Sammanträde med Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 12 maj 2015, kl Plats: OBS: Utbildningens hus, sal 425, Plangatan 43. Förmöten från kl Information Nationella styrdokument gymnasieskolan. 17:00-17:45, Christina Sjögren Information och överläggningar A/ Förvaltningschef B/ GR C/ Ledamöter Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Risk- och konsekvensbeskrivning för lagt besparingsförslag 2. Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen 3. Programutbud och inriktningar 2016/ Uppstart av lärlingsutbildning på Gymnasiesärskolan 5. Nya redovisningsrutiner för statsbidrag avseende mottagna flyktingar 6. Förfrågningsunderlag för ny upphandling av kost 7. Ansökan att delta i ICLD-projekt 8. Samverkansråd på Introduktionsprogrammet 9. Vårbokslut Meddelanden Delegation 2015 Ulf Carmesund (S) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: E-post: par.hellsten@alingsas.se

2 Ärende 1 Risk- och konsekvensbeskrivning för lagt besparingsförslag

3 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Anneli Schwartz Direktnr: Beteckning: UN Risk- och konsekvensbeskrivning för lagt besparingsförslag Ärendebeskrivning Utifrån lagt förslag till beslut i Kommunfullmäktige om sänkt grundram med 3 miljoner för Utbildningsnämnden har följande konsekvenser identifierats, detta ska ses i relation till tidigare besparingar genom re- och anpassningsinvesteringar som redan beslutats med 1,1 miljoner i neddragning för Löneökningar med 2,2 miljoner bidrar även det med anpassning av Utbildningsnämndens verksamhet. Förvaltningens yttrande Alströmergymnasiet Utbildningsnämndens mål är att öka måluppfyllelsen, minska studieavbrott och ett ökat antal elever med examen. De planerade insatser för att nå dessa mål i form av en specialpedagog, förstärkt skolhälsovård och bibehållen lärartäthet kommer inte att kunna genomföras. Om inte följande insatser genomförs kommer det påverka Alingsås unga inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och de elever som är i behov av extra anpassningar på kort sikt vid Alströmergymnasiet (Besparing 1,5 milj/år). Vuxnas lärande Färre kommer att kunna få läsa fristående kurser på gymnasial nivå (Besparing kr/år) Gällande SFI kommer inte målet att minska lärsträckan att kunna genomföras. Då man måste avsluta arbetet med det framgångsrika konceptet studiehall som innefattar pedagogisk personal och språkpraktik. Dessa delar med sin flexibla form tillmötesgår de olika individuella utbildningsbehov som finns för nyanlända och övriga studerande. Minskningen innebär en heltidstjänst, detta ska även ses i relation till en kraftig ökning av nyanlända och fortsätter denna flyktingström finns inga möjligheter att tillhandahålla SFI inom rimlig tid och kvalitet (Besparing ca kr/år). Lärlingsutbildningen kommer att påverkas då Alingsås kommun inte längre kommer att få statsbidrag för att genomföra denna utbildning; målet var att trots detta genomföra denna utbildning, men med ett reducerat antal platser i egen regi. Denna insats bidrar på sikt till minskad arbetslöshet (Besparing kr/år). En avvägning behöver göras om den efterfrågade Vårdutbildningen kan utökas i den mängd som efterfrågas och planerats av nämnden för att möta det behov som finns i samhället (Besparing kr/år). Vidareutveckla metoder för validering kan inte starta (Besparing kr/år). Integrationsavdelningen

4 De icke lagstadgade verksamheterna Invandrarservice och Vida Världen (Besparing kr/år) kommer inte att kunna genomföras för de stora antal nyanlända som förvaltningen räknar med under När det gäller Integrationsavdelningen kommer det snarare krävas ramökning för att kunna finansiera tolkkostnader, försörjningsstöd och samhällsinformation som är lagstadgade skyldigheter. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att översända risk- och konsekvensanalysen till Kommunstyrelsen. Exp: Kommunstyrelsen Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

5

6

7 Ärende 2 Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen

8 Utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden En utredning av elever utan behörighet till gymnasiet läsåren 08/09 och 09/10, samt elever utan slutbetyg från gymnasiet läsåren 11/12 och 12/13

9 Sammanfattning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan eller gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen utan fullständigt slutbetyg ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från läsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever läsåren 11/12 och 12/13. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Nedan följer korta utdrag ur utredningen. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet. Majoriteten av de elever, 25 stycken, som lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Notera dock att 16 av de 25 elever på Östlyckeskolan flyttat till Sverige tre år eller färre innan de började på gymnasiet. Fem av eleverna gick på Nolhagaskolan, fyra av eleverna gick på Sollebrunns skola och två av eleverna gick på Gustav Adolfskolan. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Tre program stack ut sett till elever utan godkända slutbetyg. Ett av dessa var samhällsvetenskapsprogrammet med 25 procent av det totala antalet elever utan slutbetyg. Det finns ett samband mellan vald inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Flera av eleverna utan godkända slutbetyg hade valt samma inriktning. I dagens gymnasiesystem är det Samhällsvetenskapliga programmet uppdelat i tre olika program; ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga programmet. De nu utbrutna programmen ingick med andra ord i det tidigare samhällsvetenskapliga programmet. Nästa steg i utredningen granskar elevernas kurser inom vilka de haft underkänt (IG) eller streck. Resultatet visar att de tre mest utmärkande kurserna var religionskunskap A, idrott och hälsa A och svenska B. Vidare har en elev utan godkänt slutbetyg i snitt 7.5 IG. Projektarbete är den kurs som utmärker sig mest sett till elever med streck. Kursen motsvarar drygt 12 procent av det totala antalet streck i utredningen. 1

10 Innehållsförteckning 1. Inledning Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan Analys Grundskola Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/ Analys - Gymnasieskola Läsåret 11/ Läsåret 12/ Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/ Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/ Analys av kurser på gymnasieskolan Antal elever med IG läsåret 11/ Antal elever med streck läsåret 11/ Antal elever med IG läsåret 12/ Antal elever med streck läsåret 12/ Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/ Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/ Slutsatser Reflektioner Åtgärder Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

11 Avgränsningar Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. Analysen har genomförts utifrån material som varit på individnivå men, men presenteras endast på programnivå och per kurs. Detta för att materialet inte ska kunna kopplas till enskilda individer, på så vis värnas anonymiteten. Materialat som använts till utredningen är från tiden då det gamla betygssystemet Icke godkänt (IG) till mycket väl godkänt (MVG) användes, så dessa begrepp används därför i utredningen. Det relevanta för utredningen är huruvida eleverna klarat grundskolan med gymnasiebehörighet, eller klarat gymnasiet med ett godkänt slutbetyg. Utredningen tar inte hänsyn till huruvida eleven uppnått gymnasiebehörighet med liten eller god marginal. I analysen undersöks IG och streck var för sig, för att undersöka om det finns en korrelation mellan IG och streck, det vill säga är det särskilda kurser som både ger IG och streck, eller kurser där fler streck respektive IG delas ut. I utredningen är endast de kommunala grundskolorna tillsammans med Alströmergymnasiet med. De fristående alternativen har uteslutits då de inte finns inlagda i kommunens gemensamma elevadministrativa system, Procapita. 1. Inledning Under hösten 2013 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till varför inte alla elever får godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera förslag på åtgärder för att andelen ej godkända ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 08/09 och 09/10 och gymnasieelever från läsåren 11/12 och 12/13. I denna rapport presenteras resultatet av utredningen, det material som tagits fram och de slutsatser som dragits i analysen. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Rapporten är uppdelad i sju kapitel och bilagor som innehåller all data rapporten grundar sig på. Rapporten läses med fördel på så sätt att läsaren tar del av kapitlen för att sedan kunna ta del av statistik och data från bilagorna som kapitlen tydlig refererar till. 2. Skillnaderna mellan gamla och nya gymnasieförordningen Sedan 2011 har en ny gymnasieförordning ersatt den äldre från Förändringarna mellan den gamla gymnasieförordningen 1992:392 och den nya gymnasieförordningen 2010:2039 yttrar sig framförallt genom ett nytt betygssystem. Eleverna i denna undersökning omfattas inte av den nya gymnasieförordningen 2011 (GY11), utan den gamla läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (LPF94). Stycket syftar till att förtydliga skillnaderna mellan det gamla och nya systemet. Den gamla skalan IG-MVG ersattas i och med GY11 med F-A, där F motsvarar IG och A motsvarar det gamla MVG. IG räknades som ett betyg och ett betyg gav eleven poäng poäng var kravet för att få slutbetyg. Då betyget IG gav poäng kunde då alltså en elev ha tillräckligt med poäng för att få slutbetyg, men ändå ha underkända kurser i betygskatalogen. Frånvaro och/eller att ett betygsunderlag saknas resulterar i ett streck. Skillnaden mellan ett IG och ett streck var framförallt att ett IG innebar att eleven deltagit i undervisningen, men inte uppnått ställda kunskapskrav. Uppdelningen mellan yrkesprogram och studieförberedande program har även blivit tydligare. Detta på grund av att det nu finns högskoleförberedande program som ger eleven behörighet till högskola, medan de yrkesförberedande programmen förbereder eleven för arbetslivet, men gör 3

12 även att eleven saknar behörighet till högskola eller universitet 1. Se avsnitt och för mer information om de två programtyperna Slutbetyg grundskola för nya gymnasieskolan För elever som önskar läsa vidare på yrkesförberedande program krävs godkända betyg från grundskolan i svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och fem ytterligare valfria ämnen. För högskoleförberedande program gäller svenska/svenska som andra språk, engelska, matematik och ytterligare nio ämnen. Vilka ytterligare ämnen som eleven ska ha godkänt i varierar efter elevens gymnasieprogramsval. De elever som inte uppnår kraven för gymnasiebehörighet kan välja ett introduktionsprogram Högskoleförberedande program nya gymnasieskolan För att få ett slutbetyg gällande högskoleförberedande program i det nya systemet måste eleven ha minst godkänt i kärnkurserna; Svenska 1-3, Engelska 5 och 6, Matematik 1b eller 1c, samt godkänt i gymnasiearbetet (projektarbetet). Gällande poäng krävs För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis Yrkesförberedande program nya gymnasieskolan För att elever på yrkesprogram ska få ut sitt slutbetyg krävs minst godkänt i: Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a samt gymnasiearbetet. Vidare krävs 400 poäng programgemensamma kurser. Gällande poäng krävs totalt För att få en grundläggande behörighet till högskolan krävs bland annat även godkänt i Svenska 2 och 3, Engelska 6, ämnen som eleven själv måste välja till. För elever som inte uppfyller kraven utdelas ett studiebevis. 3. Analys Grundskola I detta avsnitt presenteras antalet elever utan gymnasiebehörighet från läsåren 08/09 och 09/10, eleverna läste då enligt den gamla läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (LPO94). Utredningen baseras på de fyra kommunala högstadieskolorna i Alingsås kommun, Östlyckeskolan, Gustav Adolfskolan, Sollebrunns skola samt Nolhagaskolan. I tabellerna nedan presenteras elevantalet i årskurs 9 samt relationen till de underkända eleverna i årskursen. Att ha i åtanke är att Östlyckeskolan agerar mottagningsskola och flera elever saknar svensk skolgång innan högstadienivå. Således kan språket försvåra möjligheterna till att få ett godkänt slutbetyg. Tabell 1. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever läsår 08/09 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Andel utan gymn. behörighet I tabell 1 ovan presenteras de fyra högstadieskolorna och elever utan behörighet till gymnasiet läsår 08/09. Östlyckeskolan sticker ut med 15 elever utan behörighet, motsvarande åtta procent av 1 Elev på yrkesförberedande program kan dock tillförskaffa sig en högskolebehörighet genom att läsa behörighetsgivande kurser på gymnasiet. 2 Studiebeviset är en sammanställning av alla kurser som eleven har läst. 4

13 det totala elevantalet i årskurs 9 på Östlyckeskolan. Av dessa är det dock åtta stycken som gått tre år eller mindre i svensk grundskola. Övriga skolor har 1-2 elever utan behörighet, motsvarande 1-2 % sett till det totala elevantalet i årskurs 9. Tabell 2. Elever utan behörighet till gymnasiet läsår 09/10 Skola Elever utan gymn. behörighet Totalt antal elever 09/10 Andel utan gymn. behörighet Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % I tabell 2 ovan visas en något högre andel elever utan gymnasiebehörighet på Sollebrunns skola 2012 (4.5% jmf 1.6%). Dock rör det sig om ett så pass litet elevantal att procentsatserna kan bli missvisande. Gällande Östlyckeskolan är det 8 av de 10 eleverna utan gymnasiebehörighet som gått mindre än tre år i svensk grundskola. Sett till det totala antalet underkända elever för samtliga skolor ligger andelen strax över 4 procent. 3.1 Sammanställning över läsåren 08/09 och 09/10 Totalt var det 36 elever utan gymnasiebehörighet efter läsåren 08/09 och 09/10. Majoriteten utav de elever som gick ur grundskolan 2009 och 2010 utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Av de 25 elever på Östlyckeskolan var det 16 elever som flyttat till Sverige tre eller färre år innan de började på gymnasiet (Se bilaga 1 för tabell.) De 36 elever utan behörighet till gymnasiet undersöktes närmare för att se om de läst upp sin behörighet på Individuella programmet (IV). Av de 36 eleverna flyttade sex elever från Alingsås kommun men läste trots detta på Alströmergymnasiet. Av de resterande 30 eleverna utan behörighet läste 19 elever på IV någon gång efter examen 2009 eller Av de resterande elva eleverna har fyra stycken läst på VUX för att få gymnasiebehörighet 3. Av de elever som läste upp betygen på IV så gick tre vidare till VUX (D.v.s. totalt 7 elever VUX). 4. Analys - Gymnasieskola Detta avsnitt inleds med en sammanställning av antalet elever utan slutbetyg respektive läsår från Alströmergymnasiet. Därefter presenteras de program som haft elever under läsåren 11/12 och 12/13 som läst på programmet men inte fått godkänt slutbetyg. Därefter presenteras kurser rangordnat efter antalet underkända och streck. Läsår 11/12 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 42 elever utan slutbetyg var det ca 10 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. 3 Ytterliggare ett alternativ till den kommunala vuxenskolan eller gymnasiets IV-program är folkhögskola för att läsa upp sin behörighet till gymnasiet. 5

14 Läsår 12/13 Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 12/13 Alströmergymnasiet % Andel med samlat betygsdokument Av de 37 elever utan slutbetyg var det ca 27 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Totalt Elever utan slutbetyg Totalt antal elever läsår 11/12 och 12/13 Alströmergymnasiet Andel med samlat betygsdokument Av de 79 elever utan slutbetyg var det ca 18 procent som ej läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. Skillnaden mellan läsåren är dock ganska stor, och en betydligt större andel av eleverna utan slutbetyg har bytt gymnasium under läsåret 12/13. Granskas eleverna närmare syns det att många av eleverna kommer till Alströmergymnasiet och läser samhällvetenskapligaprogrammet. 4.1 Läsåret 11/12 Utredningen visar att det var 42 elever som inte fick något slutbetyg läsåret 11/12, dessa elever kommer från flera olika grundskolor. Eleverna läste på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och teknikprogrammet. Totalt sett kom 23 elever utan slutbetyg från dessa program. Det är viktigt att sätta antalet underkända per program i relation till hur många elever som faktiskt läste programmet. Programmen är varierande gällande antal elever, det innebär att antalet elever utan slutbetyg kan vara samma på två program, men det kan motsvara olika andelar av underkända elever på programmen. För fullständig tabell och mer information, se bilaga 2. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 60 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 40 procent gick på högskoleförberedande program. 4.2 Läsåret 12/13 Utredningen visar att det var 37 elever som inte fick några slutbetyg läsåret 12/13. Eleverna läste framförallt på samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet, estetiska programmet och naturvetenskapsprogrammet. Totalt sett kom 28 elever utan slutbetyg från dessa program. Fördelningen mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program visar att 43 procent av de underkända eleverna gick på yrkesförberedande program, medan 57 procent gick på högskoleförberedande program. För fullständig tabell se bilaga Elevunderlaget på gymnasieskolan läsåren 11/12 och 12/13 Vid närmare utredning av eleverna utan slutbetyg finns det inget mönster gällande vilka grundskolor de kommer från. Det finns ingen särskild grundskola som sticker ut. Av eleverna läste 6

15 ca 60 procent på de kommunala grundskolorna i Alingsås. 10 procent läste på någon av de fristående grundskolorna i Alingsås. De facto innebär detta inte att den kommunala skolan är sämre, utan att elevunderlaget är så pass mycket större. Resterande 30 procent har inte haft fullständig skolgång i Alingsås, utan flyttat in eller ut under skolpliktsåren. Exempelvis kan en elev ha gått årskurs F-3 i Alingsås, årskurs 4-6 i Lerum, men sedan flyttat tillbaka och gått i årskurs 7-9 i Alingsås. 4.4 Sammanställning över läsåren 11/12 och 12/13 Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg. 40 elever utan slutbetyg de båda läsåren kom från samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Det finns ett tydligt samband mellan programmens inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Gällande relationen mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program så försvann skillnaden då de båda läsåren läggs samman. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Se bilaga 2-4 för mer information. 5. Analys av kurser på gymnasieskolan I detta avsnitt presenteras antalet IG respektive antalet streck på de kurser som eleverna utan slutbetyg läst. Läsåren 11/12 och 12/13 presenteras först var för sig. Avsnittet avslutas sedan med en sammanfattning över samtliga kurser för båda läsåren. Utifrån ett elevperspektiv fanns det fyra typer av kurser på gymnasiet, kärnämnen, karaktärsämnen, individuella val och gymnasiearbetet. Kurserna delas sedan in i gymnasiegemensamma och programspecifika kurser. De gymnasiegemensamma är obligatoriska oavsett valt program. Vid ett icke godkänt betyg eller ett streck i ett sådant gemensamt ämne medför att slutbetyg uteblir. Ett utmärkande exempel i analysen nedan på en gymnasiegemensam kurs är projektarbete. 5.1 Antal elever med IG läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande betyget IG, religionskunskap A (4.4 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), idrott och hälsa A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12), naturkunskap A (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12) och samhällskunskap A. (4.1 procent av det totala antalet IG för läsåret 11/12). För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 11/12 För läsåret 11/12 är det fyra kurser som sticker ut gällande streck, projektarbete (15.7 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), filosofi A (7.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12), matematik A (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) samt praktikbesök (4.2 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12) Dessa fyra kurser utgör 33 procent av det totala antalet streck för läsåret 11/12. För fullständig tabell se bilaga 5. Värt att notera gällande projektarbete är att det är en kurs där eleverna genomför ett självständigt arbete, där process och slutprodukt betygssätts. Kursen skiljer sig därmed gentemot andra kurser som är mer lärarledda. 7

16 5.3 Antal elever med IG läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, idrott och hälsa A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13), religionskunskap A (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13) samt svenska B (5 procent av det totala antalet IG under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör 15 procent av det totala antalet IG för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med streck läsåret 12/13 För läsåret 12/13 är det tre kurser som sticker ut, projektarbete (9.6 procent av totala antalet streck under läsåret 12/13), filosofi A (7.5 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13) och idrott och hälsa A (4.3 procent av det totala antalet streck under läsåret 12/13). Dessa tre kurser utgör drygt 20 procent av det totala antalet streck av det totala antalet streck för läsåret 12/13. För fullständig tabell se bilaga Antal elever med IG läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på fem stycken kurser som eleverna ofta får IG i; religionskunskap A (4.7 procent), idrott och hälsa A (4.5 procent), svenska B (4.2 procent), naturkunskap A, (4.1 procent) samhällskunskap A (4.1 procent). Fördelningen mellan de fem kurserna är jämn men totalt sett utgör de knappt 14 procent av det totala antalet IG. Totalt sett är 617 IG i utredningen och 79 stycken elever. Det innebär att en elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 7.5 IG. Materialet visar dock att flera elever kraftigt överstiger denna siffra och detta medför att snittet höjs. 5.6 Antal elever med streck läsåren 11/12 och 12/13 Sammanställningen av de båda läsåren visar tydligt på tre stycken kurser som eleverna ofta får streck i; projektarbete (12 procent), filosofi A (7 procent) och matematik A (4.5 procent). De tre kurserna täcker in 24 procent av det totala antalet streck. Totalt sett är det 177 streck i utredningen totalt, fördelat på 82 elever. Det innebär att varje elev utan godkänt slutbetyg i snitt har 2.2 streck. Fullständiga tabeller och mer information finns i bilaga Slutsatser Under läsåren 11/12 och 12/13 var det 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan slutbetyg (totalt var det 668 elever som tog examen under läsåren från Alströmergymnasiet). De program som flest elever utan slutbetyg var samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och barnoch fritidsprogrammet. Tillsammans är det 40 elever. Inom dessa program finns olika inriktningar som man bör anlysera närmare. Intressant var även att ca var femte elev inte hade läst samtliga år på Alströmergymnasiet, det vill säga att de läst på ett annat gymnasium innan de avslutade sina studier i Alingsås. En stor del av eleverna som hoppat till Alingsås valde att läsa på samhällvetenskapligaprogrammet. För grundskolans del visar utredningen generellt sett på ett lågt antal elever utan gymnasiebehörighet. Undantaget visar sig vara Östlyckeskolan med en majoritet av elever utan gymnasiebehörighet. Detta beror till stor del på att skolan är mottagningsskola för nyanlända. 8

17 Det finns inget stöd för att det skulle vara någon skillnad mellan yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Det fanns dock en skillnad vid separata läsår, men resultatet var motsägelsefullt och sammantaget visade sig effekten vara lika med noll. Utredningen visar att det är i samma kurser som eleverna blir underkända inom under de undersökta läsåren. Det visar sig även att det är samma elever som i hög grad underkänns i de olika kurserna. En elev som har IG i ett ämne har i snitt totalt sett 7.5 IG i sin betygskatalog. Motsvarande siffra för en elev med streck är att den har 2.2 streck i snitt. 7. Reflektioner Utredningen har präglats av stor komplexitet och innefattar omfattande dataanalyser, där nya perspektiv har väckt nya frågor. Från början handlade uppdraget om att ta fram elevmaterial och undersöka eventuellt samband mellan högstadieelever och gymnasieelever prestationer över tid för att utreda om det var samma elever som inte nådde upp till de ställda kunskapskraven i de båda skolformerna. Materialet visar inte på något sätt att man kan påvisa ett samband mellan underkända elever på grundskolan och elever från gymnasiet utan slutbetyg. En del elever hade läst på program utanför Alingsås kommun, några hade läst på IV och därmed påbörjat sin gymnasiegång senare. Utredningen visar att det kan finnas stora vinster i ett fortsatt arbete med att fånga upp och stötta elever i deras fortsatta kunskapsutveckling. Detta på grund av ett mönster i utredningen som pekar på att en underkänd elev oftast har flera IG eller streck. För att genomföra liknande utredningen framöver skulle det underlätta om elever utan gymnasiebehörighet eller slutbetyg dokumenteras på ett systematiskt sätt i enlighet med PUL. 8. Åtgärder Åtgärder kan vara att förankra och arbeta med styrdokument. Kontinuerlig och systematiskt uppföljning av styrdokumenten krävs. Möjliggöra för lärarkåren att ta del av styrdokumenten. Därmed är det också viktigt att föra en dialog kring lokala och statliga styrdokument för att skapa samsyn och likvärdighet. Att tydligare kunna följa elever som riskerar att bli utan slutbetyg, för att kunna sätt in lämpliga stödåtgärder i tid. En annan konkret åtgärd kan vara att stärka rutiner och riktlinjer för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola för att öka förståelsen mellan lärare på gymnasiet och grundskolan. För att kunna få en systematisk uppföljning gällande utredningens frågor anser vi att nämnderna tillsammans bör titta på det nya betygssystemet och göra en ny utredning angående slutbetyg från grundskolan och gymnasiet. Förslagsvis läsår 2013/14 och 2014/15. Förvaltningarna bör även göra följande; lägga extra fokus på elever på individuella programmet. hänsyn bör även tas till frånvarons inverkan på betyg elever som läser ett fjärde år behöver följas upp tydligare. hur såg förutsättningarna ut för eleverna (meritvärde) som var behöriga till gymnasiet? 9

18 9. Bilagor Bilaga 1 Tabell 3. Totalt antal elever utan gymnasiebehörighet för både 2009 och 2010 Skola Elever utan gymn. Behörighet Totalt antal elever VT 2009 Andel utan gymn. behörighet(%) och 2010 Östlyckeskolan % G. Adolfskolan % Nolhagasskolan % Sollebrunns skola % Totalt % Bilaga 2 Tabell 4. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läste på läsåret 11/12 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på program met Procent av totalt underkä nda på progra mmet (%) Samhällvetenskapsprogrammet 8 19 % 83 9 % Byggprogrammet 5 12 % % Barn- och fritidsprogrammet 5 12 % % Teknikprogrammet 5 12 % 58 9 % Handel- och administrationsprogrammet % % Restaurang och livsmedelsprogrammet % % Hantverksprogrammet % 7 57 % Omvårdnadsprogrammet 2 5 % % Estetiska programmet 2 5 % 47 4 % Naturvetenskapsprogrammet 1 2 % 30 3 % El- och energiprogrammet 1 2 % 30 3 % Mediaprogrammet 1 2 % 21 4 % Totalt: Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. 10

19 Bilaga 3 Tabell 5. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg läst på läsåret 12/13 Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Antal elever på programm et Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet 8 21 % % Estetiska programmet 4 11 % % Naturvetenskapsprogrammet 4 11 % % Omvårdnadsprogrammet 3 8 % % Barn- och fritidsprogrammet 2 5 % % Handel- och 1 3 % 16 6 % administrationsprogrammet Restaurang och 1 3 % % livsmedelsprogrammet Teknikprogrammet 1 3 % 45 2 % El- och energiprogrammet 1 3 % 24 4 % Totalt: Procent av totalt underkän da på programm et Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentarer: Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar, medan de vita raderna motsvarar högskoleförberedande program. 11

20 Bilaga 4 Tabell 6. Sammanställning över vilka program eleverna utan slutbetyg vid gymnasieexamen båda läsåren 11/12 och 12/13 läst på. Program Antal ej godkända elever per program Antal ej godkända elever per program av totalen (%) Totalt antal elever på programmen Samhällvetenskapsprogrammet % % Byggprogrammet % % Barn- och fritidsprogrammet 7 9 % % Estetiska programmet 6 8 % 86 7 % Teknikprogrammet 6 8 % % Omvårdnadsprogrammet 5 6 % % Handel- och 5 6 % % administrationsprogrammet Restaurang och 5 6 % % livsmedelsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet 5 6 % 59 8 % Hantverksprogrammet 4 5 % 7 57 % El- och energiprogrammet 2 2 % 54 4 % Mediaprogrammet 1 1 % 21 5 % Totalt: Procent av totalt underkända (%) Totalt högskoleförberedande % Totalt yrkesprogram % Totalt Kommentar: Endast program med underkända elever medräknade. Blåmarkerade program visar att de är yrkesutbildningar. Procentsatserna är avrundade och därmed kan procenträkningen diffa en aning. 12

21 Bilaga 5 Tabell 7. Sammanställning över kurser och med antal IG läsåret 11/12 Kurs Anta l IG % IG av totalen Antal strec k % streck av totalen Totalt antal underkän da % totalt antal underkänd a Religionskunskap A 15 4,39 % 0 0,00 % 15 3,53 % Idrott och hälsa A 14 4,09 % 0 0,00 % 14 3,29 % Naturkunskap A 14 4,09 % 2 2,41 % 16 3,76 % Samhällskunskap A 14 4,09 % 3 3,61 % 17 4,00 % Datorkunskap 13 3,80 % 3 3,61 % 16 3,76 % Svenska B 12 3,51 % 1 1,20 % 13 3,06 % Svenska C 10 2,92 % 0 0,00 % 10 2,35 % Historia A 9 2,63 % 1 1,20 % 10 2,35 % Projektarbete 9 2,63 % 13 15,66% 22 5,18 % Estetisk verksamhet 8 2,34 % 1 1,20 % 9 2,12 % Filmkunskap 8 2,34 % 0 0,00 % 8 1,88 % Idrott och hälsa B 7 2,05 % 0 0,00 % 7 1,65 % Arbetsmiljö 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Matematik A 6 1,75 % 4 4,82 % 10 2,35 % Matematik B 6 1,75 % 1 1,20 % 7 1,65 % Psykologi A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Svenska A 6 1,75 % 0 0,00 % 6 1,41 % Totalt ovanstående 47, % 30 36,14% ,41%... Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 11/12 Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 13 15,66% 9 2,63 % 22 5,18 % Filosofi A 6 7,23 % 2 0,58 % 8 1,88 % Matematik A 4 4,82 % 6 1,75 % 10 2,35 % Praktikbesök 4 4,82 % 0 0,00 % 4 0,94 % Samhällskunskap A 3 3,61 % 14 4,09 % 17 4,00 % Datorkunskap 3 3,61 % 13 3,80 % 16 3,76 % Företagsekonomi A 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Rättskunskap 3 3,61 % 1 0,29 % 4 0,94 % Naturkunskap A 2 2,41 % 14 4,09 % 16 3,76 % Multimedia A 2 2,41 % 4 1,17 % 6 1,41 % Bollspel 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Engelska B 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % 13

22 Engelska C 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Organisation och ledarskap 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Praktisk marknadsföring A 2 2,41 % 2 0,58 % 4 0,94 % Miljöanpassad arkitektur 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Småföretagande A 2 2,41 % 0 0,00 % 2 0,47 % Svenska B 1 1,20 % 12 3,51 % 13 3,06 % Totalt ovanstående 58 69,88% 86 25,15% ,88%. Totalt samtliga

23 Bilaga 6. Tabell med antal IG läsåret 12/13 Kurs Antal IG % IG av totalen Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Idrott och hälsa A 14 5,09 % 4 4,26 % 18 4,88 % Religionskunskap A 14 5,09 % 3 3,19 % 17 4,61 % Svenska B 14 5,09 % 2 2,13 % 16 4,34 % Naturkunskap A 11 4,00 % 1 1,06 % 12 3,25 % Samhällskunskap A 11 4,00 % 3 3,19 % 14 3,79 % Estetisk verksamhet 8 2,91 % 0 0,00 % 8 2,17 % Matematik B 8 2,91 % 3 3,19 % 11 2,98 % Psykologi A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Svenska A 8 2,91 % 1 1,06 % 9 2,44 % Projektarbete 6 2,18 % 9 9,57 % 15 4,07 % Svenska C 6 2,18 % 2 2,13 % 8 2,17 % Beklädnader 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Byggisolering 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Bygg trä och betong 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Filosofi A 5 1,82 % 7 7,45 % 12 3,25 % Historia A 5 1,82 % 0 0,00 % 5 1,36 % Totalt ovanstående ,36% 36 38,30% ,80% Totalt samtliga Tabell med antal streck läsåret 12/13 Kurs Antal streck % streck av Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända totalen Projektarbete 9 9,57 % 6 2,18 % 15 4,07 % Filosofi A 7 7,45 % 5 1,82 % 12 3,25 % Idrott och hälsa A 4 4,26 % 14 5,09 % 18 4,88 % Matematik A 4 4,26 % 4 1,45 % 8 2,17 % Fysik A 4 4,26 % 1 0,36 % 5 1,36 % Ställningsbyggnad 4 4,26 % 0 0,00 % 4 1,08 % Religionskunskap A 3 3,19 % 14 5,09 % 17 4,61 % Samhällskunskap A 3 3,19 % 11 4,00 % 14 3,79 % Matematik B 3 3,19 % 8 2,91 % 11 2,98 % CAD-teknik C 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Kultur- och idéhistoria 3 3,19 % 2 0,73 % 5 1,36 % Svenska B 2 2,13 % 14 5,09 % 16 4,34 % Svenska C 2 2,13 % 6 2,18 % 8 2,17 % Naturkunskap B 2 2,13 % 4 1,45 % 6 1,63 % 15

24 Engelska A 2 2,13 % 3 1,09 % 5 1,36 % Arbetsmiljö 2 2,13 % 2 0,73 % 4 1,08 % Totalt ovanstående 57 60, , ,46% Totalt samtliga Bilaga 7. Presentation av de vanligaste kurserna eleverna utan slutbetyg har IG i. Jämförelse med antalet streck görs. Kurs Antal IG % IG av totalen 16 Antal streck % streck av totalen Totalt antal underkänd a % totalt antal underkända Religionskunskap A 29 4,70 % 3 1,69 % 32 4,03 % Idrott och hälsa A 28 4,54 % 4 2,26 % 32 4,03 % Svenska B 26 4,21 % 3 1,69 % 29 3,65 % Naturkunskap A 25 4,05 % 3 1,69 % 28 3,53 % Samhällskunskap A 25 4,05 % 6 3,39 % 31 3,90 % Datorkunskap 16 2,59 % 4 2,26 % 20 2,52 % Estetisk verksamhet 16 2,59 % 1 0,56 % 17 2,14 % Svenska C 16 2,59 % 2 1,13 % 18 2,27 % Projektarbete 15 2,43 % 22 12,43% 37 4,66 % Historia A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Matematik B 14 2,27 % 4 2,26 % 18 2,27 % Psykologi A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Svenska A 14 2,27 % 1 0,56 % 15 1,89 % Filmkunskap 10 1,62 % 0 0,00 % 10 1,26 % Matematik A 10 1,62 % 8 4,52 % 18 2,27 % Idrott och hälsa B 9 1,46 % 1 0,56 % 10 1,26 % Totalt ovanstående ,54% 64 36,16% ,45% Totalt samtliga Presentation av de vanligaste kurserna eleverna utan slutbetyg har streck i. Jämförelse med antalet IG görs. Kurs Antal streck % streck av totalen Antal IG % IG av totalen Totalt antal underkända % totalt antal underkända Projektarbete 22 12,43% 15 2,43 % 37 4,66 % Filosofi A 13 7,34 % 7 1,13 % 20 2,52 % Matematik A 8 4,52 % 10 1,62 % 18 2,27 % Samhällskunskap A 6 3,39 % 25 4,05 % 31 3,90 %

25 CAD-teknik C 4 2,26 % 2 0,32 % 6 0,76 % Datorkunskap 4 2,26 % 16 2,59 % 20 2,52 % Fysik A 4 2,26 % 4 0,65 % 8 1,01 % Idrott och hälsa A 4 2,26 % 28 4,54 % 32 4,03 % Matematik B 4 2,26 % 14 2,27 % 18 2,27 % Organisation och ,26 % 0,32 % ledarskap 0,76 % Praktikbesök 4 2,26 % 0 0,00 % 4 0,50 % Rättskunskap 4 2,26 % 2 0,32 % 6 0,76 % Ställningsbyggnad 4 2,26 % 1 0,16 % 5 0,63 % Arbetsmiljö 3 1,69 % 8 1,30 % 11 1,39 % Totalt 88 49,72% ,72% ,96% ovanstående Totalt samtliga

26 Mottagare Remiss Sida 1 (1) Instans Registrator handläggare Telefon Mobiltelefon Telefax e-postadress bjorn.franke@alingsas.se Begäran om ytterligare utredning Ytterligare utredning av nämnderna före beslut i kommunstyrelsen Kommentar Se KS 20 Remissinstanser Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Svar ska ha inkommit senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni Yttrandet skickas till förvaltning för diarieföring. Med vänlig hälsning Bilaga: KS Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

27 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KS 20 Dnr KS 612 Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige gav i flerårsstrategin för barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minskas (kommunfullmäktige den 30 oktober 2013, 146). Barn- och ungdomsnämnden, den 25 november 2014, 87 och utbildningsnämnden den 18 november 2014, 61 redovisar uppdraget i en utredning. Utredningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 08/09 och 09/10. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet av totalt 845 elever. För gymnasiets del visar utredningen att det var 79 elever av 668 som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan slutbetyg. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 januari 2015 redogjort för utredningen samt lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Utredningen innehåller en kartläggning över på vilka skolor, program och i vilka kurser elever inte fått fullständiga avgångsbetyg. Utredningen visar att det inte är samma elever som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet som sedan går ur gymnasiet utan slutbetyg. De elever som går ur gymnasiet utan slutbetyg kommer från olika grundskolor, enligt utredningen. Utredningen ger inget svar på varför det är en relativt högre andel gymnasieelever med icke godkända betyg. Slutsatserna i utredningen tyder dock på att orsakerna i första hand bör sökas inom gymnasiet. Att öka andelen elever med godkända betyg är en fortsatt prioriterad utveckling enligt de indikatorer som kommunfullmäktige har fastställt. Nämnderna och förvaltningarna behöver därför arbeta vidare med slutsatserna från utredningen. Kommunstyrelsen kommer att följa upp arbetet i tertialrapporterna. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Kommunstyrelsen KS 20, forts Dnr KS 612 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 januari 2015, 2 och då lämnat följande förslag till beslut: Ärendet återremitteras. Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig analys om orsakerna till skillnaderna i avgångsbetyg mellan grundskolan och gymnasieskolan. Nämndernas fördjupade arbete ska också ligga till grund för den fullföljda utredningen. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Yrkande Anton Oskarsson (M) yrkar att förslag till beslut punkt 1 får följande lydelse: Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. Emma Liljewall (MP) och Jan Gustafsson (V) yrkar bifall till Anton Oskarssons ändringsyrkande. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Anton Oskarssons m fl ändringsyrkande i punkt 1. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut i punkt 2. Kommunstyrelsens beslut: 1. Kommunstyrelsen anser inte att den grundläggande frågeställningen är besvarad. Utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig kartläggning om varför alla elever inte når godkänt slutbetyg i grundskolan och slutbetyg från gymnasieskolan samt presentera konkreta förslag på åtgärder för att andelen som ej når godkända betyg skall minska. Nämndernas fördjupade arbete ska ligga till grund för den fullföljda utredningen. 2. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Exp: BUN, UN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

29 Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Anneli Schwartz Direktnr: Beteckning: UN Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott återremitterade 21 januari , AU 2 ärendet Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan till barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden, som barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden fått i uppdrag av Kommunfullmäktige i flerårsstrategi oktober 2013, 146. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Förvaltningens yttrande Kommunstyrelsen anser att den grundläggande frågeställningen inte är besvarad. Att utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig analys om orsakerna till skillnaden i avgångsbetyg mellan grundskolan och gymnasieskolan. Barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i samverkan fördjupat analys och diskussion kring uppdraget och ser följande: Det är en komplexitet i uppdraget; det är olika skolformer, ett nytt betygssystem och nya behörighetsregler har införts. Nulägesanalysen har utvecklats och fördjupats. En nationell jämförelse har förts in i analysen. Fler åtgärder har tagits fram. En ny utredning ska tas fram i november 2015 för att utvärdera och se om beskrivna och i scensatta åtgärder har gett effekt. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner fördjupad utredning och översänder den till Kommunstyrelsen för ytterligare beredning. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en ny utredning november 2015.

30 Exp: Barn- och ungdomsnämnden, Kommunstyrelsen Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Godkänd av: Anneli Schwartz Titel: Datum:

31 Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

32

33 Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3

34 individuella plan som upprättas för varje elev viktig. I den individuella planen som skrivs skall det tydligt framgå vad utbildningen innehåller. Alla kommuner är skyldiga att anordna introduktionsprogram för de elever som är obehöriga. I Alingsås kommun finns för närvarande 42 elever på IM. Varför når inte alla elever godkänt slutbetyg? Som utredningen visar finns det ett antal bakgrundsvariabler som samverkar och bidrar till att elever inte alltid når målen och därmed ett slutbetyg, vilket leder till att en elev inte är behörig till ett gymnasieprogram. Studier visar att det finns ett antal kända faktorer som kan knytas till elevers skolprestationer såsom socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund, kön och den pedagogiska miljö som finns på den skola där eleven studerar. I Alingsås visar utredningen att de elever som vistats i Sverige och gått i grundskola i tre år eller mindre innan gymnasiestudier, klarar sig sämre än sina jämnåriga. I Alingsås ökar antal elever som har befunnit sig i Sverige i tre år eller mindre innan gymnasieålder. Nationellt visar SCB-statistik att pojkar inte når uppsatta mål i samma utsträckning som flickor, både vad gäller andel elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I Alingsås visar sig liknande mönster gällande kön. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. Det finns mycket få indikationer på att man kan dra generella slutsatser att det är elever från ett visst bostadsområde eller socioekonomisk grupp i Alingsås som uppvisar bättre eller sämre resultat. Däremot kan man se att elever på någon av Alingsås kommuns fristående skolor har högre meritvärde i jämförelse med de kommunala skolornas elever. Ingen särskild slutsats kan dras mer än nationellt finns samma mönster. En förklaring som anges i olika studier är att det är elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning mer aktivt väljer skola. Det är också de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning som klarar gymnasiestudier bäst. Vid Alströmergymnasiet har eleverna efterfrågat ännu mer kunskap om studieteknik, för att själva kunna planera och genomföra sin skolgång mer effektivt och därmed möjliggöra högre betyg. De elever som inte kommer från studievana hem visar sig ha större behov av denna stödstruktur i sin pedagogiska miljö för att kunna avkoda de förväntningar som finns på dem och för att lägga upp sitt skolarbete. Ett förbättringsområde som identifierats efter utredningen är att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skolmiljöns brister och identifiera elevens utmaningar i att lyckas i samtliga skolämnen. I Alingsås finns kompetenta elevhälsoteam som arbetar systematiskt för att identifiera och arbeta 4