Rapport 2013:30. Hötofta bytomt. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd

Transkript

1 Rapport 2013:30 Hötofta bytomt Arkeologisk förundersökning 2012 Joakim Frejd

2

3 Rapport 2013:30 Hötofta bytomt Arkeologisk förundersökning 2012 Joakim Frejd Fornlämning Södra Åkarp 27:1 Södra Åkarps socken Vellinge kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:30 Omslag: Karina Hammarstrand Dehman undersöker anläggningar vid gården Eneborg. Bild från sydväst med Hötofta by i bakgrunden. Foto: Joakim Frejd Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Bytomten (Södra Åkarp 27:1) 5 Fornlämningar nära bytomten 6 En medeltida storgård? 7 Metod och genomförande 7 Undersökningsresultat 8 Bytomten 8 Ny fornlämning söder om Eneborg 8 Stolphålsområde 1 8 Stolphålsområde 2 11 Övriga undersökta anläggningar 12 Tolkning och utvärdering 14 Bytomten 14 Ny fornlämning söder om Eneborg 14 Referenser 16 Administrativa uppgifter 17 Bilagor 19 19

6 Figur 1. Undersökningsområdets läge i sydvästra Skåne. Figur 2. Ledningssträckan (blå linje) i relation till de närmaste kända fornlämningarna (svart begränsningslinje).

7 Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne övervakat arbetena med ny spillvattenledning mellan byarna Hötofta och Norra Vattle, Vellinge kommun. Inom den registrerade bytomten Hötofta (Södra Åkarp 27:1) påträffades endast ett fåtal anläggningar och fynd. Söder om gården Eneborg, där schaktbredden ökades till sju meter, påträffades en tidigare okänd fornlämning med omkring 90 anläggningar, bl.a. stolphål, gropar och härdar. En del av stolphålen kan tolkas utgöra lämningarna efter stolpburna hus med hypotetisk datering till yngre bronsålder/äldre järnålder respektive yngre järnålder. Allmän bakgrund Skälet till den arkeologiska förundersökningen var att Vellinge kommun skulle lägga ny spillvattenledning mellan byarna Hötofta och Norra Vattle i Vellinge kommun (lst beslut dnr ). Schakten beräknades bli ca 2,5 meter breda och maximalt 2,5 meter djupa. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade att Sydsvensk Arkeologi AB skulle utföra en förundersökning i form av schaktningsövervakning för den del av arbetena som skulle ske inom Hötofta bytomt (RAÄ Södra Åkarp 27:1). Hela ledningssträckan var ungefär m lång, den del som låg inom bytomten var knapp 500 m lång. För resterande ca meter ledningssträcka som inte berörde några kända fornlämningar gällde anmälningsplikt, d.v.s att entreprenören skulle kontakta Sydsvensk Arkeologi AB om fornlämningar skulle påträffas under grävningsarbetet. Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger på Söderslätt, ca tio km från Öresundskusten i väster, tre km nordost om Vellinge tätort och fyra km söder om Oxie i Malmö kommun (figur 1). Området ligger ca 25 m ö.h. Bytomten (Södra Åkarp 27:1) Ledningssträckningen berörde endast en tidigare känd fornlämning, Hötofta medeltida bytomt, registrerad som Södra Åkarp 27:1 (figur 2). Informationen om denna är ganska knapphändig i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 5

8 Fornlämningsområdet är definierat efter äldre lantmäterikartor. Begränsningen i sydväst uppges i FMIS vara mycket osäker. Enligt den äldsta lantmäterikartan från 1708 fanns det tolv gårdar i byn (Riddersporre 2003). De flesta gårdarna blev utflyttade vid enskiftet Endast fyra gårdar blev kvar på sina gamla lägen inom bytomten. På den äldsta kartan ligger de tolv gårdarna jämnt fördelade runt byns allmänning med ungefär lika stora tofter. Namnet Hötofta indikerar tofter belägna på en höjd eller i närheten av en höjd eller gravhög, vilket motsägs av den historiska byns relativt låglänta position i landskapet. Fornlämningar nära bytomten Nordväst om bytomten finns en grupp fornlämningar, Södra Åkarp 12:1, 13:1, 14:1 samt 15:1. Öster om bytomten finns ytterligare en fornlämning, Södra Åkarp 16:1 (figur 2). Södra Åkarp 12:1 Karaktäriseras i FMIS som boplats, delvis undersökt i samband med grustäkt Härdar, gropar, kulturlager samt husrester påträffades. Fynden utgjordes av keramik, sländtrissor, vävtyngder och djurben. Lämningarna har daterats till bronsålder och äldre järnålder. Enligt Stjernqvist (1998) utgörs lämningen av en bronsåldersboplats. Södra Åkarp 13:1 Fornlämningen ligger öster om ovan nämnda boplats och beskrivs i FMIS endast som boplats med husanläggningar ej undersökt. Enligt Stjernqvist (1998) rör det sig om spår av grophus som inte undersökts. Södra Åkarp 14:1 Fornlämningen beskrivs i FMIS som en boplats som framkom i samband med grustäkt. Vid undersökningar undersöktes kulturlager och husgrunder. Kulturlagret var ca m 2 stort och i sina centrala delar upp till 80 cm tjockt. I detta fanns ett stort fyndmaterial av keramik. Det fanns fyra närliggande huslämningar med stenlagda ytor emellan. Fynden från och omkring husen utgjordes av keramik med förtjockad och facetterad mynningskant, bitar av lerblock, benspetsar, djurben samt ett mindre antal järnföremål. Lämningarna daterades till förromersk och romersk järnålder (Stjernqvist 1969). Södra Åkarp 15:1 Fornlämningen beskrivs i FMIS som boplats, framkommen i samband med grustäkt och undersökt av Berta Stjernqvist Det framgår inte av FMIS hur boplatserna 14:1 och 15:1 förhåller sig till varandra vad gäller anläggningar och fynd. 6 Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

9 Södra Åkarp 16:1 Fornlämningen beskrivs i FMIS som boplats daterad till bronsålder, undersökt av Berta Stjernqvist. Enligt Mats Riddersporre ska här även påträffats järnålderslämningar (2003, s. 149). En medeltida storgård? Relationen mellan den arkeologiskt belagda bebyggelsen och den historiska bytomten har studerats av Mats Riddersporre (2003). Vid arkeologiska undersökningar ska man ha påträffat två lokaler med vikingatida bebyggelse i form av grophus direkt norr om den historiskt kända bytomten. Totalt har elva grophus dokumenterats. Så kallade crop marks i åkermark norr om den belagda bebyggelsen kan indikera förekomsten av ytterligare grophus. Riddersporre framför hypotesen att det kan ha funnits en medeltida storgård belägen i området norr om byn, i ett topografisk höjdläge jämfört med de lägre liggande gårdarna i byn söder därom. Hypotesen bygger på en analys av det historiska kartmaterialet i kombination med de arkeologiska beläggen. Den förmodade storgården kan kanske föras tillbaka till vikingatid. Metod och genomförande Förundersökningen genomfördes i form av schaktningsövervakning, d.v.s personal från Sydsvensk Arkeologi AB följde grävarbetena i syfte att vid behov utföra arkeologisk dokumentation. Denna genomfördes i form av inmätning av schakt, anläggningar och fynd med GNSS (Nätverks-RTK) med cm-noggrannhet samt genom fotografering och textbeskrivning. Inmätningar och övrig information om påträffade fornlämningar fördes regelbundet över till Intrasis för lagring, bearbetning och analys. Efter att anläggningar påträffats även utanför bytomten (den del av ledningssträckan som omfattades av anmälningsplikt) fördes överläggningar med Länsstyrelsen, som beslöt att undersökning av dessa kunde göras inom ramen för befintligt beslut. Undersökningen av den nyfunna fornlämningen gjordes genom finrensning med grävmaskin av en ca 150 meter lång sträcka, varpå framkomna anläggningar dokumenterades och ett urval undersöktes i daterande och funktionsbestämmande syfte. Potentiellt daterande fynd från grävda anläggningar samlades in. Sammanlagt dokumenterades 23 gropar, 8 härdar, 58 stolphål samt 34 oklassificerade arkeologiska objekt. Tre fyndenheter mättes in i fält. Tio jordprover samlades in från olika anläggningar för eventuell arkeobotanisk och 14 C-analys. Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 7

10 Undersökningsresultat Bytomten Spillvattenledningen gick rakt genom området för den medeltida bytomten med en avstickare till en av fastigheterna. Matjorden avbanades med en bredd av ca två meter längs med hela sträckan. I sydvästra delen av bytomten, alldeles norr om vägen mellan Hötofta och Norra Vattle, påträffades diken, två stolphål, en större grop samt sotiga lager. Dikena löper i nord-sydlig riktning och sammanfaller i stort sett med gränsen för bytomten (figur 6). De fynd som framkom utgjordes av djurben och enstaka bitar av yngre rödgods samt en skärva äldre svartgods. Ungefär mitt på bytomten framkom ett område med grunda gropar som tolkades som igenfyllda lertäkter. Strax norr om bytomten var underlaget omrört, dels av ett hus som legat där med rester av betong och tegel, dels av stora nedgrävningar i gruset som kunde tolkas som igenfyllda grustäkter (Sarnäs 2013). Ny fornlämning söder om Eneborg I samband med förundersökningen inom Hötofta bytomt besiktigades även schaktningsarbetet söder om gården Eneborg, varvid ett antal härdar kunde konstateras. Länsstyrelsen kontaktades och det bestämdes att de framkomna lämningarna kunde undersökas inom ramarna för befintligt beslut (Mogren, tjänsteanteckning ). Längs en sträcka av ca 150 meter rensades schaktet upp med en grävmaskin varvid närmare 90 anläggningar påträffades, bestående av stolphål, gropar och härdar. I väster framkom stolphål som tolkades representera ett långhus och i öster framkom en samling stolphål som kan tolkas som rester efter ett eller ett par hus. Stolphålsområde 1 Ett område med stolphål påträffades i östra delen av schakt 7, i vilket ett eller flera långhus bedömdes kunna finnas (tabell 1, figur 3, 8 och 9). Det är inte helt klarlagt hur stolphålsmönstret ska tolkas, men man kan ana att stolphålen A1517, A1481, A2209, A1528, A1501, A1491 och A2190 tillsammans med rännan A1548 bildar stommen i ett långhus med trapetsoid form. En trolig datering av långhuset är yngre bronsålder/äldre järnålder (se Artursson 2005a s.76). Det är möjligt att det döljer sig ytterligare någon huskonstruktion i stolphålsmönstret öster om det hypotetiska trapetsoida långhuset, t.ex kan stophålen A1471, A2146, A1432, A1378, A2181, A2158 samt A1409 tyckas bilda ett husliknande mönster. I stolphålet A1432 påträffades ett flintavslag, vilket var det enda fyndet i denna del av schaktet. 8 Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

11 Figur 3. Stolphålsområde 1 i östra delen av schakt 7. Norr till vänster i bilden. Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 9

12 Anl. Storlek (m) Djup (m) Fyllning Underlag Tolkning Övrigt A1329 0,18 Brungrå lerig mo Gulgrå moränlera Stolphål A1340 0,2 Brungrå lerig mo (överst, ca 0,1 m), under detta grå lerig mo (ca 0,1 m) A1350 0,2 Brungrå lerig mo (överst, ca 0,06 m), under detta ca 0,14 m grå lerig mo A1360 0,2 Brungrå lerig mo (överst, ca 0,1 m), under detta ca 0,1 m grå lerig mo Gulgrå moränlera Gulgrå moränlera Gulgrå moränlera Stolphål Stolphål Stolphål A1376 0,26 Som A1409 Ingen uppgift Stolphål A1388 0,18 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A1398 Stolphål? Ej undersökt A1409 0,12 Centralt svartgrå humös, svagt sotigt grus, i ytterkanterna ljust gråbrunt humöst grus A1420 0,14 Gråbrun humös sand/grus Ingen uppgift Ingen uppgift Stolphål Stolphål A1432 0,2 Ingen uppgift Ingen uppgift Stolphål Fynd: ett flintavslag A1444 Grop? Ej undersökt A1457 0,2 Gråbrun humös grus Ingen uppgift Grop A1471 0,16 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A1481 0,2 I södra delen gråbrunt humöst grus, i norra kanten ljust gråbrun humöst grus Ingen uppgift Stolphål A1491 0,2 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A1501 0,14 Brungrå lerig mo Gulgrå moränlera Stolphål A1517 0,14 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A1528 0,16 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A1538 Stolphål? Ej undersökt A1548 Ränna? Ej undersökt A2146 0,08 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A2158 0,14 Gråbrun humös sand Ingen uppgift Stolphål A2169 0,18 Centralt gråbrunt humöst grus, i kanten ljust gråbrun humöst grus Ingen uppgift Stolphål A2181 0,18 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A2190 0,14 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A2199 0,08 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål A2209 0,1 Gråbrunt humöst grus Ingen uppgift Stolphål Tabell 1. Anläggningar ingående i stolphålsområde Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

13 Figur 4. Stolphålsområde 2 i schakt 5 och 6. Norr till vänster i bilden. Stolphålsområde 2 I västra delen av schakten 5 och 6 fanns en mindre samling stolphål (tabell 2, figur 4, 8 och 10). Några av stolphålen kan tolkas som hålen för tre par takbärande stolpar i ett treskeppigt långhus som var orienterat i NV-SO riktning. Stolphålens placering var inte helt symmetrisk utan skevade lite. Tre av stolphålen var stenskodda. Stolphålen i det östligaste paret var sämre bevarade än övriga. Fyllningen i de två östligaste stolphålen var fyndförande. A1931 innehöll två keramikskärvor och ett flintavslag. I A1919 fanns två flintavslag samt en liten bit keramik. Keramiken var av allmänt förhistorisk karaktär. Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 11

14 Tabell 2. Stolphål ingående i hus 2. Anl. A1910 Storlek (m) 0,65 x 0,5 A1898 0,6 (diam) A2085 0,4 (diam) A2075 0,4 (diam) A1931 0,75 (diam) A1919 0,7 x 0,5 Djup (m) Fyllning Underlag Tolkning Övrigt 0,22 Mörkbrun humös siltig grus, småsten, enstaka stenskoningsstenar 0,3 Två lager: överst (1): Mörkbrun, humös siltig grus, småsten, enstaka stenskoningsstenar; under detta (2): Ljus, svagt humös, siltig grus, stenskoning 0,2 Brun, något humös siltig grus 0,2 Brun, något humös siltig grus, stenskoning 0,1 Mörkbrun, humös, siltig grus, småsten, enstaka stenskoningsstenar 0,15 Mörkbrun humös lerig siltig grus, småsten, enstaka stenskoningsstenar Morängrus/silt Morängrus/silt Morängrus, siltig Morängrus, siltig Morängrus med rikligt med småsten Morängrus med rikligt med småsten Kraftigt stenskott stolphål Stenskott stolphål Stolphål Stenskott stolphål Inget tydligt stolphål, möjligen väster om sektionen Stolphål (botten) Tre (ca 0,2 m i diameter) stora stenar i skoningen. Jordprov (P2223). Stolpen har stått mot södra sidan av stolphålet, en stor sten har stöttat den. Jordprov (P2224). Fynd. Tre bearbetade stenar samt två flintavslag. Jordprov (P2222). Jordprov (P2221). Inget jordprov (dåligt bevarat). Fynd: Två keramikskärvor samt ett flintavslag. Stolpen har stått invid norra sidan av stolphålet. Inget jordprov (dåligt bevarat). Fynd: två flintavslag samt en liten keramikbit I stolphålet A1898 fanns två flintavslag samt tre bearbetade stenar. Stolphålen undersöktes inledningsvis till hälften. Samtliga stolphål undersöktes med spade, varpå fyllningen genomsöktes med hjälp av skärslev och fynd handplockades. Samtliga stolphål sektionsritades från öster. Fyllningen i de fyra västliga stolphålen tömdes i samband med att jordprov togs i dessa. I östra delen av schaktet rensades ytan i syfte att lokalisera eventuella ytterligare stolphål. Några sådana framkom dock inte. Långhuset är inte säkert avgränsat åt nordväst eller sydost. Baserad på hustypologi fås en datering till yngre järnålder (jmf. Arthursson 2005b s. 147 ff.). Övriga undersökta anläggningar Förutom stolphålen i de förmodade huskonstruktionerna undersöktes ett fåtal andra anläggningar i syfte att närmare funktionsbestämma och om möjligt datera lämningarna. A1824 (grop) Gropen var belägen i västligaste delen av schakt 7 och fortsatte in i dess södra vägg (figur 5). Storleken på den i plan synliga delen av anläggningen var 1,2 x 0,8 m och den var 0,12 m djup. Fyllningen bestod av brun, humös, grusig silt och underlaget av morängrus/silt. I ytan av anläggningen fanns en keramikskärva av allmänt förhistorisk karaktär. 12 Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

15 Figur 5. Övriga undersökta anläggningar (samtliga i schakt 7). Norr till vänster i bilden. Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 13

16 A1638 (härd) Härd som låg i mellersta delen av schakt 7 (figur 5). Fyllningen bestod av svart, humös grusig silt med rikligt med skörbränd sten och sot. Ett jordprov togs för eventuell datering av träkol (P2485). Anläggningen var minst 0,1 m djup (grävdes ej i botten). A1800 (härd) Härd som låg i västra delen av schakt 7 (figur 5). Fyllningen bestod av svart, humös grusig silt med rikligt med skörbränd sten och sot. Ett jordprov togs för eventuell datering av träkol (P2486). Anläggningen var ca 0,05 m djup och överlagrade ett större lager (A1763). A1570 (kulturlager) Ett större kulturlager i östra delen av schakt 7, som forsatte in under schaktkanten söderut. Lagret låg endast ett par meter sydväst om stolphålsområde 1 (figur 5). En grävenhet omfattande 1 m 2 undersöktes i centrala delen av lagret, mot schaktkanten i söder. I rutan påträffades tre flintavslag, tre brända flintor samt en liten keramikbit. Här framkom också ett bearbetat bergartsföremål. A1706 (kulturlager) Lagret påträffades i västra delen av schakt 7 (figur 5). Det var oregelbundet i plan och omfattade ca 6 m 2. I ytan påträffades ett flintavslag från produktion med bifacial metod. Därför grävdes en grävenhet om 1 m 2 i lagret, varvid ytterligare fynd tillvaratogs. Dessa utgjordes av ytterligare åtta flintavslag, varav fyra brända. I sterilen strax nordost om lagret hittades ytterligare ett flintavslag (fyndnr. 5). Tolkning och utvärdering Bytomten I schakten inom bytomten kunde den från det historiska kartmaterialet kända bytomtsgränsen (i sydväst) troligen beläggas i form av ett antal gränsdiken. I övrigt framkom endast ett begränsat antal anläggningar och fynd. Ny fornlämning söder om Eneborg Söder om gården Eneborg kunde det konstateras en ny boplatslämning bestående av ett 90-tal anläggningar. Av dessa undersöktes ett långhus med möjlig datering till yngre järnålder (schakt 5 och 6) samt ett långhus med en typologisk datering till yngre bronsålder/äldre järnålder (schakt 7), två kulturlager med flintavslag och keramik, en grop med keramik samt några (fyndtomma) härdar. Boplatsen är troligen avgränsad åt väster och 14 Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

17 öster men inte norr- eller söderut. Fornlämningen kan inte direkt knytas till de närmaste kända fornlämningarna. Det knapphändiga fyndmaterialet samt avsaknaden av 14 C dateringar gör det svårt att exakt datera lämningarna. Floterade jordprover har sparats från de påträffade långhusen samt från två av härdarna, för att möjliggöra framtida 14 C dateringar. Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 15

18 Referenser Artursson, M. 2005a. Byggnadstradition. I: Lagerås, P. & Strömberg, B. (red.). Bronsåldersbygd f. Kr. Skånska spår arkeologi längs västkustbanan. Riksantikvarieämbetet. Lund. Artursson, M. 2005b. Böndernas hus. I: Carlie, A. (red.). Järnålder vid Öresund. Band 1. Skånska spår arkeologi längs västkustbanan. Riksantikvarieämbetet. Lund. Riddersporre, M Large farms and ordinary villages. Perspectives on Uppåkra. Larsson, L. & Hårdh, B. (eds.), Centrality Regionality. The Social Structure of Southern Sweden During the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8º 28. Sarnäs Redovisning av utförd arkeologisk undersökning. Stjernqvist, B En boplats från äldre järnålder i Hötofta, Sydvästra Skåne. Fornvännen En ordinär järnåldersby i Uppåkras omland. Larsson, L. & Hårdh, B. (eds.), Centrala platser, centrala frågor. Samhällsstrukturen under järnåldern. En vänbok till Berta Stjernqvist. Uppåkrastudier 1. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8º Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

19 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr/proj.nr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Koordinatsystem: Skåne län Vellinge kommun Södra Åkarps socken SWEREF 99 TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. ca 25,00 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 4 Antal arkeologtimmar: Antal maskintimmar : - 66 fälttimmar Exploateringsyta: ca m 2 (1 600 löpmeter x 2,5 m) Undersökt yta: m 2 Platschef: Personal: Uppdragsgivare: Fynd: Dokumentationsmaterial: Kostnader: Per Sarnäs Per Sarnäs, Ulla Isabel Wolfe, Karina Hammarstrand Dehman, Kristian Brink, Joakim Frejd Vellinge kommun Fynden förvaras i Lunds Universitets Historiska Museums magasin under inventarienummer LUHM Dokumentationsmaterialet finns i Regionmuseets arkiv i Kristianstad/Lund kr (exkl. moms) Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 17

20 18 Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

21 Bilagor Figur 6. Plan över schakten 1-7 (rött) med fastighetskartan som bakgrund. Norr till vänster i bilden. Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 19

22 Figur 7. Plan över södra delen av schakt 1, schakt 2 samt schakt 3, i vilket det fanns ett antal diken som kan tollkas som gränsdiken för bytomten. Norr till vänster i bilden. 20 Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

23 Figur 8. Plan över schakten 4-7 söder om gården Eneborg med anläggningar samt de två stolphålsområdena markerade. Norr till vänster i bilden. Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 21

24 Figur 9. Plan över stolphålsområde 1 i östra delen av schakt 7. Norr till vänster i bilden. 22 Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

25 Figur 10. Plan över stolphålsområde 2 i schakt 5 och 6. Norr till vänster i bilden. Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1 23

26 Fyndnummer Material Sakord Vikt Antal Anmärkning Fyndkontext LUHM 32212:1 Flinta Avslag 1 1 A1706 LUHM 32212:2 Flinta Avslag 8 8 A1706 LUHM 32212:3 Flinta Avslag 55 6 A1570 LUHM 32212:4 Keramik Skärva 2 1 A1570 LUHM 32212:5 Flinta Avslag 1 Lösfynd LUHM 32212:6 Flinta Avslag 2 1 A1432 LUHM 32212:7 Keramik Skärva 15 1 A1824 LUHM 32212:8 Flinta Avslag 21 2 A1919 LUHM 32212:9 Keramik Skärva 1 1 A1919 LUHM 32212:10 Flinta Avslag 2 1 A1931 LUHM 32212:11 Keramik Skärva 19 2 A1931 LUHM 32212:12 Bergart Bearbetad A1570 LUHM 32212:13 Flinta Avslag 8 2 A1898 LUHM 32212:14 Bergart Bearbetad A1898 LUHM 32212:15 Bergart Bearbetad 53 1 A1898 LUHM 32212:16 Bergart Bearbetad A1898 Tabell 3. Fyndlista 24 Hötofta bytomt, RAÄ Södra Åkarp 27:1

27 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU Joakim Frejd. 2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU Joakim Frejd & Elisabeth Rudebeck 3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing- Marie Nilsson. 4. Norra Sandby ödekyrkogård. Sandby 68:1, Norra Sandby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 5. Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn. FU Per Sarnäs. 6. Bäckaskog 1:17, Kiaby sn, Kristianstad kn. FU Tony Björk. 7. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Tjörneröd Bertil Helgesson. 8. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Högestad Bertil Helgesson. 9. Östraby kyrka. Arkeologisk förundersökning i samband med golvomläggning Ing-Marie Nilsson. 10. Kronotorp 3, Augerum sn, Karlskrona kn. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 11. Citadellstaden 2:1, Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Joakim Frejd. 12. Limhamn 155:355 m.fl. Hyllie sn, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 13. Östra Centrum i Kristianstad. Fastigheten Kristianstad 4:4 m fl., Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 14. Vintrie Park. Grav och gård, 4000 BC 1712 AD. Malmö kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink & Karina Hammarstrand Dehman. 15. Näsby 35:1 och 35:4, Kristianstad sn, Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk utredning steg 1, 2013.Ulla Isabel Wolfe 16. Innerstaden 1:14 Skomakaregatan och Gyllenstjärna 29, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 17. Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö kommun, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 18. Näsby 35:47, Kristianstad, Kristianstad kn. AU Tony Björk. 19. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 20. Niagara 2 & 3 samt Hamnen 21:137, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 21. Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 22. Yngsjö 14:59 m.fl., Åhus socken, Kristianstad kommun. AU Tony Björk. 23. Vä 157:5 och 157:9, Vä socken, Kristianstad kommun. AU Tony Björk. 24. Färlöv 5:4 mfl., Färlöv socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk utredning steg 2 och arkeologisk undersökning Ylva Wickberg. 25. Hammar 9:21 m fl. Särskild undersökning Bertil Helgesson, Charlotte Fabech, Thomas Linderoth & Peter Skoglund. 26. Bollerups säteri 3:5. Bollerups socken, Tomelilla kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson 27. Henckelska gården. Helsingborgs stad, Helsingborg kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 28. Kristianstad 4:4 m fl. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning Jan Kockum & Ing-Marie Nilsson. 29. Gamla Staden 8:1 Stortorget, fornlämning 42, Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman. 30. Hötofta bytomt, Södra Åkarps socken, Vellinge kommun. Arkeologisk förundersökning Joakim Frejd.

28

29