Vårt mål är att alla såväl barn, elever som personal - känner arbetsglädje
|
|
- Gösta Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mål: Vårt mål är att alla såväl barn, elever som personal - känner arbetsglädje Vår kulturella mångfald och breda sammansättning av barn/elever med olika förutsättningar är en styrka för oss Reviderad
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gemensamma mål i alla ämnen... 2 Uppnående mål och kursinnehåll i enskilda ämnen: Bild... 3 Engelska... 4 Hemkunskap... 5 Idrott och hälsa... 6 Matematik Moderna språk... 9 Musik Naturorienterande ämnen: Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen: Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik
3 Visar tilltro till sin egen och andras förmåga - Utvecklar sitt lärande i samspel med andra - Visar intresse och engagemang - Tar egna initiativ och söker kunskap självständigt Gemensamma mål i alla ämnen är att eleven Delar samhällets normer och värderingar - Tar ansvar för den gemensamma miljön - Visar respekt för andras känslor, åsikter och ägodelar - Visar respekt för människors olikheter (genus, etnicitet, sexuell läggning, religion m m) - Tar avstånd från alla former av kränkande behandling Använder sin kunskap - Tillämpar sina kunskaper teoretiskt och i praktiken - Väljer ut och anpassar metod för att lösa en uppgift - Använder sig av lämpliga hjälpmedel Utvecklar förmågan till kritiskt tänkande - Reflekterar och analyserar - Ifrågasätter, värderar och tar ställning Kommunicerar kunskap - Uttrycker sina tankar muntligt och skriftligt - Argumenterar för sina åsikter - Kan samarbeta och delta i diskussioner - Delar med sig av sitt kunnande och sina erfarenheter - Lyssnar och är lyhörd för olika sätt att tänka 2
4 Skolår F * Du har kännedom om: Att Bild är ett sätt att lära sig och att redovisa Du har kännedom om olika massmediabilder: Informativa bilder Kommunikation Reklam och dess påverkan Propaganda bilder Och besöker konstutställningar. Underhållningsbilder Färgers påverkan/känsloupplevelser Olika uttryckssätt inom bild & form Tolkning, Analys, Samtal Material och tekniker Bildframställning Bildmediernas roll Du diskuterar & analyserar egna och andras bildspråk Kritiskt granskar massmediala bilder. Färgers påverkan/känsloupplevelser. besöker konstutställningar Konsthistoria/ olika konstnärer Du prövar på olika 2- och 3-dimensionella material och tekniker och får en viss förtrogenhet med dem som tex. Färgtyper och papper lera, gips, trä mm Färg- och formlära Perspektiv Bildkomposition Text och lay-out Du har kännedom om: Att tolka känslan, dolda/tydliga budskap i en bild Färgsymbolik Formens/linjens uttryck och karaktär Struktur och yta Värdeperspektiv Konsthistoria från grottmålning till digital bild Aktuella konstutbudet Det som ingår i F-5 återkommer i form av fördjupade studier år 6-9 Du ritar/målar/textar, klipper, klistrar, trycker, bygger Du har kännedom om: Perspektiv Montage/Collage/ Grafiska tekniker Du har kännedom om: Pressbildens historia Optiska synvillor Film/foto Digitala tekniker Bilden är ett språk. Vår främsta uppgift är att väcka barnens lust, stödja deras skaparförmåga och entusiasmera deras upptäckarglädje i att utveckla detta språk och använda sig av bildspråket i olika sammanhang. 3
5 Skolår År 3-5 År 6-9 Förstår det mesta av vad läraren och kamraterna säger på Förstår vad lärare och kamrater säger i en Lyssna engelska klassrumssituation Förstår uppgifter och instruktioner som läraren ger på Förstår engelsktalande personer från olika delar av engelska världen när de talar tydligt om välbekanta saker Tala Läsa Skriva Realia Eget lärande Hjälpmedel Planering/Ansvar Ställer och besvarar enklare frågor om välkända saker Berättar om sig själv andra på enkel engelska Läser och förstår lärobokstexter och andra enkla texter i t.ex. film, sagor och serier Skriver och gör sig förstådd i t.ex. korta brev meddelanden och enkla berättelser Känner till lite om hur man lever i något av de större engelskspråkiga länderna Reflekterar kring hur den egna inlärningen fungerar bäst Använder textbokens ordlista och söker i enklare ordböcker Arbetar självständigt och i grupp Håller igång ett samtal om kända ämnen utan att ta till svenska ord Berättar om och beskriva något som hon eller han har sett, hört eller läst Uttrycker och argumenterar för en uppfattning kring ett ämne som ligger nära Läser och förstår t.ex. lärobokstexter, enkla tidningsartiklar, enkel turistinformation och anpassade skönlitterära texter Skriver och ber om information Skriver t.ex. kortare berättelser och egna arbeten Känner till hur man lever i engelskspråkiga länder och jämför med egna förhållanden Reflekterar kring och förstå hur den egna inlärningen fungerar bäst Arbetar med olika slags hjälpmedel såsom lexikon, grammatik och dator Arbetar självständigt och i grupp Tar ansvar för sina arbetsuppgifter d.v.s. planerar, genomför och utvärderar dem 4
6 Skolår År 5 År 6-9 Matcirkel - enkel näringslära Eleven ska planera och värdera måltiden ur ett hälso-, Mat och hälsa Varukunskap/Livsmedelskunskap milö- och ekonomiskt perspektiv Duka - bordsskick Förvara och ta tillvara livsmedel Diska, rengöra på miljövänligt sätt Jämställdhet Laga mat Resurshushållning Konsumentekonomi Bostaden Tvätt Läsa och förstå recept Utrustning och redskap Väga och mäta Baka med jäst Enkel matlagning Matlagningstermer Kompostera Sortera avfall Återanvända Prisjämförelse Hålla rent i köket Hygien i köket Tillämpa olika matlagningsmetoder Planera, tillaga och värdera måltider med utgångspunkt från pris, näringsinnehåll, säsong och miljö Hushålla med våra resurser som vatten och el Miljövänlig konsumtion Miljösymboler Kostnadsberäkna Konsumentinformation på förpackningar Rättigheter och skyldigheter för boende och privatekonomi Reklam - locka till köp Rengöra bostaden Tvättsymboler Tvätta på ett hygieniskt och miljövänligt sätt * Allt det som ingår i skolår 1-5 återkommer i form av fördjupande studier år 6-9! 5
7 Skolår År F-5 År 6-9 Lek Delta i lekar och kunna förstå enklare regler. Påbyggnad och stegring med ökade krav på samarbete och förståelse för svårare regler Rörelse - rytm - dans Kunna utföra enklare danser och rörelseuppgifter till musik. Göra egna rörelseprogram till musik. Vidareutveckling av danser. Redskap Behärska grovmotoriska grundformer på olika redskap. Vidareutveckla sina färdigheter i balans, precision och tempo. Friidrott Kunna behärska olika grundmoment som hopp, kast och Vidareutveckla grundmomenten med tillägg kula, löpning. höjdhopp och distanslöpning. Bollspel Kunna utföra olika bollspel samt lära sig de viktigaste Vidareutveckling av olika bollspel, teknikträning och reglerna. taktik. Känna till och visa Fair-play. Lättare domaruppgifter. Simning Vinteridrott Friluftsliv Kunna simma 200 m varav 50 m på rygg och hantera nödsituationer vid vatten. Ha grundläggande kunskaper om bad, båt och isvett. Känna till olika vinteridrotter. Känna till principerna för allemansrätten. Ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel. Kunna leda uppvärmningar och delar av lektioner. Kunna utföra livräddning med och utan hjälpmedel, vidareutveckla sin simkunnighet. Ha kunskaper i livräddande och förstahjälp. Kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider (t ex vandra, paddla, åka skidor). Orientering Kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel. Elevmedverkan Kunna forma, leda och genomföra aktiviteter. och ledarskap Utveckla förmågan att ta ansvar för sitt eget arbete. Ergonomi Kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan. Kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang. Fysiologi Kunna förstå varför vi har uppvärmning och stretching Kunna förstå sambandet mellan mat motion och fysisk och hur skador kan undvikas. och psykisk hälsa. 6
8 Skolår År Taluppfattning kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet Kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet Kan dela upp helheter i olika delar samt kunna beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Kan beskriva mönster i enkla talföljder. Kan hantera matematiska likheter inom heltalsområdet Talområde: Enkla bråktal Decimaltal (0,1) Talområde:1-1 miljon Bråk Decimaltal (0,01) Hela talområdet Bråktal Decimaltal (0,001) Potenser Omvandling mellan bråk och decimaltal Huvudräkning och skriftliga räknemetoder Kan förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder. Kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt med enkla tal i ett utvidgat talområde. Kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet Addition och subtraktion av hela tal upp till Multiplikation - 2-siffriga faktorer Division - 1-siffrig nämnare (t ex kort division) Addition och subtraktion med decimaltal, bråktal med samma nämnare Multiplikation med flersiffriga faktorer och decimaltal Addition, subtraktion och multiplikation med hela tal, decimaltal, bråktal med olika nämnare Division med två-siffrig nämnare Överslagsräkning Negativa tal 7
9 Rumsuppfattning och geometri Kan beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbeskrivningar. Kan beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt. Kan rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktioner bygga enkla tredimisionella figurer. Kan fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster. Tre dimensioner Uppfattning av föremåls form, storlek, placering osv Tolkning av ritningar och kartor Skala: förstoring och förminskning Mätning Kan göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider. Kan uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter. Rymdgeometriska figurer (låda, hink) Rymdgeometriska figurer: rätblock, cylinder, klot Plangeometriska figurer: månghörningar, parallellogram Statistik * Kan tolka och presentera enkel och elevnära information i tabeller och diagram. Längd: km, mil Volym: ml, cl Tid: digital tid Mäta vinklar med gradskiva Temperatur Massa: mg, hg Hastighet: km/h Vinklar: känna till vinkelsumman i kvadrat, rektangel, triangel och cirkel Prefix Volym: mm 3 m 3 Area: mm 2 ha hastighet: m/s 7
10 Skolår Omkrets av plangeometriska figurer Area av rektanglar och kvadrater Area av plangeometriska figurer (t ex cirklar, trianglar, polygoner) Volymer och begränsningsareor av rymdgeometriska figurer Avläsa och förstå stolpdiagram, stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram Beräkning av obekanta som knyter an till de fyra räknesätten Proportionalitet: enkel uträkning av pris, kg och literpris Koordinatsystem rita in enkla punkter i koordinatsystem Omvandling, procentdecimal-, bråkform Höjning, sänkning Frekvenstabell, medianvärde, medelvärde, histogram Kunna konstruera egna diagram Beräkning av sannolikheter Formler: t ex tele och elräkning. Fart/tid/sträcka Proportionalitet: t ex beräkning av jämförpris Koordinatsystem: punkters koordinater, origo, x och y axel Funktioner och grafer T ex: x+a=b x/a=b x-a=b ax+b=c a*x=b a/x+b=c Lösa egna ekvationer i problemlösning Teckna egna ekvationer Ränta Procentuell ökning, minskning Beräkning av delen Beräkning av procenttalet 8
11 Skolår År 6-9 Lyssna Förstår det mesta av vad läraren och kamraterna säger på målspråket Förstår uppgifter och instruktioner som läraren ger på målspråket Förstår enkla samtal och berättelser Tala Deltar aktivt i enkla samtal om vardagliga ämnen Berättar om sig själv och andra Berättar, beskriver och förklarar något han/hon har sett, hört eller läst Uttrycker egna tankar och åsikter om saker som ligger honom/henne nära Läsa Läser och förstår t ex instruktioner, lärobokstexter, enkla tidningsartiklar och berättelser samt enkel turistinformation Skriva Kommunicerar skriftligt: skriver mejl, brev och chattar Skriver kortare berättelser och egna arbeten Tillämpar målspråkets grundläggande regler för språkriktighet Realia Känner till lite om traditioner och levnadssätt i länder där målspråket talas och gör jämförelser med egna erfarenheter Eget lärande Reflekterar över hur han/hon bäst lär sig målspråket och provar olika inlärningsmetoder Utvecklar sitt språk mot allt större variation och säkerhet Hjälpmedel Arbetar med olika slags hjälpmedel såsom lexikon, grammatik och internet Planering/Ansvar Arbetar självständigt och i grupp Tar ansvar för sina arbetsuppgifter d v s planerar, genomför och utvärderar dem 9
12 Skolår F Eleven Eleven Sjunger visor och sånger från olika länder. Deltar aktivt i enstämmig och flerstämmig sång. Sång Deltar i röstvård och uppsjungningsövningar. Deltar i olika uppsjungningsövningar. Deltar i enstämmig och flerstämmig sång. Känner till skillnader mellan klassisk och modern sång. Spel Spelar några ackord på gitarr eller spelar grundtoner på bas och piano. Tränar på trummor. Följer en ackordrunda från tavlan eller ett papper. Spelar enklare rock- och poplåtar och visor på gitarr, keyboard, trummor, bas och diskuterar genomförandet. Lyssna Skapande Rytmik Musikhistoria Teori Lyssnar på olika musikstilar och diskuterar i klassen. Lyssnar på musik från olika länder från olika tidsepoker. Skriver egen text till en känd melodi och framför detta. Håller en rytm och skapar enkla egna rytmer. Kombinerar musik och rörelser i t.ex. sånglekar och danser. Känner till några begrepp som har med musik att göra t.ex. rytm, takt och ackord. Lyssnar på genrer från olika musikepoker och för samtal kring dem. Skriver en låt med text och ackord tillsammans med andra samt framför den. Håller en rytm och skapar egna rytmer. Kombinerar musik och rörelser. Känner till klassisk musikhistoria, större epoker, tonsättare och verk. Känner till 1900-talets musikhistoria. Använder och förstår begrepp såsom durskala, notvärden, pauser och ackorduppbyggnad. 10
13 Skolår F Beträffande natur och människa Eleven känner igen och namnger några i närmiljön vanligt förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känner till deras krav på livsmiljö. Eleven kan ge exempel på livscykler hos några växter och djur. Eleven känner till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion. Eleven har insikt om människans fortplantning, födelse, pubertet, åldrande och död, Eleven känner till beroendeframkallande medels påverkan på hälsan, Eleven har kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer, Eleven har kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan kan beskrivas i ekologiska termer. Eleven har insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden. Eleven kan ge exempel på kretslopp och anrikning i ett ekosystem. Eleven känner till hur celler är byggda och hur de fungerar. Eleven känner till det genetiska arvet. Eleven känner till grunddragen i livets utveckling. Eleven känner till betydelsen av biologisk mångfald. Eleven har kunskap om vad befruktning innebär. Eleven har kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta. Eleven känner till den egna kroppens organ och organsystem samt hur de fungerar tillsammans. Eleven har kunskap om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan. 11
14 Beträffande den naturvetenskapliga verksamheten Eleven känner till hur man genomför laborationer. Eleven har erfarenhet av återkommande observationer i fält i sin närmiljö. Eleven känner till några exempel där biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, Eleven kan genomföra observationer i fält. Eleven kan genomföra en laborativ undersökning. Eleven kan utföra och tolka enkla mätningar av miljöfaktorer. Eleven kan med hjälp av exempel belysa hur biologins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Beträffande kunskapens användning Eleven resonerar om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter. Eleven känner till några exempel där biologisk kunskap används för att förbättra våra livsvillkor, t.ex. växtförädling och genteknik. Eleven har inblick i och kan diskutera betydelsen av goda hälsovanor. Eleven kan argumentera kring människans påverkan av naturen.(kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter samt användning av genteknik,) Eleven kan med historiska exempel beskriva hur kunskaper i biologi har bidragit till förbättringen av våra levnadsvillkor samt hur de har missbrukats. Eleven kan föra diskussioner om sexualitet och samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer. Eleven kan diskutera betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor. 11
15 Skolår F Beträffande natur och människa Eleven har insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser. Eleven har kunskap i grundläggande meteorologiska fenomen och sammanhang. Eleven kan ge exempel på tekniska tillämpningar av den elektriska kretsen och permanentmagneter. Eleven ska ha insikt i grunderna för ljudets utbredning, hörseln samt ljusets egenskaper och ögats funktion. Eleven har kännedom om berättelser om naturen som återfinns i vår och andra kulturer. Eleven har kunskap om olika energiformer och energiomvandlingar. Eleven har kunskap om tryck, värme och temperatur i sammanhang med materiens olika former. Eleven har insikt i hur ljud skapas, utbreder sig och kan registreras. Eleven har kunskap om principerna för den elektriska kretsen och känner till begrepp som ström, spänning, elektrisk energi och effekt. Eleven har insikt i hur ljus utbreder sig, reflekteras och bryts samt hur ögat kan uppfatta ljus. Eleven har inblick i några tillämpningar av fysik inom exempelvis medicin, kommunikation och informationsteknik. Eleven har kunskap om materiens uppbyggnad av elementarpartiklar och atomer. Eleven har insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna. Eleven har kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling. 12
16 Naturvetenskapliga verksamheten Eleven har erfarenheter av systematiska observationer, mätningar och experiment, Eleven kan ge några exempel där fysikaliska upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, Eleven kan genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur de kan utformas. Eleven kan ge exempel på hur fysikens upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild. Beträffande kunskapens användning Eleven har inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets betingelser på jorden och på andra planeter samt energi- och resursfrågor. Eleven kan använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om fysikens tillämpningar i samhället och i tekniska anordningar som förekommer i elevens vardag. Eleven kan med historiska exempel beskriva hur kunskaper i fysik har bidragit till förbättring av våra levnadsvillkor, samt ge exempel på hur den har missbrukats. Eleven har inblick i hur experiment utformas och analyseras utifrån teorier och modeller. Eleven kan föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället. 12
17 Skolår F Natur och människa Eleven har kunskap om begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning, kondensering och stelning. Eleven känner till några olika slags blandningar och lösningar. Eleven känner till några faktorer som leder till att material bryts ned och kan ge exempel på hur detta kan förhindras. Eleven har kunskap om några grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt-tekniska produkter. Eleven har kunskap om de viktigaste kretsloppen i naturen samt kan beskriva några spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. Eleven har kunskap om vattnets egenskaper och kan beskriva dess roll som lösningsmedel och som transportmedel i mark och växter. Eleven har kunskap om egenskaper hos luft och dess betydelse för kemiska processer som korrosion och förbränning, Beträffande den naturvetenskapliga verksamheten Eleven kan experimentera med vardagliga kemiska produkter på ett säkert sätt. Eleven ska kunna göra iakttagelser om olika material och ha inblick i hur de kan indela. Eleven kan genomföra mätningar, observationer och experiment samt ha insikt i hur dessa kan utformas. Eleven kan genomföra experiment utifrån en hypotes och formulera resultatet. Eleven kan med hjälp av exempel belysa hur kemins upptäckter har påverkat vår kultur och världsbild, Eleven har inblick i hur experiment utformas och kan analyseras utifrån teorier och modeller. 13
18 Beträffande kunskapens användning Eleven har inblick i hur kemisk kunskap kan användas vid diskussioner om resurs- och miljöfrågor. Eleven kan ge exempel på hur kemikunskaper kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor. Eleven har insikt om risker med hemmets kemikalier, hur de är märkta och bör hanteras. Eleven kan använda resultat av mätningar och experiment i diskussioner om miljöfrågor. Eleven kan använda såväl kemiska kunskaper som estetiska och etiska argument i frågor om resursanvändning, föroreningar och kretslopp. Eleven har kunskaper om industriella tillämpningar inom kemiområdet. Eleven kan med hjälp av exempel belysa hur kemisk kunskap har använts för att förbättra våra levnadsvillkor samt hur denna kunskap har missbrukats. Eleven vet hur man på ett säkert sätt hanterar vanliga kemikalier och brandfarliga ämnen. Eleven kan föra diskussioner om resursanvändning i privatlivet och i samhället. 13
19 Skolår F Religion Diskuterar etik och livsfrågor Är förtrogen med de abrahamitiska berättelserna Har kunskaper om religioners betydelse i samhället Funderar över sin personliga livsåskådning Har kunskaper Kristendomens påverkan på det svenska samhället Har grundläggande kunskaper om världsreligionerna Känner till icke religiösa livsåskådningar Samhällskunskap Geografi Historia Kan de grundläggande principerna i svensk demokrati Förstår vikten av rättigheter och skyldigheter Söker information från flera källor Känner till närsamhället Använder och förstår kartor Kan de olika svenska landskapstyperna Har kännedom om väder och klimat Visar förståelse för människans påverkan på miljön Känner till närmiljön Känna till händelser och personer i nordisk historia till och med 1500-talet Kan berätta om Lunds och Skånes historia Kan berätta om hur människan levt och tänkt i skilda miljöer i Sverige och på andra platser i världen Kan de grundläggande mänskliga rättigheterna Förstår principerna i det svenska rättssystemet Tillämpar demokratiska principer Har grundläggande kunskaper om svensk politik och statsskick Känner till det globala samspelet mellan miljö och ekonomi Använder och analyserar olika typer av kartor och drar slutsatser ur informationer Har insikt i globala miljöfrågor Känner till människans påverkan i naturlandskapet Känner till jordens klimat och vegetationszoner Är medveten om orättvisor i global resursfördelning Känner till viktiga historiska personer, händelser och idéer som påverkat den historiska utvecklingen Är medveten om och kan ge exempel på att historiska händelser och förhållanden kan betraktas på olika sätt Kan använda sig av källkritik Reflekterar över hur information och propaganda har använts förr och används i dag som ett medel för påverkan. 14
20 Skolår Idé, fantasi och konstruktion utveckla kreativ och konstruktiv förmåga skapa och arbeta utifrån egna erfarenheter och intressen. Planering, genomförande och utvärdering Elevinflytande/eg et ansvar Ekonomi, material och miljö Arbetssätt och metoder planera och genomföra sitt arbete utifrån sina egna förutsättningar. hantera lämpliga verktyg och redskap i slöjdprocessen. materialens viktigaste egenskaper och väljer material, färg och form genom tillit till sin skapande förmåga utveckla kunskap för att klara uppgifter i det dagliga livet. planera egna idéer, förstå och arbeta efter instruktioner och utvärdera sitt slutförda arbete. presentera egna idéer och utvecklar förmågan att ta ansvar för sitt eget arbete. välja material, färg och form och tar hänsyn till ekonomiska, miljömässiga och funktionella aspekter. utveckla kreativ och konstruktiv förmåga samt kan arbeta självständigt eller följa en arbetsbeskrivning. visa nyfikenhet och har tilltro till den egna skapande förmågan. Det finns inga gränser mellan år 3-9, utan allt flätas samman individuellt för varje elev. 15
21 Skolår F Läsa Skriva Tala och samtala Läser bekanta och elevnära texter med flyt Läser elevnära skönlitterära texter och kan återberätta handlingen muntligt eller skriftligt Läser elevnära faktatexter och instruktioner samt beskriver och använder sig av innehållet muntligt eller skriftligt Skriver läsligt för hand Skriver berättande texter med tydlig handling Skriver enkla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet klart framgår Stavar ord som eleven själv ofta använder i skrift och ord som är vanligt förekommande i elevnära texter Använder sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter Berättar om och beskriver vardagliga händelser så att innehåll och handling framgår på ett tydligt sätt Ger och tar emot enkla muntliga instruktioner Samtalar om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, framföra egna åsikter och ge kommentarer Läser med flyt högt och tyst Förstår innehåll och budskap i litteratur anpassad för åldern Kan använda ordlista Skriver olika slags texter (t ex dikter, berättande och förklarande texter, faktatexter, anteckningar, brev) Behärskar de vanligaste reglerna för skriftspråket (stor bokstav, skiljetecken, meningsbyggnad, styckeindelning, direkt anföring) Behärskar de vanligaste reglerna för stavning Samtalar om läsupplevelser Reflekterar över texter Berättar begripligt och levande Lyssnar på andra Utför muntliga presentationer i olika sammanhang och inom flera arbetsområden, både individuellt och i samarbete med andra. Samtalar och diskuterar kring aktuella ämnen och olika uttrycksmedel, såsom, litteratur, film, konst, bild, teater och så vidare. Börjar anpassa sitt språk, både skriftligt och muntligt, till olika situationer och olika mottagare. Tar del av film, bild och teater genom att t.ex. skriva, analysera och dramatisera. Läser och förstår olika typer av svensk och utländsk ungdomslitteratur. Läser och arbetar med tidningstexter och faktatext. Läser, reflekterar över och sätter in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Skriver olika typer av text med tydligt innehåll. Använder skriftspråkets normer för t.ex. stavning och meningsbyggnad. Är medveten om att språket förändras över tid och används olika beroende på sammanhang och syfte. 16
22 Skolår F-9 Till alla årskurser i grundskolan kommer elever med ett annat modersmål än svenska och med en annan kulturbakgrund. Spännvidden i språkbehärskning och kunskapsnivå mellan elever är stor. Genom undervisningen i SVA skall eleverna få så goda kunskaper i svenska att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen, få tillträde till kamratgemenskapen och i förlängningen till det svenska samhället. Ytterst är syftet att eleven ska uppnå förstaspråksnivå i svenska. Det är betydelsefullt inom ämnet Svenska som andraspråk att skapa förutsättningar för att i tal och skrift uttrycka komplicerade tankar, utan för tidiga krav på formell korrekthet. För att få en lyckad skolgång måste man lägga upp undervisningen på ett annorlunda sätt. Man måste ta hänsyn till både elevernas språkålder och deras kognitiva mognad. I SVA arbetar man parallellt med bas och utbyggnad i språket. SVA är nyckeln till alla andra skolämnen. Ämnet Svenska som andraspråk präglas av annorlunda förutsättningar än skolans övriga ämnen. Specifikt för ämnet är: Beaktandet av genusperspektivet Språket som redskap i all kunskapsutveckling Språkets betydelse som kultur och värdegrundsförmedlare Mål som eleven ska ha uppnått för respektive skolår är i princip desamma som i ämnet svenska. Specifikt för Svenska som andraspråk är att eleven lär sig hur det egna lärandet på ett andraspråk går till och lär sig använda sina erfarenheter, sitt tänkande och sina språkliga färdigheter för att inhämta och befästa kunskaper. En tillförlitlig bedömning av elevens språkutveckling skall ligga till grund för vilken av följande nivåer undervisningen skall bedrivas på: 1 Nybörjarnivå 2 Mellannivå 3 Avancerad nivå På varje nivå diskuterar vi elevens muntliga språkfärdighet, skrivförmåga, läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig annan undervisning. Undervisningen upp till år 6 bedrivs som ett komplement till svenskämnet. År 7 9 organiseras ämnet som ett kärnämne. 17
23 Skolår F Teknikhistoria Aspekter på teknisk utveckling Tekniska processer Redskap, maskiner och elektriska apparater Konstruktioner och praktiskt arbete. ur ett historiskt perspektiv redogöra för några av de stora tekniska uppfinningarna (Hjulet, plogen, ångmaskinen, elektriciteten). redogöra hur några leksaker utvecklats runt om i världen.. ge exempel och komma med egna idéer om hur tekniken kan förbättra för människor och vår miljö. ge exempel eller använda tekniken för nöjes skull...redogöra för någon teknisk process från råvara till produkt (ex. säd till bröd). använda sig av sina kunskaper om återvinning.. redogöra för hur några enkla tekniska produkter fungerar (cykel, radio, pump etc)...använda sig av och förstå hur en hävstång, blocktalja och kugghjul kan underlätta i olika sammanhang. ge exempel på en mängd tekniska produkter i hemmet.. skapa en fri konstruktion med egen design..konstruera efter ritning/instruktion i olika material. utföra olika tekniska experiment efter skriftlig och/eller muntliga instruktioner. utföra enkla reparationer på en teknisk produkt (laga en punktering)...ge exempel på hur tekniken har påverkat utvecklingen av industrier, transportmedel, byggnadsverk, kommunikation/information och handel...ge exempel på några uppfinnare och deras uppfinningar. förstå designens betydelse för en produkt..ge exempel på elektronikens betydelse för samhällets utveckling...se betydelsen av för- och nackdelar med teknikens utveckling till ett högteknologiskt samhälle. se effekter på natur, samhälle och individens villkor och ge konkreta exempel. beskriva och förstå hur en motorer fungerar...ge exempel på hur man kan använda naturen som kraftkälla. ge exempel på produktion och förvaring av livsmedel ur ett historiskt perspektiv. beskriva de grundläggande funktionerna av tekniska prylar i hemmet (hushållsmaskin, kamera, kikare, cdspelare, högtalare, mikrofon och telefon). utföra enklare cykelreparationer. bygga hållbara konstruktioner broar/torn med fackverk. skapa en fri konstruktion med egen design...konstruera efter ritning/instruktion i olika material.(petraket, lådkamera)..konstruera enklare elektronikbyggen (elmotor, tjuvlarm, högtalare). 18
Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och
Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av
Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...
2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...
Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...
Biologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset
Kursplaner för Montessoriskolan Växthuset SVENSKA Genom tal och skrift kan man uttrycka sina tankar. Genom att läsa kan man ta del av andras kunskap och genom skriften kan man sprida sina egna. Med språket
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 4-5 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Mina omdömen och IUP skolår 4 6
Mina omdömen och IUP skolår 4 6 (Eleven ritar en bild) Elevens namn Inför utvecklingssamtalet Här kommer information om hur ni ska förbereda er inför utvecklingssamtalet: Titta igenom de mål ert barn har
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)
1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska
Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Kursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6
Kursplaner Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6 Innehåll Inledning s. 3 Bild s. 4 Biologi s. 5-6 Engelska s. 7 Fysik s. 8-9 Geografi s. 10 Historia s. 11 Idrott och hälsa s. 12 Kemi s. 13 Matematik
Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)
ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande
Att välja sin framtid entreprenörskap
Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna
Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 4 2009-10-13
OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 4 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 4 Samhällsorienterande ämnen HISTORIA Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.
Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade
Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Garda skolas lokalt uppsatta mål i alla ämnen
GARDA SKOLA Lå 2010-2011 Garda skolas lokalt uppsatta mål i alla ämnen 1 BILD Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven; Utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på
Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07
Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan
redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig
NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,
Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Lärvux 2014-15. Särskild utbildning för vuxna
Lärvux 2014-15 Särskild utbildning för vuxna Kursplaner/arbetsplaner för närvarande Hem och konsumentkunskap Mat och hälsa Samhällskunskap Hälsa 2 Service och bemötande Matematik Svenska Engelska Språk
Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72
Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3
Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I
Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun
Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20
Särskild utbildning för vuxna
Särskild utbildning för vuxna lärcenter.nu Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lärcenter Särskild utbildning för vuxna är en del av kommunens vuxenutbildning. Du är välkommen att söka kurser
Nationella Skräpplockardagar
Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn
Fysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
natur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal
TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer
Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux
Särskild undervisning för vuxna 2016 2017 Välkommen att studera på Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad
3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets
OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13
OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 2 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 2 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Västerhejde skola. Namn:
Västerhejde skola Mål i år tre för ämnena: Bild Biologi Engelska Idrott och hälsa Matematik Musik Fysik Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Namn: Bild Mål som eleverna
Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.
Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt uppnåendemål för år 5 i alla ämnen (ur LPO 94) Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall
Kemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Checklista för mål till utvecklingssamtalet
Checklista för mål till utvecklingssamtalet Grundsärskolans kursplan Samhällsorienterade ämnen - kunna samtala kring människors likheter och olikheter, - känna till något om demokrati och kunna delta i
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Kurskatalog 2016-2017
Kurskatalog 2016-2017 Är du nyfiken på att studera är du välkommen till oss för att diskutera dina önskemål. Vi finns i Komvux lokaler (hus C) på Korsängsgatan 12 i Enköping. Lärvux är en del av den kommunala
Kursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan
Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan Inledning Varje moment kommer igen i alla årskurser och utvecklas efter elevernas mognadsnivå. För att få en röd tråd i utvecklingen stegras alltså
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Ämnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Mattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Mål F-3. Vads skola 2008/09
Mål F-3 Vads skola 2008/09 Reviderad 2008-10-14 MATEMATIK MATEMATIK På väg till målen: F-klass: Kan lägesorden: under, över, i, på, bredvid, bakom, framför. Förstår begreppen: hög, låg, lång, kort, tung,
1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 8 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Underlag för skriftligt omdöme Alla elever på Eketånga Montessoriskola ska varje termin ha ett skriftligt omdöme i relation till målen i varje ämne
Namn: Klass: Datum: Pedagog: Underlag för skriftligt omdöme Alla elever på Eketånga Montessoriskola ska varje termin ha ett skriftligt omdöme i relation till målen i varje ämne och läroplanen. De skriftliga
Ämnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...
2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER 2012-13 ENGELSKA SKOLAN NORR
ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER 2012-13 Roslagstullsbacken 4, 114 21 Stockholm. tel. 08-441 8580 fax. 08-6732915 www.esn.se ENGELSKA SKOLAN NORR 1 INNEHÅLL BILD... 2 ENGELSKA... 3 IDROTT OCH HÄLSA... 4 LIVSKUNSKAP...
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN
2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning
Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna
Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning Information sidan 2 Kurser på grundläggande nivå motsvarande grundsärskola: Biologi sidan 5 Engelska sidan 6
Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Skriftligt omdöme våren 2009, klass 8a Albatrossen Albin
Svenska Jag som skrivit omdömet: Elin Berg Datum när jag skrev omdömet: 2009-08-27 Arbetsområden under vårterminen 2009: Vi har arbetat mycket med läsning av skönlitteratur och svenska diktare samt författare.
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik
VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÄRVUX I AVESTA 2014-2015 Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik Särskild utbildning för vuxna är en frivillig vuxenutbildning.
Kursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen
Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron
Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01
Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans
Bild Förskoleklass 2012-08-20
Bild Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Redskap för bildframställning Olika element som bygger upp bild: färg,
Svenska som andraspråk
Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan
Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevens fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen
Svenska och svenska som andraspråk
Svenska och svenska som andraspråk Nationella mål år 3 Eleven ska beträffande läsning -kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt Lokal tolkning av mål att nå Kunna läsa sitt namn, frågar ex. vad
Lokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka