SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Verksamhetsplan 2016
|
|
|
- Britt Pålsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Ett samarbetsorgan för kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad Verksamhetsplan 2016 Organisationsnummer
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. OM SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Vision Organisation 3 2. MÅL FÖR SÖSK:S VERKSAMHET Önskade effektmål Mål och aktiviteter 2016 kopplat till de tre prioriteringarna 5 Prioritering: Infrastruktur 5 Prioritering: EU-projektanalys 7 Prioritering: Kommunikation och förankring av samarbetet 9 Finansiella mål Mål och kortfattad aktivitetsplan för projektverksamheter Regional Matkultur Europa Regional Matkultur Skåne Fyra Hörn-samarbetet Fyra Hörns ungdomssamarbete Europa Direkt Sydöstra Skåne samt EU-projektutveckling BUDGET Finansiering SÖSK basverksamhet Finansiering Regional Matkultur Europa Finansiering Regional Matkultur Skåne Finansiering Fyra Hörns projekt Together 4 Change Finansiering Europa Direkt Sydöstra Skåne samt EU-projektutveckling Budget för respektive verksamhet UPPFÖLJNING 16 2
3 1. Om Sydöstra Skånes Samarbetskommitté Den 13 februari 1968 bildades Samarbetskommittén för Sydöstra Skåne (SÖSK) och 1975 etablerades ett kansli för samarbetet, som idag består av de fyra kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Enligt nytt samverkansavtal (fr.o.m ) ska SÖSK:s roll vara samordnande, rådgivande och rekommenderande och ha följande ändamål: Att hävda sydöstra Skånes intressen gentemot regionala, centrala och mellanstatliga myndigheter (t.ex. EU). Att diskutera mellankommunala frågor. Samarbetet bygger på att alla kommuner vinner på gemensamma satsningar, om inte vid varje tillfälle, så åtminstone över tid. Samarbeten mellan medlemskommunerna uppmuntras även kring områden som inte tas upp i verksamhetsplanen. Inget hindrar dock samverkan mellan två eller flera av medlemskommunerna, även om alla kommuner inte har intresse eller möjlighet att medverka i alla frågor. Utöver SÖSK:s basverksamhet bedriver SÖSK ett antal projekt. Bl.a. äger och administrerar SÖSK det europeiska matnätverket Regional Culinary Heritage Europe, som i januari 2016 har 33 medlemsregioner i 12 länder, med drygt medlemsföretag. SÖSK är även licensägare för Regional Matkultur Skåne (59 medlemsföretag i Skåne i januari 2015). SÖSK är också projektledare för Together 4 Change 2.0, möten mellan ungdomar och beslutsfattare från vårt Fyra Hörn-samarbete. Under perioden bedriver dessutom SÖSK Europa Direkt samt EU-projektutvecklingsverksamhet. Läs mer om projekt under avsnitt Vision SÖSK är en tillgänglig region som attraherar såväl boende som företag och besökare. Vi jobbar som en region där vi utvecklar varandras värden och jobbar gemensamt för dessa. Det finns en samsyn mellan olika aktörer i våra kommuner om hur vi vill att SÖSK ska utvecklas gemensamt för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. Arbetet bedrivs med en anda där vi visar på att vi vill göra något gemensamt. SÖSK ses som det givna samarbetsorganet i sydöstra Skåne, som tillvaratar och främjar kommunernas gemensamma intressen, främst på kommunledningsnivå. Samarbetet präglas av engagemang och generositet, och är väl förankrat i alla kommuner, hos såväl politiker som tjänstepersoner. Kommunerna i sydöstra Skåne har en aktiv roll i Skåne, Öresunds-, södra Östersjö- och EU-samarbetet, särskilt inom regional utveckling med fokus på infrastrukturfrågor. Det finns också en god kompetens kring möjligheter att nyttja externt/eu-stöd i kommunal verksamhetsutveckling. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med olika aktörer i Skåne och närområdet. 1.2 Organisation Samarbetskommittén, med två ledamöter från varje kommun (kommunalråd samt oppositionsråd), är det samordnande och i vissa fall beslutande organet inom ärenden som rör kommunernas samarbete inom sydöstra Skåne. Kommittén har till uppgift att verka för det mellankommunala samarbetet samt internationella utvecklingsfrågor i sydöstra Skåne. Kommundirektörsgruppen, som består av respektive kommundirektör/chef, har tillsammans med SÖSK:s samordnare det beredande och verkställande ansvaret för de beslut som fattas i kommittén. 3
4 SÖSK har ett kansli på Tobaksgatan 11 i Ystad (Gamla Birgerskolan), som under 2016 består av 1,1 tjänst för att utöver SÖSK:s basverksamhet arbeta med samordning av Fyra Hörn-projektet Together 4 Change 2.0 samt ökat fokus på att kommunicera SÖSK:s verksamhet. Utöver detta finns en koordinator för Regional Matkultur Europa, vars tjänst finansieras av detta nätverk. SÖSK-samordnaren ska bland annat administrera det politiska arbetet i SÖSK, delta i projekt, nätverk och styrelser (LEADER Sydöstra Skånes LAG) enligt SÖSK:s beslut samt leda arbetet i sydöstra Skåne inom existerande Fyra Hörns projekt. För de prioriterade arbetsområdena för SÖSK verksamhet 2016 finns två arbetsgrupper, med ett antal undergrupper: infrastrukturutvecklingsgruppen, bestående av infrastrukturansvariga från SÖSK kommunerna. eu-projektanalysgruppen, bestående av en EU-ansvarig från SÖSK kommunerna samt Europa Direkt Sydöstra Skåne. För projektverksamheten Europa Direkt Sydöstra Skåne samt EU-projektutveckling är Sjöbo kommun värdkommun. Medel för detta motsvarar 1,3 tjänst, uppdelat på 1 heltid för Europa Direktverksamheten och 0,3 för EU-projektutveckling i medlemskommunerna. Projektutvecklarens roll är att hjälpa kommunerna att generera utvecklingsprojekt som grundas på kommunernas utvecklingsbehov utifrån väl gjorda verksamhetsanalyser (EPA). Europa Direkts ordinarie verksamhet är EU-information riktat mot allmänheten och målgrupperna näringsliv, ungdomar, föreningsliv och press och media i synnerhet. Samtliga verksamheter bedrivs i nära samverkan med olika aktörer i Skåne och närområdet. 2. Mål för SÖSK:s verksamhet 2.1 Önskade effektmål En samsyn mellan olika aktörer i våra kommuner om hur vi vill att SÖSK ska utvecklas gemensamt för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. Att vi talar med en gemensam röst: Vi jobbar som en region och utvecklar varandras värden och jobbar gemensamt för dessa. Vi tänker stråk, snarare än fokus på lokala frågor. Vi arbetar strategiskt och drivande med infrastrukturfrågor i SÖSK för att ta bättre del av satsningarna i regionen. Våra prioriterade behov ska inte skjutas på framtiden i program och planer på regional och nationell nivå. Projektutveckling via EU:s fonder och program används som en del av förvaltningarnas ordinarie verksamhetsutveckling. För att skapa utvecklingsprojekt som ger förväntad nytta i regionen utgår vi från verksamheternas utvecklingsbehov. Tre prioriterade områden: Infrastruktur EU-projektanalys Kommunikation och förankring av samarbetet Utgångspunkten ska vara ett fortsatt fokus på de tre prioriteringar som gällt de senaste åren för att genomföra initierade aktiviteter. SÖSK bör dock ha beredskapen och flexibiliteten att kunna ta på sig frågor som 4
5 inte ingår i verksamhetsplanen om en viktig fråga uppstår som vinner på att hanteras gemensamt. För att få genomslagskraft i de frågor/projekt som kommunerna önskar utökad samverkan kring krävs dock att kommunerna går in med arbetstid och/eller resurser eller annan extern finansiering. 2.2 Mål och aktiviteter 2016 kopplat till de tre prioriteringarna Prioritering: Infrastruktur Resultatmål Infrastruktur: 30 % av de regionala medlen för trafikinfrastruktursatsningar går till sydöstra Skåne, samt en ökad andel av de nationella projekten till sydöstra Skåne. SÖSK ska vara en naturlig plats för diskussion i frågor som har stor betydelse för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer i sydöstra Skåne. Aktiviteter 2016 Infrastruktur Verka för gemensamma remissvar och yttranden i infrastrukturfrågor i relevanta ärenden. Relevanta aktörer på nationell och regional nivå ska regelbundet bjudas in till diskussion. Kommunicera SÖSK:s infrastrukturstrategi. Fortsatt samarbete i infrastrukturgruppen. Arbeta mer offensivt med lobbyverksamhet mot riksdagspolitiker/regionpolitiker m.fl. Fortsatt identifiering av samarbetspartners i övriga Skåne, och bilda allianser med dessa. Bevaka händelser i omvärlden som är viktiga för SÖSK:s verksamhet och utveckling. Uppföljning/mätning Antal gemensamma yttranden och uttalanden. Antal inbjudna aktörer (t.ex. till kommittémöten, forum, arbetsgrupper). Antal informationstillfällen, spridning av infoblad etc. Undersökning hos förvaltningar och nämnder om strategin är känd. Minst 4 heldagsmöten under året. Förekomst av möten, gemensamma skrivelser samt kommitténs egen bedömning av lobbyverksamheten. Nationell nivå: Trafikverket, Riksdagsnivå: Trafikutskottet. Förekomst av identifierade samarbetspartners/ allianser (även företag, de andra hörnen i Skåne). Sammanställning av deltagande i konferenser/ nätverk. 5
6 Strategi och vägval Infrastruktur Genom samverkan och samsyn i SÖSK kan vi få ut mer än de resurser vi annars lägger på att delvis göra liknande/samma satsningar i de fyra kommunerna. SÖSK har sedan 2012 fått förtroendet att samordna svaren för ett antal gemensamma remissvar under åren och har också fått genomslagskraft på ett antal av de gemensamma inspelen. Detta visar på en viljeyttring att vi vill utveckla denna region gemensamt och är ett steg närmare målet att tala med en gemensam röst kring vad som krävs för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer i sydöstra Skåne. För att kunna jobba som en region där vi utvecklar varandras värden och jobbar gemensamt för dessa krävs en medvetenhet om att helheten är större än delarna. I ett sådant samarbete måste alla vara beredda på att avstå något, för att vinna i helheten. Här krävs engagemang och generositet, samt att detta budskap diskuteras frekvent i såväl SÖSK-kommittén, på dess forum, i SÖSK:s arbetsgrupper, på kommunchefs-/ kommunledningsträffar samt andra sammanhang som ges. Vi arbetar strategiskt och drivande med infrastrukturfrågor i SÖSK och får därför bättre del av trafikinfrastruktursatsningar i regionen. Under 2016 intensifieras arbetet med en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för hela sydöstra Skåne en samverkan mellan kommunerna, Region Skåne och Trafikverket. Syftet med denna ÅVS är att med ett helhetsperspektiv på vår delregion studera ökad tillgänglighet för Sydöstra Skåne till viktiga målpunkter och de regionala kärnorna. Genom denna ÅVS ska vi belysa såväl behovet av förbättringar i den befintliga infrastrukturen som behov av investeringar framöver. Detta ger såväl Region Skåne, Sjöbo, Tomelilla, Ystad samt Simrishamns kommuner som andra samarbetspartners en kunskapsbas och ska fungera som ett underlagsmaterial inför nästa planeringsomgång och framtida investeringsbehov. Relevanta och konkreta åtgärder och insatser ska definieras och formuleras och åtgärdsförslagen ska tjäna som underlag för nationell och regional infrastrukturplanering i syfte att minska restider och öka tillgängligheten i sydöstra Skåne. Ett arbete som kommer att stärka och konkretisera SÖSK:s gemensamma arbete kring infrastrukturfrågor framöver. 6
7 Prioritering: EU-projektanalys VERKSAMHETSPLAN SÖSK 2016 Resultatmål EU-projektanalys: Bättre nyttjande av externt/eu-stöd i kommunal verksamhetsutveckling. Aktiviteter 2016 EU-projektanalys I samverkan med Europa Direkt genomföra kompetensutbildningstillfällen kring EU-projekt/program. Med SÖSK:s EPA som processverktyg öka möjligheten till samarbeten kring gemensamma EU-projekt i SÖSK. Uppdatera kommunernas EU-projektanalyser och upprätta handlingsplaner för dessa. Hitta ett system för att tagga alla EUprojektmedel i respektive kommun. Fortsätta arbetet i EU-projektanalysarbetsgruppen. Kommunicera och förankra den gemensamma EU-strategin i kommunernas förvaltningar och nämnder. Bevaka händelser i omvärlden som är viktiga för SÖSK:s verksamhet och utveckling. Använda oss mer av Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Utvärdera Europa Direkt samt projektutvecklingsverksamheten. Uppföljning/mätning Fyra informations-/diskussionsmöten med fokus på att rigga gemensamma projekt framöver. Tre (gemensamma) EU-projektidéer på gång. 80 deltagare i utbildning/möten. Fyra träffar, en i vardera kommun, med en kort presentation av SÖSK/Europa Direkt/LEADER Sydöstra Skåne samt projektidédiskussioner. När EU-samordnare är på plats i vardera kommun. Förekomst av uppdaterade EPA/ handlingsplaner. Att alla kommuner i budgetsammanhang redovisar vilka EU-medel som kommit in i kommunen/ genom vilka projekt. Möjligheten att ta fram summeringar av medfinansiering samt EU-projektmedel från respektive kommun. Minst fem halvdagsmöten samt en heldag. Sex informationstillfällen om strategin och dess innehåll. Undersökning hos förvaltningar och nämnder om EU-strategin är känd. Sammanställning av deltagande i konferenser/ nätverk. Sex möten och samarbeten med Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation/EU-samordnare. Förekomst av utvärdering. 7
8 Strategi och vägval EU-projektanalys För att nå målet att projektutveckling via EU:s fonder och program används som en del av förvaltningarnas ordinarie verksamhetsutveckling krävs ett långsiktigt arbete med information och kompetensutveckling ut i kommunernas förvaltningar kring EU:s fonder och program och sättet att arbeta med utveckling av verksamheter genom EU-projekt. Därför fortsätter vi satsningen på EU-projektledarutbildningar för tjänstepersoner från våra medlemskommuner. Träffarna 2016 kommer att fokusera på teman som de horisontella kriterierna som gäller för många olika EU-program, ekonomihantering i EU-projekt, projektriggning och en allmän EU-projektledarutbildning samt information om möjligheter inom olika EU:s program och fonder i denna programperiod. Nätverkandet i såväl EU-projektanalysgruppen, Kommunförbundets Skånes Brysselnätverk, EU-kompetensutvecklingen i SÖSK kan leda till att goda idéer fångas upp/sprids och utvecklas till genomförbara projekt utifrån utvecklingsbehoven i kommunernas verksamheter. Samarbete i EU-finansierade projekt och internationella nätverk kan bidra till ökade resurser och är kompetenshöjande för de medarbetare som är involverade samt skapar attraktivitet i kommunerna och i konkurrensen om kvalificerad arbetskraft. Den gemensamma EU-projektanalysen (EPA) som tagits fram för SÖSK (som grundas på kommunernas enskilda EU-projektanalyser) är: Infrastruktur Tillväxt/Näringsliv Kompetensförsörjning Ungdomsarbetslöshet Dessa fyra prioriteringar ger en bra vägledning för kommunerna kring vilken typ av verksamhetsutveckling man kan arbeta med gemensamt i SÖSK under den nya programperioden. EU-projektanalyserna i sig är ett processverktyg för att få fler förvaltningar att arbeta mer intensivt för att finna externt stöd för kommunal verksamhetsutveckling. Även Europa Direktkontorets verksamhet, med projektutveckling som en del av denna, kan leda till att fler (storskaliga) utvecklingsprojekt genereras i regionen. För att synliggöra resultaten av EPA arbetet/projektutvecklingen uppmuntras varje kommun att inarbeta rutiner för att särredovisa kommunens samtliga EU-stöd, genom att alla kommuner i budgetsammanhang redovisar vilka EU-medel som kommit in i kommunen/genom vilka projekt. Detta för att på ett enkelt sätt redovisa kommunens samtliga intäkter och medfinansiering i olika EU-projekt. 8
9 Prioritering: Kommunikation och förankring av samarbetet Resultatmål Kommunikation och förankring av samarbetet: SÖSK upplevs som en del av kommunernas ordinarie verksamhet. Aktiviteter 2016 Kommunikation och förankring av samarbetet Kommunicera och förankra samarbetet väl i alla delar av kommunernas förvaltningar, styrelser och nämnder för att få ett aktivt deltagande för att uppnå vår vision. Information som är relevant för medlemskommunerna distribueras till berörda tjänstepersoner och förtroendevalda. Uppföljning/mätning Kontinuerlig uppföljning i Kommittén/Kommundirektörsträffar/Arbetsgruppträffar om frågor inför/efter möten förankras på hemmaplan. Kontinuerlig avstämning i de två arbetsgrupperna med dess undergrupper för att säkerställa spridning av konferensinbjudningar etc. Strategi och vägval Kommunikation och förankring av samarbetet För att förverkliga SÖSK:s vision krävs en mer ambitiös samverkan, där vi är tydliga med vad vi vill i SÖSK. Här är kommunikation och förankring av samarbetet viktigt, bl.a. genom återkoppling från SÖSK till kommunernas arbetsutskott, nämnder/styrelser och fullmäktige. Därför förstärks kansliet under 2016 med en 10 % tjänst som ska fokusera på att kommunicera SÖSK:s verksamhet till olika berörda aktörer. Det är upp till respektive kommuns SÖSK-ledamöter att ta frågorna vidare till övriga folkvalda i KSAU/KF, men SÖSK har också beslutat att bjuda in kommunernas arbetsutskott minst två gånger per år, med olika teman på träffarna. Respektive KSAU har också möjlighet att bjuda in ytterligare politiker från kommunen som berörs av temat. Likaså kan SÖSK-ledamöter som har förhinder till ett kommittémöte utse en ersättare till mötet. För att förankra samarbetet väl i alla delar av kommunernas förvaltningar, styrelser och nämnder, och för att få ett aktivt deltagande för att uppnå vårt drömläge, ska också SÖSK vara en stående punkt i kommunernas KSAU samt på förvaltningschefsträffar, när Samarbetskommittén och Kommundirektörsgruppen har haft sina möten. I förankringsarbetet av såväl Infrastruktur- som EU-strategin omfattas även informationsarbete kring SÖSK:s roll och arbete, med målet att stärka medvetenheten om samarbetet i sydöstra Skåne, såväl internt som externt i kommunerna. Ett stort antal informations- och diskussionstillfällen kommer att genomföras i samtliga medlemskommuner, med hjälp av arbetsgruppernas deltagare, för att nå såväl politiker och kommunernas medarbetare som näringsliv och press/media. 9
10 Finansiella mål Resultatmål Finansiella mål: Hålla ett nollresultat för såväl SÖSK:s basverksamhet som projektverksamhet. Aktiviteter 2016 Finansiella mål Verksamheten ska bedrivas med stark ekonomisk medvetenhet vad gäller hur vi disponerar våra resurser. Kontinuerlig ekonomisk uppföljning ska ske av såväl SÖSK:s basverksamhet som projektverksamhet. Extra medel söks vid behov för att täcka den verksamhet som inte ligger inom ordinarie basverksamhet, dels genom externa medel eller som extra medfinansiering från kommunerna som medfinansiering vid olika projekt. Uppföljning/mätning Ekonomi i balans såväl vid delårsbokslut som helårsbokslut. Minst sex ekonomiska avstämningar. Förekomst av externt stöd/extra medfinansiering vid nya projekt. Strategi och vägval Finansiella mål Vad gäller finansiella mål för SÖSK:s verksamhet är målet att hålla ett nollresultat för såväl SÖSK:s basverksamhet som för de projekt som bedrivs av kontoret. Målet är inte att gå med vinst och det finns redan ett kapital som är i höjd med ett års medlemsavgifter. Vid de tillfällen SÖSK har ett positivt årsresultat uppgår dessa medel till det gemensamma kapitalet. Det finns inget eget syfte att utöka detta kapital ytterligare. Vad gäller SÖSK:s basverksamhet samt Europa Direkt:s verksamhet och projektutveckling finansieras verksamheten av medlemsavgiften från deltagande kommuner. För 2016 gäller 21 kr/invånare, med fördelningen 11 kr till SÖSK:s basverksamhet, 7 kr till Europa Direktverksamheten och 3 kr till projektutvecklartjänsten. Kostnader för verksamheten inom Regional Matkultur Europa samt Regional Matkultur Skåne täcks av licensavgifter från regioner respektive företag. Kostnader för verksamhet inom Fyra Hörns ungdomsprojekt (möten mellan ungdomar och politiker) täcks av EU-medel från EU-programmet Erasmus+ samt extra medfinansiering från kommunerna. I dagsläget finns inget övrigt projekt inom Fyra Hörns samarbete, varför samarbete på tjänstemanna/politisk nivå sker inom SÖSK:s ordinarie basverksamhet, under aktivitet Fyra Hörn. Vid nya projekt/samarbeten ska alltid möjligheten till extern finansiering beaktas. 10
11 2.3 Mål och kortfattad aktivitetsplan för nedan projektverksamheter: 1. Regional Matkultur Europa 2. Regional Matkultur Skåne 3. Fyra Hörn-samarbetet (ingår i SÖSK:s basverksamhet) 4. Fyra Hörns ungdomssamarbete 5. Europa Direkt Sydöstra Skåne samt projektutveckling Regional Matkultur Europa Visionen är att nätverket Regional Matkultur Europa har medlemmar i alla europeiska länder med flera regioner i varje land. Culinary Heritage Mål: Varumärkesägandet ska fortsatt vara självfinansierat och åtgärder för att detta ska uppfyllas ska hela tiden ses över. Regional Matkultur Europa är ett välkänt varumärke och begrepp inom det kulinariska området. Europe Nya regioner kommer kontinuerligt att ansluta sig till Regional Matkultur Europa:s nätverk, även redan existerande matprojekt och nätverk. Nya regioner och länder öppnas upp i Regional Matkultur Europas regi och företagsmedlemmar godkänns sedan av National Reference Group. Regional Matkultur Europa ses som en viktig aktör inom upplevelseturismen. Regional Matkultur Europas hemsida har en miljon besökare per månad. är en välkänd källa för receptsök. Nätverket utvecklas fortlöpande rörande värderingar, kriterier och organisation. Aktiviteter 2016: Potentiella medlemsregioner informeras och besöks. Fokus läggs primärt på nordiska och baltiska regioner samt länder där nätverket inte är representerat sedan tidigare. Ökat fokus på samarbetspartners i form av National Tourism Boards för att få enklare tillgång till Regional Content i form av mer säljande text, film och bild. Tidigare medlemsregioners medlemsföretag kontaktas för direktanslutning samtidigt som arbetet med intresserade regioner intensifieras. Kontinuerlig utveckling av hemsidan med full implementering av företagsinloggning. Deltagande och utveckling av olika länders National Reference Groups som är den nya funktion som godkänner medlemsföretag i regioner utan Regional License Holders. Betalfunktioner integreras i hemsidan för att ta betalt av medlemsföretag liggande under olika länders National Reference Groups. 11
12 Fortsatt strategiarbete kring marknadsföring rörande sociala medier för att bredda nätverket i sig, samt en tydligare profilering av företagsmedlemmarna genom ökad aktivitet. Utbildning genomförs för nya regionala koordinatorer. Fortsatt utveckling av organisation och utvecklingsstrategi. Genomförande av Annual Forum i Oslo första veckan i september. Deltagande i projektet Baltic Sea Culinary Routes. Eventuellt deltagande i övriga projekt som Culinary Heritage Europe kan associeras med Regional Matkultur Skåne Mål: Stärka nätverket (för ökad medlemsrekrytering). Aktiviteter 2016: Utveckla den gemensamma broschyren, som trycks i minst ex och distribueras vid årsmöte för att minska kostnader för distribution. Aktivt delta i utvecklingen av den europeiska hemsidan, med ökat fokus på företagsmedlemmarna, bl.a. genom att uppmuntra företagsmedlemmar att skicka in fler recept, koppla sina sociala medier till europahemsidan etc. Uppmuntra företagen att bli bättre på marknadsföring av varumärket Regional Matkultur Skåne, att använda det i sin egen marknadsföring såsom i annonser och menyer, på hemsidor etc. Introducera maträttsmärkning på restauranger. Delta i Regional Matkultur Europas årsforum i Norge, för inspiration och nätverkande med andra regioner. Vid behov, undersöka möjligheten att finna extern finansiering för projekt kopplat till verksamheten. Samverka med den ideella föreningen Regional Matkultur Skåne kring följande arrangemang: Delta i styrelsemöten Ge ut minst fyra nyhetsbrev Delta i Skånes matfestival Arrangera Knytkalas för utbyte mellan medlemmar Fyra Hörn-samarbetet Mål: Fortsätta samarbetet inom Fyra Hörn genom att hålla kontakten med övriga partners och arbeta framtidsinriktat för utveckling av samarbetet. Arbetet sker inom SÖSK:s basverksamhet samt projektet Together 4 Change 2.0 möten mellan ungdomar och beslutsfattare från fyrahörnsregionerna. Aktiviteter 2016: Delta i de politiska Forumen som hålls i samband med projektet Together 4 Change 2.0 på Rügen i april samt på Bornholm i november. Nya projekt ska fokusera på de prioriteringar SÖSK har för tillfället. 12
13 2.3.4 Fyra Hörns ungdomssamarbete Mål: Öka erfarenhetsutbyte mellan unga människor från de fyra regionerna samt öka dialogen mellan ungdomar och politiker från de fyra hörnen. SÖSK har beviljats projektmedel från EU-programmet Erasmus+ för att genomföra möten mellan ungdomar och beslutsfattare i april 2016 och ytterligare en träff på Bornholm i november. Aktiviteter 2016: Leda och driva projektet Together 4 Change 2.0. Detta innebär bl.a. planering och genomförande av följande möten: Young adults and inclusion Social inclusion and poverty, april 2016 på Rügen Young adults and politics Participation and democracy, november 2016 på Bornholm Europa Direkt Sydöstra Skåne samt EU-projektutveckling Mål: Att höja kunskapen om Europeiska Unionen och om EU:s påverkan i såväl det dagliga livet som i samhället i stort. Europa Direkt Sydöstra Skånes mål Europa Direkt Sydöstra Skånes främsta mål för 2016 kommer att vara att informera om och tydliggöra de möjligheter som ges genom EUsamarbetet, att höja kunskapen om EU och dess påverkan i såväl det dagliga livet som samhället i stort. Detta ska göras genom proaktivt informationsarbete och med en bred samverkan med andra aktörer. Europa Direkt vill: Stimulera till dialog och debatt om aktuella EU-teman skapa tillfällen för information och diskussion kring hur beslut inom EU påverkar det vardagliga livet inom olika områden. Utgöra/vara en synlig, lokal länk till EU genom vårt informationskontor. Förbättra kunskaperna om EU och tydliggöra komplexa beslut och initiativ på EU-nivå. Öka kompetensen i regionen kring alla möjligheter som ges genom EU:s fonder och program. Bidra till att öka gränsöverskridande och transnationellt samarbete och utbyte mellan sydöstra Skåne och övriga Europa. Ovanstående görs genom att Europa Direkt-kontoret ska: Sprid saklig, lättförståelig och uppdaterad information om EU:s verksamhet och politikområden (genom att ta emot förfrågningar från allmänheten, företag, föreningar, myndigheter etc. genom olika evenemang, webbplats, sociala media/press, genom att tillgängliggöra allmän och detaljerad EU-information och regelbundet distribuera informationsmaterial till multiplikatorer såsom offentliga institutioner, bibliotek, kommuner, företag m.fl.). Målgruppsanpassa evenemang (frukostmöten för näringslivet på aktuella teman, uppsökande verksamhet ute i skolor, möten med politiker och tjänstepersoner på kommunerna etc.) 13
14 Ha en informationsservice, såväl på plats i lokalen som genom telefon och mail, för att informera och ge råd till individer, företag och organisationer att hitta rätt i det komplexa systemet av EU-institutioner och EU-program och fonder. Anordna konferenser, seminarier, utbildningar med olika aktuella EU-teman som t.ex. EU2020 (sysselsättning, innovation, utbildning, social sammanhållning, energi, klimat), om EU-medborgares rättigheter och möjligheter att bo, arbeta och studera i andra EU-länder samt Junkerkommissionens prioriteringar och arbetsprogram med mera. Aktivt initiera samarbeten med skolor i regionen för att öka kompetensen och ge stöd för att personal i skolan ska kunna och våga driva frågor samt väcka debatt om EU, Europa och den europeiska dimensionen i klassrummet. Sprid partnerssök m.m. för att underlätta för sydskånska aktörer att söka projektmedel/samarbeten samt informera inför den nya EU-programperioden för att uppmuntra till utveckling av verksamheter. Delta i möten och nätverk såväl regionalt som nationellt/internationellt, t.ex. Kommunförbundet Skånes EU-strategiska nätverk samt Brysselnätverk, möten för Europa Direktkontor i Skåne, Sydsverige samt det svenska ED/EDC/EEN nätverket för att dela med sig av goda idéer, erfarenheter och kompetens. Informationsinsatser kommer att genomföras med dessa aktörer som målgrupp och samarbetspartners eftersom de har stor betydelse för Skånes utveckling och även implementerar EU:s förordningar och direktiv på olika områden. Etablera filialer/informationshörnor i huvudbiblioteken för de tre kommunerna Tomelilla, Simrishamn och Ystad, samt på kommunhusen. Kontinuerligt stärka kontorets roll såväl lokalt, regionalt som nationellt/internationellt genom att introducera Europa Direkt Sydöstra Skåne för gamla och nya samarbetspartners. Utveckla och stärka våra internationella samarbetsrelationer genom aktiviteter och projekt för såväl lokala som regionala aktörer. För att nå dessa mål kommer följande specifika åtgärder att genomföras 2016: Kontinuerligt uppdatera och utveckla vår webbplats, vår Skånegemensamma Facebooksida samt vårt Twitterkonto vilken kommer att vara en central del i vårt informationsarbete. Ta fram informationsbroschyrer och skicka ut nyhetsbrev. Ta fram PR-material. Arrangera 24 evenemang för särskilda målgrupper med aktuella EU-teman som påverkar människors vardag. Delta i tredje parts arrangemang. 14
15 3. Budget Alla belopp nedan anges i SEK, där ej annat anges. 3.1 Finansiering SÖSK basverksamhet Verksamheten inom SÖSK:s basverksamhet finansieras av medel från medlemskommunerna, kr för 2016 då medlemsavgiften till Sydöstra Skånes Samarbetskommitté basverksamhet är 11 kr per invånare. Sedan tillkommer ca för ersättning i samband med styrelseuppdrag. Medlemsavgift för SÖSK:s basverksamhet utifrån befolkningsmängd, SCB 1 november 2015: Kommun Invånare Budget SÖSK BAS Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn TOTALT Finansiering Regional Matkultur Europa Licensavgift: per region. Licensavgift företagare i regioner utan licensägare, med nationell referensgrupp: 90 per år Licensavgift regioner (27 regioner) Licensavgift nationell referensgrupp (300 á 90 ) Försäljning emaljskyltar (100 á 750 SEK) Hyra skyltar för företag i nationella referensgrupp (300 á 50 ) Intäkter training, event och projekt Periodisering från SUMMA Finansiering Regional Matkultur Skåne Licensavgift 59 företag á SEK exkl. moms Periodisering från SUMMA Finansiering Fyra Hörns projekt Together 4 Change Vi har beviljats för det första mötet inom Together 4 Change samt för de resterande tre mötena. Detta täcker en del av resor/hotell/möteskostnader för deltagarna samt den totala kostanden för de elektroniska undersökningar som ska genomföras innan mötena som underlag för diskussioner. Därför krävs också medfinansiering från SÖSK-kommunerna på ca totalt för de fyra mötena. Medfinansieringen fördelas utifrån procentuell folkmängd i våra fyra kommuner. 15
16 3.5 Finansiering Europa Direkt Sydöstra Skåne samt EU-projektutveckling Europa Direkt Sydöstra Skånes verksamhet samt EU-projektutveckling finansieras genom kommunernas medlemsavgift till SÖSK, 10 kr per invånare, varav 7 av dessa kronor avser Europa Direkts ordinarie verksamhet och 3 kr/invånare avser projektutveckling för kommunerna. Därutöver ges ett projektbidrag från EU-kommissionen på /år, vilket ger en total budget på ca SEK. Medlemsavgift för ED samt projektutveckling utifrån befolkningsmängd, SCB 1 november 2015: Medlemsavgifter medlemskommuner 10 kr/inv Projektbidrag EU-kommissionen SUMMA Budget för respektive verksamhet Se bilaga. 4. UPPFÖLJNING Uppföljning ska genomföras kontinuerligt vad har genomförts och vad återstår att göra för att nå våra mål samt aktiviteter. Lyckas vi nå målen och ger det den effekt vi vill? Skriftlig uppföljning till kommittén samt kommunernas fullmäktige sker två gånger per år, delårsrapport för de två första tertialen samt en helårsredovisning samt att avstämning sker löpande med kommundirektörsgruppen. 16
Strategi EU-kontor Skåne Nordost
Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan
Internationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Internationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Policy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Internationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
HANDLINGSPLAN för INTERNATIONELLT ARBETE i Kultur- och fritidsförvaltningen juli 2012 - juni 2014
HANDLINGSPLAN för INTERNATIONELLT ARBETE i Kultur- och fritidsförvaltningen juli 2012 - juni 2014 Dnr KFN-2012-214 Dpl 03 Postadress: Kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: V.
Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se
Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.
Verksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum
KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För
Näringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Internationell strategi för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2013-10-15 Internationell strategi för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Internationell strategi för Växjö kommun
Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.
Enheten för ekonomi Hanna Bäckman, 054-7011036 [email protected] TJÄNSTEUTLÅTANDE REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND RV2015-634 Sida 1(5) Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för
Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016
VP PALEMA 2016.docx Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016 PALEMA s ändamål och uppgift, enligt ändamålsparagrafen, är att verka för en förbättrad vård och
Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Internationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Adelöv - LIVET PÅ LANDET
2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 [email protected]
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Granskning av kultur- och fritidsverksamheten
www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1
Verksamhetsberättelse 2015
Verksamhetsberättelse 2015 Inledning De arbetsintegrerande sociala företagen har som övergripande mål att skapa arbetstillfällen för de som står utanför, eller som inte fått tillträde till, arbetsmarknaden
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016
VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 Fastställd av styrelsen 2013-11-12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare
Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30
Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Rosie Rothstein, VGR Marie-Ann
SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Projektplan Industriell Dynamik
Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1
Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 [email protected] Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Verksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Revisionsrapport. Styrning EU-projekt. Krokoms kommun. 2009-03-04 Anneth Nyqvist
Revisionsrapport Styrning EU-projekt Krokoms kommun 2009-03-04 Anneth Nyqvist 2009-03-04 Maj-Britt Åkerström Anneth Nyqvist Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren
Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1
POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde
Praktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen
Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,
Redovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde
5 januari 2011 Personal och verksamhetsutveckling Karin Laurin Länsstyrelsen i Stockholm Redovisning statsbidrag Haninge kommun som finskt förvaltningsområde Samråd Ett viktigt inslag i regeringens strategi
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Regionförbundet Östsams Internationella strategi
1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins
Verksamhetsplan 2016 Södra & Mellersta Skånes Intresseförening
Verksamhetsplan 2016 Södra & Mellersta Skånes Intresseförening Riksbyggens intresseförening utvecklar engagemanget för din bostadsrättsförening. 10081 1.0 2 (14) INNEHÅLL INNEHÅLL...3 RIKSBYGGENS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGARS
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
