Torsken 1, Benmöllan 1 och Hamnen 21:147, Malmö

Transkript

1 Rapport 2013:19 Torsken 1, Benmöllan 1 och Hamnen 21:147, Malmö Arkeologisk förundersökning 2012 Per Sarnäs

2

3 Rapport 2013:19 Torsken 1, Benmöllan 1 och Hamnen 21:147, Malmö Arkeologisk förundersökning 2012 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 20 Malmö stad Malmö kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2013:19 Omslag: Schaktning i östra delen med Västra Station i bakgrunden. Foto: Per Sarnäs Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle.

5 Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Tidigare undersökningar 5 Undersökningsresultat 7 Referenser 6 Opublicerat material 6 Administrativa uppgifter 7

6 Figur 1: Karta över Skånes kommuner med Malmö kommun blåmarkerat. Figur 2: Karta över del av Malmö stad med undersökningsområdet rödmarkerat

7 Inledning Med anledning av att Malmö stad planerar uppföra ett konsert-, kongress- och hotellkomplex inom Malmö medeltida stadsområde, har Sydsvensk Arkeologi genomfört en förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Förundersökningen pågick under perioden I och med att byggnaderna ska ha underjordiska garage så måste man schakta ca 1,5 meter under havsnivån vilket innebär stora problem med grundvattnet. Detta kräver spontning och utpumpning av grundvattnet. En vanlig förundersökning innan bygget påbörjades var på grund av detta vattenflöde i praktiken omöjlig. Topografi och fornlämningsmiljö Från tiden för baltiska issjöns avtappning, vid slutet av istiden, för ca år sedan och fram till för ca år sedan var Öresundsområdet ett sammanhängande landområde. Därefter steg havsytan ca 10 m på mindre än år, och det som idag är Öresund bildades. Undersökningsområdet ligger i ett område som fram till 1800-talet utgjordes av sjöbotten. Området har vallats in och fyllts ut sedan början av 1800-talet. I början av 1800-talet anlades den dåvarande Västra hamnen som ett komplement till Suellshamnen. Västra hamnen fylldes så småningom igen förutom den sydligaste delen som bildade Fiskehamnen som fanns kvar ända in på 1950-talet då även denna del fylldes igen och bebyggdes med det sk Sjöfartshotellet. Ca 150 meter österut ligger Suellshamnen där den medeltida bryggan också låg. Området var mycket långgrunt och innan den långa bryggan anlades fick varor och gods fraktas med småbåtar eller kärror ut till fartygen som fick ankra upp längre ut. Inom stora delar av hamnområdet förekommer torv- och gyttjelager från övergången mellan boreal och atlantisk tid och dessa ligger i låglänta partier. Mellan dessa partier har det troligen funnits en topografi som varit gynnsam för olika sorters bosättningar. Tidigare undersökningar Endast ett fåtal undersökningar har tidigare gjorts inom detta område, och samtliga har utförts under de senaste åren (figur 3). Vid Hjälmarekajen (MK 158), drygt 150 m nordväst om undersökningsområdet, påträffades på en nivå av ca 2 meter under nuvarande havsyta ett torvigt lager med växtdelar och trärester från ek, al och alm. Även slagen flinta, hasselnötskal och snäckskal framkom i lagret. Genom en radiometrisk datering av en ekstam kunde lagret dateras till senboreal tid eller ca 6100 BC. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147 5

8 Figur 3: Karta med de närmaste och för undersökningen relevanta äldre undersökningar. MK = Malmö Kulturmiljö MMA = Malmö museer MHM = Malmö museer Övriga = Sydsvensk Arkeologi Vid undersökningen påträffades även lösfynd från medeltid och senare samt rester av en äldre kajkonstruktion (Frejd 2003). Liknande lämningar har även framkommit vid undersökningarna Scylla 2 (MK 253), Flundran 2 (MK 381) och Scylla 3 (MK 383) (Frejd 2005, 2007a, 2007b). I kvarteret Nereus 1, omedelbart väster om undersökningsområdet påträffades inga torv- eller gyttjelager (MMA 29) (Frejd 2010a). Vid Bagers plats genomfördes en förundersökning 2009 med anledning av ett planerat underjordiskt garage. Vid Bagers plats påträffades inte heller några gyttje- eller torvlager, utan sjöbottensanden låg direkt på lermoränen (Frejd 2010b). I Kv. Niagara (110047) framkom fynd av svallade flintavslag och gyttje- och torvlager (Sarnäs 2013). Under åren schaktades det för sänktunneldelen av Citytunneln närmast Centralstationen. Schaktningen övervakades av arkeologer från Malmö Kulturmiljö (MK 282). Under utfyllnadslagren framkom den äldre havsbottnen, ca 0,5 m under nuvarande havsyta, bestående av ett vattenavsatt sandlager. Inlagrat i sanden påträffades keramik, trä, och ben som härrör från medeltid till modern tid. Därunder vidtog en gråblå, sandig lermorän. I den östra delen av undersökningsområdet dokumenterades mindre partier av alggyttja under sanden. Fynd i lagret daterar det till senare delen av den mesolitiska kongemosekulturen. På ungefär samma nivåer som gyttjan, men stratigrafiskt äldre än denna, framkom ett lager bestående av torv med rikliga lämningar av trädstammar och stubbar från senboreal tid. Det mest uppseendeväckande fynden var en nästan komplett mjärde samt rester av ytterligare två. Förutom mjärdarna framkom några käppar som var neddrivna i sanden samt bearbetade träbitar varav ett eventuellt ljusterskaft. Lämningar som härrörde från 6 Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147

9 Figur 4: Fotot visar ett exempel på hur stratigrafin kunde se ut. Spaden på bilden står lutad mot blåleran. Ovanför blåleran förekom ställvis ett humöst lager som i sin tur överlagrades av grus- och sandlager som har utgjort den äldre sjöbottnen. I dessa lger förekom fynd från medeltid och framåt. Tornet i bakgrunden tillhör tullhuset. hamnens äldre historia var få och utgjordes av ett antal spetsade pålar vilka dendrokronologiskt daterades till senare delen av 1300-talet (Hadevik, Hammarstrand Dehman & Serlander 2008). Ca 100 meter söder om denna undersökning genomförde Sydsvensk Arkeologi en förundersökning i form av en schaktningsövervakning 2012 varvid troligen en strandkant med fynd av flintavslag, svallade såväl som osvallade, framkom. Även här påträffades torv- och gyttjelager (110116) (Sarnäs 2013). Undersökningsresultat Urschaktningen genomfördes i ett moment vilket innebar att schaktkanten blev mycket brant vilket gjorde att schaktningsövervakningen fick göras på säkert avstånd. Fördelen med schaktningesättet var att det hela tiden gick att följa lagerbilden. Schaktningen påbörjades i den östra delen av området. Centralt genom området har Västra hamnen legat och inom detta område har alla eventuella äldre lämningar muddrats bort vid hamnens anläggande. De översta lagren består av utfyllnadsmassor med bl.a. rivningmassor med tegel m.m. Ungefär 0,5 meter under havsnivån framkom den äldre sjöbottnen bestående av ett vattenavsatt sjösandslager. I detta lager påträffades fynd från medeltid och framåt bestående av tegel, taktegel, keramik, djurben, trärester, läderspill m.m. Sjösandslagret innehöll flera lager med olika sand- och grusfraktioner. Under sjösandslagret framkom inom större delen av området ett brunt humöst lager med trärester i. I västra delen förekom tydliga torvlager som hade överlagrats av alggyttja. Troligen var det bruna lagret detsamma som torvlagret men har inte överlagrats av alggyttja. De subboreala lagren var bäst bevarade i den västra och sydvästra delen av området. Det Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147 7

10 Figur 5: I västra delen av undersökningsområdet framkom välbevarade torv- och gyttjelager med bevarade stubbar och trädstammar. Torven är det bruna lagret i nederdelen av bilden. Gyttjan är de beiga lagret ovanför med gulbruna växtrester i. Ovanför gyttjan syns sjösanden och överst utfyllnadsmassor. framkom flera trädstammar varav en ekstam som kan ha varit år gammal. Stammarna hade fallit i olika riktningar. Förutom trädstammar förekom stubbar och rötter. I en försänkning påträffades rikligt med hasselnötsskal med gnagspår från troligtvis skogsmus (Jardfelt 2008). Prover från tre trädstammar har inlämnats till Kvartärgeologiska institutionen vid Lunds universitet. I den sydvästra delen av området berörde schaktningen de yttre befästningsverken från slutet av 1600-talet. Vid två ställen fanns rester efter den glacis som fungerat som vågbrytare och tillika väg utanför bastionsystemet (Falkman 1986). Vågbrytaren var uppbyggd av stora fältstenar och material som har grävts upp 8 Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147

11 Figur 6: En minst 200-årig ek påträffades i torv och gyttjelagren. Basen på stammen (närmast i bild) var kapad av spontningen. De grövre delarna av kronan var bevarade. Figur 7: Fotot visar schaktningen i den västra delen av undersökningsområdet. I förgrunden syns den 200-åriga ekstammen ur vilken två skivor sågades. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147 9

12 Figur 8: Undersökningsområdet och glacisresterna inlagda på en karta från 1853, året innan benmöllan byggs. I utfyllnadsområdet kan man se Västra hamnens planerade sträckning. intill vågbrytaren. Enligt ett beslut från 1804 skulle befästningarna i Malmö rivas och för detta ändamål bildades ett rivningsbolag 1805 (Helander 1977). Enligt ett kungligt brev från 1831 fick Hamndirektionen tillåtelse att borttaga bastioner och kurtiner på den norra sidan av stadern i utbyte mot att Norra Vallgatan utvidgades. Ytterligare kungliga brev från 1844 och 1845 gav Hamndirektionen tillåtelse att under vissa villkor avlägsna även glacisen (Falkman 1986). Den större glacisresten framkom under den gamla benmöllan som uppfördes 1854 och som revs under Möjligen har man låtit glacisen ligga kvar som grund för benmöllan. Den västligaste och minsta glacisresten av dessa var bara till en ringa del bevarad. Rester efter vågbrytare har tidigare påträffats i samband med en förundersökning vid Centralstationen (Kockum 2000). Västra hamnens kajskoning av trä, var mycket välbevarad och i det närmaste intakt under fyllnadsmassorna. Västra Hamnen började anläggas 1839 och troligen härrör träskoningen från hamnens anläggande (Falkman 1986). Förundersökningen var komplicerad och tidsödande att genomföra. Det stora grundvattenproblemet tvingade skanska att ständigt flytta sin schaktning inom området. Det innebar att man plötsligt kunde växla från ett arkeologiskt intressant område till ett ointressant. Det medförde att vi fick göra många korta insatser, ibland flera under samma dag. 10 Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147

13 Figur 9: I sydvästra delen av undersökningsområdet framkom stora stenblock som utgör rester av den yttre vågbrytare som legat utanför befästningsverken och som också har utnyttjats som väg. Figur 10: Undersökningsområdet och glasicresterna inlagda på Beijers karta från Kanske man har sparat glacisen just här för att man redan hade planerat att bygga benmöllan. Figur 11: Västra hamnens träskoning var välbevarad under fyllnmadsmassorna. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147 5

14 Referenser Falkman, L. B Minnen från Malmö. Minnen från Malmö under första hälften af innevarande århundrade upptecknade af Ludvig B. Falkman. Frejd, Joakim. 2007a. Arkeologisk förundersökning Flundran 2. Schaktningsövervakning inför byggandet av ny hovrättsbyggnad. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:058. Malmö. Malmö Kulturmiljö. Frejd, Joakim. 2007b. Arkeologisk förundersökning Scylla 3. Schaktningsövervakning inför byggande av ny kontorsbyggnad. Enheten för Arkeologi Rapport 2007:059. Malmö. Malmö Kulturmiljö Hadevik, C. Hammarstrand Dehman, K. & Serlander, D Malmö C nedre I samband med byggande av tunnel och ny stationsbyggnad. Enheten för Arkeologi Rapport 2008:030. Malmö Kulturmiljö. Helander, O Stadens historia Malmö Stads historia, andra delen. Opublicerat material Frejd, Joakim Rapport över arkeologisk förundersökning Schaktövervakning vid Hjälmarekajen, Malmö stad. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Frejd, Joakim Rapport över arkeologisk förundersökning Schaktövervakning inom fastigheten Scylla 2, Kvarteret Scylla, Malmö stad (fornlämning RAÄ 20). MK 253. Arkivrapport. Malmö Kulturmiljö. Frejd, J. 2010a. Kv. Nereus 1. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi rapport 2010:2. Frejd, J. 2010b. Bagers plats, Malmö. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi rapport 2010:8. Jardfelt, J Då benen inte finns. En osteologisk uppsats om hassel. Magisteruppsats Lunds universitet/ Historisk arkeologi. Kockum, J Centralplan - Järnvägshamnen Rapport över arkeologisk förundersökning. Malmö Kulturmiljö. Sarnäs, P Niagar 2 och 3 samt Hamnen 21:137. Arkeologisk förundersökning Sydsvenks Arkeologi rapport 2013:xx 6 Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147

15 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: Län: Kommun: Socken: Skåne Malmö Malmö Fastighet: Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147 Läge: Koordinatsystem: Ekonomiska kartan, blad 2C3e Sweref 99 TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH 70 M ö.h. -1,5 2,0 m Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 40 Antal arkeologtimmar: 189 Exploateringsyta: m² Platschef: Personal: Uppdragsgivare: Per Sarnäs Karina Hammarstrand Dehman, Lars Jönsson Malmö stad, Fastighetskontoret Fynd: Malmö Museer, MMA 78 Dokumentationsmaterial: Kostnader: :- Digitala foton, Intrasisprojekt förvaras i Malmö museers arkiv: 117:01 Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147 7

16 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU Joakim Frejd. 2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö kommun, FU Joakim Frejd & Elisabeth Rudebeck 3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 4. Norra Sandby ödekyrkogård. Sandby 68:1, Norra Sandby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 5. Bollerups säteri 3:5, fornlämning 13, Bollerups sn, Tomelilla kn. FU Per Sarnäs. 6. Bäckaskog 1:17, Kiaby sn, Kristianstad kn. FU Tony Björk. 7. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Tjörneröd Bertil Helgesson. 8. Tjörneröd och Högestad. Arkeologisk inventering och kulturmiljövärdering för vindbruksparker. Del Högestad Bertil Helgesson. 9. Östraby kyrka. Arkeologisk förundersökning i samband med golvomläggning Ing-Marie Nilsson. 10. Kronotorp 3, Augerum sn, Karlskrona kn. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 11. Citadellstaden 2:1, Landskrona stad, Landskrona kommun. Arkeologiska förundersökningar Joakim Frejd. 12. Limhamn 155:355 m.fl. Hyllie sn, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 13. Östra Centrum i Kristianstad. Fastigheten Kristianstad 4:4 m fl., Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Ing-Marie Nilsson. 14. Vintrie Park. Grav och gård, 4000 BC 1712 AD. Malmö kommun. Arkeologisk slutundersökning Kristian Brink & Karina Hammarstrand Dehman. 15. Näsby 35:1 och 35:4, Kristianstad sn, Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk utredning steg 1, 2013.Ulla Isabel Wolfe 16. Innerstaden 1:14 Skomakaregatan och Gyllenstjärna 29, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 17. Innerstaden 31:10, fornlämning 20, Malmö kommun, Malmö stad. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs. 18. Näsby 35:47, Kristianstad, Kristianstad kn. AU Tony Björk. 19. Torsken 1, Benmöllan 1 & Hamnen 21:147, Malmö stad, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Per Sarnäs.

17