Christer Karlsson (S) Diana Svensk (S) Björn Gustafsson (V) 1-5 Knut Åmark (M) Enar Svensson (C) Roger Synnerdahl (FP) Sekreterare...

Transkript

1 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Plats och tid Wennerbergsrummet, ajournering , kl. 13:00-17:40 Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Jeanette Wångdahl (S) (ordförande) Rolf Andersson (S) (vice ordförande) Marianne Bonnevier (MP) Johan Lundberg (V) 1-5 Kenneth Svensson (M) (2:e vice ordförande) Jerry Nyberg (KD) Greger Ulleryd (FP) Björn Gustafsson (V) 6-12 ersätter Johan Lundberg (V) Christer Karlsson (S) Diana Svensk (S) Björn Gustafsson (V) 1-5 Knut Åmark (M) Enar Svensson (C) Roger Synnerdahl (FP) Linda Lundström Fredrik Hasselgren 1-3 Jan Westin Lars-Göran Färdig 1-7 Thomas Björkståhl 1-7 Pernilla Bratt Lisa Thorstensson Greger Ulleryd (L) Justeringens plats och tid Stadshuset, :30 Protokollet omfattar 1-12 Underskrifter Sekreterare... Kerstin Lööf Ordförande.... Jeanette Wångdahl (S) Justerande.... Greger Ulleryd (L) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 1 of 54

2 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Blad 2 Teknisk servicenämnd ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Teknisk servicenämnd Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för Teknisk Service protokollet Underskrift... Kerstin Lööf Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 2 of 54

3 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd ÄRENDELISTA 1 Verksamhetsberättelse 2015, teknisk servicenämnd 2 Begäran om resultatöverföring från 2015 till 2016, teknisk servicenämnd 3 Begäran om ombudgetering från 2015 till 2016, teknisk servicenämnd 4 Nya utökade verksamhetsområden, Råda källa/råda mosse, Mellby samt Sjölunda 5 Motion (FP) ett energibolag med flera alternativ. 6 Begäran om omdisponering investeringsbudget 2016, teknisk servicenämnd, nämndens disponering 7 Information - Bredband Förändrat insamlingssystem för hushållsavfall 9 Information - Reningsverket 10 Anmälan av delegationsbeslut 11 februari Anmälningar 11 februari Redovisning av deltagande i förrättning Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 3 of 54

4 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Verksamhetsberättelse 2015, teknisk servicenämnd (TSN 2015/83) Beslut Teknisk servicenämnd beslutar att godkänna verksamhetsberättelser för år 2015 för överlämnande till kommunstyrelsen med förändringen att Elnäts uppgift om intäkter avseende transport av högspänd energi för år 2015 ändras från tkr till tkr. Teknisk servicenämnd beslutar att godkänna investeringsredovisning år 2015 Teknisk servicenämnd för överlämnande till kommunstyrelsen. Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning Teknisk Service har upprättat verksamhetsberättelse avseende år 2015 för verksamheterna Lidköpings Bredband, Lidköping Elnät, Vatten-Avlopp och Renhållningen. Expedieras till Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse 2015, teknisk servicenämnd Verksamhetsberättelse 2015 teknisk servicenämnd till egna nämnden Verksamhetsberättelse 2015 teknisk servicenämnd till KF Investeringsredovisning år 2015 Teknisk servicenämnd Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 4 of 54

5 Ekonomi Driftsredovisning, mnkr Teknisk servicenämnd Resultaträkning Intäkter 186,1 195,3 202,9 Kostnader -185,5-197,3-195,0 Nettokostnad, resultat 0,6-2,0 7,9 Budgetavvikelse 0,6-2,0 7,9 Ekonomiskt resultat Verksamheternas ekonomi, mnkr Teknisk servicenämnd Nettokostnader Budget Budgetavvikelse Lidköpings Bredband 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lidköping Elnät 0,7-4,3-6,8 0,0 6,8 Renhållningen -1,2 5,6-1,0 0,0 1,0 Vatten-Avlopp 1) 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 Teknisk service stab 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -0,6 2,0-7,9 0,0 7,9 1) Bokfört resultat för Vatten-Avlopp år 2015 är 0 tkr. I detta resultat ingår att Vatten-Avlopp år 2015 har ökat skulden (förutbetalda intäkter) till VA-kollektivet, dvs. minskat intäkterna med tkr. Intäkter och kostnader per enhet år 2015, mnkr Teknisk servicenämnd Resultaträkning Enhet Kostnader 2015 Intäkter 2015 Nettokostnad, resultat 2015 Budgetavvikelse 2015 Elnät -85,7 92,6 6,8 6,8 Lidköpings Bredband -18,3 18,4 0,0 0,0 Vatten och Avlopp -51,1 51,1 0,0 0,0 Renhållningen -39,8 40,8 1,0 1,0 Summa -195,0 202,9 7,9 7,9 Page 5 of 54

6 Ekonomiskt resultat 2015 Lidköpings Bredbands resultat beror bland annat på: högre intäkter för abonnemang lägre intäkter för kommunbidrag och kommunala bredbandsavgifter lägre kostnader för hyra av andra nät lägre kostnader för personal högre kostnader för administration högre kostnader för avskrivningar lägre övriga driftkostnader Lidköping Elnäts överskott beror bland annat på: lägre nätintäkter lägre kostnader för regionnätsavgifter lägre kostnader för nätförluster högre kostnader för övriga driftkostnader lägre kostnader för förebyggande underhåll lägre kostnader för administration lägre kostnader för avskrivningar och räntor Renhållningens överskott beror bland annat på: högre intäkter för källsorterat material lägre intäkter för deponi högre kostnader för bortforsling av hushållsavfall lägre kostnader för avskrivningar högre kostnader för deponi lägre kostnader för avfallsförbränning Vatten-Avlopps resultat beror bland annat på: lägre intäkter för anläggningsavgifter högre intäkter för brukningsavgifter högre skuld till kunderna (förutbetalda intäkter), dvs. minskning av de totala intäkterna högre intäkter för tilläggsavgifter och slamavgifter högre kostnader för administration och konsulttjänster högre kostnader för avloppsverken och vattenverken lägre kostnader för ledningsnätet lägre kostnader för avskrivningar och räntor Page 6 of 54

7 Nyckeltal och verksamhetsmått Nyckeltal Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Lidköping Elnät Regionnät Medelpris, öre/kwh 7,09 6,90 7,26 6,88 Lokal inmatning Medelpris, öre/kwh 2,70 2,70 2,70 2,60 Transport av högspänd energi Medelpris, öre/kwh 12,40 11,69 12,80 12,03 Transport av lågspänd energi Medelpris, öre/kwh 24,95 26,86 26,50 27,19 Vatten-Avlopp Energiförbrukning kwh/m3 0,46 0,36 0,50 0,48 Svinn % 8,74 6,70 5,00 1,54 Page 7 of 54

8 Verksamhetsmått Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Lidköpings Bredband Totalt antal kontrakt varav ADSL varav fiber varav TV Nedlagd fiberkabel i år, km Totallängd fiberkabel, km Lidköping Elnät Regionnät Kostnader, tkr Energiuttag, MWh Lokal inmatning Kostnader, tkr Energiuttag, MWh Nätförluster Kostnader, tkr Energiuttag, MWh Transport av högspänd energi Intäkter, tkr Energiuttag, MWh Antal kunder Transport av lågspänd energi Intäkter, tkr Energiuttag, MWh Antal kunder Renhållningen Hushållsavfall, ton Värmeverket Återvinning, ton Glas Papper Kartong Metall Plast Batterier 9 9,4 12 9,3 Verksamhetsavfall fr Lidköping, ton Värmeverket Kartåsen Vatten-Avlopp Debiterad mängd renvatten, tm Leveransavbrott, renvatten Avloppstopp Kommentarer bredband: Efterfrågan på fast bredband till hushåll och företag är stort. Med ett utökat investeringsanslag 2015 har fler hushåll och företag fått bredband via stadsnätet än vad som tidigare beräknats. Antalet ADSL anslutningar minskar då de som får tillgång till fiberanslutning över stadsnätet väljer det alternativet. Inom några år är det möjligt att ADSL inte ska vara en tillgänglig tjänst i stadsnätet. Till 2015 års utgång har det installerats 850 km fiberkabel. Under 2016 kommer det i stadsnätet finnas mer än 1000 km fiberkabel. Page 8 of 54

9 Investeringsredovisning år 2015 Teknisk servicenämnd Nr Belopp i tkr Investeringsredovisning, tkr Objekt Totalkalkyl, tkr Prognos för total nettoinvestering, tkr Budget 2015 *, tkr Nettoinvestering 2015, tkr Avvikelse 2015, tkr Lidköping Elnät 1. Inventarier Mätvärdesinsamling Serviser Reinvestering landsbygd 5. Övriga objekt tätort kv Lidköpings tätort 7. Exploateringsområde Ombyggnad av Elnäts verksamhetslokaler på Sockerbruksgatan Ombyggnad/inbyggnad huvudstation Summa Lidköping Elnät Page 9 of 54

10 Investeringsredovisning, tkr Totalkalkyl, tkr Prognos för total nettoinvestering, tkr Budget 2015 *, tkr Nettoinvestering 2015, tkr Avvikelse 2015, tkr Nr Objekt Lidköpings Bredband 10. Anslutningar Företag Anslutningar kommunala verksamheter 12. Kanalisation stadskärna 13. Kanalisation landsbygd 14. Reinvestering nätstationer 15. Exploateringsområd e 16. Anslutningar privatpersoner, tätort Bredband på landsbygd i samband med föreningar 18. Inventarier Summa Lidköpings Bredband Page 10 of 54

11 Investeringsredovisning, tkr Prognos för total nettoinvestering, tkr Nettoinvestering 2015, tkr Nr Objekt Totalkalkyl, tkr Budget 2015 *, tkr Avvikelse 2015, tkr Vatten-Avlopp 19. VA-verken ombyggnad 20. Yttre VAanläggningar, pumpstationer mm. 21. VA-ledningar Exploateringsområde Serviser Uppgradering/- reinvestering avloppsreningsverk 25. Nya verksamhetsområde 26. UV-ljus samt renovering av filter vattenverket Ledningsbyggnation på Kålland 28. Mobilt system för brutet vatten Summa Vatten- Avlopp Page 11 of 54

12 Investeringsredovisning, tkr Prognos för total nettoinvestering, tkr Nettoinvestering 2015, tkr Nr Objekt Totalkalkyl, tkr Budget 2015 *, tkr Avvikelse 2015, tkr Renhållningen 29. Bilar och maskiner Kartåsens avfallanläggning Återvinningscentral på Kartåsens avfallsanläggning Summa Renhållningen Kvarvarande medel ur till nämndens disposition ** Summa Teknisk Servicenämnd * Inklusive eventuella ombudgeteringar, tilläggsanslag, förskotteringar och omdisponeringar ** Medel till nämndens disposition, beviljat 550 tkr till Elnät för ombyggnation av Elnäts verksamhetslokaler på Sockerbruksgatan 17, beviljat 350 tkr till Vatten-Avlopp för investeringsobjekt mobilt system för brutet vatten. Ursprungliga medel till nämndens disposition uppgick till tkr Beskrivning av objekten (kortfattad) Lidköping Elnät 1. Investering i inventarier fristående från eldistributionsanläggning. Utfall år 2015: exempelvis släpkärra och möbler. 2. Reinvestering i system/enheter för insamling av mätvärden 3. Investering för tillkommande kundanläggningar. 4. Reinvestering i landsbygdsnät. Utfall år 2015: exempelvis kablifiering Nolegården-Höberga-Månslunda, Kablifiering Stenhammar - Tolsjö, Kablifiering Spiken 5. Reinvestering och upprustning av tätortsnät. Utfall år 2015: exempelvis kabel Gösen-Ridhuset, nätstation Vänersvik, nätstation Eldaregatan. 6. Reinvestering av 40 kv kabel i Lidköpings tätort, utfall år 2015 del av delsträcka 2: sträckan mellan fördelningsstationerna Gösen och Grepen 7. Utbyggnad av elnätet på exploateringsområde. Utfall år 2015: exempelvis Sjölunda 8. Ombyggnad av Elnäts verksamhetslokaler på Sockerbruksgatan Ombyggnad och inbyggnad av fördelningsstationen i kvarteret Städet, Västra Hamnen. Lidköpings Bredband 10. Fiberanslutningar till företag. 11. Fiberanslutningar till kommunala verksamheter inom kommunen. Page 12 of 54

13 12. Nedlagd kanalisation när andra förvaltningar/enheter utför grävarbeten i stadskärna. 13. Kanalisation på landsbygd när andra exempelvis föreningar eller enheter förlägger/gräver ner annan infrastruktur. 14. Reinvestering i nätstationer och utrustning. 15. Fibernät i exploateringsområden. 16. Fiberanslutningar till privatpersoner i tätorter. 17. Fibernät på landsbygd exempelvis i samband med föreningar. 18. Investering i inventarier fristående från fibernät, Utfall år 2015: kabelvagn och dämpningsmätare Vatten-Avlopp 19. Löpande reinvestering/ombyggnad av avloppsreningsverk och vattenverk. 20. Reinvestering/ombyggnad av yttre VA-anläggningar, pumpstationer mm. 21. Reinvestering och nyetablering av ledningsnät inom verksamhetsområde samt överföringsledningar. 22. Nybyggnation av VA-nät inom och i angränsning till exploateringsområde. 23. Avser nya V-A anslutningar. 24. Uppgradering, reinvestering av avloppsreningsverk i kvarteret Släggan Västra hamnen, objektet utgår. 25. Etablering av nytt ledningsnät i tillkommande verksamhetsområde. 26. Installation av UV-ljus samt filterrenovering på vattenverket. 27. Ledningsbyggnation på Kålland med anledning av VA-föreningar. 28. Mobilt system för brutet vatten. Renhållningen 29. Renhållningsfordon inkl. utrustning för avfallshämtning, anläggningsmaskiner till avfallsanläggning Utfall år 2015: exempelvis sopbil, indentifieringsutrustning, containers 30. Ny- och reinvestering i Kartåsens avfallsanläggning, Utfall år 2015 exempelvis trafikomföring, sorteringsplatta 31. Nybyggnation av återvinningscentral på Kartsåsens avfallsanläggning 32. Medel till nämndens disposition, beviljat 550 tkr till Elnät för ombyggnation av Elnäts verksamhetslokaler på Sockerbruksgatan 17, beviljat 350 tkr till Vatten-Avlopp för investeringsobjekt mobilt system för brutet vatten. Ursprungliga medel till nämndens disposition uppgick till tkr Kommentarer till eventuella avvikelser mellan budget 2015 och utfall 2015 Lidköping Elnät 1. Mindre inköp än budgeterat 2. Leveransförsening 3. Färre anslutningar än budgeterat 4. Fler samförläggningar än budgeterat 5. Leveransförsening nätstation Sandstenen 6. Projekt ej klart pga. försenad upphandling 7. Färre exploateringsområden än budgeterat 8. Fördyrat till viss del pga. byggnadskonstruktion 9. Projektet försenat pga. försenad upphandling Lidköpings Bredband 10. Större efterfrågan än budgeterat 11. Mindre efterfrågan än budgeterat Page 13 of 54

14 12. Färre grävningsprojekt än budgeterat 13. Färre grävningsprojekt än budgeterat Minskad exploateringstakt 16. Större efterfrågan än budgeterat 17. Större efterfrågan än budgeterat 18. Vatten-Avlopp 19. Färre projekt genomförda än budgeterat Försenade projekt 22. Försenade projekt 23. Färre anslutningar än budgeterat 24. Projektet utgår till största delen 25. Senarelagt 26. Projektet senarelagt till viss del 27. Otillräcklig budget. 28. Renhållningen Projekteringsarbete avseende ny lakvattenrening senarelagt, utföres våren Projektet ej helt klart, återstående del utföres våren Page 14 of 54

15 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Begäran om resultatöverföring från 2015 till 2016, teknisk servicenämnd (TSN 2015/84) Beslut Nämnden hemställer att få resultatöverföring med tkr från år 2015 till år 2016 samt att fördelningen per enheter inom teknisk servicenämnd fastställs enligt sammanställning Resultatöverföring Teknisk servicenämnd Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning Teknisk Service har upprättat förslag till resultatöverföring av 2015 års resultat för verksamheterna Lidköpings Bredband, Lidköping Elnät, Vatten-Avlopp och Renhållningen. Expedieras till Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Begäran om resultatöverföring från 2015 till 2016, teknisk servicenämnd Resultatöverföring Teknisk servicenämnd Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 15 of 54

16 Resultatöverföring Teknisk servicenämnd Begäran av resultatöverföring Belopp i tkr Kostnadspost/del av verksamhet Belopp, tkr Motivering Lidköpings Bredband 41 Lidköping Elnät Enligt regelverk, balansräkningsenhet Vatten-Avlopp 0 Enligt regelverk, balansräkningsenhet Renhållningen Enligt regelverk, balansräkningsenhet Summa begärd resultatöverföring Page 16 of 54

17 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Begäran om ombudgetering från 2015 till 2016, teknisk servicenämnd (TSN 2015/85) Beslut Teknisk servicenämnd hemställer om att få ombudgetera tkr från investeringsbudget för år 2015 till investeringsbudget för år 2016 samt att fördelningen per enheter och objekt inom teknisk servicenämnd fastställs enligt sammanställning Ombudgetering av investeringsbudget Teknisk servicenämnd Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning Teknisk Service har upprättat förslag till ombudgetering från investeringsbudget för år 2015 till investeringsbudget för år 2016 avseende verksamheterna Lidköpings Bredband, Lidköping Elnät, Vatten-Avlopp och Renhållningen. Expedieras till Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Begäran om ombudgetering från 2015 till 2016, teknisk servicenämnd Ombudgetering av investeringsbudget Teknisk servicenämnd Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 17 of 54

18 Ombudgetering av investeringsbudget Teknisk servicenämnd Begäran av ombudgetering Belopp i tkr Investeringsobjekt Belopp, tkr Motivering Lidköping Elnät 40 kv Lidköpings tätort Projektet försenat till viss del pga. försenad upphandling, väntas slutföras 2016 Ombyggnad/inbyggnad huvudstation Projektet försenat till viss del pga. försenad upphandling, väntas slutföras Övriga objekt tätort 257 Senarelagt projekt nätstation Sandstenen, väntas slutföras 2016 Lidköpings Bredband Vatten-Avlopp VA-verken ombyggnad VA-ledningar Exploateringsområde UV-ljus samt renovering av filter vattenverket Förbehandling råvatten. Projektet senarelagt, väntas slutföras Ledningsomläggning i samband med rondellbyggnation samt omläggning råvattenledning ej helt slutförda, väntas slutföras Exploateringsområde exempelvis Garpgatan och Sjölunda Etapp 2 ej helt utförda, väntas slutföras Projektet senarelagt till viss del, avslutas Renhållningen Kartåsens avfallanläggning Återvinningscentral på Kartåsens avfallsanläggning 200 Projekteringsarbete avseende ny lakvattenrening senarelagt, utföres våren Projektet ej helt klart, återstående del utföres våren 2016 Summa begärd ombudgetering till Total investeringsbudget 2015 * Andel ombudgeteringar ,9% * Inklusive eventuella ombudgeteringar, tilläggsanslag, förskotteringar och omdisponeringar Page 18 of 54

19 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Nya utökade verksamhetsområden, Råda källa/råda mosse, Mellby samt Sjölunda (TSN 2015/66) Beslut Teknisk servicenämnd beslutar föreslå kommunfullmäktige att utöka verksamhetsområde för vatten och avlopp (spill- samt dagvatten) vid Råda källa/råda mosse samt Mellby, samt utökning av verksamhetsområdet för vatten och avlopp (spill-samt dagvatten) i anslutning till nytt planområde för Sjölunda enligt bifogade ritningar. Sammanfattning Råda källa/råda mosse: Flera av fastigheterna i området är idag belägna inom gällande skyddsområde för vattentäkt och kommer även i framtida förslag vara belägna inom skyddsområde. Idag har samtliga fastigheter enskilda avloppsanläggningar. Flertalet fastigheter har egna vattentäkter/brunnar och någon enstaka fastighet är idag inkopplad direkt på råvattenledningen vid Råda källa. Det är olämpligt, ur ett säkerhetsperspektiv, att enskilda abonnenter har egna vattentäkter med okontrollerat uttag, samt enskilda avloppsanläggningar som filtreras inom kommunens skyddsområde för grundvatten. För att trygga framtida vattenkvalitén bör området anslutas till kommunens nät. Mellby: Kommunen har antaget en ny plan för byggnation av småhus i Mellby samhälle. Verksamhetsområdet för vatten samt avlopp bör därmed utökas enligt antaget planområde. Sjölunda: Kommunen har antaget en ny plan för byggnation av småhus i Sjölunda. Verksamhetsområde för vatten samt avlopp bör därmed utökas enligt antaget planområde. Expedieras till Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Nya, utökade verksamhetsområden, Råda källa/råda mosse, Mellby samt Sjölunda Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 19 of 54

20 Page 20 of 54

21 Page 21 of 54

22 Page 22 of 54

23 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Motion (FP) ett energibolag med flera alternativ. (TSN 2015/78) Beslut Lidköping Elnät är en enhet under Teknisk service, vars verksamhet är att distribuera elenergi, därav har Elnät ingen elhandel vilket också förhindras av ellagen. Teknisk service och Lidköping Elnät berörs därav inte av den inkomna motionen Ett energibolag med flera alternativ. Expedieras till Kommunfullmäktige Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse (FP) ett energibolag med flera alternativ. Inkommen motion (FP) ett energibolag med flera alternativ Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 23 of 54

24 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Begäran om omdisponering investeringsbudget 2016, teknisk servicenämnd, nämndens disponering (TSN 2016/3) Beslut Teknisk servicenämnd beslutar att anslå 175 tkr ur investeringsmedel till nämndens disposition år 2016, till Lidköpings Bredband för investeringsobjekt skarvvagn. Teknisk servicenämnd beslutar att anslå 370 tkr ur investeringsmedel till nämndens disposition år 2016, till Lidköpings Bredband för investeringsobjekt Lagertält. Sammanfattning Lidköpings bredband har behov av att investera i en svetsvagn. Svetsvagnen används i fält när vi skarvar fiberkablar i brunnar och gatuskåp. Kabeländarna och skarvboxarna lyfts in i vagnen där det är rent, varmt och torrt. För att lyckas med en skarv vintertid krävs det att det finns möjlighet att värma kablarna och skarvboxarna till plusgrader. Avbrottstiden vid avgrävning av kabel andra oplanerade händelser kommer att förkortas. Lidköpings bredband har behov av att investera i ett lagertält. På Sockerbruksgatan där Elnäts och Bredbands förrådsverksamhet finns är lokalerna för små. Fiberkabel och kanalisation i form av rör ligger ute och utsätts för kyla, fukt och solens strålar. Mantelmaterialet i markkabel och mark-rör bryts ner av solens uv-ljus. På vintern gör snö, is, kyla och fukt att lagerlagda produkter inte kan användas eller i värsta fall måste förstört material kasseras. Med ett lagertält kan materialet skyddas från sol, fukt och is. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Begäran om omdisponering investeringsbudget 2016, teknisk servicenämnd, nämndens disposition Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 24 of 54

25 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Information - Bredband 2016 Sammanfattning Egna Lokaler Lidköpings bredband är sedan 2007 en egen enhet inom Teknisk service. Vi är idag 9 personer inom enheten. Fyra har sina arbetsplatser i Stadshuset och fem är stationerade på Sockerbruksgatan. Vi har länge haft viljan att samla hela enheten på samma ställe. I december 2015 fick vi tips från Näringslivsfastigheter att det fanns passande lokaler på Plastgatan 2. Vi hyr från den 1 mars 210 kvm kontor och 150 kvm kallförråd av Nordic Hanger. Fiberföreningar Lidköpings 10 fiberföreningar börjar bli klara med sina nät. Tillsammans med fiberföreningarna gör vi nu en dokumentation av deras verksamhetsområde. Syftet är att vi ska ha hundra koll på att det inte finns några fastigheter mellan föreningarna, alla ska få erbjudande om bredbandsanslutning. Samtidigt kommer vi att fortsätta diskussionen om att hyra svartfiber genom föreningens område. Fräsning Trencing I november fick vi godkänt av Park och Gata samt SBN att temporärt använda oss av fräsning eller trencing för utbyggnaden av stadsnätet. Under januari kommer upphandlingsunderlag skrivas för att ta i offerter på dessa grävtekniker. Upphandlingen kommer att ligga på Visma under februari mars. Intresserade företag kommer att få räkna på ett typområde om 145 enfamiljsvillor, 100 % av villorna ska få kanalisation framdraget till fastighetsgränsen, 60 % av hushållen får fiber installerade in i huset. De anbudsgivarna som lämnar fördelaktigaste offerterna kommer vi skriva ramavtal med. Byggplaner 2016 I samband med att VA föreningen i Örslösa bygger sitt nät bygger vi till angränsande hushåll. I Vinninga kommer vi att bygga två etapper som vi når från grönområden, resten får vänta tills vi har klart med upphandling av fräsning/trencing. I Ulriksdal bygger vi ett nytt område som angränsar till de områden som vi byggde under Så fort vi har klart med entreprenör som fräser/trencing kommer vi att projektera områden i centrala Lidköping. Fyra nya tekniknoder och fyra nya 192fiberskablar byggs Q1Q2 för att stärka stamnätet. Vår största tekniknod kommer att byggas om helt under 2016 samt en av de större inplaceringarna kommer att överges. Beslut Informationen läggs till protokollet. Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 25 of 54

26 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Förändrat insamlingssystem för hushållsavfall (TSN 2016/5) Beslut Teknisk Servicenämnd föreslår kommunfullmäktige att besluta om att införa separat insamling av matavfall och förpackningar för att öka återvinningsgraden av hushållsavfall i kommunen. Vidare beslutar nämnden att förorda Optisk sortering, allt i enlighet med Teknisk Service slutsats i bifogat beslutsunderlag. Inför vidare investeringsberedning av ärendet i KS och KF, beslutar nämnden att ge förvaltningen i uppdrag att komplettera bifogad utredning med en extern bedömning av hur taxan för avfallshämtning i Lidköpings kommun påverkas av införandet av optisk sortering införs samt att ett detaljerat investeringsunderlag tas fram. Reservation Alliansen reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning Renhållningens slutsats om val av insamlingssystem i Lidköping: Tvåkärlssystemet: Renhållningen anser att tvåkärlssytemet inte är lämpligt som nytt insamlingssystem i Lidköping med anledning av att kombinationen av försämrad arbetsmiljö för chauffören och omöjligheten till insamling av förpackningar vid fastigheten. Fyrfackssystemet: Renhållningen anser att fyrfackssytemet inte är lämpligt som nytt insamlingssystem i Lidköping med anledning av att kombinationen av försämrad arbetsmiljö för chauffören, de många enskilda vägar i Lidköping som inte har bärighet för de tunga fordonen och kostnadsökningen. Samt att systemet inte lämpar sig för flerbostadshus. Viktigt att poängtera är att totalkostnaden för fyrfackssystemet inte blir rättvis i jämförelse med främst optisk sortering. Detta pga att det i underlaget till beräkningarna antagits att inga fyrfackskärl skall ställas ut vid flerbostadshus. Sweco har i sin utredning istället valt att använda 140 liters kärl för matavfall och befintligt kärl för restavfall. Det innebär en kärlkostnad på 500 kr/st per extra matavfallskärl istället för 1500 kr/st för fyrfackskärlen. Totalkostnaden blir inte rättvis då ingen insamling av förpackningar i fyrfackskärl erbjuds vid flerbostadshusen. Optisk sortering: Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 26 of 54

27 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Teknisk servicenämnd Renhållningen anser att Optisk sortering lämpar sig som nytt insamlingssystem i Lidköping. Detta med anledning av att både arbetsmiljön och införandet av systemet blir i princip oförändrad med nolläget. Systemet kan införas i hela kommunen i ett snabbare förlopp eftersom samma bilar kommer att användas och hämtplatser och vägar inte behöver ses över i samma omfattning. Systemet kan även direkt införas på flerbostadshus utifrån deras gällande förutsättningar med utrymme i soprum och liknande. Efter att sorteringsutrustning/soppåsar distribuerats ut till hushållen kan de omgående påbörja sorteringen då inga extra- eller specialkärl behövs. Efter ett samrådsmöte med de större fastighetsägarna i Lidköping den 1 december lämnades följande synpunkter: Optisk sortering, dvs insamling i olikfärgade påsar är det system som skulle fungera bäst för flerbostadshusen i Lidköping då många byggt om eller tagit bort sina soprum. Kan då sorteringen ske i lägenheten och samma kärl som idag användas innebär detta ingen förändring för fastighetsägarna. Renhållningen tror att om fastighetsägare av flerbostadshus har en positiv inställning till systemet är det lättare att få dem att hjälpa till i arbetet med att få en fungerande sortering. D.v.s. påverka de boende att sortera rätt, distribuera soppåsar och liknande. Ajournering 16:50-17:00 Yrkande Kenneth Svensson (M) med instämmande av Jerry (KD), Greger Ulleryd (L), Knut Åmark (M), Enar Svensson (C) och Roger Synnerdahl (L) yrkar på att förvaltningen tar fram en förstudie med fördjupad kalkyl för optisk sortering innan ärendet kan skickas vidare till kommunstyrelsen Rolf Andersson (S), Marianne Bonnevier (MP), Christer Karlsson (S), Diana Svensk (S), Björn Gustafsson (V) yrkar bifall till förslag till beslut enligt tjänsteskrivelsen. Proposition Ordföranden ställer proposition på Rolf Andersson (S) med fleras yrkande mot Kenneth Svensson (M) med fleras yrkande och finner att nämnden beslutar enligt förslag till beslut enligt tjänsteskrivelsen. Beslutsunderlag Förändrat insamlingssystem avfall Utredning insamlingssystem Lidköping Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 27 of 54

28 UTREDNING INFÖRANDE AV NYTT INSAMLINGSSYTEM RENHÅLLNINGEN Page 28 of 54

29 Innehåll Inledning... 2 Insamling av matavfall i separata kärl med papperspåse... 3 Insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering... 4 Insamling av förpackningar, tidningar, matavfall och brännbart i flerfackskärl... 5 Merkostnader... 6 Kommunernas hantering idag, Nolläget Jämförelse Insamlingssystem för hushållsavfall Sammanställning av huvudsystem för hushåll Kostnadsbedömning av de olika alternativen Underlag för beräkningar Underlag för kostnadskalkyl Avfallskärl Avfallspåsar och sorteringsbehållare Insamling Omlastningsplats Behandlingsavgifter Optisk sorteringsanläggning Information och projektledning Sammanställning Tabell Tabell Sammanfattande kommentarer Renhållningens slutsats om val av insamlingssystem i Lidköping Page 29 of 54

30 Inledning Lidköpings kommun har i en nyligen antagen renhållningsordning uppsatt mål inom avfallshanteringen som bl.a. omfattar omhändertagande av kommunens matavfall. Senast 2014 ska beslut vara fattat utifrån nationella och regionala mål om biologisk behandling av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Ovanstående utgör bakgrund till denna utredning, som genomförs för att kartlägga och tydliggöra vilket alternativ som kommer ligga som förslag till beslut av insamlingssystem i Lidköpings kommun. De vanligaste insamlingssystemen för källsorterat matavfall från hushåll är följande: 1 Två separata kärl, ett för matavfall och ett för brännbart avfall. 2 Flerfackskärl, där olika fraktioner sorteras i kärl som är uppdelade i flera fack 3 Insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering Den största praktiska skillnaden mellan de tre olika systemtyperna är att system 1 och 2 kräver förändringar hos abonnenten (utrymme för två kärl etc.) samt en annan typ av sopbilar med flera fack, medan man med system 3 kan använda befintliga fordon och behållare. System 3 kräver dock tillgång till en central sorteringsanläggning. Den optiska sorteringsanläggningen är en tjänst som antingen kan handlas upp eller byggas för den egna kommunens avfall Förslag till beslut kommer att baseras främst på möjligheten att införa samma insamlingssystem i hela kommunen, att vägnätets bärighet möjligtvis inte klarar tyngre fordon samt att befintliga kärl och tömningsintervall kan behållas. 2 Page 30 of 54

31 Insamling av matavfall i separata kärl med papperspåse Det vanligaste systemet i Sverige för insamling av utsorterat matavfall och brännbart avfall är separata kärl för respektive fraktion. Systemet innefattar alltså inte förpackningar och tidningar. För dessa fraktioner krävs kompletterande system motsvarande de som finns idag med återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Tvåkärlssystem skulle kunna vara ett passande insamlingssystem för Lidköping kommun och lämpar sig för såväl villor, flerbostadshus, fritidsboende och verksamheter. Villahushåll Den vanligaste kärlstorleken för matavfall som används för villor är 140 liter, 190 liter före-kommer men i mindre omfattning. I ett fåtal kommuner används andra kärlstorleker såsom 80, 120 och 130 liter. De flesta kommuner använder ventilerade eller perforerade kärl. Flerbostadshus Eftersom kärl vid flerbostadshus ofta står placerade inomhus i soprum är de generellt av tät konstruktion, men även användning av ventilerade kärl förkommer. I vissa kommuner används kärl med öppna lock i soprum för att erhålla god ventilation. I system med separata kärl är papperspåse vanligast förekommande vid sortering i hushåll ( ventilerat system ). Bioplastpåse är näst vanligast och i några få kommuner används vanliga plastpåsar. Fordon Tvåkärlssystem kräver en annan typ av sopbilar med flera fack. Arbetsmiljö Vid tömning av matavfallskärl vid tvåkärlssystemet berörs såväl den fysiska som mikrobiella arbetsmiljön. För att minimera den fysiska belastningen för hämtningspersonalen bör alltför stora och tunga matavfallskärl med endast två hjul undvikas. Enligt rekommendation bör matavfallskärlets storlek vara av max 140 liter för bästa arbetsmiljö. Vid användning av större kärl bör de utrustas med fler än två hjul. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma den mikrobiella arbetsmiljön vid hämtning av kärl med baklastande fordon. Detta eftersom insamlingspersonalen vid tömning kommer närmare i kontakt med matavfallet än vid användning av sidlastare. Tekniska åtgärder för att minska exponering för bioaerosoler (mikroorganismer) utgörs till exempel av hög inlastningshöjd, fjärrkontroll, plastgardiner och ventilationssystem på fordon. 3 Page 31 of 54

32 Insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering Optisk sortering innebär att kunden sorterar säck- och kärlavfallet i hemmet, t.ex. tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, matavfall och brännbart avfall. Systemet bygger på att avfall sorteras i olikfärgade påsar i hushållen, en färg för varje fraktion. Idag är det vanligast bland de kommuner som har optisk sortering med två stycken fraktioner men det finns en anläggning i Sverige, Eskilstuna, som samlar in och sorterar sex stycken. Tekniskt sett kan systemet idag hantera obegränsat antal fraktioner men ett maxantal sätts utifrån vad som är möjligt att införa av pedagogiska skäl. De olikfärgade påsarna läggs i samma kärl och transporteras till en anläggning där de sorteras med hjälp av ett optiskt öga som läser av färgen på påsarna. Sorteringsanläggning består av: Mottagningsficka Sorteringstransportörer Avslagarenheter Mottagningstransportörer Elsystem Kontroll och övervakningssystem Villahushåll och flerbostadshus Optisk sortering passar för såväl villahushåll, flerbostadshus samt fritidshus. Vid optisk sortering i två fraktioner sorterar avfallslämnaren matavfallet i en plastpåse av specifik färg, restavfallet läggs i valfri plastpåse. Övriga förpackningsfraktioner samlas in via ÅVS eller annan typ av FNI. Vid sortering i fler fraktioner än två sorteras avfallet i fler färger för respektive fraktion. Alla färgade avfallspåsar lämnas i befintligt avfallskärl. För att soppåsen ska hålla ihop vid sorteringen rekommenderas att plastpåsen försluts med dubbelknut. Fordon Befintlig fordonspark kan användas och inga speciella krav på insamlingsfordon krävs. Arbetsmiljö Införande av optisk sortering innebär ingen förändring av arbetsmiljön för hämtningspersonalen. Eftersom hämtning och tömning sker i täta plastpåsar utsätts insamlingspersonalen för mindre mikrobiellt damm jämfört med insamling i papperspåse i separata kärl. 4 Page 32 of 54

33 Insamling av förpackningar, tidningar, matavfall och brännbart i flerfackskärl Villahushåll Insamling via fyrfackssystem innebär att villahushållen sorterar sitt avfall i två större kärl, vanligtvis 370 liters, uppdelade i fyra fack vardera. Kärlen delas av med insatsbehållare och mellanväggar som bildar fack av olika volym, ofta två mindre och två större i varje kärl. Insamlade fraktioner är tidningar, pappersför-packningar, metallförpackningar, plastförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, matavfall och brännbart avfall. För förpackningar och tidningar används inga påsar utan fraktionerna läggs direkt ner i respektive fack. Flerbostadshus System med flerfackskärl tillämpas endast hos villahushåll och blir därför ett huvudsystem i de kommuner där villor är i majoritet. Ofta kompletteras systemet med separata kärl för källsortering av matavfall i flerbostadshus och verksamheter. Fordon Avfallshämtningen sker med ett fyrfacksfordon där tömningen av de fyra fraktionerna i det ena kärlet vanligen sker varannan vecka och fraktionerna i det andra kärlet var fjärde till var sjätte vecka. De fordon som krävs för detta system är större än de som används idag. För tömning av kärl med fyra fraktioner krävs specialbil, så kallad flerfacksbil. Fordonet har genomgått flera uppgraderingar sedan introduktion på marknaden. Den senaste versionen är baklastande för samtliga fraktioner. Fordonet klarar av kärl från 80 till 660 liters storlek och alla bilens fyra fack är komprimerande. Arbetsmiljö Vid tömning av flerfackskärl berörs såväl den fysiska som mikrobiella arbetsmiljön. Flerfackskärl hade ursprungligen två hjul men har numera oftast tre hjul vilket underlättar insamlingspersonalens fysiska arbetsmiljö. Eftersom avfall ibland dammar bör personalen undvika att stå nära vaggan vid tömning. Det kan underlättas med hjälp av till exempel användning av fjärrkontroll. Systemet är vanligast i Skåne, men finns i ett 30-tal kommuner i Sverige. 5 Page 33 of 54

34 Merkostnader Merkostnad för system med separata kärl Nedan redovisas poster för merkostnad vid införande samt löpande för drift av system med separata kärl. Aktuella poster behöver alltid justeras efter den egna kommunens förutsättningar. De flesta kostnader, som exempelvis sorteringsutrustning, kärl och information finansieras vanligt-vis av kommunen via avfallstaxan. Ombyggnation av soprum, byggnation av miljöbodar eller kärlskåp bekostas generellt av fastighetsägare till flerbostadshus, bostadsrättsföreningar eller samfälligheter. Därför ingår inte investeringskostnaden i sammanställning av poster för kommunens merkostnad enligt nedan. Uppgifter i detta kapitel är hämtade från en enkätundersökning till kommuner med insamling av matavfall. För vissa kostnadsposter var svarsfrekvensen låg vilket innebär en osäkerhet i siffrorna. Angivna kostnader bör därför endast användas som en fingervisning. Merkostnader vid införande: Fordon Anpassade fordon, exempelvis med två fack, kan behöva köpas in. Vid insamling i separata kärl förekommer dock att befintliga fordon används. Inköp av kärl Kostnaden för inköp av kärl varierar. Kostnad för utkörning, packning och montering av kärl kan inkluderas. Sorteringsutrustning Med sorteringsutrustning avses här hushållens hjälpmedel såsom påsar och hållare. I enkäten angivna kostnader varierar från 20 till 60 kr per hushåll. Kostnad i det lägre intervallet inkluderar endast påshållare, inte påsar. Personal Exempelvis informatörer, kvalitetsansvarig, extra renhållningspersonal etc. En del kommuner inkluderar även muntlig information (informationsmöten, personliga besök etc) i denna post. I enkäten angivna kostnader varierar från 100 till 150 kr per hushåll. Information Exempelvis skriftlig information, uppmuntringspresenter såsom vask skrapor och porto vid utskick. En del kommuner inkluderar även muntlig information i denna post. I enkäten angivna kostnader varierar från 15 till 200 kr per hushåll, med tyngd på det lägre intervallet. Övrigt Eventuell kostnad för byggnation av omlastningsplats. 6 Page 34 of 54

35 Löpande merkostnader Enligt enkätsvar32 uppskattas den löpande merkostnaden variera från 45 till 100 kr per hushåll och år. Den kan delas upp på följande poster: Kontinuerlig information Insamling Merkostnad för insamling i två fraktioner. Per hushåll är kostnaden för insamling av matavfall generellt billigare i flerbostadshus än i villa eftersom flera hushåll delar kärl. Personal Exempelvis informatörer, kvalitetsansvarig, extra renhållningspersonal etc. Behandling (inkl. transport till behandlingsanläggning). Kostnaden för behandling har för vissa kommuner ökat och för andra minskat. Enligt enkätsvar har även en viss kostnad för omlastning och lagring tillkommit i kommuner som inte har egen behandlingsanläggning. Påsar Papperspåse 0,30 kr/påse. 47 kr/hushåll och år (beräknat på en förbrukning av tre påsar i veckan). Bioplastpåse 0,37 kr/påse. 58 kr/hushåll och år (beräknat på en förbrukning av tre påsar/v). Kvalitetsarbete Ett kontinuerligt kvalitetsarbete med återkoppling till hushållen bör bedrivas. Gärna i samarbete med fastighetsägare. 7 Page 35 of 54

36 Merkostnad för flerfackssystem Nedan redovisas poster för merkostnad vid införande samt löpande för drift av system med fyrfackskärl. Sammanställningen behöver alltid justeras efter den egna kommunens förutsättningar. Att system med fyrfackskärl endast tillämpas i villahushåll behöver också beaktas. De flesta kostnader, som exempelvis kärl, sorteringsutrustning och information, finansieras vanligtvis av kommunen via avfallstaxan. Uppgifter i detta kapitel är hämtade från en enkätundersökning till kommuner med insamling av matavfall. För vissa kostnadsposter var svarsfrekvensen låg vilket innebär en osäkerhet i siffrorna. Angivna kostnader bör därför endast användas som en fingervisning. Merkostnader vid införande: Fordon Flerfackssystem kräver alltid inköp av nya fordon. Inköp av kärl Inköp av fyrfackskärl kärl innebär en högre kostnad än inköp av separata kärl för matavfall. Inköpspriset ligger på mellan 900 till 1500 kr per kärl och är beroende av antal beställda kärl samt modell. Kostnad för utkörning, packning och montering av kärl kan inkluderas. Sorteringsutrustning Med sorteringsutrustning avses här hushållens hjälpmedel såsom påsar och hållare. I enkäten angivna kostnader varierar från 20 till 60 kr per hushåll. Kostnad i det lägre intervallet inkluderar endast påshållare, inte påsar. Personal Vid kostnader för personal kan till exempel informatörer, kvalitetsansvarig, extra renhållningspersonal etc ingå. I vissa kommuner ligger muntlig information även med i denna post. Information Övrigt Eventuell kostnad för byggnation av omlastningsplats. Löpande merkostnader: Enligt enkätsvar uppskattas den löpande merkostnaden vara från 50 kr per hushåll och år. Den kan delas upp på följande poster: Information Insamling Merkostnad för insamling i åtta fraktioner. Personal Exempelvis informatörer, kvalitetsansvarig, extra renhållningspersonal etc. Behandling (inkl. transport till behandlingsanläggning) Kostnaden för behandling har för vissa kommuner ökat och för andra minskat. Enligt enkätsvar har även en viss kostnad för omlastning och lagring tillkommit i kommuner som inte har egen behandlingsanläggning. Påsar Papperspåse 0,30 kr/påse. 47 kr/hushåll och år (beräknat på en förbrukning av tre påsar /v). Kvalitetsarbete Ett kontinuerligt kvalitetsarbete med återkoppling till hushållen bör bedri- vas. Gärna i samarbete med fastighetsägare. 8 Page 36 of 54

37 För system med fyrfackskärl finns även en möjlig inkomstpost: Ersättning för förpackningsmaterial Erhålls i dagsläget av samtliga kommuner som har fastighetsnära insamling av förpackningar i fyrfackskärl. Ersättningsnivån är beroende av kommunens avtal med producenterna. Nivån påverkar de löpande merkostnader för systemet. Merkostnad för system med optisk sortering Nedan redovisas poster för merkostnad vid införande samt drift av system med optisk sortering. Sammanställningen behöver alltid justeras efter den egna kommunens förutsättningar. De flesta kostnader, som exempelvis sorteringsanläggning, sorteringsutrustning och information finansieras vanligtvis av kommunen via avfallstaxan. Merkostnader vid införandet: Investering i sorteringsanläggning. Investeringskostnaden 2011 kan mycket grovt beräknas för 1000 kr per årston som anläggningen dimensioneras för på 8 timmars drifttid. Investeringskostanden är beroende på krav på sorteringsnoggrannhet och sorteringseffektivitet. Även anläggningens prestanda (kapacitet per timme) avspeglas i kostnaden. En avskrivningstid på 7 år är vanlig, men med avseende på livslängden på befintliga anläggningen är en förlängd avskrivningstid rimlig. Det är viktigt att i dessa sammanhang titta på årskostnaden för kommunen/ kommunala bolaget. Sorteringsutrustning Vissa kommuner bekostar påshållare och påsar medan i andra kommuner kan valfri påshållare användas och påsar köpas hos till exempel lokala handlare. Personal Information Löpande merkostnader: Information Drift- och underhåll av sorteringsanläggning (inkl. personal och energiförbrukning). Behandling (inkl. transport till behandlingsanläggning) Påsar Plastpåsar 0,3 kr/påse. 47 kr/hushåll och år (beräknat på en förbrukning av tre påsar i veckan). Kvalitetsarbete Ett kontinuerligt kvalitetsarbete med återkoppling till hushållen bör bedrivas. Gärna i samarbete med fastighetsägaren. Vid optisk sortering av förpackningar finns även en möjlig inkomstpost: Ersättning för förpackningsmaterial. Ersättningsnivån är beroende av kommunens avtal med producenterna. Nivån påverkar de löpande merkostnader för systemet. 9 Page 37 of 54

38 Kommunernas hantering idag, Nolläget Kärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck. Kärl- och säckavfall kallas i dagligt tal ofta för hushållssopor. Sådant avfall hämtas av Renhållningen, Lidköpings kommun. Avfall som uppstår i verksamheter till följd av att människor vistas där, och till sin typ och sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll, omfattas också av kommunens ansvar, t.ex. avfall från personalutrymmen och städsopor. För orterna Lidköpings centralort, Filsbäck, Vinninga, Järpås och Tun hämtas hushållsavfall en gång per vecka vid årsbostäder och verksamhet. Vid fungerande komposteringsverksamhet kan överenskommelse ske om andra hämtningsintervaller efter särskild prövning enligt 25 För övriga områden inom kommunen gäller hämtning varannan vecka vid årsbostäder och verksamheter. Hämtning från fritidsbostäder sker varannan vecka undre tiden 15 maj 15 sept, nio hämtningar per år. Insamling av hushållsavfallet genomförs av Renhållningen, Lidköpings kommun. Hushållsavfallet samlas upp i en brännbar fraktion i kärl eller säck och insamlingen sker med baklastande renhållningsfordon. Avfallet körs sedan till Lidköpings värmeverk för förbränning. 10 Page 38 of 54

39 Jämförelse Insamlingssystem för hushållsavfall De tre huvudsystem som beskrivits ovan klarar alla separat insamling av matavfall och två av dem klarar insamling av förpackningar och tidningar. Pga detta går det alltså inte att jämföra dem rakt av utan jämförelsen kommer att ske utifrån nolläget. Införandet av systemet Arbetsmiljö Ekonomi Insamling vid hushållet Kvalitet insamlat mtrl Tvåkärl Optisk Oförändrad Oförändrad sortering 6 fraktioner 4-fack Tvåkärlssystemet bedöms utifrån nolläget innebära: Försämrad arbetsmiljö med anledning av ett extra kärl per hämtställe samt risk för att personalen utsätts för mögelsporer och liknande vid tömning med baklastare. Detta pga att matavfallet oftast samlas i papperspåse som möglar. En fördyrning med anledning av utställning av ett extra kärl, eventuellt byte av sopbilar samt extra behandlingsavgift för matavfall. Extra insatser för att införa systemet då ett extra kärl måste ställas ut samt att sorteringsutrustning måste delas ut till hushållen. Förbättrad möjlighet till sortering genom att matavfalls separeras. Dock kan inte förpackningar samlas in och hämtas vid hushållet. Kvalitet på insamlat material kan inte jämföras med nolläget. Men kvalitet på insamlat material har visat sig vara bättre när matavfall samlas in i papperspåse. Förbättrad miljöpåverkan med anledning av att matavfall sorteras samt att insamling i papperspåsar är förnybart och papper är nerbrytningsbart. 4-fackssystemet bedöms utifrån nolläget innebära: Försämrad arbetsmiljö med anledning av ett extra kärl per hämtställe samt att båda kärlen kommer vara stora, 370 l. Det innebär även risk för att personalen utsätts för mögelsporer och liknande vid tömning med baklastare. Detta pga att matavfallet oftast samlas i papperspåse som möglar. En fördyrning med anledning av utställning av två extra kärl, byte av sopbilar, extra behandlingsavgift för matavfall och ökade transportkostnader. Extra insatser för att införa systemet då två extra kärl måste ställas ut samt att sorteringsutrustning måste delas ut till hushållen. Mer arbete vid hämtplatser och bedömning av om enskilda vägar klarar vikten av att det krävs större sopbilar. Förbättrad möjlighet till sortering då även matavfall samt alla förpackningar kan separeras. Det är enkelt för kunden att sortera direkt vid kärlet. Kvalitet på insamlat material kan inte jämföras med nolläget. Men kvalitet på insamlat material har visat sig hög vid sortering i fyrfackskärl. Förbättrad miljöpåverkan med anledning av att fler förpackningar och tidningar samlas in samt att matavfall separeras. Sämre fyllnadsgrad i bilar ger systemet ökade transporter. Miljö 11 Page 39 of 54