, Lagergren J, et al. Regionalt Vårdprogram: Övre gastrointestinala besvär-vårdprogram för dyspepsi och gastroesofageal reflux. Stockholms Läns Landsting Jones R, Junghard O, Dent J, Vakil N et al. Development of the GerdQ, a tool for the diagnosis and management of gastro-oesophageal reflux disease in primary care. Aliment Pharmacol Ther Sep 8;8: Bolling-Sternevald E, Aro P, Ronkainen J et al. Dig Dis. Do gastrointestinal symptoms fluctuate in the short-term perspective? The Kalixanda study. 2008:Dig Dis 26: Agréus L, Borgquist L. Pharmacoeconomics. The cost of gastro-oesophageal reflux disease, dyspepsia and peptic ulcer disease in Sweden. 2002:Pharmacoeconomics 20: Hungin AP,Hill C,Raghuanath. Systematic review:frequency and reasons för consultation för gastro-oesophageal reflux disease and dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 15 (30(4)): SCB-statistik McColl K. Am J Gastroenterol. CON: Endoscopy is not necessary before treating Helicobacter pylori in patients with uncomplicated dyspepsia. 2007:Am J Gastroenterol 102:
Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM
Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel
Läs merFUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär
FUNKTIONELL DYSPEPSI Professor Magnus Simrén Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet PROFESSOR MAGNUS SIMRÉN AVDELNINGEN
Läs merVårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är
Läs merFortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL
1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merOutredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM
Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merOnt i magen, ont i själen?
Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merSAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merEsofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merNågra Fakta om Nacksta, Sundsvall
Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs mer52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.
52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merStockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merSvar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om
Läs merCheckUp www.explizit.se www.checkup.se
CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet
Läs merIBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska
IBS Irriterande för patient och doktor Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag,
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merHälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merTingsryd i toppform med FYSS
1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress
Läs merCancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet!!
Cancerpatienter*och*användningen*av* journal(via(nätet Författare: HanifeRexhepi,HögskolanSkövde ÅsaCajander,UppsalaUniversitet Rose>MharieÅhlfeldt,HögskolanSkövde IstoHuvila,UppsalaUniversitet Skövdenovember2015
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merUppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland
Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merKLOKA LISTAN 2016. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Minska användningen av PPI Ompröva alltid protonpumpshämmare vid receptförnyelse! Informera patienten
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs mer16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi
16. Alternativa beslutsvägar för utredning och behandling av dyspepsi Få differentialdiagnoser hos unga patienter med outredd dyspepsi Hos unga patienter med dyspepsi är urvalet av förstahandsdiagnoser
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan
Läs merDagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004
Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen
Läs merFunktionella magbesvär och samsjuklighet
Funktionella magbesvär och samsjuklighet Samsjuklighet och vårdnyttjande hos patienter med funktionella mag-tarmbesvär på Ture Ålanders läkarpraktik i Uppsala. Karl Eklund ST-läkare i allmänmedicin - Samariterhemmets
Läs merHepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991. Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen
Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion 1965-1991 Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen Varför spåra Hepatit C via blodtransfusion? För individen upptäcka infektion och genom
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson
Läs merHälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument
Läs merANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier
ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin
Läs merStroke. Lästips från sjukhusbiblioteket
Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.
Läs mer2010-03-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Firazyr Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta. 30 mg Förfylld spruta, 1 st (30 mg)
2010-03-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Smerud Medical Research Norway AS Drammensvejen 41 N-0271 Oslo SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merFallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi
Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Integrerad MEQ-fråga DX5 130409 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merPatienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.
Patienten frågar Läkaren svarar Redaktörens kommentar Jag är så trött på att vara trött. Det är en naturlig del av åldrandet som vi alla upplever. Är du säker på att du inte är deprimerad? Jag tro Trötthet
Läs merRiktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material
Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård
Läs merBehandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom
Behandling av Helicobacter pylori associerad, icke-komplicerad ulcussjukdom Svensk Gastroenterologisk Förening Nationella riktlinjer 2009 Utarbetat av arbetsgrupp för Svensk Gastroenterologisk Förening;
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merIrritable Bowel Syndrome (IBS)
Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs mermed anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs mer