Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet

Transkript

1 / Enheten för statistik och analys Peter Green Redovisning av uppdraget att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: Organisationsnummer:

2 / (39) Innehållsförteckning Inledning regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet... 4 Uppdraget... 4 Bakgrund... 4 Rapportens underlag... 4 Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang... 5 Arbetsmarknadens nya former jobbstrukturen har ändrats... 5 Ökad tjänstesektor förändrad arbetsorganisation... 6 Fler äldre i arbetslivet en demografisk utmaning... 6 Andelen tillfälligt anställda ökar... 7 Ökad migration ökad segregering... 8 Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor... 9 Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar.. 15 Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling lägesbeskrivningar hämtade ur Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar Exponering Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker Personlig skyddsutrustning Fysikaliska faktorer Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer Hot och våld Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner Ett längre arbetsliv... 28

3 / (39) Ökad migration Det systematiska arbetsmiljöarbetet och säkerhetskulturens betydelse Arbetsmiljöbrottens struktur Genusaspekter på arbetsmiljöarbetet Kapitel 4. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och mer tillgängliga Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt arbetsliv behöver ökas Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister ökar Förändringar på arbetsplatserna kräver nya inspektionsmetoder... 38

4 / (39) Inledning regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet Uppdraget Regeringen gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en kortfattad lägesbeskrivning av utvecklingen inom arbetsmiljöområdet de senaste fem åren. Uppdraget redovisas i och med färdigställandet och överlämnandet av denna rapport. Enligt uppdraget ska lägesbeskrivningen i huvudsak baseras på Arbetsmiljöverkets officiella statistik, samt myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling kan även användas, och ett genusperspektiv ska genomsyra framställningen. Bakgrund Regeringen arbetar med att ta fram en ny nationell strategi för arbetsmiljöpolitiken. Strategin ska utgå från det moderna arbetslivets utmaningar och möjligheter, och målet är att under 2015 ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Denna strategi arbetas fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter, bygger på relevant forskning och omfattar bland annat en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet 1. Den lägesbeskrivning som Arbetsmiljöverket härmed överlämnar ska användas som underlag i framtagandet av strategin, och innehålla en beskrivning av arbetsmiljöns utveckling sedan 2010, enligt regeringens skrivelse En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan, Rapportens underlag Enligt uppdraget baseras lägesbeskrivningen på Arbetsmiljöverkets officiella statistik och myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling har vi hämtat från myndighetens årliga omvärldsanalyser och från andra informationskällor inom myndigheten. Rapportens disposition Rapporten består av en inledning och därefter fyra kapitel. En summering av strukturella förändringar presenteras i arbetslivets omvandling (kapitel 1). Därefter kommer ett första större block som ger en lägesbeskrivning av tillståndet i arbetsmiljön utifrån den officiella statistiken (kapitel 2). Det andra större blocket ger en lägesbeskrivning utifrån Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar (kapitel 3). I det sista kapitlet beskrivs iakttagelser från det förebyggande arbetsmiljöarbetet (kapitel 4). 1 Regeringens hemsida, /10:248

5 / (39) Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang En god arbetsmiljö medför vinster för företagen, samhället och individen. De stora samhällsförändringarna idag (exempelvis migration och demografisk utveckling) påverkar alla länder på något sätt både positivt och negativt. Vad gäller arbetsmiljön riskerar det dock alltför ofta vara i negativ bemärkelse. Detta särskilt om man tar i beaktande aspekter såsom arbetsmarknadens uppsplittring med otydliga ansvarsförhållanden och ett ökat användande av underentreprenörer inom ett flertal branscher. Lägg därtill ett ökat tryck på arbetstagarna att acceptera osäkra och otrygga anställningsförhållanden. Detta sammantaget ökar risken för en sämre arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt. Det som nu sker i ett antal medlemsstater inom Europeiska unionen, där generella lättnader i regelverken inom arbetsmiljöområdet diskuteras, kan ha en negativ inverkan på arbetstagare och välfärd. Ett antal utvecklingstendenser på makronivå har således stor betydelse för arbetsmiljöområdet och har varit särskilt viktiga för arbetsmarknadens parter och för berörda myndigheter de senaste fem åren 3. Arbetsmarknadens nya former jobbstrukturen har ändrats Utveckling och förändring inom olika samhällssektorer har fått konsekvenser för arbetsmiljöarbetet på många olika sätt. Jobbstrukturen i Sverige har polariserats sedan millennieskiftet, både låg- och höglönejobb har vuxit relativt mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Detta kan förklaras av välkända faktorer som ny teknik och globalisering, men också av den förda politiken under talet. Andelen tjänsteproducerande företag har ökat som ett resultat av trenden att fler verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor lagts ut till entreprenörer. Många av dessa verksamheter ställer relativt låga krav på utbildning och tidigare erfarenhet och blir därför ofta ingångsyrken på arbetsmarknaden (telemarketing, städning, service). Samtidigt växer också verksamheter som ställer mycket höga krav på såväl formell som informell kompetens och utbildning (konsultverksamhet, utbildning, vård). Dessa arbeten nischas och specialiseras i allt högre grad. Anställningsförhållandena blir mer flexibla, med ökad rörlighet, korta kontrakt och oklara anställningsförhållanden. Samhällets mångfald ökar, och de 3 Denna genomgång av strukturella förhållanden inom arbetslivet över tid utgår från Arbetsmiljöverkets 12 omvärldsanalysrapporter som tagits fram med början De förhållanden som nämns i detta kapitel utgör en summering av de trender och förhållanden som identifierats i så gott som samtliga av verkets omvärldsrapporter från 2009 till 2014.

6 / (39) förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring har inneburit ökad invandring med temporära tillstånd. Ökad tjänstesektor förändrad arbetsorganisation Under perioden 2010 till 2015 har den accelererande övergången till mer av ett tjänstesamhälle medfört stora förändringar både i arbetslivet och arbetsmarknaden, och medfört en tyngdpunktsförskjutning mot psykosociala ohälsofaktorer inom arbetsmiljöområdets ohälsopanorama. I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 framgår att nästan var fjärde sysselsatt någon gång under det senaste året upplevt att de har fysiska eller psykiska besvär som orsakats av deras arbete. Jämfört med motsvarande studie år 2012 innebär detta en betydande ökning - framförallt när det gäller besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar. Dessförinnan har andelen kvinnor och män som uppger att de har besvär till följd av sitt arbete minskat trendmässigt sedan år I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av just psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma. Fler äldre i arbetslivet en demografisk utmaning Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som Sverige står inför är frågan om de äldres deltagande i arbetslivet en central strukturell utmaning i svenskt arbetsliv och i dagens arbetsmiljöpolitiska utmaningar. Ett exempel på hur arbetsmiljön tar plats i den politiska diskussionen är Pensionsåldersutredningens slutbetänkande 4. Utredningens slutsats är att värnandet av den goda arbetsmiljön utgör huvudspåret för att kunna bibehålla den svenska välfärden. Det handlar dock inte bara om att få människor att kunna jobba längre, att förlänga sitt arbetsliv, utan om ett hela-livet perspektiv. Ungdomar ska tidigare kunna få tillträde till arbetsmarknaden, erhålla säkra arbetsplatser och allteftersom arbetslivet fortlöper kunna balansera sitt privatliv med ett säkert och utvecklande arbetsliv. Det här är frågor som är allomfattande och som samtliga länder i Europa har att hantera. Anledningen är att problemet med den demografiska övergången från en relativt jämn demografisk fördelning till en överrepresentation av äldre individer i befolkningen blir påtagligare för varje år som går. 4 Regeringen, Åtgärder för ett längre arbetsliv. SOU 2013:25.

7 / (39) I en kunskapssammanställning 5 från Arbetsmiljöverket görs en överslagsberäkning på den samhällsekonomiska kostnaden av ett förkortat arbetsliv. Enligt beräkningarna är det produktionsvärde som en individ bidrar med under ett år ca kronor, lågt räknat. Om exempelvis personer lämnar arbetslivet ett år i förtid på grund av en dålig arbetsmiljö motsvarar detta en samhällsekonomisk produktionsförlust på 400 miljoner kronor. Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera om det går att förlänga tiden som en person befinner sig i arbetslivet samt vilka hinder som finns för detta. I den officiella statistikrapporten Arbetsmiljön 2013 framkommer att ungefär 14 procent av de svarande individerna, i åldern år, inte tror sig, eller är osäkra på om de kommer, kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder inom sitt nuvarande yrke. För kvinnor är detta vanligast bland lågutbildade lärare, grund- och gymnasielärare samt lågutbildad servicepersonal. För män är det istället gruv-, bygg- och anläggningsarbetare och hantverkare som oftare svarat att de inte tror sig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder tillsammans med lågutbildad servicepersonal. Faktorer i arbetsmiljön som har en bevisat negativ effekt på hälsan och ett starkt samband med sjuk- och förtidspensionering är bland annat en fysiskt tung arbetsmiljö med påfrestande rörelser för rygg och nacke, repetitiva arbetsuppgifter, stående arbetsposition, höga ljud, obekväm arbetsposition och hukande. 6 En mängd forskning visar också att låg kontroll i kombination med höga krav har negativ inverkan på tidpunkten som en individ väljer, eller tvingas, att ta ut sin pension. 7 Andelen tillfälligt anställda ökar 8 Andelen anställda som har tillfälliga anställningar har endast ökat marginellt mellan år 2005 och I ett längre perspektiv, sedan 1987, har dock andelen ökat från nivåer på i genomsnitt cirka 11 procent under 1990-talets första hälft till 16,7 procent av de anställda Särskilt kvinnor och unga har en högre andel tillfälliga anställningar. Under talet var i genomsnitt cirka 56 procent av de tidsbegränsat anställda kvinnor. År 2014 hade 19 procent av de anställda kvinnorna en tidsbegränsad anställning, medan motsvarande siffra bland männen var 15 procent. 5 Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8 6 Ibid, s Ibid, s SCB (2014) definierar tidsbegränsat anställda som: Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i AKU som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer med exempelvis vikariat, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning. Personer som har en tidsbegränsad anställning men en fast anställning i botten räknas inte till tidsbegränsat anställda då de inte har samma lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. De tidsbegränsat anställda kan delas in efter typ av tidsbegränsad anställning.

8 / (39) Bland utrikesfödda var andelen tidsbegränsat anställda högre under hela perioden. Andelen ökar också över tid, från 21 procent 2005 till 24 procent Bemanningsföretagens andel av de sysselsatta är relativt låg jämfört med andra europeiska länder. Däremot har branschen sysselsättningsmässigt utvecklats snabbt sedan avregleringen i början av 1990-talet. Idag uppgår den till cirka årsanställda personer, vilket kan jämföras med nivåerna runt vid mitten av 1990-talet. Trots den stora ökningen de senaste åren är andelen sysselsatta i bemanningsbranschen, relativt det totala antalet sysselsatta i ekonomin, fortfarande lägre än genomsnittet i Europa. År 2010 var sysselsättningsandelen för bemanningsbranschen i Sverige 1,2 procent. Motsvarande siffra för Europa var 1,6 procent, med länder som Storbritannien och Nederländerna i toppen. I USA var andelen 1,8 procent. Ökad migration ökad segregering Arbetskraften blir allt rörligare i Europa och världen. Olika faktorer samspelar vilket innebär ökade incitament för individer att flytta på sig då deras möjligheter att försörja sig gynnas av det. Under de senaste åren har det skett en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige. En bidragande faktor till detta är en ökad efterfrågan på arbetskraft till de sektorer där den inhemska arbetskraften inte räcker till eller kan matchas mot behoven av en viss kompetens. Migrerande arbetskraft återfinns ofta i verksamheter med dålig arbetsmiljö och sämre villkor än för den reguljära arbetskraften. Sverige har idag en etniskt segregerad arbetsmarknad, med en hög andel utrikesfödda inom låglöneyrken, så som städbranschen, textil- och fordonsindustri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom vård och omsorg. Många av de sysselsatta inom dessa branscher har icketypiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda svenskar. Detta beror ofta på en dålig matchning mellan utbildning och arbete. Den alltmer globaliserade arbetsmarknaden innebär en ökning av underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och att språkförbistring på vissa arbetsplatser äventyrar säkerheten. I en europeisk företagsundersökning om nya och framväxande hot, ESENER, har det kartlagts hur arbetsmiljöfrågorna hanteras i praktiken på europeiska arbetsplatser. Resultaten visade bland annat att en stor andel av de tillfrågade arbetsgivarna upplevde att vissa anställda har svårt att förstå det språk som talas på arbetsplatsen.

9 / (39) Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor Den stora generationsväxlingen och den ökade rörligheten i ett alltmer globaliserat arbetsliv innebär nya förutsättningar för kunskapsinhämtning och kommunikation. Internets stora betydelse och den ökade mobilanvändningen är en utveckling som möjliggör, och kräver, nya sätt att kommunicera. Intressenterna är i ökad utsträckning också mer heterogena än tidigare, med mer varierande förkunskaper, utbildning och språkliga förutsättningar. Unga och unga vuxna är vana vid användningen av IT och de kommunicerar mycket och snabbt genom flera medier. Samtidigt har migranter, utländsk arbetskraft och underentreprenörer från andra länder andra förutsättningar vad gäller språk och förkunskap om svenska krav på arbetsmiljö och attityder till arbetsmiljöarbete i stort. Behoven i dessa målgrupper är olika och det är viktigt att kunna målgruppsanpassa både innehåll, form och kanal för att kunna leverera service och information som tillgodoser intressenternas behov. Detta ställer krav på förändrade arbetssätt och nya metoder för att fånga vilka behoven är. I detta kommunikationsarbete är den långsiktiga relationen och dialogen central. När innehållet är konkret, ger ett mervärde samt presenteras på ett inspirerande sätt, ökar chanserna till spridning av innehållet. Många intressenter vill göra rätt och efterfrågar direkta råd och svar på olika frågor. Det krävs ett långsiktigt kommunikationsarbete där relationen mellan arbetsgivare och myndigheter vårdas och möjlighet ges till fortsatt dialog. För företag och organisationer som har lägre kunskap om arbetsmiljöarbete är det viktigt att skapa motivation och intresse för arbetsmiljöaspekter som ligger nära den egna verksamheten. Tidigare kommunikationsinsatser visar att arbetsgivare som blivit varskodda om planerade inspektionsinsatser inom den egna branschen blivit starkt motiverade att ta till sig budskap från Arbetsmiljöverket.

10 / (39) Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet I Sverige har under åren totalt 230 arbetstagare och egenföretagare i den svenska officiella arbetsskadestatistiken avlidit till följd av olyckor på arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har under dessa år varierat mellan drygt som lägst år 2010 och cirka som högst år Vid frågor angående arbetsorsakade besvär år 2014 uppger 24 procent av de sysselsatta, att de upplever besvär som orsakats av arbetet. I Sverige råkar män ut för fler olyckor än kvinnor. Kvinnor står emellertid för merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män. De blir både sjuka och slits ut under en längre tid, vilket i vissa fall leder till tidigarelagt utträde ur arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att samla in och sammanställa arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. Statistiken presenteras i tre officiella statistikrapporter: Arbetsskador ställs samman varje år Arbetsmiljön ställs samman vartannat år Arbetsorsakade besvär ställs samman vart annat år Arbetsskaderapporten handlar huvudsakligen om att presentera hur anmälningar av arbetsskador ser ut föregående år. Det är emellertid ett faktum att alla arbetsskador inte anmäls vilket gör det nödvändigt att försöka fånga in signaler om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv från fler källor än från arbetsskadeanmälningarna. Rapporterna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade besvär bygger på enkätundersökningar som syftar till att ringa in dessa signaler. I figuren nedan framgår hur de tre officiella statistikrapporterna förhåller sig till varandra.

11 / (39) Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog Under perioden har dödsolyckor i arbetet i den svenska förvärvsarbetande befolkningen minskat med 40 procent, från 68 till 41 dödsolyckor. År 2009 sjönk antalet dödsolyckor i arbetet, under den pågående lågkonjunkturen, men steg återigen året efter och 2013 minskade dödsolyckorna jämfört med åren innan, men ökade återigen något År 2014 inträffade 41 arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetstagare och egenföretagare som ingår i den svenska officiella arbetsskadestatistiken. Utöver dessa har det inträffat 11 dödsolyckor där den drabbade personen inte är förvärvsarbetande, men omfattas av arbetsskadeförsäkringen, eller är en utländsk arbetskraft. När det gäller dödsolyckor som drabbar utländsk arbetskraft i Sverige finns ingen tillgång till person- eller företagsuppgifter, varför dessa endast redovisas bland övriga. Från 2010 till 2014 drabbade 33 dödsolyckor i Sverige utländsk arbetskraft. Figur 1. Antal dödsolyckor, år Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Det är framförallt fyra branschgrupper som dominerat dödsolyckorna i arbetet Det handlar om byggverksamhet, jord och skog, tillverkning samt transport och magasinering, där jord och skog står för överlägset flest dödsolyckor i förhållande till antal sysselsatta. När dödsolyckorna i arbete minskade 2012 och 2013 var det i dessa fyra branschgrupper som dödsolyckorna minskade. År

12 / (39) 2014 ökade återigen dödsolyckorna i tre av dessa branscher. Undantaget var tillverkningsindustrin där minskningen fortsatte. Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin? Under de finansiella krisåren nådde anmälningarna av arbetsskador sin lägsta nivå på många år, för att återigen vända uppåt år Detta väckte diskussionen om ekonomiska fluktuationers inverkan på risken för att råka ut för, och benägenheten att anmäla, en arbetsskada. Arbetsmiljöverket genomförde därför en analys 9 för att undersöka hur arbetsskadeutvecklingen sett ut i relation till utvecklingen i samhällsekonomin mellan år 2003 till I rapporten belyses utvecklingen av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. Vid bedömning av om antalet arbetsskador, arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, ökat eller minskat under en period är det viktigt att sätta antalet anmälningar i förhållande till antalet sysselsatta. Detta eftersom en kraftig minskning av anmälningar av arbetsskador skulle kunna bero på att färre har ett arbete att åka till. Antalet sysselsatta i ekonomin ökade totalt sett mellan 2003 och 2010, med undantag för år 2009, alltså året efter att finanskrisen brutit ut i USA. Under denna period minskade också andelen anmälda arbetsskador per sysselsatt trots att medelantalet sysselsatta per år ökade. Särskilt tydlig var minskningen för anmälningar av arbetssjukdom. De varuproducerande branscherna, som framförallt representeras av tillverkning, drabbades hårt av den ekonomiska krisen i form av kraftigt minskad arbetsproduktivitet och sysselsättning under de värsta krisåren Under denna period minskade arbetsskadeanmälningarna mer inom varuproduktion än inom tjänsteproduktion (se figur 2). Det var dock inte inom alla sektorer som arbetsskadorna minskade. Inom offentligt finansierad verksamhet, där vård, omsorg, skola och offentlig förvaltning ingår, minskade anmälningarna inte alls. År 2010 stod offentligt finansierad verksamhet för den största andelen anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar. 9 Arbetsmiljöstatistisk rapport Arbetsmiljöverket. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador- Tillfälligt avbrott? Rapport 2011:3

13 / (39) Figur 2. Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar fördelat efter tre branschgrupper. År Offentliga tjänster- Arbetsolycka Privata tjänsteproducerande branscher - Arbetsolycka Varuproducerande branscher - arbetsolycka Offentliga tjänster- Arbetssjukdom Varuproducerande branscher - arbetssjukdom Privata tjänsteproducerande branscher - arbetssjukdom Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Slutsatserna i denna trendstudie är att samhällsekonomin till viss del verkar ha haft inflytande över antal anmälda arbetsskador; både när det gäller omfattning samt vilka delar och grupper på arbetsmarknaden som påverkats. Detta eftersom antalet arbetsskadeanmälningar under krisåren minskade inom de branscher som finanskrisen drabbat hårdast i form av produktivitet och sysselsättning. Under 2010 syns emellertid inte en ökning enligt samma princip; antalet arbetsskadeanmälningar ökar inte mest i de branscher där arbetsproduktiviteten ökar mest, utan ökar lika mycket i samtliga branscher. Detta indikerar att andra faktorer, än de som tagits med i analysen, troligen svarar för en del av förändringen av anmälda arbetsskador. En pågående studie 10 bekräftar de tidigare slutsatserna, det vill säga att bakomliggande långsiktiga strukturförändringar påverkar antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenskt arbetsliv. De strukturfaktorer som ingår i de pågående analyserna är valda efter resultaten i en första riskanalys gjord av Arbetsmiljöverket Den redan publicerade studien 11 visar att risken för att råka ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro är större i vissa yrken och branscher samt varierar med arbetsställets storlek. Risken visade sig även vara större för personer med låg utbildningsnivå. 10 Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Arbetsmiljörisk. Rapporten planeras publiceras under år Arbetsnamn: Strukturomvandling och arbetsolyckor med sjukfrånvaro under tre decennier. 11 Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2014:2. Riskfaktorer för arbetsolycka bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk.

14 / (39) Efter den stora nedgången av arbetsskadeanmälningar år 2009 ökade arbetsskadorna fram till år Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro utgör den största andelen anmälda arbetsskador relaterat till antalet sysselsatta. Hittills har Arbetsmiljöverkets resurser allokerats till att föra fullständig statistik över arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, varför fullständig statistik inte finns att tillgå kring de övriga skadetyperna. När det gäller anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro berör dessa oftare män än kvinnor. För arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro och färdolycksfall är förhållandet det omvända; anmälningarna är fler bland kvinnor än bland män. Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor I den senaste officiella statistikrapporten Arbetsorsakade besvär 2014 uppgav 5,3 procent av kvinnorna och 5,8 procent av männen att de under de senaste 12 månaderna haft besvär som orsakats av en arbetsolycka. Uppskattningsvis skulle det i absoluta tal röra sig om ungefär kvinnor och män. 38 procent av de med besvär uppgav att de varit sjukskrivna på grund av dessa besvär, vilket skulle innebära ungefär personer räknat på hela den sysselsatta befolkningen. Detta är mer än dubbelt så mycket som antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som legat runt knappt anmälningar under de senaste åren. I samma undersökning framgår att endast 13 procent, av de som uppgett att de har arbetsrelaterade besvär av något slag, anmält sina besvär till Försäkringskassan. När de anmälningar som kommit in till Försäkringskassan studeras är det några branschgrupper som de senaste fem åren utmärkt sig när det gäller flest anmälningar per sysselsatta för både kvinnor och män. Dessa är vattenförsörjning, utvinning av mineral, tillverkning och transport och magasinering. De näringsgrenar som står för det största antalet anmälningar är istället tillverkning för män och vård och omsorg när olyckorna gäller kvinnor. År 2013 var de mest drabbade yrkesgrupperna per förvärvsarbetande för kvinnor transport och maskinförararbeten samt process- och maskinoperatörsarbeten. För män var det processoperatörer inom trä- och pappersindustri samt övriga montörer som anmälde flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro i förhållande till antalet sysselsatta.

15 / (39) Figur 3. Orsak till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män. År Procent. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA Figurerna ovan visar de vanligaste orsakerna till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor och män för de senaste fem åren. För kvinnor är fall av person den vanligaste orsaken till olyckan medan förlorad kontroll, då oftast över transportutrustning eller handverktyg, är vanligast för män. Hot och våld är en betydligt vanligare orsak till anmälan för kvinnor än för män, medan bristning, ras och glidning av föremål är betydligt vanligare för män än för kvinnor. Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar Antalet anmälda arbetssjukdomar är för kvinnor flest inom vård och omsorg och när det gäller män är de flest inom tillverkning. I Arbetsorsakade besvär framgår att nästan var fjärde sysselsatt person i Sverige upplever besvär till följd av arbetet. Kvinnor uppger generellt att de har mer besvär som kan kopplas till arbetet än män. Omkring 27 procent av de sysselsatta kvinnorna och 20 procent av de sysselsatta männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär år Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. Det är då främst andra besvär än kroppsliga, som exempelvis beror på arbetets innehåll, dåliga relationer till chefer och arbetskamrater, hot och våld etc., som ökat mellan år 2013 och 2014, för både män och kvinnor. Mellan dessa år ökade stress och andra psykiska påfrestningar med nästan 40 procent. För kvinnor är detta den högsta nivån som påträffats för denna, eller motsvarande, variabel sedan mätningarna startade år Dessförinnan, mellan år låg andelen kvinnor och män som upplevt besvär på grund av stress och andra psykiska påfrestningar på en relativt jämn nivå. Fysisk belastning har också ökat under de senaste två åren för både kvinnor och män, även om ökningen är mycket liten för män. 12 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsorsakade besvär Rapport 2014:4

16 / (39) Arbetsmiljöundersökningen från år visar, i linje med resultaten i Arbetsorsakade besvär, bland annat att andelen kvinnor som har svårt att sova på grund av tankar på jobbet har ökat kraftigt mellan år 2011 och 2013 och ligger nu på den högsta nivån sedan undersökningens start. Samma undersökning visar också att andelen personer som har svårt att påverka sin arbetstakt har ökat med 5 procentenheter sedan Det är då en betydligt större andel kvinnor än män som har svårt att påverka sin arbetstakt där siffran är 61 procent för kvinnor jämfört med 45 procent för män. Arbetstakten upplevs vara särskilt svår att styra inom kvinnodominerade yrken där arbetsuppgifterna i hög grad styrs av kontakten med andra människor, såsom patienter, kunder eller elever. Samtidigt visar Arbetsmiljöundersökningen att andelen kvinnor och män som lyfter 15 kg flera gånger per dag minskat sedan I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma. Precis som de ovanstående signalerna indikerar har också arbetssjukdomarna kopplade till psykisk ohälsa samtidigt ökat med drygt 40 procent sedan år För kvinnor var sociala och organisatoriska orsaker den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom under Detta betyder att kroppsliga belastningsfaktorer inte längre är den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom för kvinnor. Anmälda arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa är vanligast förekommande inom offentlig sektor, dvs. inom vård, skola och omsorg, vilket också är en kvinnodominerad bransch. För män är emellertid belastningsfaktorer fortfarande den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom. Figur 4. Orsak till anmäld arbetssjukdom fördelat på kvinnor och män. År Procent. Källa: Arbetsmiljöverket/ISA 13 Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsmiljön Rapport 2014:03