Ett samhällsperspektiv i hälsoekonomiska utvärderingar teori och praktik i Sverige och Norge

Transkript

1 Ett samhällsperspektiv i hälsoekonomiska utvärderingar teori och praktik i Sverige och Norge Jonas Grundström och Ida Svederud jonas.grundstrom@heronhealth.com, ida.svederud@heronhealth.com SHEA 2013 Agenda Syfte Metod och avgränsning Resultat Sammanfattning 1

2 Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur de svenska och norska myndigheterna som ansvarar för subvention (TLV, SLV) och medicinsk utvärdering (SBU, Kunnskapssenteret) har: Tolkat samhällsperspektivet i sina riktlinjer med avseende på vilka kostnadsslag och effekter som bör inkluderas i hälsoekonomiska analyser Tillämpat samhällsperspektivet i praktiken Dessutom avsågs att göra en jämförelse av hur myndigheternas tolkning och tillämpning av samhällsperspektivet överensstämmer med hur samhällsperspektivet har beskrivits i litteraturen 2 TLV: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket SLV: Statens legemiddelverk SBU: Statens beredning för medicinsk utvärdering Kunnskapssenteret: Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten Metod och avgränsning Strukturerad litteraturgenomgång och dokumentgenomgång En genomgång av litteraturen genomfördes ur en teoretisk synvinkel eller med fokus på tillämpning sökningen gav 118 artiklar varav 13 ansågs relevanta att inkludera i studien Genomgång av riktlinjer och policy dokument utfärdade hos TLV, SLV, SBU, Kunnskapssenteret Jämförelse av litteratur och policydokument Jämförelse mellan riktlinjer och policydokument från TLV, SLV, SBU, Kunnskapssenteret och beskrivningen av samhällsperspektivet i litteraturen Granskning av beslut och ekonomiska utvärderingar TLV och SLV från åren 2012 och 2013 SBU och Kunnskapsscenteret från åren 2010 till TLV: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket SLV: Statens legemiddelverk SBU: Statens beredning för medicinsk utvärdering Kunnskapssenteret: Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten 2

3 Litteraturen saknar en precis definition av vad som bör inkluderas i ett samhällsperspektiv The Panel on Cost Effectiveness in Health and Medicine s [The Panel] 1,2 rekommendationer kring kostnadseffektivitetsanalyser från 1996, är utgångspunkten för många beskrivningar av och resonemang kring samhällsperspektivet i litteraturen The Panel beskriver samhällsperspektivet enligt följande: When a CEA is conducted from the societal perspective, the analyst considers everyone affected by the intervention and counts all significant health outcomes that flow from it, regardless of who experiences the outcomes and costs The Panel rekommenderar att använda samhällsperspektivet som reference case för att möjliggöra jämförelse av olika studieresultat och föreslår att följande hälsoeffekter och kostnader inkluderas: Hälsoeffekter för alla som påverkas av interventionen (ex. både nytta för person som behandlas för en infektion och personer som undviks att bli smittade) Kostnader oavsett kostnadsslag (ex. sjukvård, transport, hemhjälp) eller betalare (ex. stat, patient, anhörig) Kostnader för förlorad tid, betald och obetald (ex. sjukfrånvaro för patient, informell vård, förlorad fritid) Ev. kostnader för adderade levnadsår (bör principiellt inkluderas, kan vara svåra att värdera i praktiken) 4 1. Gold MR, Siegel JE, Russell LB, Weinstein MC, eds. Cost-effectiveness in Health and Medicine. New York: Oxford University Press, Siegel JE, Torrance GW, Russell LB, Luce BR, Weinstein MC, Gold MR. Guidelines for pharmacoeconomic studies. Recommendations from the panel on cost effectiveness in health and medicine. PharmacoEconomics 1997;11(2) Ingen konsensus råder gällande vilka effekter och kostnader som bör inkluderas i ett samhällsperspektiv Sedan The Panel publicerade sina rekommendationer har det i senare studier diskuterats vidare hur och vilka ytterligare kostnadsslag och hälsoeffekter som bör inkluderas utifrån ett samhällsperspektiv, några exempel är: Det har förespråkats att kostnader för adderade levnadsår som regel alltid bör inkluderas från ett samhällsperspektiv 1 Det har föreslagits att hälsoeffekter för anhöriga bör inkluderas i hälsoekonomiska utvärderingar utförda ur ett samhällsperspektiv 2 Generellt rekommenderas ett pragmatiskt synsätt gällande inkludering av samhällsperspektivet In short, we believe that economic evaluations in health care should, where feasible, consider the societal viewpoint, although on occasions analytical difficulties will preclude full measurement and valuation of all costs and consequences in monetary terms. Drummond 2005 In practice, it may not always be possible for all the relevant costs and benefits to be included in an economic evaluation because of funding or time constraints. A good case can be made for excluding particular effects if they are likely to have little impact on the overall results. Byford Meltzer D, Johannesson M. Inconsistencies in the "societal perspective" on costs of the Panel on Cost-Effectiveness in Health and Medicine. Med Decis Making Oct-Dec;19(4): Davidson T, Levin LÅ. Is the Societal Approach Wide Enough to Include Relatives? Appl Health Econ Health Policy 2010; 8 (1):

4 TLV beskriver ett samhällsperspektiv utan några angivna begränsningar Enligt TLVs allmänna råd om ekonomiska utvärderingar bör den hälsoekonomiska analysen göras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv 1 man i ett samhällsekonomiskt perspektiv inkluderar alla kostnader och effekter, oavsett vem de faller på (landsting, stat, patient, anhörig). 1 Kostnader som TLV rekommenderar att inkludera 2 : Samtliga relevanta kostnader förknippade med behandling och sjukdom Även produktionsbortfall för behandling och sjuklighet bör ingå Om behandlingen påverkar överlevnaden bör kostnader för den ökade överlevnaden ingå Effekter som TLV rekommenderar att inkludera 2 : Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) och om så möjligt även vunna levnadsår (LYG) TLV har inte specificerat några kostnadsslag eller effekter som inte bör inkluderas i analysen 6 1. TLV. Introduktion till hälsoekonomisk utvärdering. 2. LFN Läkemedelsförmånsnämndens allmänna råd. LFNAR 2003:2 SBU eftersträvar att utföra hälsoekonomiska analyser från ett samhällsperspektiv Enligt SBUs metodhandbok eftersträvas att hälsoekonomiska analyser ska använda ett samhällsperspektiv analysen ska använda ett samhällsperspektiv för att den ska visa de totala kostnaderna och effekterna för hela samhället och inte leda till suboptimering inom olika sektorer Inga begränsningar vad gäller vilka effekter och kostnadsslag som bör inkluderas i en analys är specificerade, men det bör beskrivas vilka intressenter dessa fördelar sig på Att ha ett samhällsperspektiv innebär att kostnader och effekter ska beaktas oberoende av var och när de uppkommer Det kan emellertid ändå vara av intresse att beskriva hur kostnader och effekter fördelar sig på olika intressenter, såsom patient, landsting, kommun, staten m fl 7 SBU Utvardering av metoder i halso- och sjukvarden: En handbok. Version Stockholm: Statens beredning for medicinsk utvardering (SBU). 4

5 SLV beskriver ett samhällsperspektiv med tydligt definierade begränsningar Enligt SLVs riktlinjer för läkemedelsekonomiska analyser ska dessa utföras utifrån ett samhällsperspektiv med vissa begränsningar: Produktionsförändringar är frivilligt att inkludera Kostnader för adderade levnadsår ska inte inkluderas Utöver ovannämnda begränsningar skall i enlighet med samhällsperspektivet alla andra relevanta hälsoeffekter och kostnader inkluderas i analysen, oavsett vem de faller på Kostnader i hälso- och omsorgssektorn framhålls som viktiga kostnadselement Produktionsförändringar både gällande arbetstid och fritid kan inkluderas 8 Statens legemiddelverk Retningslinjer for legemiddeløkonomiske analyser Kunnskapssenteret tar ingen tydlig ställning gällande vilket perspektiv som bör beaktas Kunnskapssenteret utför hälsoekonomiska analyser både från ett betalarperspektiv och från ett samhällsperspektiv Kunnskapssenteret gjør økonomiske evalueringer både med helsesektorens og samfunnsmessig perspektiv. Vi beregner også kostnadene for aktører som iverksetter eller berøres av politikken (institusjoner, pasienter osv.) I de fall det är relevant att beakta samhällsperspektivet rekommenderas att analysen innehåller alla kostnader som uppkommer för samhället Kostnadene for helsesektoren må alltid tas med. Når perspektivet for analysen er samfunnsøkonomisk, ønsker vi også i størst mulig grad å trekke inn alle kostnader for samfunnet (både direkte og indirekte kostnader) 9 Kunnskapssenteret handbok för ekonomiska utvärderingar 5

6 Analys av tillämpning av samhällsperspektivet i praktiken vid genomgång av beslut och utvärderingar Aktörer Hälso- och sjukvårds kostnader Direkta kostnader Övriga direkta kostnader Kostnad för förlorad tid Patient arbetstid Patient fritid Anhörig vård Kostnad för adderade levnadsår Hälsoeffekter Patient Anhörig TLV Riktlinjer Ja Ja Ja Ja Praktik * * SBU Metodbok Ja Ja Ja Ja Praktik SLV Riktlinjer Ja Valfritt Nej Ja Praktik * Kunnskapssenteret Metodbok Ja Valfritt Valfritt Valfritt Ja Valfritt Praktik Inkluderas standardmässigt i hälsoekonomiska analyser Förekommer i en del hälsoekonomiska analyser Har inte identifierats i någon hälsoekonomisk analys 10 *Inkluderas standardmässigt i hälsoekonomiska analyser om så är möjligt TLV, NoMA: Genomgång av publicerade besult/hälsoekonomiska analyser SBU, Kunnskapssenteret: Genomgång av publicerande besult/hälsoekonomiska analyser I praktiken tar inte beslut och utvärderingar hänsyn till ett samhällsperspektiv enligt litteraturens definition Många gånger förenklas samhällsperspektivet till inkludering av produktionsbortfall för patienten Kostnader som uppstår i andra sektorer än sjukvården samt kostnad för anhörigvård exkluderas ofta Effekter för andra än patienten har inte funnits inkluderad i något av de granskade besluten eller hälsoekonomiska utvärderingarna (ex. anhörig, person som undviks bli smittad) 11 Powered by evidence. Guided by expertise. 6

7 Sammanfattning och slutsatser Det råder inget konsensus i den internationella litteraturen kring vilka effekter och kostnader som bör inkluderas i ett samhällsperspektiv vid hälsoekonomiska utvärderingar Riktlinjer och policydokument från svenska och norska myndigheter påminner om varandra gällande synen på hur samhällsperspektivet i hälsoekonomiska utvärderingar bör beaktas Generellt gäller att alla relevanta kostnader och effekter som uppstår ska inkluderas i analysen TLV specificerar i sina riktlinjer att kostnader för adderade levnadsår bör ingå och SLV specificerar i sina riktlinjer att alla typer av produktionsbortfall kan inkluderas SBU och Kunnskapsscenteret anger inga specifika kostnadsposter som bör inkluderas För att förbättra beslutsunderlaget är det av intresse att studera vidare hur olika kostnader och effekter påverkar den hälsoekonomiska utvärdering 12 Powered by evidence. Guided by expertise. Tack! Jonas Grundström och Ida Svederud jonas.grundstrom@heronhealth.com, ida.svederud@heronhealth.com 13 Powered by evidence. Guided by expertise. 7