BERÄTTELSE OM REGERINGENS ÅTGÄRDER UNDER ÅR Avgiven till Riksdagen vid 2007 års riksmöte

Transkript

1 BERÄTTELSE OM REGERINGENS ÅTGÄRDER UNDER ÅR 2006 Avgiven till Riksdagen vid 2007 års riksmöte

2 2 Till Riksdagen I enlighet med 46 i grundlagen överlämnas till Riksdagen berättelsen om regeringens åtgärder under år I. Statsrådets och ministeriernas verksamhet II. Utrikes- och säkerhetspolitisk översikt III. Åtgärder med anledning av riksdagsbeslut Helsingfors den 30 mars 2007 Republikens President TARJA HALONEN Statsminister Matti Vanhanen

3 3 I. Statsrådets och ministeriernas verksamhet Regeringen Regeringsåliggandena handhades av en regering som tillsattes och vars sammansättning, som delvis har ändrats , och var följande: statsminister i enlighet med riksdagens val partiordföranden, politices magistern, riksdagsledamoten Matti Taneli Vanhanen och på hans framställning statsministerns ställföreträdare och finansminister partiordföranden, riksdagsledamoten Eero Olavi Heinäluoma, utrikesminister politices doktorn, ekonomen, riksdagsledamoten Erkki Sakari Tuomioja, utrikeshandels- och utvecklingsminister i utrikesministeriet samt minister för behandling av ärenden som hör till statsrådets kanslis ansvarsområde politices magistern, riksdagsledamoten Mari Johanna Kiviniemi till och med och därefter ekonomie magistern, politices kandidaten, riksdagsledamoten Paula Ilona Lehtomäki, justitieminister undervisningsrådet, politices magistern, riksdagsledamoten Leena Marjatta Luhtanen, inrikesminister magistern i administrativa vetenskaper, riksdagsledamoten Kari Juhani Rajamäki, region- och kommunminister i inrikesministeriet och minister för behandling av ärenden som hör till miljöministeriets ansvarsområde stadsdirektören, licentiaten i administrativa vetenskaper, riksdagsledamoten Hannes Manninen, försvarsminister politices doktorn, riksdagsledamoten Seppo Arimo Kääriäinen, andra finansminister kommundirektören, riksdagsledamoten Cecilia Ulla -Maj Wideroos, undervisningsminister gymnastikläraren, riksdagsledamoten Antti Tapani Kalliomäki, kulturminister för behandling av ärenden som hör till undervisningsministeriets ansvarsområde socionomen YHS, riksdagsledamoten Tanja Tellervo Karpela, jord- och skogsbruksminister agronomen, riksdagsledamoten Juha Sakari Korkeaoja, kommunikationsminister magistern i samhällsvetenskaper, riksdagsledamoten Krista Anri Susanna Huovinen,

4 4 handels- och industriminister magistern i samhällsvetenskaper, riksdagsledamoten Reijo Mauri Matias Pekkarinen, social- och hälsovårdsminister sjuksköterskan, politices magistern, riksdagsledamoten Tuula Irmeli Haatainen, omsorgsminister för behandling av ärenden som hör till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde odontologie doktorn, politices magistern, riksdagsledamoten Liisa Marja Hyssälä, arbetsminister informatören, riksdagsledamoten Tarja Katarina Filatov samt miljöminister och minister för behandling av ärenden som hör till utrikesministeriets ansvarsområde politices magistern, riksdagsledamoten Jan-Erik Enestam.

5 Verkställigheten av regeringsprogrammet Statsminister Vanhanens regering lämnade sitt program som ett meddelande till riksdagen den 24 juni 2003 (SRM 2/2003 rd). Under regeringsperioden har en ny ledningsmodell tilllämpats i arbetet för att främja och följa upp regeringsprogrammet. Modellen består dels av regeringens förfarande för strategidokument som preciserar regeringsprogrammet, dels av en rad politikprogram. Regeringen har haft fyra förvaltningsövergripande politikprogram: sysselsättningsprogrammet, politikprogrammet för företagsamhet, informationssamhällspr o- grammet och politikprogrammet för medborgarinflytande. Regeringens strategiprogram har uppdaterats och fastställts tre gånger genom ett principbeslut av statsrådet Strategidokumentet har samordnats med beslutet om en ram för statsfinanserna. I förfarandet ingår en effektivitetsrapport om regeringsprogrammet. Rapporten var tillgänglig för regerin g- en som bakgrundsmaterial för de så kallade politikdiskussionerna både 2005 och Politikdiskussionerna när regeringen hade hunnit halvvägs resulterade bland annat i att en omfattande kommun- och servicestrukturreform startade. I samråd med ministerierna och politikprogrammen gjorde statsrådets kansli en övergripande uppföljning av regeringsprogrammet omfattande hela regeringsperioden. Uppföljningen lades fram för regeringen i februari Regeringen mål för den ekonomiska politiken var att öka sysselsättningen med personer under mandattiden och målet uppnåddes. I december 2006 fanns det fler sysselsatta (säsong- och slumpvariationsrensat tal) än i april Bland äldre arbetstagare, personer i åldrarna år, var sysselsättningen i Finland den fjärde högsta bland de gamla EU-länderna. Samtidigt har arbetslösheten sjunkit markant. I början av regeringsperioden var arbetslösheten, rensad från säsongvariation, 9,1 procent i april 2003 och hade sjunkit till 7,3 procent i december Bland de viktigaste åtgärderna i regeringens sysselsättningsprogram märks reformen av servicecentralerna för arbetskraften, aktiveringen i samband med sysselsättningsstödet, utbildnings- och samhällsgarantin för unga, reformerna av studiestödet och en rad andra utbildningspolitiska insatser samt arbetslivsprogrammen. Den offentliga ekonomin är rentav i större jämvikt än i början av regeringsperioden. Statsfinanserna uppvisar ett överskott i stället för att bara vara i balans. Inom hela den offentliga sektorn uppgår överskottet till cirka tre procent. Statsskulden har minskat med tio procentenheter i relation till bnp sedan Den gynnsamma utvecklingen i samhällsekonomin beror i hög grad på regeringens ekonomiska politik som har backat upp tillväxtförutsättningarna dels med hjälp av skattelättnader, dels genom strukturella åtgärder för att förbättra arbets- och kapitalmarknaden. Utbudet på arbetskraft har förbättrats inte bara med hjälp av pensionssystem som senarelägger pensionsavgångarna, utan också genom ändringar i arbetsmarknadsstödet, omställningsskyddet i anknytning till den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, effektivare arbetsförmedling och åtgärder för att öka arbetskraftens rörlighet. Äldre lågavlönade arbetstagare har fått bättre villkor på arbetsmarknaden när det har satts in åtgärder för att främja efterfrågan på denna kategori av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft har dessutom ökat tack vare att hushållsavdraget har höjts, utvidgats och graderats för olika tjänster. Vår goda internationella konkurrenskraft har medverkat till den positiva sysselsättningsutvecklingen under regeringsperioden. Tack vare den goda konkurrenskraften har Finland fullt ut kunnat utnyttja den kraftiga tillväxten på exportmarknaden. Den prismässiga konkurrenskraften har backats upp bland annat genom den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen.

6 6 Verkställigheten av regeringsprogrammet 2006 Under valperioden har regeringen fokuserat extra mycket på en hållbar kommunekonomi och på produktiviteten och strukturerna inom basservicen. När regeringsperioden hade kommit halvvägs startade kommun- och servicestrukturreformen och en proposition med ett förslag till en ramlag lämnades till riksdagen i september Finansieringen av kommunernas uppgifter och förpliktelser har balanserats upp och blivit mer förutsebar tack vare ett förvaltningsövergripande basserviceprogram för stat och kommuner som sträcker sig över hela regeringsperioden och en anknytande basservicebudget. Der första steget i en översyn av finansieringen och statsandelarna till kommunerna infördes i början av Kommunekonomin har stärkts avsevärt tack vare en justering av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner. I regeringens strategi för den ekonomiska politiken ingår att förbättra produktiviteten inom den offentliga sektorn. Regeringen har därför genomfört ett handlingspr o- gram för större produktivitet. Regeringen har främjat företagsamheten med ett förvaltningsövergripande politikprogram, omfattande skattelättnader och ändringar i skattesystemet. Konjunkturpolitiskt sett kom skattelättnaderna vid rätt tidpunkt och de har stärkt köpkraften. Detta har resulterat i en tillväxt, särskilt i företagen inom tjänstesektorn. Inom ramen för programmet för företagsamhet har bland annat den sociala tryggheten för företagare förbättrats och företagsetablering, tillväxtföretagande samt generations- och ägarväxling i företagen främjats. Dessutom har särskilt avseende fästs vid entreprenörskap. Vidare har en översyn av den offentliga företagsservicen startat med målet att tjänsterna skall stärka kompetensen och innovativiteten. Företagen blir fler och i dagsläget har Finland fler företag än någonsin tidigare. Under regeringsperioden har företagarna och deras familjemedlemmar ökat med drygt 10 procent. Regeringen fortsatte målmedvetet att satsa på forskning och utveckling och på finansiering av teknologi och innovationer. Finland har kunnat behålla sin tätposition i världen i sina satsningar på framtagning av ny kunskap och tekniska tillämpningar. Kompetens och innovativ verksamhet har stötts genom ett omfattande arbete för att omstrukturera forskningssystemet. Statsrådets principbeslut från den 7 april 2005 lägger upp en policy för en långsiktig strukturell utveckling av forskningssystemet. I januari 2007 blev en arbetsgrupp klar med sina förslag till åtgärder för att utveckla sektorsforskningen. Under regeringsperioden har genomförandet av direktivet om handeln med utsläppsrätter varit en av de viktigaste insatserna i energi- och klimatpolitiken. Regeringen har spelat en aktiv roll för att i det internationella samarbetet starta en process för att begränsa växthusutsläppen. Det femte kärnkraftverket håller på att byggas sedan regeringen fattat ett positivt beslut i frågan. Dessutom har elmarknadens funktion utretts på bred bas. Ansträngningarna för att reducera eutrofierande utsläpp har fortsatt i enlighet med Finlands program för skydd av Östersjön och åtgärdsprogrammet för skyddet av Östersjön och insjövattnen. De åtgärder för att främja befolkningens hälsa och funktionsförmåga som ingår i regeringsprogrammet sammanställdes till brett upplagda handlingsprogram. Bland programmen märks särkskilt folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, åtgärder för att förbättra företagshälsovården, Alkoholprogrammet , Åtgärdsprogrammet för narkotikapolitiken , äldrepolitiska handlingsplanen och ett hälsofrämjande motions- och handlingsprogram för att genomföra näringsrekommendationerna. Med hjälp av den så kallade vårdgarantin som trädde i kraft i mars 2005 har vårdköerna kunnat förkortas avsevärt. De anknytande reformerna för elektroniska patientjournaler och en samordnad arkitektur för informations- och kommunikationsteknik inom vården är under genomförande. Regeringens viktigaste åtgärder för att motverka utanförskap har inriktats på att minska den strukturella arbetslösheten. Eftersläpningarna i barnfamiljernas försörjning har åtgärdats bland annat genom höjningar av minimiförmånerna och beslut om särskilda insatser när det gäller de som har det ekonomiskt allra sämst ställt. Regeringen har också höjt barnbidragen och stödet för vård av småbarn. Vidare har regeringen stött en trygg och säker uppväxtmiljö

7 Verkställigheten av regeringsprogrammet för barnen bland annat genom att starta morgon- och eftermiddagsverksamhet och inrätta en byrå för en barnombudsman. En ny ungdomslag trädde i kraft Den ger barn och unga större inflytande och rätt att bli hörda. Genom politikprogrammet för medborgarinflytande har regeringen arbetar för ett aktivt medborgarskap och satsat extra mycket på större delaktighet för unga. När det gäller de utmaningar som den åldrande befolkningen för med sig är regeringens strategi att satsa på ett aktivt åldrande som tar sikte på att främja hälsa, arbetsförmåga och funktionsförmåga under människans hela livscykel. I reformerna av den sociala tryggheten och pensionerna har tonvikten lagts på deltagande i arbetslivet. Den 1 januari 2005 trädde en reform av pensionssystemet i kraft och resultaten har varit uppmuntrande. Mot bakgrunden av statistiken från 2005 har möjligheten att avgå med ålderspension vid 63 års ålder inte utnyttjats i så stor utsträckning som det ursprungligen antogs. Regeringens sysselsättningsprogram har samordnat de omfattande program för arbetslivsutveckling som ministerierna har startat. Regeringen har också sett över jämställdhetsprogrammet och jämställdhetslagen. Det invandringspolitiska programmet från 2006 främjar bland annat arbetskraftsinvandring och förbättrar integreringen av invandrare. I överensstämmelse med den regionalpolitiska redogörelsen från 2004 har regionalpolitiken inriktats på att stärka regionernas konkurrenskraft, säkerställa tjänstestrukturen och utveckla en balanserad regional struktur i hela landet. Genom kompetenscenterprogrammet har lokala, regionala och nationella resurser satsats på spetskompetens och regionalt utvecklingsarbete. Arbetet med regioncenterprogrammet fortsatte under året. Dessutom fortsatte det långsiktiga regionaliseringsprogrammet. Finland nådde sina mål i förhandlingarna om EU:s regional- och strukturfondspolitik Trafiklederna har utvecklats i enlighet med investeringsprogrammet i ramen för statsfinanserna. Regeringen har startat stora projekt (18 stycken) till ett belopp av 1,4 miljarder euro. Finland har genomgått en omfattande utveckling som informationssamhälle. Målet med regeringens informationssamhällsprogram har varit att dels öka konkurrenskraften och produktiviteten, dels förbättra den sociala och regionala jämlikheten genom att informationsoch kommunikationsteknik nyttiggörs i hela samhället. Detta finns inskrivet i regeringspr o- grammet. Regeringens program för den inre säkerheten är en flerårig utvecklingsplan med förvaltningsövergripande åtgärder. Under regeringsperioden har ett flertal projekt för att förbättra kvaliteten på lagberedningen genomförts, till exempel ett projekt för att förbättra effektiv i- tetsutvärderingen av författningsförslag.

8 8 Regeringens EU-politik år 2006 Finlands ordförandeperiod i EU; sammandrag Finland var ordförandeland i EU under tiden På våren koncentrerade man sig särskilt på att utbilda tjänstemännen och intensifiera kontakterna med medlemsstaterna och EU-institutionerna samt på att fastslå konkreta mål. Den 21 juni 2006 lämnade statsministern riksdagen en upplysning om prioriteringarna under Finlands ordförandeperiod i EU. Under Finlands ordförandeperiod hölls det mer än officiella möten i Bryssel, av vilka ca 30 vara ministerrådsmöten. Under ordförandeperioden hölls det ca 140 möten i Finland, av vilka ca 30 var möten på ministernivå. Regeringen är nöjd med resultaten av Finlands ordförandeperiod i EU. Centrala teman var bl.a. utvidgningen av EU, energipolitiken, starkare konkurrenskraft, bekämpningen av klimatförändringen, Mellanöstern och samarbetet mellan EU och Ryssland. I egenskap av ordförandeland stärkte Finland unionens roll för att stimulera fredsprocessen i Mellanöstern och framför allt för att stabilisera läget i Libanon. Unionen spelade en central roll i förhandlingarna för att sätta punkt för fientligheterna, och unionen visade med sitt engagemang ett ledarskap i stärkandet av FN:s fredsbevarande operation. Under Finlands ordförandeperiod godkändes två mycket vidsträckta lagstiftningsprojekt som förhandlats fram i flera års tid. REACH-förordningen reviderar EU:s kemikalielagstiftning. Tjänstedirektivet är i sin tur ett viktigt steg för att utveckla tjänsterna på den inre marknaden. Det nåddes inte samförstånd om revideringen av arbetstidsdirektivet. Det inofficiella mötet för stats- och regeringscheferna i Lahtis i oktober var framgångsrikt. Huvudtemana för mötet gällde energipolitikens yttre dimension och innovationspolitiken. Stats- och regeringscheferna ansåg enhälligt att EU behöver ett närmare partnerskap med Ryssland. I Lahtis beslöts också att energi- och klimatfrågorna även i fortsättningen skall ha en framträdande position vid toppmötena med tredjeländer. Under Finlands ledning uppnådde unionen vid det internationella klimatmötet i Nairobi sitt mål att främja förhandlingarna om utveckling av klimatkonventionssystemet efter Finland skapade aktivt en grund för förhandlingarna genom att lyfta fram ärendet vid toppmötena med tredjeländer och i det ständiga partnerskapsrådet mellan EU och Ryssland för miljöfrågor. En klimatdeklaration mellan Asien och EU-länderna antogs, och med Förenta staterna inleddes en dialog om klimatet. I fråga om utvidgningen försökte Finland också bidra till att Turkiet skall avancera i fullg ö- randet av skyldigheterna enligt tilläggsprotokollet till Ankarafördraget. Det fördes intensiva förhandlingar med parterna, men i slutändan fanns det inte några förutsättningar för en lösning. I december fattade rådet beslut om de åtgärder som EU kommer att vidta i fråga om medlemskapsförhandlingarna tills Turkiet uppfyller förpliktelserna. Europeiska rådet i december diskuterade utvidgningen ingående. Som ett resultat av diskussionerna fastställdes ett samförstånd om den fortsatta utvidgningsprocessen. Effektivare beslutsförfaranden var det centralaste målet inom området för rättsliga och inr i- kes frågor. Europeiska rådet gjorde ett politiskt åtagande om att lösa problemen med beslutsfattandet enligt samma principer som i det konstitutionella fördraget i samband med nästa fördragsreform.

9 Regeringens EU-politik år Finland hade som mål att säkerställa kontinuiteten i gemenskapsfinansieringen vid övergången till den nya programperioden vid ingången av Under ordförandeperioden antogs nästan alla av de ca 40 finansieringsprogrammen, vilket garanterar en behärskad övergång till den nya finansieringsperioden. Antalet öppna diskussioner i rådet utökades klart. Målet var snabb och öppen kommunikation, och via ordförandens webbtjänst förmedlades mångsidigt nyhetsmaterial och aktuellt material. Då Finland under ordförandeperioden ansvarade för rådets relationer till Europaparlamentet var samarbetet intensivt och resultatrikt och berörde alla förvaltningsnivåer. Kontinuiteten i rådets verksamhet garanterades genom samarbete med nästa ordförande. Det konstitutionella fördraget Ratificeringen av det konstitutionella fördraget stötte på problem i vissa medlemsstater, och därför beslöt Europeiska rådet i juni 2005 att det skall tas en paus för begrundan av fördraget. I november 2005 lämnade regeringen en redogörelse till riksdagen enligt vilken fördraget ansågs utgöra en balanserad och för Finlands vidkommande godtagbar helhet som stärker unionens funktionsduglighet och beslutsförmåga när det gäller att svara på framtida utmaningar. I juni överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till godkännande av fördraget. Riksdagen godkände fördraget och republikens president fattade beslut om ratificering av fördraget I egenskap av ordförande i EU ordnade Finland på hösten konsultationer om det konstitutionella fördraget med alla medlemsstater. Öppenhet Europeiska rådet i juni antog nya regler för öppenheten vid rådets sessioner. Därmed ökade antalet öppna möten för rådet mot slutet av året. I synnerhet antalet offentliga diskussioner om lagstiftningsfrågor ökade. Från ingången av juli har det dessutom varit möjligt att följa med rådets öppna sessioner i direktsändning via Internet. Utvidgningen Riksdagen godkände anslutningsfördraget för Bulgarien och Rumänien , och ratifikationsinstrumentet deponerades hos den italienska regeringen. Bulgariens och Rumäniens medlemskap i EU slutförde den femte utvidgningen av Europeiska unionen, vilken samtidigt är den största utvidgningen i EU:s historia. Förhandlingarna om medlemskap för Kroatien och Turkiet förs på basis av 35 förhandlingskapitel. Jämförelsen av lagstiftningen i länderna och EU-lagstiftningen blev klar i oktober. Med Kroatien öppnades och slöts villkorligt två förhandlingskapitel samt öppnades ytterligare tre kapitel. Med Turkiet öppnades och slöts villkorligt ett kapitel. I december beslöt rådet fortsätta förhandlingarna om medlemskap för Turkiet, men samtidigt beslöt det att delvis frysa dem, eftersom Turkiet inte hade fullgjort sina skyldigheter i fråga om tilläggsprotokollet till Ankarafördraget. Europeiska rådet i december diskuterade utvidgningen allmänt, och som ett resultat fastställdes en gemensam ståndpunkt i fråga om den fortsatta utvidgningsprocessen. I diskussionerna befästes att unionen håller fast vid sina åtaganden till de länder som är med i utvidgningsprocessen. Strikt villkorlighet skall tillämpas under alla faser i anslutningsförhandlingarna. För att unionen skall vidmakthålla sin integrationsförmåga måste de länder som ansluter sig ha beredskap och förmåga att ta på sig de skyldigheter som medlemskapet med-

10 10 Regeringens EU-politik år 2006 för för att unionen skall kunna verka effektivt och utvecklas ytterligare. Europeiska rådet fastställde också EU:s perspektiv för länderna på västra Balkan. Den ekonomiska politiken Inom den ekonomiska politiken fokuserades genomförandet av den under det föregående året reviderade stabilitets- och tillväxtpakten samt den reviderade Lissabonstrategin. Tilllämpningen av dessa utvärderades första gången under Finlands ordförandeperiod i EU. EUländernas gemensamma synsätt i fråga om de stora linjerna för den ekonomiska politiken stärktes tydligt under året. Prioriteringen har gällt genomförandet av strukturella reformer på längre sikt i medlemsländerna, unionens konkurrenskraft i en global värld samt förberedelserna inför förändringarna i befolkningsstrukturen i EU-länderna. Efter det att Europeiska rådet i december 2005 hade antagit nya ekonomiska ramar för unionen ( ) säkerställdes under 2006 en smidig övergång till den nya finansieringsperioden inom alla politiksektorer. Under året godkändes nästan alla politikprogram för den kommande finansieringsperioden samt ca 40 förslag till förordningar och beslut i anslutning till politikprogrammen. Till de viktigaste hörde utöver de struktur- och jordbrukspolitiska instrumenten EU:s program för yttre förbindelser samt det sjunde ramprogrammet för forskning. I juli fattades beslut om Sloveniens anslutning till euroområdet. Lissabonstrategin År 2005 fattades beslut om en revidering av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Vid Europeiska rådets möte 2006 avtalades om att genomförandet av Lissabonstrategin skulle påskyndas utifrån fyra insatsområden: 1) större satsningar på kunskap och innovation, 2) frigörande av affärspotential, särskilt hos små och medelstora företag, 3) utveckling av arbetsmarknaden utifrån flexicurity (en flexibel arbetsmarknad i kombination med hög social säkerhet) och 4) energipolitiken och klimatförändringen. I oktober rapporterade medlemsstaterna om hur de nationella Lissabonreformprogrammen genomförts inom insatsområdena. Den fria rörligheten för arbetstagare Den tvååriga lag för en övergångsperiod som hade stiftats i Finland i samband med utvid g- ningen av EU upphörde att gälla Samtidigt fattade Finland beslut om att inte införa några övergångsperioder när Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen. Jordbruket Under ordförandeperioden inledde Finland en diskussion om läget och de framtida utmaningarna för den europeiska jordbruksmodellen. Utmaningarna för EU:s gemensamma jor d- brukspolitik är förenkling, en så kallad hälsokontroll och en halvtidsöversyn av de ekonomiska ramarna för EU. Diskussionen utgjorde startskottet för planeringen och utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter Landsbygdsutvecklingsprojekt och företagsinvesteringar på landsbygden understöddes med ca 175 miljoner euro. Genom utvecklingsinsatserna skapades det uppskattningsvis mer än arbetstillfällen under programperioden En utvecklingsstrategi för landsbygden i Finland och ett utvecklingsprogram för landsbygden i Fastlandsfinland lämnades in till kommissionen. Till följd av finansieringen av utvidgningen av gemenskapen

11 Regeringens EU-politik år är finansieringen till Finland ca 30 procent mindre än under perioden Finansieringsunderskottet kompenseras med nationella insatser. Ett resultat av Finlands ordförandeskap var att man lyckades tidigarelägga beslutsfattandet i rådet för jordbruks- och fiskefrågor. Rådet fattade redan i oktober beslut om fiskekvoterna i Östersjön. Beslut om de övriga kvoterna fattades vid rådets november- och decembermöten. Under Finlands ledning bereddes rådets slutsatser om EU:s skogshandlingsplan och EU:s ståndpunkt i fråga om det dokument som omfattar alla skogar och som tillställdes sekretariatet för FN:s skogsforum. Finland deltog i beredningen av en europeisk gemenskapsstrategi för djursjukdomar för åren Under Finlands ordförandeperiod fastställde Europeiska unionens råd en gemensam ståndpunkt i fråga om utfärdandet av ett direktiv om bedömning och kontroll av översvämningsrisker. Det så kallade INSPIRE-direktivet antogs. Direktivet gäller utveckling av en europeisk infrastruktur för geografisk information. Under Österrikes ordförandeperiod nåddes samförstånd om översvämningsdirektivet. Riksdagen fattade beslut om inrättandet av Landsbygdsverket, som skall sköta förvaltningsoch verkställighetsuppdrag som gäller åtgärder enligt EU:s gemensamma jordbrukspolitik, sådana åtgärder för landsbygdens utveckling som gemenskapen finansierar och nationella åtgärder som kompletterar dessa. Kemikaliemyndigheten Beredningen av EU:s kemikaliemyndighet (kemikalieverket) som placeras i Helsingfors fortsatte under ledning av statsrådets kansli. Valet av lokaliteter för myndigheten föll på Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Varmas utrymmen på Annegatan. Lokalerna ställs successivt till kemikalieverkets förfogande från och med våren Statens och stadens undervisningsmyndigheter kartlade resurserna för det internationella skolutbudet i huvudstadsregionen. En arbetsgrupp tillsatt av undervisningsministeriet konstaterade i juni att huvudstadsregionen i några års tid klarar av att tillhandahålla tillräckligt många utbildningsplatser för den internationella personalens barn. I fortsättningen gäller det likväl att inrätta en Europaskola eller en partnerskapsskola. Under 2006 beredde statsrådets kansli tillsammans med utrikesministeriet ett värdlandsavtal om verkets och dess personals juridiska ställning. Under ledning av Helsingfors stad och i samarbete med statsförvaltningen bereddes andra åtgärder i anslutning till den service som gäller placering av personalen. När rådet och Europaparlamentet antog REACH-kemikalieförordningen fastställdes som den tidpunkt då förordningen träder i kraft och kemikalieverket inleder sin verksamhet. Miljön Under Finlands ordförandeskap i EU prioriterades åtgärder för att hejda klimatförändringen, skydd av den marina miljön, åtgärder för att hejda utarmningen av den biologiska mångfalden, luftvård, revidering av avfallslagstiftningen och en hållbar användning av naturresurserna. Under Finlands ledning uppnådde EU vid de internationella klimatmötena i Nairobi sitt mål att främja förhandlingarna om utveckling av klimatkonventionssystemet efter Miljöfrågor stod också som tema för ett flertal andra internationella möten, liksom för mötena mellan EU och tredjeländer.

12 12 Regeringens EU-politik år 2006 Det nåddes samförstånd om havsstrategidirektivet för att förbättra tillståndet i den marina miljön i Europa. Betydande framsteg gjordes också i lagstiftningen om förbättring av luftkvaliteten när rådet nådde en lösning i fråga om ramdirektivet för luftkvalitet och när rådet och Europaparlamentet uppnådde enighet om den så kallade EURO5-förordningen, som reglerar utsläppen från person- och paketbilar. Rådet kom också genom förlikningsförfarande med Europaparlamentet överens om grundvattendirektivet, som främjar skyddet av grundvattnet i Europa och en förbättring av dess tillstånd. Under Finlands ordförandeperiod behandlade rådet också i omfattande grad EU:s mål att hejda utarmningen av naturens mångfald fram till Finland deltog aktivt i revideringen av strategin för en hållbar utveckling i EU. Strategin antogs i juni. Trafik och datakommunikation I fråga om trafiken har tyngdpunkten legat särskilt på medverkan i en halvtidsöversyn av vitboken om EU:s transportpolitik. I vitboken utstakas gemenskapens transportpolitik fram till Vid beredningen betonade Finland vikten av att beakta de geografiska särdragen, förbindelserna till länder utanför EU samt logistiken. Inom transportområdet lyftes logistiken fram som ett prioriterat ärende under Finlands ordförandeperiod. Kommissionen offentliggjorde ett logistikmeddelande, i vars beredning Finland deltog intensivt. Finlands initiativ till att ta upp logistiken till diskussion har slagit igenom med kraft i EU. Initiativet har understötts av alla medlemsstater, EU-institutionerna och också olika europeiska intressegrupper. Logistiken har lyfts fram som en faktor som påverkar unionens konkurrenskraft och en hållbar utveckling. Under året vidareutvecklades lagstiftningen om informationssamhällets tjänster, i synnerhet i anslutning till mobiltelefonernas roamingavgifter och revidering av TV-direktivet. Inom informationssamhällspolitiken prioriterades under Finlands ordförandeperiod informationssäkerhet och förtroende för elektroniska medier. I egenskap av ordförande försökte Finland kraftfullt föra in informationssäkerhetstänkandet i unionens gemensamma informationssamhällsstrategi i2010. Energin Den inre energimarknadens funktion, energieffektivitet samt utökning av andelen förnybara energikällor var aktuella teman för energidiskussionerna inom unionen. Unionens beroendeförhållande när det gäller importenergi samt den ökade medvetenheten om energisektorns betydelse för tryggandet av en hållbar utveckling och unionens konkurrenskraft ökade behovet av att vidta mera planmässig och mera övergripande verksamhet på unionsnivå än tidigare. Den grönbok som publicerades på våren initierade en utveckling av en gemensam energip o- litik för unionen. Finland har tagit del i utvecklingsarbetet genom att under sin ordförandeperiod behandla förhållandet mellan unionen och de viktigaste partnerskapsländerna i fråga om energi. Bland annat vid det inofficiella mötet för stats- och regeringschefer i Lahtis behandlades teman i anslutning till externa energiförbindelser. Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa I slutet av ordförandeperioden gav Finland en rapport om utvärderingen av Haagprogrammet och om framtida prioriteter.

13 Regeringens EU-politik år I december antog Europeiska rådet elementen för en övergripande europeisk invandringspolitik samt konkreta prioriterade åtgärder för år Det övergripande angreppssättet syftar till att säkerställa att unionen handlar konsekvent i invandringsrelaterade frågor (t.ex. arbetskraft, integration och utvecklingssamarbete). Europeiska rådet i december gjorde ett politiskt åtagande om att lösa problemen med beslutsfattandet när det gäller rättsliga och inrikes frågor enligt samma principer som i fråga om det konstitutionella fördraget i samband med unionens nästa fördragsreform. Detta innebär bl.a. en ökad användning av beslutsfattande med kvalificerad majoritet. I egenskap av ordförandestat förde Finland svåra förhandlingar om utvecklandet av Schengens informationssystem för att rådets beslut om utvidgning av Schengenområdet skall kunna fattas under I fråga om bekämpningen av illegal invandring utvecklades unionens mekanism för gränssäkerheten, i synnerhet vid unionens södra havsgräns. Unionens byrå för övervakning av den yttre gränsen började medverka i olika slags operationer under året. Under Finlands ordförandeperiod nåddes samförstånd om inrättandet av EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Principen om ömsesidigt erkännande av rättsligt samarbete befästes. Unionens yttre förbindelser Förutom två toppmöten mellan EU och Ryssland ordnades ett flertal sektorministermöten. Rysslands president Putin träffade EU-ledarna vid en middag i samband med toppmötet i Lahtis. I fråga om den nordliga dimensionen antogs ett nytt ramdokument och ett politiskt uttala n- de. Den nordliga dimensionen blev ett forum för Rysslands, Norges, Islands och EU:s gemensamma politik. Det ordnades ett toppmöte mellan EU och Förenta staterna. Under Finlands ordförandeperiod samlades EU och Förenta staterna dessutom till ett utrikesministermöte mellan EUmedlemsländerna och Förenta staterna. Andra möten på ministernivå utgjordes av dialogen på hög nivå om klimatförändringen, ren energi och en hållbar utveckling, ministermötet för rättsliga och inrikes frågor samt ett inofficiellt möte för ekonomiministrarna. EU bidrog aktivt till att stimulera fredsprocessen i Mellanöstern. Under Finlands ordförandeperiod accentuerades i synnerhet situationen i Libanon, stabiliseringen efter kriget samt beredningen av EU:s framtida roll i Kosovo.

14 14 Statsrådets kansli Finland var EU-ordförandeland under den senare delen av På våren koncentrerades arbetet främst på att bygga upp närmare kontakter med medlemsländerna och EU:s organ samt på att definiera av målen och utbilda tjänstemännen. Statsministerns upplysning till riksdagen om prioriteringarna under presidentskapet lämnades Under ordförandeskapet koncentrerade sig statsrådets kansli främst på att stöda främst statsministerns och Europaministerns möten och framträdanden samt på att bereda det inofficiella mötet mellan stats- och regeringschefer och det officiella Europeiska rådet. Dessutom deltog man i sex möten med tredjeländer på stats- och regeringschefsnivå och på hösten förde man bilaterala konsultationer om unionsfördraget med alla medlemsstater. Under ordförandeskapet ordnades drygt 3000 officiella möten i Bryssel. Av dessa var ca 30 ministerrådsmöten. I Finland ordnades 136 möten på 21 orter. I mötena deltog totalt ca mötesdeltagare. EU-ordförandeskapssekretariatet svarade för de praktiska arrangemangen kring mötena mellan stats- och regeringschefer, mellan ministrar och på hög tjänstemannanivå. Det största arrangemanget var toppmötet mella n Asien och Europa, Asem 6. Dessutom ordnades ett inofficiellt stats- och regeringschefsmöte i Lahtis, Barcelonaprocessens möte mellan utrikesministrar, Euromed, i Tammerfors och tio inofficiella ministermöten på olika håll i Finland. Kansliet koordinerade också kommunikationen under ordförandeskapet och svarade bl.a. för kommunikationen under toppmötet i Lahtis, Asem-mötet och mötena med tredjeländer. En telefon- och e-posttjänst inrättades, på samma sätt som under föregående EUordförandeskap, för att svara på massmediernas frågor. I början av ordförandeskapet ordnades ett besök till Finland och presentation av ordförandeperiodens teman för 60 Brysselkorrespondenter. Webbtjänsten eu2006.fi räknade besök per månad. Webbtjänsten omfattar bl.a. ordförandens meddelanden och utlåtanden, möteskalender, nyhetsmaterial, bandningar av webcast-sändningarna, fotografier och fakta om Finlands ordförandeskap. På webbplatsen sändes under ordförandeperioden rikligt med bilder i realtid bl.a. från de öppna delarna av rådets möten och från presskonferenserna under de inofficiella ministermötena. Regeringen har aktivt stött etableringen av Europeiska kemikaliemyndigheten bl.a. genom att stöda kommissionens beredningsarbete och genom att stöda uppstarten av de funktioner som hänför sig till myndighetens verksamhet i Helsingfors. Kemikaliemyndighetens verksamhet inleds sommaren 2007, när REACH-förordningen träder i kraft och kemikaliemyndigheten inrättas. En utredning upprättades om modellen för beredningen av statsrådets framtidsredogörelse. För utredningen stod en ledningsgrupp som bl.a. hörde medlemmar i riksdagens framtidsutskott. Ledningsgruppens åsikt är att behandlingen av framtidens centrala frågor som en dia - log mellan riksdagen och regeringen är en verksamhetsmodell som det är motiverat att fortsätta med och stärka och att förfarandet med redogörelse även i fortsättningen används för framtidsdialogen mellan regeringen och riksdagen. En arbetsgrupp tillsattes med uppdraget att lägga upp en helhetsplan för att allokera den statliga sektorforskningen och dess resurser i enlighet med samhällets förändrade behov. I sitt betänkande för arbetsgruppen fram förslaget att utvecklingsåtgärderna till sina centrala delar skall grundas på en verksamhet som följer beställar-producentmodellen. Gruppen föreslår att styrningen av sektorforskningen organiseras på statsrådsnivå, med utgångspunkt i regeringsprogrammet, och att sektorforskningen indelas i fyra ämnesområden. För varje ämnes-

15 Statsrådets kansli - del I 15 område utses ett konsortium av beställare som utarbetar en forskningsagenda för ämnesområdet och styr konkurrensutsättningen. Ekonomiska rådet behandlade i vid utsträckning centrala delområden av regeringspolitiken: finanspolitik i samband med statsbudgeten, euroområdets penningpolitik, näringspolitikens strategi, kommun- och servicestrukturprojektet samt utvecklingen av högskolesystemet. Övriga teman som lyftes fram var bl.a. konsekvenserna av pensionsreformen och frågorna kring att hålla hälsovårdsutgifterna nere. Som en del av ordförandeskapets program ordnade sekretariatet tillsammans med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ett internationellt seminarium om vilken roll arbetskraftens rörlighet spelar i Lissabonstrategin. Seminariet betjänade även sekretariatets eget projekt som slutfördes I projektet granskades matchningsproblemen arbetskraften möter i Finland. Ekonomiska rådets sekretariat utarbetade på statsministerns uppdrag en omfattande utredning om globaliseringen. Utredningen var en uppföljning av projektet Finland i den globala ekonomin, som genomfördes I utredningen granskades utifrån den senaste forskningen de utmaningar globaliseringen utgör för de utvecklade länderna, däribland Finland, Finlands anpassning till globaliseringen, hur de åtgärder som rekommenderades i 2004 års projekt har framskridit och vilka behoven är att utveckla den ekonomiska strategin. Den del som utarbetats av flera europeiska experter och som gäller globaliseringsutmaningarna för Europa och europeisk globaliseringspolitik nyttiggjordes i samband med beredningen av det inofficiella toppmötet i Lahtis. Den av statsministern tillsatta utredningsmannen för regional företags- och innovationspolitik färdigställde sin rapport på hösten. I rapporten ingår en del förslag som för sin del anknyter till genomförandet av riktlinjerna för statsrådets projekt Finland i den globala ekonomin. Utredningsmannen rekommenderade bl.a. inledning av ett innovations- och kompetenspolitiskt program under nästa regeringsperiod. En tredje nationell informationssamhällsstrategi för åren med målet Ett förnyat, människonära och konkurrenskraftigt Finland upprättades som en del av genomförandet av informationssamhällsprogrammet. I strategin har definierats en nationell vision och strategiska avsikter för hurdant informationssamhälle Finland skall bli. Strategin omfattar ett konkret åtgärdsprogram, som går in på nästa regeringsperiod, och 72 förslag till åtgärder med eventuella ansvarsinstanser. Uppgörandet av planen för förankring av strategin inleddes i slutet av året. Informationssamhällsprogrammet ordnade två konferenser med informationssamhället som tema som en del av Finlands EU-ordförandeperiod. Utifrån resultaten av konferensen Networked Business and Government Something Real for the Lisbon Strategy, som ordnades i oktober, bereddes ett Helsingforsmanifest, som innehåller konkreta åtgärder som syftar till att utveckla Europeiska unionens konkurrenskraft och innovativitet. I samband med novemberkonferensen öppnades för sin del ett Living Labs-nätverk som omfattar Europa. Syftet med nätverket är att koppla innovationsverksamheter och innovationsaktörer i Europa till gemensamma virtuella nät. Statsminister Matti Vanhanen belönade tillsammans med kommunikationsminister Susanna Huovinen den bästa praxisen inom informationssamhället. Syftet med tävlingen om statsministerns bästa praxis, som ingår i regeringens informationssamhällsprogram, är att öka medvetenheten om redan existerande god praxis, främja spridningen av god praxis i anslutning till informationssamhället i hela samhället samt sporra till innovativitet och vidareutveckling av praxisen. Tävlingen ordnades förra gången I augusti framlades rapporten om ett projekt för ett handlingsprogram för bättre reglering som tillsatts av kansliet. Projektet lämnade författningspolitiska rekommendationer om prin-

16 16 Statsrådets kansli - del I ciperna och riktlinjerna för utveckling av rättsordningen särskilt med hänsyn till tryggandet av företagens verksamhetsförmåga och medborgarnas verksamhetsmöjligheter. Handlingsprogrammet omfattar även rekommendationer om de principer som följs i lagberedningsprocessen och om metoder för kontinuerlig bedömning av den befintliga lagstiftningens kvalitet och funktion. Inom ramen för projektet utarbetades undersökningar och utredningar som skildrade lagstiftningens läge och utveckling Genomförandet av förslagen har beretts i samarbete med ministerierna. Domararbetsgruppens uppgift var att göra upp ett förslag till utveckling av det nationella nomineringsförfarandet då Finland uppställer domarkandidater för internationella och Europeiska unionens domstolar. Arbetsgruppen lämnade sitt betänkande Domare vid internationella domstolar och Europeiska unionens domstolar, Utvecklande av ett nationellt urvalsoch nomineringsförfarande (Statsrådets kanslis publikation 14/2006) till statsrådets kansli. Arbetsgruppen föreslog att lediga domaruppdrag och övriga motsvarande rättskipningsuppgifter, för vilka Finland kan nominera en eller flera egna kandidater, alltid skall kungöras offentligt. För att förbereda uppställandet av kandidater föreslås en sakkunnigdelegation, som tillsätts av statsrådet. Domarkandidaterna skall utses vid statsrådets allmänna sammanträde på föredragning från det behöriga ministeriet. En regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om arvoden och ersättningar som betalas till medlemmar av statsrådet bereddes och överlämnades. Genom lagen upphävdes en gammal lag från 1955 om medlemmarnas av statsrådet arvode. I den nya lagen bestäms om grunderna för fastställandet av det arvode som betalas till medlemmar av statsrådet och om vissa andra ersättningar och arrangemang i anslutning till skötseln av uppdraget. Lagen trädde i kraft vid ingången av 2007 med undantag för arvodets belopp. Bestämmelserna om arvodets belopp tillämpas först på medlemmar av det statsråd som bildas efter följande riksdagsval. Utgångspunkten är att de förmåner som utbetalas till statsrådets ledamöter är skattepliktiga. Inkomstskattelagen ändrades emellertid i detta sammanhang beträffande skatteplikten för statsrådsmedlemmars reserätt och den förmån som gäller statsministerns tjänstebostad. I samarbete med ministerierna och regeringens politikprogram bereddes regeringens strategidokument (RSD) 2006, med vilket regeringsprogrammets genomförande främjades. I samband med beredningen av RSD 2006 sammanställdes en rapport om genomförandet av regeringens framtidsredogörelse och riksdagens utlåtande därom. Likaså färdigställdes en rapport om utvärdering av effekterna av rege ringens strategidokument 2005, som tillställdes regeringen som bakgrundsmaterial för ramförhandlingarna om statsfinanserna. I mars ordnades regeringens politikdiskussioner, som behandlade utvärderingsmaterialet om genomförandet av regeringsprogrammet. På hösten började genomförandet av regeringsprogrammet för hela regeringsperioden och RSD följas upp. Parallellt med detta inleddes beredningen av slutrapporter inom politikprogrammen. Av ministerierna begärdes översikter med beskrivningar av förvaltningsområdets viktigaste utvecklingsfaktorer och de centrala problempunkterna under ett tidsspann om ca 8 10 år samt analys av alternativa lösningar. Dessa framtidsöversikter för förvaltningsområdena som uppgjorts vid tjänstemannaberedning tillställdes de partier som är representerade i riksdagen. Ett utvecklingsprojekt för programledning tillsattes. Projektets uppgift är att bereda rekommendationer för tillämpning av programledningen under följande regeringsperiod. I rapporten från projektets ledningsgrupp rekommenderades en fortsättning på praxis med programledning och ökad betydelse för politikprogrammen i regeringsarbetet. Ledningen och finansieringen av politikprogrammen föreslogs bli utvecklade. Även förfarandet med att följa upp hur regeringsprogrammet genomförs föreslogs bli enklare. En fortsättning på programledning och teman för eventuella kommande politikprogram kommer att tas upp för övervä-

17 Statsrådets kansli - del I 17 gande i samband med regeringsförhandlingarna våren 2007 och när arbetet i följande regering inleds. Statsrådet godkände en preciserad strategi om tryggandet av samhällets vitala funktioner. Som en del av strategin godkändes en ny modell för krisledning. I modellen är utgångspunkten att en behörig myndighet och ministeriet ansvarar för den operativa ledningen. Ansvarsmyndigheten inleder åtgärderna och informerar om det som skett till sin beredskapsorganisation inom förvaltningsområdet. När krisen blir större leder det behöriga ministeriet i första fasen verksamheten och vid behov ministeriernas samarbete. Om krisen utbreder sig förs den allmänna ledningen över till statsrådet under ledning av statsministern. Som stöd har statsrådet ministeriernas beredskapschefer, kanslichefer eller statsrådets ministerutskott. På statsrådsnivå övades åtgärder med tanke på fågelinfluensa i mars och med tanke på influensapandemi i april. Regeringen har fortsatt med att genomföra regionaliseringsprogrammet så att regeringens 2005 konkretiserade mål att placera arbetsplatser utanför huvudstadsregionen före utgången av 2015 håller på att realiseras. Vid utgången av året hade bruttoresultatet av regionaliseringen de som förflyttats från huvudstadsregionen till regionerna och de som förflyttats från regionerna till den förvaltning som regionaliserats från huvudstadsregio nen samt planer som beslutats och godkänts uppnått en nivå på ca årsverken. På motsvarande sätt höll regionaliseringens nettoresultat de som förflyttats från huvudstadsregionen till regionerna och planer som beslutats och godkänts på att uppnå en nivå på årsverken under denna regeringsperiod, ett resultat som preciseras i och med att beslut och godkända planer genomförs. Statsrådets kansli och Paasikivi-Samfundet ordnade i december ett minnesseminarium med anledning av att det har förflutit 50 år sedan president J.K. Paasikivis död. Det har förflutit 50 år sedan arrendeområdet i Porkala återlämnades. Statsrådets kansli, försvarsministeriet och försvarshögskolan ordnade tillsammans en öppen fest för allmänheten med anledning av återlämningen av Porkala. Med anledning av 200-årsjubileumsminnet av Johan Vilhelm Snellmans ( ) födelse belystes bildningens betydelse som framgångsfaktor för nationen genom ett omfattande och mångsidigt program. Snellmans samlade verk på originalspråket, översättningen av dem till finska och en ny biografi erbjöd ett gott material därtill. De 31 instanserna för jubile - umsprojektet, Snellman-städerna med Kuopio, Karleby och Uleåborg i spetsen ordnade ca 300 olika evenemang. Vid seminarier, på utställningar, i verk, på konserter, föreläsningsserier, datorspel, tidningsskriverier och tv- och radioprogram diskuterades den nationella identitetens betydelse även internationellt. På jubileumsårets webbplats finns en evenemangskalender med bilagor. En delegation och en underställd kommission tillsattes med anledning av 90-årsminnet av Finlands självständighet. Delegationens uppgift är att förbereda ett förslag till program för jubileumsåret och ansvara för genomförande och information i samarbete med andra instanser. Projektet Märkesåret 1809 tillsattes för att förbereda evenemang för att 2009 fira 200- årsminnet av Borgå lantdag, freden i Fredrikshamn och statsrådets tillkomst. Statsrådets termbank Valter kompletterades med Statsrådsordlistan och Högskoleordlistan. Målet med ordlistorna och termbanken är att förenhetliga den terminologi som används i statsförvaltningen och därmed underlätta kommunikationen på såväl de nationella språken som även andra språk.

18 18 Statsrådets kansli - del I Statsrådets förnyade webbplats ( media.valtioneuvosto.fi) öppnades i mars. Webbplatsen är regeringens och statsministerns informationskanal för dem som behöver information. I medietjänsten syns hela innehållet i statsrådets offentliga webbtjänst. Dessutom publiceras det på sidorna meddelanden, inbjudningar samt kontaktinformation för journalister som registrerat sig för tjänsten och informeras om tillställningar som är avsedda för medierna. I januari tillsattes ett projekt som syftade till utveckling av kansliet. Projektets syfte är att utveckla statsrådets kanslis verksamhet i enlighet med den politiska ledningens riktlinjer och framtidsbild: ett ministerium som fungerar som organisation, är effektiv i fråga om användningen av resurser och utför kvalitativt och sakkunnigt arbete. Projektet är en del av statens effektivitetsprogram.

19 19 Utrikesministeriet Enligt regeringsprogrammet är syftet med regeringens utrikes- och säkerhetspolitik att främja hållbar utveckling, stabilitet och säkerhet inom det internationella samfundet samt att stärka Finlands internationella ställning. Finland är en aktiv medlem av Europeiska unionen och främjar stärkandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt det transatlantiska samarbetet. Perioden som EU-ordförande gav Finland möjligheter att genom praktiska insatser föra det arbete vidare som avser en effektivisering av unionens yttre verksamhet. Som ordförandeland koncentrerade sig Finland på att förbättra den strategiska planeringen, främja en konsekvent användning av instrumenten för yttre förbindelser, utveckla EU-samordningen i internationella organisationer och förbättra samarbetet dels mellan institutionerna, dels mellan institutionerna och medlemsländerna. EU:s utvidgningsprocess fortsatte under året. Regeringen godkände anslutningsfördragen med Bulgarien och Rumänien och ratifikationsinstrumentet deponerades Länderna blev medlemmar i unionen den 1 januari Medlemskapsförhandlingarna med Kroatien och Turkiet fortsatte. Europeiska rådet i december förde en allmän debatt om utvidgningen som resulterade i en gemensam syn på den fortsatta utvidgningspr o- cessen. Arbetet med att utveckla Europeiska unionens krishanteringsförmåga har fortsatt på ett konkret sätt i fråga om såväl krishanteringsoperationerna som arbetet med resurserna. Under sin ordförandeperiod har Finland särskilt arbetat för att förbättra den civila och militära samordningen inom EU:s krishantering. Inom den militära krishanteringen lades under den finska ordförandeperioden sista handen vid det arbete som avsåg full förmåga för EU:s stridsgrupper Det militära resursarbetet fortsatte och under den finska ordförandeperioden antogs styrkekatalog 06 som en del av kapacitetsmålet för Resursarbetet inom den civila krishanteringen har fortsatt enligt kapacitetsmålet för Grupperna för snabba insatser inom den civila krishanteringen uppnådde preliminär beredskap inom Det gemensamma EU-konceptet för nedrustning, mobilisering och hemförlovning av trupper antogs och dessutom fortsatte arbetet med att främja en övergripande strategi för revideringen av säkerhetssektorn. Ett koncept antogs för EU:s gränskontroll. Under Finlands period som ordförande främjades samarbetet med frivilligorganisationerna inom EU:s civila krishantering. Finland deltog i den internationella militära krishanteringen i Europa, Afrika, Mellanöstern och Asien. Vid årets slut deltog Finland i sammanlagt elva militära krishanteringsoperationer med ca 850 fredsbevarare. Den viktigaste nya operationen var FN-operationen UNI- FIL i Libanon. Till den sände Finland ca 210 fredsbevarare. I EU-operationen Althea i Bosnien-Hercegovina deltog Finland med ca 100 fredsbevarare och bidrog med två sjukvårdsgrupper till EUFOR RD Congo, en operation som stödde valprocessen i Demokratiska republiken Kongo. I de Natoledda operationerna deltog Finland i KFOR-operationen i Kosovo med ca 400 fredsbevarare och i ISAF-operationen i Afghanistan med ca 100 fredsbevarare. Dessutom fortsatte Finland sitt deltagande i FN-operationerna i Mellanöstern, Kosovo, Kashmir, Liberia, Etiopien-Eritrea och Sudan. Finland har också fortsatt det förvaltningsövergripande projektet med fredsbevarande utbildning i tre afrikanska länder och ordnat två kurser för militärobservatörer på Västra Balkan inom ramen för den modul för fredsbevarande utbildning som Finland tagit fram.

20 20 Utrikesministeriet - del I Finland deltog i sammanlagt åtta civila EU-krishanteringsoperationer på Västra Balkan, i Östeuropa, Afrika, Sydostasien och Mellanöstern. Finland gjorde en betydande insats i den indonesiska fredsprocessen i Aceh genom att snabbt sända mer än 30 personer till EU:s övervakningsmission AMM (Aceh Monitoring Mission). Det var det första EU-uppdraget som också hade ett viktigt element gällande övervakningen av mänskliga rättigheter. Finland sände experter till FN-operationerna i Kosovo och Sudan och till OSSE:s fältmissioner i Bosnien-Hercegovina, Moldova, Georgien och Serbien-Montenegro. Utöver deltagandet i fältmissionerna skickar Finland på årsnivå ungefär 30 OSSE-valobservatörer för kortare perioder. Dessutom skickade Finland en expert till Minskgruppen för att stödja medlingen av krisen i Nagorno-Karabah. Finland har också deltagit i civil krishantering bl.a. genom deltagandet i utbildningen av irakiska poliser i Jordanien, i utbildningen i rättsstatsprinciper för irakier i Danmark, i återuppbyggnadsgruppen i Afghanistan och i FN:s övervakningsmission i Nepal. Deltagandet i övervakningsmissionen angående avtalet om eldupphör i Sri Lanka upphörde av säkerhetsskäl Utöver den operativa verksamheten har Finland också haft experter på civil krishantering utplacerade i olika organisationer och institutioner. Inom vapenkontrollsektorn koncentrerades insatserna till FN:s handeldvapenprogram och till att förbereda och genomföra granskningskonferenserna om konventionen om konventionella vapen och konventionen om biologiska vapen. Finland fortsatte att arbeta aktivt på en internationell överenskommelse om vapenhandel. Framsteg gjordes i saken sedan FN:s generalförsamling godkänt en resolution. Finland fick en representant invald i den expertgrupp som FN:s generalsekreterare samlade kring frågan om förmedling av handeldvapen. Inom ramen för konventionen om förbud mot kemiska vapen fortsatte Finland utbildningen som riktar sig till kemister i utvecklingsländerna. Inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har Finland stött en balanserad utveckling av olika dimensioner, dvs. den politiskt-militära, ekonomiska, miljömässiga och mänskliga dimensionen. OSSE:s valobservatörsarbete har innehaft en central roll. Under OSSE:s ministermöte i Bryssel antogs bl.a. ett beslut om effektivisering av verksamheten. Finland kommer att bli ordförandeland i OSSE 2008 och vara med i trojkan Verksamheten inom fredspartnerskapet med Nato har fokuserat deltagandet i de Natole d- da krishanteringsoperationerna i Kosovo och Afghanistan. Inom ramen för fredspartnerskapet har Finland dessutom stött demokrati- och stabiliseringsutvecklingen i länderna i Centralasien och Kaukasus. Finland vill för sin del säkerställa att samarbetet inom fredspartnerskapet förblir meningsfullt också i fortsättningen med hänsyn till behoven hos samtliga partnerskapsländer. Finland gjorde insatser i arbetet för större konsekvens i EU:s politik för de mänskliga rättigheterna. Syftet är att de mänskliga rättigheterna skall beaktas regelmässigt i allt beslutsfattande inom EU. Särskilt har man fokuserat på stöd till kvinnor som agerar som försvarare av de mänskliga rättigheterna. I egenskap av medlem i FN-rådet för mänskliga rättigheter har Finland arbetat aktivt för att utveckla rådet till en stark och effektiv global aktör inom området. I det nordiska samarbetet lyftes globaliseringsfrågorna och särskilt balansen mellan vä l- färdsstaten och marknadskrafterna fram under året liksom också dialogen mellan kulturer och religioner. Under redogörelseåret utarbetades och godkändes det finska ordförandeskapets program Möjligheternas Norden Nära Dig för Nordiska ministerrådet 2007 och upprättades webbsidorna De bilaterala förbindelserna mellan Finland och Ryssland utvecklades positivt. Tillväxten fortsatte vara kraftig inom de kommersiella och ekonomiska förbindelserna och besöksutby-