Byggnadsnämndens sammanträde PROTOKOLL

Transkript

1 Byggnadsnämndens sammanträde PROTOKOLL Förvaltningschefens information 28 Årsredovisning Månadsrapport januari 30 Gestaltad livsmiljö - svar på remiss 31 Del av Tofta Smågårde 1:20 - antagande 32 Del av Fårö Nors 1:12 begäran om planbesked 33 Näs Drakarve 1:129 begäran om planbesked 34 Visby Hällarna detaljplan 35 Visby del av Artilleriet 1:33, kv Sergeanten 36 Fårö Butleks 1:3 (7) m.fl. - samråd 37 Information om tidsfrister för bygglov 38 Silte Huglajvs 1.4 förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus 39 Visby Snäckgärdet nybyggnad av fritidshus 40 Ardre Alsarve 1:18 nybyggnad av 17 st uthyrningsstugor och anordnande av parkeringsplatser samt tillbyggnad av reception 41 Bunge Stucks 1:178 tillbyggnad av tvåbostadshus med penthousevåning, balkonger samt fasadändringar 42 Lummelunda Överstekvarn 1:21 nybyggnad av enbostadshus 43 Lummelunda Överstekvarn 1:51 uppförande av ostagad telemast, höjd 20 m samt tillhörande teknikbod 44 Visby Knappkorallen 2 fasadändring av flerbostadshus, inglasning av 7 st balkonger 45 Bunge Stucks 1:363 - nybyggnad av garage 46 Östergarn Tomase 1:26 tillbyggnad av bostadshus, veranda 47 Stenkyrka Ungesmiss 3:1 nybyggnad av ridhus och häststall på 1800 kvm 48 Hamra Lilla sindarve 1:7 nybyggnad av bostadshus 49 Öja Ockes 1:28 uppförande av carport 50 Grötlingbo Norrkvie 2:1 ansökan om ändrad användning från verkstad till fritidshus 51 Visby Berget 3 ifrågasatt otillåten åtgärd, plank/skjul 52 Bunge Kronhagen tidsbegränsad änddrad användning och ombyggnad av befintliga kaserner, Bunge Kronhagen 3:2, 3:64, 3:75 till asylboende 53 Anmälningsärenden - delegationsbeslut 54 Diverse skrivelser 55 Statistik 56 Övriga frågor

2 PROTOKOLL Sammanträdesdag Byggnadsnämnden Plats och tid Visborgsallén 19, konferensrum Bornholm, kl Beslutande Karl-Allan Nordblom (MP), ordf. Sven-Åke Malmberg (S) Anna Enström (S) Hjalmar Croneborg (MP) Tore Tillander (V) Majvor Östergren (S) Lars Thomsson (C) Kerstin Löfgren Dahlström (C) Börje Bendelin (C) Håkan Onsjö (M) Lars-Erik Benneck (M) Ersättare Bertil Eneqvist (S) Anne Ståhl Mousa (S) Ulla Pettersson (S) Anders Holstensson (V) (beslutande 53-56) Andreas Wiklund (L) Stig Hansson (C) Övriga närvarande Christian Hegardt Per Lindskog Gunnar Gustafsson Charlott Stiernholm Jennie Ahlqvist Helen Åslund Cecilia Heldtander Färnlöf Monica Tingström Yvonne Mårtensson Stina Wester Ann-Louise Mårtensson Madeleine Johansson Jonas de Wall Mikael Westberg Jonas Aaw 52 Ann-Sofi Lindskog 52 Anna Malm Utsedd att justera Lars-Erik Benneck Paragrafer Justeringens plats Samhällsbyggnadsförvaltningen nämndsekreterarens rum, måndagen den 14 mars kl Underskrifter Sekreterare... Anna Malm Ordförande... Karl-Allan Nordblom Justerande... Lars-Erik Benneck Organ A N S L AG /BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Byggnadsnämnden Sammanträdesdag Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift...

3 BN 27 Information från förvaltningschefen Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Förvaltningschef Per Lindskog informerade om det fortsatta utvecklingsarbetet på förvaltningen samt rekryteringsprocessen av en ny förvaltningschef. Ordföranden Karl-Allan Nordblom informerade nämnden om ärendehanteringsprocessen. Ett skriftligt PM delades ut till nämnden.

4 BN 28 Årsredovisning 2015 BN 2016/403 - SBF den 17 februari 2016 Au 26 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner Årsredovisning för Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för byggnadsnämnden visar på ett överskott med tkr för De totala nettodriftkostnaderna för år 2015 uppgick till tkr, vilket kan jämföras med 2014 då nettokostnaderna uppgick till tkr. Periodens resultat för byggnadsnämnden är positivt med tkr. Nämndens kostnader och intäkter har periodiserats enligt gällande anvisningar. I nedanstående tabell redovisas byggnadsnämndens budget och utfall för år Budget, tkr Utfall, tkr Avvikelse, tkr Intäkter Driftkostnader Netto Nämndens driftkostnader uppgår till totalt tkr vilket innebär ett överskott mot budget med tkr. Överskottet förklaras i huvudsak av lägre personalkostnader. Byggnadsnämnden kommer enligt prognosen att klara buffertkravet på en (1) procent. Målen i perspektivet processer uppnås inte fullt ut. En uppföljning av bygglovärenden visar att inga ärendetyper fullt ut klarar kravet på tio veckors handläggningstid enligt plan- och bygglagen (PBL). Byggnadsnämnden uppnår inte något av målen i perspektivet brukare/kund. En omfattande åtgärdsplan har tagits fram. Från och med september 2015 är enhet Bygg fullt bemannad vilket förväntas ge positiva effekter redan under hösten. Byggnadsnämnden är från den 1 januari 2012 anställningsmyndighet för de medarbetare som arbetar inom samhällsbyggnadsförvaltningen. På grund av införande av nytt personalsystem för regionen har personalstatistik för perioden inte kunnat kvalitetssäkras.

5 BN 29 Månadsrapport januari BN 2016/527 - SBF den 12 februari 2016 Au 27 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner månadsrapporten. Bakgrund Månadsrapporten bygger på en jämförelse med utfall januari Periodens utfall för byggnadsnämnden är positivt med 760 tkr, samma period 2015 visade negativt utfall med 583 tkr. Detta förklaras framförallt med att alla overheadkostnader inte hunnits fördelas ut under januari och att intäkter var något högre än samma period 2015 Byggnadsnämnden Resultatrapport på nämndnivå, tkr Utfall Jan 15 - Jan 15 Utfall Jan 16 - Jan16 Verksamhetens totala intäkter 1180,3 1406,7 Verksamhetens totala kostnader -3480,7-2477,3 Avskrivningar -96,8 0 Internränta -12,4 0 Verksamhetens nettokostnader -2409,6-1070,6 Kommunbidrag 1826,6 1830,7 Årets resultat ,1

6 BN 30 Gestaltad livsmiljö svar på remiss BN 2015/ SBF den 15 februari 2016 Au 28 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Orden Gestaltad livsmiljö ger en kort, kärnfull och målande beskrivning av det grundläggande budskapet som genomsyrar hela utredningen. Det kan även ses som ett försök att undvika ordet arkitektur och istället försöka lansera dess innebörd som själva begreppet. Det val utredningen har gjort kan innebär en risk att ordet arkitektur låter sig marginaliseras i ännu större utsträckning än som redan har skett. Vad innebär tankarna och förslagen i utredningen för kommuners möjligheter att verkligen ta det ansvar som åligger dem för gestaltningen av den framtida livsmiljön i kommunerna? Tyngdpunkten i utredningen ligger på staten och det statliga byggandet, och når inte ut till det byggande som sker i kommunerna och det gäller inte minst bostadsbyggandet. Utredningen borde ha tagit sig an en djupare analys av vad som i lagstiftningen hindrar utredningens ambitioner att bli verklighet. Utredningen innehåller inga förslag till förändrad lagstiftning utan hänvisar bara till framtida utvärderingar. Det är svårt att förstå hur kommunerna ska kunna leva upp till och bidra till utredningens ambitioner, när utredningen säger pass när det gäller plan- och bygglagens framtida roll för att uppnå målen. Bedömningen är att utredningen inte ger något heltäckande svar på frågan om hur idén om en allt igenom gestaltad livsmiljö ska nå hela vägen ut till entreprenörer, praktiserande arkitekter, kommunala nämnder, bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer, väg- och vattenbyggare, miljöhandläggare med flera, och slutligen men inte minst viktigt till de som faktiskt ska forma sina livsbanor i dessa miljöer. Bakgrund Den 15 oktober överlämnade regeringens särskilde utredare Christer Larsson den statliga arkitekturutredningen, Gestaltad livsmiljö, med förslag till ny politik för arkitektur, form och design till kulturministern. Utredningen ska ligga till grund för en

7 BN 30 forts ny rullande politik med människan i centrum. Utredningen är nu ute på remiss till bl.a. Region Gotland. Det är sjutton och ett halvt år sedan den nu gällande arkitekturpolitiken, handlingsprogrammet Framtidsformer, antogs av riksdagen. Då var utgångspunkten att arkitektur, formgivning och design är verksamheter med central betydelse för hur vi kan leva våra liv och därmed en avgörande välfärdsfråga. Utgångspunkten för den nya utredningen är ett helhetsperspektiv utifrån den enskilda människans behov och möjligheter, idag och i framtiden. Där av namnet Gestaltad livsmiljö. Utredningen framhåller att arkitektur, form och design kan bidra till lösningar på de utmaningar vi står inför när det gäller klimatet, den tekniska utvecklingen och urbaniseringen. När vi i vardagen ser effekterna av globaliseringen, en ökande segregation och ohälsa och en minskande attraktivitet i flera städer, så ökar intresset för arkitektur, form och design och hur områdets kraft kan utnyttjas, skriver Christer Larsson i sitt förord. Den långsiktiga målsättningen i Framtidsformer, det tidigare handlingsprogrammet, var att förståelsen för god arkitektur, form och design skulle öka. Det övergripande målet för den nya politiken ska enligt utredningen vara att stärka arkitekturens, formens och designens inflytande och därmed bidra till formandet av en långsiktigt hållbar och väl gestaltad livsmiljö. Utredningen framhåller att den nya politiken ska vara rullande för att kunna möta aktuella utmaningar. Politiken måste vara föränderlig, den måste formuleras oftare än vart 17:e år, egentligen varje mandatperiod säger Christer Larsson. Följande mål föreslås i utredningen Gestaltad livsmiljö Övergripande mål: Områdets inflytande ska stärkas och därmed bidra till formandet av en långsiktigt hållbar och väl gestaltad livsmiljö. Den statliga politiken för arkitektur, form och design ska aktivt främja: en helhetssyn präglad av kvalitet, samverkan och dialog i formandet av en attraktiv gestaltad livsmiljö, ett inkluderande och demokratiskt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, såväl enskilda som gemensamma, ett förebildligt agerande från det offentliga, i alla dess roller, för en stärkt kvalitet i den gestaltade livsmiljön och en bred och tvärsektoriell kunskapsutveckling inom utbildning samt för utövare och aktörer inom området gestaltad livsmiljö.

8 BN 30 forts Nedan följer de 11 större insatser som utredningen föreslår för att uppnå politikens mål en långsiktigt hållbar och väl gestaltad livsmiljö. 1. Arkdes görs om till ny myndighet. Förslaget är att ombilda nuvarande Arkdes (Statens centrum för arkitektur och design, före detta Arkitekturmuseet) till en ny myndighet med arbetsnamnet Myndigheten för gestaltad livsmiljö. Myndigheten ska enligt förslaget utveckla och driva politiken, följa kunskapsutvecklingen, samarbeta, debattera, följa upp statens förebildlighet och vid behov föreslå nya mål. Myndigheten ska vara en tankesmedja, med forskning, bibliotek och pedagogisk verksamhet. Myndigheten ska ta till vara erfarenheterna från Delegationen för hållbara städer, som tillsattes 2008 och avslutades 2012 och ska också samverka med bland andra Boverket om plattformen och webbplatsen Hållbar Stad. Förslaget är att den nya myndigheten inte ska bedriva utställningsverksamhet så som Arkdes nu gör och att lokalbehovet bör ses över. Och att Arkdes samlingar, som grundlades genom en donation av före detta SAR och som idag innehåller fyra miljoner föremål från mer än 500 arkitekter, ska överföras till ett annat statligt museum. Utredningen föreslår Moderna Museet eller Nationalmuseum. Utredningen innebär att tidigare förslag om att slå ihop Arkdes och Moderna museet är inaktuellt. Vi har inget underlag för en sammanslagning, konstaterar kulturminister Alice Bah Kuhnke. 2. Sverige får en riksarkitekt. Utredningen föreslår att befattningen riksarkitekt skapas inom Statens fastighetsverk. Statens hantering av arkitektur, form och design är normgivande, konstaterar utredningen. Riksarkitekten ska driva på utvecklingen av och diskussionen om gestaltad livsmiljö inom statligt fastighetsägande och förvaltning. Utredningen anser att Fastighetsverket också bör verka för att projekttävlingar används för upphandling av arkitekttjänster. Ska finansieras genom att ta av Fastighetsverkets överskott. 3. En fond för utveckling och export. Förslaget är att staten bör utreda möjligheterna till att bygga upp en fond med syfte att långsiktigt främja en vital utveckling av arkitektur, form och design i hela landet och stödja exportfrämjande insatser. Vi har något att sälja! Vi är bland de bästa i världen på hållbar utveckling, säger Christer Larsson och konstaterar att branschen behöver stöd för detta. Förebilden är Danmarks filantropiska organisation Realdania. Förslaget är ett nytt anslag med en startpott på fem miljoner kronor i väntan på att fonden utreds. 4. Fler arkitekturprogram. Utredningen föreslår att Statens fastighetsverk och den nya Myndigheten för gestaltad livsmiljö ska få i uppdrag att stötta andra statliga myndigheter att utveckla arkitektur-,

9 BN 30 forts form- och designprogram. Och att den nya myndigheten, Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd och Boverket får i uppdrag att stötta kommunerna inom det samma. Det är fortfarande viktigt att offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling behandlar kvalitetsfrågor på ett föredömligt sätt, konstaterar utredningen. 5. Mer stöd till export. Utredningen vill stärka internationellt utbyte och svenskt export av arkitektur genom att utveckla samarbetet mellan det offentliga och företagen och ge ökade resurser till främjarorganisationerna Svenska institutet och Business Sweden. 6. Ett wild card-system. Utredningen föreslår ett statligt stöd för att ge arkitekter och formgivare i början av sin karriär en större chans att delta i upphandlingar och tävlingar. Ett så kallad wild cardsystem öppnar för små företag att delta i upphandlingar genom att det inte ställs krav på genomförda projekt eller någon viss omsättning, konstaterar utredningen och poängterar att systemet syftar till att bidra till större mångfald och nyskapande. 7. Höjd kompetens inom offentlig upphandling. Utredningen har identifierat en lång lista med problem inom offentlig upphandling. Till exempel brist på uppföljning av slutförda upphandlingar, brist på kunskap i tolkning av reglerna och därmed en rädsla att göra fel, kompetensbrist hos ansvariga upphandlare, fokus på lägsta pris, ramavtal som utesluter små och medelstora företag. Första punkten på listan är bristen på dialog, en otillräcklig kommunikation mellan upphandlare och leverantörer på grund av osäkerhet kring vad som är tillåtet. Utredningen föreslår att forskare inom området offentlig upphandling av arkitektur, form och design ska få ökat stöd. I övrigt uppmanar utredningen bland annat till utbildning av myndigheternas inköpare och att Upphandlingsmyndigheten utvecklar metodstöd och handledning för upphandlingsformer som underlättar inriktningen mot kvalitet i offentlig upphandlingen av gestaltningstjänster samt medverkar i att ta fram en kvalitetspolicy för kommunerna. 8. Stärkt forskning. Enligt utredningen behövs en kraftsamling i kunskapsuppbyggandet om det hållbara samhället. Förslaget är en särskild utlysning genom Vetenskapsrådet och Formas, för forskning utifrån perspektivet gestaltad livsmiljö. 9. Utbildningarnas rekrytering breddas. En breddad rekrytering till utbildningar inom arkitektur är nödvändig för att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling, skriver utredningen. Förslaget är att breddad rekrytering ska vara en del av kvalitetsutvärderingarna i fortsättningen, för att stärka mångfalden. 10. Dispens för innovation och större mångfald bostäder. Utredningen föreslår att regeringen bör utvidga anslaget till innovativt byggande till att

10 BN 30 forts gälla alla kategorier bostadsbyggande. Och att reglerna när det gäller dispens i experimentsyfte (24 i plan- och byggförordningen) ändras så att de betonar att syftet med dispensen är att pröva och utvärdera olika utformningar. Det kan leda till en större mångfald av lösningar som är anpassade till människors livssituation och olika gruppers behov, skriver utredningen och tillägger att om alla krav inte behöver uppfyllas i varje bostad finns det också möjlighet till större variation även av boendekostnader. 11. Uppföljning av lagändringarna. Utredningen föreslår inga ändringar i plan- och bygglagen, väglagen eller banlagen. Däremot uppmanar man till att den nya Myndigheten för gestaltad livsmiljö får i uppdrag att följa upp de ändringar som trädde i kraft i och med Framtidsformer Förvaltningens lämnade synpunkter Orden Gestaltad livsmiljö ger en kort, kärnfull och målande beskrivning av det grundläggande budskapet som genomsyrar hela utredningen. Det kan även ses som ett försök att undvika ordet arkitektur och istället försöka lansera dess innebörd som själva begreppet. Det är sant att ordet arkitektur på olika sätt är belastat. Det finns många fördomar och förutfattade meningar om vad arkitektur är och vad arkitekter kan och är intresserade av. Det val utredningen har gjort kan vara ett sätt att slippa en annars given debatt, men det innebär även en risk att ordet arkitektur låter sig marginaliseras i ännu större utsträckning än som redan har skett. Ger då utredningen svar på frågan om hur idén om en allt igenom gestaltad livsmiljö når hela vägen ut till entreprenörer, praktiserande arkitekter, kommunala nämnder, bygglovhandläggare, byggnadsinspektörer, väg- och vattenbyggare, miljöhandläggare med flera, och slutligen men inte minst viktigt till de som faktiskt ska forma sina livsbanor i dessa miljöer? Svaret på den frågan måste nog dessvärre bli nej. Hur ska marken och de resurser vi tar ur den användas på bästa sätt ur ett helhetsperspektiv som både tillåter, uppmuntrar, och möjliggör en både hållbar och gestaltningsmässigt väl genomförd livsmiljö? En viktig fråga, med utgångspunkt från Region Gotlands roll som ansvarig för den fysiska planeringen inom Region Gotland är vad tankarna och förslagen i utredningen betyder för Region Gotlands och alla andra kommuners möjligheter att verkligen ta ansvar för gestaltningen av den framtida livsmiljön i respektive kommun. Den frågan bör samtliga kommuner i Sverige ställa sig. Det viktigaste verktyget en kommun har att arbeta med i den fysiska planeringen och gestaltningen av goda livsmiljöer är plan- och bygglagen. Bedömningen är att den nuvarande lagstiftningen inte är utformad för att lyckas med den ambitionen. Utredningen borde därför även ha tagit sig an en djupare analys av vad som i lagstiftningen hindrar utredningens ambitioner att bli verklighet.

11 BN 30 forts Utredningens tyngdpunkt ligger på staten och det statliga byggandet, och når inte ut till det byggande som sker i kommunerna och det gäller inte minst bostadsbyggandet. Bedömningen är att utredningens ambitioner står i kontrast till den politik som har drivits de senaste åren och fortfarande drivs och som mest handlar om kvantitet och mindre om kvalitet när det gäller byggande och samhällsplanering. Bland många ledande politiker i Sverige verkar arkitektur och stadsbyggnad fortfarande ses som hinder och inte som verktyg för att lösa exempelvis bostadsfrågan. Alla på senare år genomförda och fortsatt föreslagna lagförslag går ut på att ta bort de verktyg i lagstiftningen som ger kommunerna möjlighet att bidra till att förverkliga utredningens ambitioner. För att klara bostadsbristen vill flera politiska partier nu även stryka kravet på detaljplan. Det tidigare arkitekturpolitiska handlingsprogrammet Framtidsformer (1998) ledde till en förstärkning av den lagliga grunden att hävda arkitekturens betydelse vid behandling av detaljplan och bygglov. Ändå upplevs plan- och bygglagen i dess nuvarande utformning inte alltid kunna stödja tillräckliga kvalitetskrav på gestaltning och helhetssyn. Nu ligger fokus på tekniska lösningar och byggproduktion, snarare än samhällsbyggnad och gestaltad livsmiljö. Utredningen - Gestaltad livsmiljö innehåller dock inga förslag till förändrad lagstiftning utan hänvisar bara till framtida utvärderingar. Det är svårt att förstå hur kommunerna ska kunna leva upp till och bidra till utredningens ambitioner, när utredningen säger pass när det gäller plan- och bygglagens framtida roll för att uppnå målen. Bedömningen är att detta är en stor brist i utredningen. Det är en fråga som är helt avgörande för kommunernas möjlighet att delta i genomförandet av den föreslagna politiken. Övriga synpunkter Förslaget att ombilda nuvarande Arkdes till en ny myndighet med arbetsnamnet - Myndigheten för gestaltad livsmiljö - bedöms inte vara helt genomtänkt. Bedömningen är att ytterligare en myndighet inte är lösningen på behovet att tillgodose behovet av gestaltning av den byggda miljön vi lever i. De frågor som den planerade myndigheten är tänkt att ansvara för bör istället överföras/integreras/samordnas med Boverkets uppdrag att verka för en hållbar bebyggelseutveckling, där gestaltningsfrågorna bör ges en rimlig möjlighet att ta sin motiverade plats bland övriga frågor som ska hanteras i översiktsplan, detaljplan och bygglov. Ett så kallad wild card-system som öppnar för små företag att delta i upphandlingar genom att det inte ställs krav på genomförda projekt eller någon viss omsättning, som syftar till att bidra till större mångfald och nyskapande är ett bra förslag som omgående bör genomföras.

12 BN 30 forts Det finns inget att erinra mot förslaget att höja kompetens inom offentlig upphandling. Det är ett förslag där man tydligare än i andra kan se att det skulle kunna få direkta och positiva effekter ända ut till den kommunala nivån. Det är inte bara en breddad rekrytering till utbildningar inom arkitektur som är nödvändig för att nå utredningens mål. Vad som också behövs är en breddad kunskap om arkitektur eller gestaltad livsmiljö inom alla typer av utbildningar som leder till professioner som deltar i tillkomsten av våra livsmiljöer, kunskaper om betydelsen och kraften i en medvetet gestaltad livsmiljö.

13 BN 31 Del av Tofta Smågårde 1:20 - antagande BN SBF den 4 februari 2016 Au 32 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden antar ändring av detaljplan (09-TOF-495), daterat , rev (PBL 1987). Bakgrund För att möjliggöra en fastighetsreglering som är inlämnad till lantmäteriet har kostnaderna för denna del reglerats i ett plankostnadsavtal beslutade byggnadsnämnden att ge dåvarande stadsarkitektkontor i uppdrag att upprätta detaljplan för att möjliggöra en bostadskomplettering (ca 5 nya fastigheter). Något plankostnadsavtal har inte undertecknats utifrån detta beslut. Om så inte sker så kommer denna del av ansökan att avskrivas. Syftet med planläggningen är att kunna genomföra en fastighetsreglering av en bit mark som enligt gällande detaljplan från har markanvändningen park/plantering till överförs till markanvändningen friliggande bostadsändamål i 1 våning. Planförhållanden m.m. Markanvändningen i gällande detaljplan är park/plantering. Markanvändningen är i gällande detaljplan (09-TOF-495), antagen , park eller plantering. Motivering till att miljökonsekvensbeskrivning inte krävs Samhällsbyggnadsförvaltningen har bedömt att genomförandet av förslaget till ändring av gällande detaljplan inte innebär någon betydande miljöpåverkan, enligt 6 kap 11 MB Planuppdrag Ärendet behandlades i byggnadsnämnden, med beslut om planuppdrag för att upprätta detaljplan för att möjliggöra en bostadskomplettering.

14 BN 31 forts Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till ändring av detaljplan, daterat där ett område mellan två fastigheter med planbestämmelsen park/plantering omvandlas till markanvändningen bostadsändamål och kan fastighetsregleras till befintlig bostadsfastighet. Samråd Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden , med beslut om samråd. Samråd har genomförts med planförslaget daterat De yttranden som inkommit finns på samhällsbyggnadsförvaltningen. Inkomna synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i en samrådsredogörelse. Följande ändringar av förslaget har skett: Planområdet har ytmässigt utökats och omfattar nu även mindre delar av fastigheterna Tofta Smågårde 1:55 och 1:56. Detta för att kunna ta bort onödig prickmark. Bedömning Eftersom det för denna del av fastigheten Tofta Smågårde 1:20 finns ett undertecknat plankostnadsavtal gör samhällsbyggnadsförvaltningen en praktisk hantering för att möjliggöra den till lantmäteriet inlämnade ansökan om förrättning. För övrig ansökan på att tillskapa cirka 5 nya fastigheter kan detta inte ske med enkelt planförfarande, vilket motiverar en delning av detta ärende. I dagsläget finns inte heller fullmakt att fullfölja denna planering. Eftersom förslaget till ändring av detaljplanen inte är av strategisk betydelse och är förenligt med godkänt planprogram för Tofta, daterat föreslås byggnadsnämnden anta förslag till ändring av detaljplan (09-P-495).

15 BN 32 Del av Fårö Nors 1:12 begäran om planbesked BN 2015/ SBF den 24 februari 2016 Au 33 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden är ej beredd att upprätta detaljplan för berörd fastighet. Bakgrund Begäran om planbesked inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen med önskan om att upprätta detaljplan för bostadsbebyggelse (fritidshus) på södra delen av fastigheten Fårö Nors 1:12. Förslaget omfattar ca fem tomter för friliggande bostadshus (fritidshus). Planförhållanden m m Översiktsplan Bygg Gotland 2025 (antagen av kommunfullmäktige , 79) anger: Område med fördjupad översiktsplan som ska förnyas och utvecklas under planperioden. Fördjupad översiktsplan för Fårö 2025 (antagen av regionfullmäktige ) anger: Fastigheten ligger inom kärnområde för upplevelse, bevarande och skydd av pågående markanvändning. FÖP Fårö anger förslag till hantering av gällande avstyckningsplan med omland vid Bohakasandet. Området kan anses tillhöra Bohakasandets omland. Där anges bland annat att: Karaktären i området är mycket speciell. Grundkänslan är småskalig trähusbebyggelse i dunkel barrskog. Vägarna i området ar smala och otydliga. Många av fastigheterna saknar tydliga tomtavgränsningar. Det är i manga fall svårt eller helt omöjligt att avgöra var tomterna slutar och var den för allmänheten tillgängliga marken tar vid. Eftersom det handlar om mark i strandskydd, där tillgänglighetsrätten för allmänheten är särskilt stark så utgör detta till synes gränslösa område en stark begränsning for den hänsynsfulla allmänheten som önskar utnyttja sina rättigheter att nå och vistas på stranden och samtidigt visa respekt for de boendes rätt till hemfrid.

16 BN 32 forts Hela området ligger lite avsides, tillfartsvägarna är många men av mycket låg standard. Området bör utredas genom en detaljplaneläggning som bättre kan ge stöd och vägledning för en eventuell bebyggelseutveckling utifrån dagens behov. Detaljplan: Området är inte tidigare detaljplanelagt. Riksintressen: Hela Gotland är av riksintresse (enligt 4 kap 2 Miljöbalken (MB) jämlikt 4 kap 1 MB). Högexploaterad kust (4 kap 4 MB). Rörligt friluftsliv (4 kap 2 MB). Friluftsliv (3 kap 6 MB). Försvarsintressen 12 kap 4 plan- och bygglagen (PBL). Inventeringar: Området är utpekat som Odlingslandskap kulturvård i länsstyrelsens kulturmiljöprogram (exploatering får endast ske med hänsyn till områdets natur, kultur och skönhetsvärden). Enligt länsstyrelsen kulturminnesvårdsprogram för Gotlands län 1982 och länsstyrelsen inventering av värdefull natur för Gotlands län 1984 är fastigheten belägen inom område med värdefull kulturlandskapsmiljö och landskapsbild. Bygglov: Avslag förhandsbesked för uppförande av fritidshus på Fårö Nors 1:12 (BN 2014/6578). (Beslut av byggnadsnämnden ). Remisser Enhet vatten- och avfall: Området är inte aktuellt för anslutning till kommunalt vatten- och avlopp. Enhet miljö- och hälsa: Räddningstjänsten: Ingen erinran. Tillgängligheten för räddningstjänsten ska vara sådan att utrustningen för utrymning och brandsläckning inte behöver bäras mer än 50 meter från uppställningsplats för brandfordon. Kommunantikvarie: Det finns ej höga kulturvärden inom den föreslagna platsen, men den tänkta bebyggelsen strider mot 4 kap 4 MB och området pekas ut som kärnområde för upplevelse, bevarande och skydd av pågående markanvändning är inte utpekat som bebyggelseområde i FÖP Fårö.

17 BN 32 forts Bedömning Enligt FÖP Fårö 2025 bör Bohakasandets omland detaljplaneläggas för att bättre ge stöd och vägledning för en eventuell bebyggelseutveckling utifrån dagens behov (förbättra vägstruktur, tydliggöra tomtavgränsningar, tillgängliggöra stranden osv). Exakt avgränsning av avstyckningsplan med omland vid Bohakasandet har inte gjorts, men fastigheten Fårö Nors 1:12 kan anses tillhöra det. Området är även utpekat som kärnområde för upplevelse, bevarande och skydd av pågående markanvändning. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår inte detaljplaneläggning för aktuell fastighet. Om en detaljplaneläggning görs för Bohakasandet och dess omland kan dock detta område bli aktuellt att ta med. En planläggning i detta område bör lösa många frågor för Bohakaområdet som helhet.

18 BN 33 Näs Drakarve 1:129 begäran om planbesked BN 2015/ SBF den 24 november 2015 Au 34 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för Näs Drakarve 1:129 för att pröva möjligheten att komplettera och utveckla verksamheten inom fastigheten. Byggnadsnämndens kostnader ska regleras i plankostnadsavtal med sökanden. Ordföranden undertecknar plankostnadsavtalet. Behovet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att pövas under planprocessen Byggnadsnämnden tar inte ställning till exploateringens omfattning. Bakgrund Inom fastigheten finns 16 stugor på ca 10 m 2 vardera. Den förre ägaren har låtit hyra ut stugorna på 25-åriga kontrakt som löper ut Avsikten är därefter att korttidsuthyra stugorna. Önskemålet i den inkomna ansökan är att pröva möjligheten att komplettera stugorna med ett mindre kök och toalett som kopplas till det allmänna VA-nätet alternativt att ett servicehus uppförs. I planarbetet ska också utredas möjligheten att, direkt nordväst om fastigheten, utveckla en naturcamping för tält och korttidsuppställning för husvagnar och husbilar. I detaljplanen ska även regleras plats för parkering, reception, förråd och sopbod. Planförhållanden m.m. För området gäller en detaljplan och är utlagt som parkmark. Remisser Räddningstjänsten: Ingen erinran. Enhet Miljö- och hälsoskydd: Förutsatt att semesterbyn får koppla på kommunalt VA har enheten inga synpunkter.

19 BN 33 forts Enhet Vatten och avfall: En VA-anslutning kan ske tidigast 2018 enligt liggande VA-plan. Dagvattenhanteringen kan inte tas om hand av kommunen utan måste ske på egen tomtmark. Brunnslock måste ligga högre än 2 meter ovan havsytan. Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att inkommen ansökan prövas genom detaljplaneläggning.

20 BN 34 Visby Hällarna 1:7 detaljplan BN 2015/ SBF den 24 februari 2016 Au 35 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan för Visby Hällarna 1:7, daterat Sammanfattning Detaljplaneförslaget har varit ute på samråd under tiden 11 januari t o m den 1 februari De inkomna synpunkterna har redovisats i en samrådsredogörelse. Synpunkterna har inte föranlett någon revidering av förslaget. Ärendebeskrivning Syftet med detaljplanen är att överföra gatumark till kvartersmark till respektive, angränsande fastighet. Bedömning Med anledning av att de inkomna synpunkterna inte medfört någon revidering av detaljplaneförslaget föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att detaljplaneförslaget kan antas. Beslutsunderlag Samrådsredogörelse Tjänsteskrivelse

21 BN 35 Visby del av Artilleriet 1:33, kv Sergeanten BN 2013/688 - SBF den 24 februari 2016 Au 36 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner planförslaget och överlämnar ärendet till regionfullmäktige för antagande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Byggnadsnämnden beslutade att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan för del av Visby Artilleriet 1:33 (kv Sergeanten m.fl.) för att möjliggöra byggande av skola, bostäder och vissa inslag av mindre verksamheter. Ett område för skola och bostäder, kvarteret Malajen, har vidareförts som separat detaljplan. Granskning Ärendet har behandlats i byggnadsnämnden , med beslut om granskaning. Planförslaget, daterat , har varit utsänt för granskning under tiden fr.o.m. 16 november t.o.m. 14 december De yttranden som kommit in finns på samhällsbyggnadsförvaltningen. Inkomna synpunkter och därav föranledda åtgärder har redovisats i ett utlåtande. Följande revideringar har skett: En bestämmelse som anger att bygglov inte får ges innan arkeologiska utredningar och eventuella undersökningar har gjorts har lagts in. Ny bestämmelse p4 Minst 50 % av byggnaderna ska placeras utmed förgårdslinje mot gata inom område söder om Stora Törnekvior. Bostadskvarteren har anpassats efter ändrade flygbullerkurvor. Genomförda ändringar bedöms inte vara av sådan principiell karaktär eller av sådan art att ett förnyat granskningsförfarande erfordras.

22 BN 35 forts Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att detaljplanen daterad , reviderad kan godkännas och överlämnas till regionfullmäktige för antagande.

23 BN 36 Fårö Butleks 1:3 (7) m.fl. - samråd BN 2012/ SBF den 11 januari 2015 Au 37 Byggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen ska samråda med förslag till detaljplan för Fårö Butleks 1:3 (7) m.fl. Bakgrund För fastigheten har tidigare lämnats positivt förhandsbesked för fem fritidshus (BN 83.10). Beslutet upphävdes av länsstyrelsen sedan det överklagats av grannar. Ansökan avser planläggning av fastigheten Fårö Butleks 1:3 för uppförande av kompletterande bostadshus i huvudsak i enlighet med byggnadsnämndens tidigare positiva förhandsbesked. Planförhållanden m.m. För fastigheten gäller fördjupad översiktsplan för Fårö, antagen Området pekas ut som lämpligt kompletteringsområde (4). Området är inte tidigare detaljplanelagt. Motivering till att miljökonsekvensbeskrivning krävs/ inte krävs Planen medför ingen betydande miljöpåverkan, varför ett genomförande inte medför risker för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av t.ex. överskridande av miljönormer, kulturarv eller påverkan på det rörliga friluftslivet. Planuppdrag Ärendet behandlades i byggnadsnämnden , 30, med beslut om planuppdrag. Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan, daterat

24 BN 36 forts Syftet med planläggningen är att pröva lämpligheten av att tillskapa åtta fastigheter för bostadsändamål, som komplettering till befintlig bebyggelse inom fastigheten Butleks 1:3 (7). Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att planförslaget skickas ut för samråd.

25 BN 37 Information om tidsfrister för bygglov Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämndens godkänner informationen. Sammanfattning Christian Hegardt informerade om att Boverket har fått Regeringens uppdrag att kontrollera hur tidsfristerna för bygglov hålls ( veckor) samt att titta över eventuella sanktioner mot kommuner som inte håller fristerna.

26 BN 38 Silte Huglajvs 1:4 förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus BN 2015/350 - SBF den 12 februari 2016 Au 42 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden lämnar positivt förhandsbesked med stöd av 9 kap 17 och 31 plan- och bygglagen, PBL, SFS 2010:900. Avgift Förhandsbesked kronor Grannehörande kronor Totalt kronor Avgiften är beräknad i enlighet med taxa fastställd av regionfullmäktige. Faktura skickas separat. Upplysningar Förhandsbeskedet innebär, enligt 9 kap. 39 PBL, inte att åtgärden får påbörjas. Förhandsbeskedet gäller enligt 9 kap. 39 PBL, endast om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vunnit laga kraft. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att den föreslagna platsen är lämplig att bebygga med ett fritidshus. Förutsättningar Bygg Gotland översiktsplan för Gotlands kommun, antagen av regionfullmäktige den 14 juni 2010, 79. I översiktsplanen är den sökta platsen utpekad som odlad mark. Fastigheten är belägen inom ett område av riksintresse för friluftsliv enligt beslut av Naturvårdsverket (miljöbalken 3 kap 6 2 stycket). Platsen ligger inom ett område som omfattas av Kulturvärdeskartan, som är en del av Kulturmiljöprogram för Gotland antaget av byggnadsnämnden , 231. Enligt detta är platsen ett värdefullt kulturlandskap och odlingslandskap. Remisser och grannar Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig, enligt 9 kap. 25 PBL. Synpunkter har inkommit från ägaren till fastigheten Silte Stora Hallvards 1:21. Regionekologen har inget att erinra. GEAB har inget att erinra.

27 BN 38 forts Enhet Miljö- och hälsoskydd tillstyrker VA-lösning med villkor, se bilaga. Bedömning Den föreslagna åtgärden bedöms inte påtagligt skada de värden som riksintresset omfattar. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att platsen är lämplig att bebyggas trots att det är åkermark. Åkermarken bedöms som marginell i storlek och svårbrukad på grund av dess bredd och placering. I övrigt följer den föreslagna placeringen det loka bebyggelsemönstret. Beslutsunderlag Handlingar som ligger till grund för beslutet Inkom Ansökan Karta Karta VA VA-förutsättningar Lagstöd 9 kap 17 och 31 plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen. Negativt förhandsbesked ska ges om åtgärden 1. strider mot områdesbestämmelser, 2. förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3, eller 3. inte uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18 i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Den fullständiga lagtexten finns att läsa på Överklagandehänvisning Byggnadsnämndens beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Gotlands län. Överklagandet ska ges in till byggnadsnämnden inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet. För mer information, se bilaga. Skickas till:

28 BN 39 Visby Snäckgärdet 1:68 - nybyggnad av fritidshus BN 2013/ SBF den 12 februari 2016 Au 43 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beviljar bygglov enligt 9 kap 31 plan och bygglagen, SFS 2010:900 Avgift Bygglovsavgift kronor Startbeskedsavgift kronor Utstakning kronor Grannehörande kronor Totalt kronor Avgiften är beräknad i enlighet med taxa fastställd av regionfullmäktige. Faktura skickas separat. Upplysning - Lovet upphör att gälla om åtgärderna inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft (9 kap 43 plan- och bygglagen). - För att genomföra åtgärden krävs en kontrollansvarig. Som kontrollansvarig godtas byggherrens förslag: Swen-Erik Öhman - Tekniskt samråd ska hållas innan startbesked kan lämnas. Se kallelse. - Arbetena får inte påbörjas innan byggnadsnämnden lämnat startbesked (10 kap 3 plan- och bygglagen). Om någon bryter mot bestämmelsen ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift. Sanktionsavgifternas storlek framgår av 9 kap plan- och byggförordningen, SFS 2011:33. - Byggnadsnämndens beslut om startbesked upphör att gälla den dag då beslutet upphör att gälla. - Byggnaden får inte tas i bruk innan byggnadsnämnden har utfärdat ett slutbesked (10 kap 4 plan- och bygglagen). - Ändringar i förhållande till fastställda ritningar fordrar ny prövning. - På Gotland kan fornlämningar och fornfynd påträffas även om de inte är markerade på tillgängliga kartunderlag. Arbetena ska då omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas på telefon

29 BN 39 forts - Ändringsanmälan ska göras till Teknikförvaltningen, Vatten- och avfallsenhet. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att bygglov skall beviljas för det sökta fritidshuset eftersom föreslagen byggnad avses ersätta ett nerbrunnet hus och positivt förhandsbesked har tidigare meddelats. Ärendebeskrivning Förutsättningar Bygg Gotland översiktsplan för Gotlands kommun, antagen av regionfullmäktige den 14 juni 2010, 79. Fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025, Hela Visby. I den fördjupade översiktsplanen är den sökta platsen utpekad som mark där pågående markanvändning bibehålls. Fastigheten är belägen inom ett område med naturvärden av riksintresse enligt beslut av Naturvårdsverket och Fastigheten är belägen inom ett område av riksintresse för friluftsliv enligt beslut av Naturvårdsverket (miljöbalken 3 kap 6 2 stycket). Platsen/byggnaden ligger inom ett område som omfattas av Kulturvärdeskartan, som är en del av Kulturmiljöprogram för Gotland antaget av byggnadsnämnden , 231. Den aktuella platsen berörs av flygbuller. I den fördjupade översiktsplanen föreslås avsteg från gällande riktvärden avseende flygbuller kunna vara möjlig för ersättningsbyggnader. Remisser och grannar Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig. Inga synpunkter har inkommit. GEAB har inget att erinra. Teknikförvaltningens vatten- och avfallsenhet tillstyrker med villkor, se bilaga. Trafikverket tillstyrker med villkor, se bilaga. Swedavia avstyrker, se bilaga. Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att den föreslagna platsen är lämplig att bebygga med ett bostadshus. Den föreslagna åtgärden bedöms inte påtagligt skada de värden som riksintresset omfattar.

30 BN 39 forts På tomten har tidigare en lokaliseringsprövning för ett bostadshus gjorts i ärende BN 2011/1729. Positivt besked gavs i byggnadsnämndens arbetsutskott Ansökan avsåg ett bostadshus om ca 50 kvm som skulle ersätta ett bostadshus som brann Det nya bostadshuset skulle enligt ansökan placeras direkt intill det brunna huset, på tomtens norra del. Beslutet överklagades av Swedavia. Länsstyrelsen avslog överklagandet i beslut , med motivering att den sökta byggnaden ansågs vara en komplementbyggnad till huvudbyggnaden på fastigheten samt att en då pågående avstyckning av fastigheten hade upphävts. Lantmäteriet beslutade om avstyckning Länsstyrelsen överklagade beslutet och Mark- och miljödomstolen upphävde Lantmäteriets beslut Mark- och miljödomstolens beslut överklagades av sökande. Mark- och miljööverdomstolen upphävde Mark- och miljödomstolens beslut och fastställde Lantmäteriets beslut om avstyckning Det nu sökta bostadshuset har en placering ca m 12 söder om läget i förhandsbeskedet. Ur allmän synpunkt bedöms nuvarande placering som lämpligare både vad gäller eventuellt kommande utnyttjande av fastigheten norr om och även för nyttjandet av den egna tomten, med bland annat hänsyn till placeringen av det befintliga garaget, vilket sökande har för avsikt att använda och underhålla Beslutsunderlag Handlingar som ligger till grund för beslutet Inkom Ansökan A:01 Situationsplan A:02 Planer A:03 Fasader och sektion A:04 Fasader Anmälan kontrollansvarig Yttranden från berörda grannar inga Remissyttranden: Trafikverket Swedavia Teknikförvaltningen GEAB Lagstöd 9 kap 31 plan- och bygglagen Den fullständiga lagtexten finns att läsa på

31 BN 39 forts Överklagandehänvisning Byggnadsnämndens beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Gotlands län. Överklagandet ska ges in till byggnadsnämnden inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet. För mer information, se bilaga. Skickas till:

32 BN 40 Ardre Alsarve 1:18 nybyggnad av 17 st uthyrningsstugor och anordnande av parkeringsplatser samt tillbyggnad av reception BN 2015/332 - SBF den 12 januari 2016 Au 44 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beviljar bygglov med stöd av 9 kap 30 och 31b plan- och bygglagen, SFS 2010:900. Avgift Bygglovsavgift Startbeskedsavgift Annons grannehörande Totalt kronor kronor kronor kronor kronor Avgiften är beräknad i enlighet med taxa fastställd av regionfullmäktige. Faktura skickas separat. Upplysningar - Lovet upphör att gälla om åtgärderna inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft (9 kap 43 plan- och bygglagen). - För att genomföra åtgärden krävs en kontrollansvarig. Som kontrollansvarig godtas byggherrens förslag: Benny Appelqvist, Näs Rangsave 409, Havdhem. - Tekniskt samråd ska hållas innan startbesked kan lämnas. Se kallelse. - Arbetena får inte påbörjas innan byggnadsnämnden lämnat startbesked (10 kap 3 plan- och bygglagen). Om någon bryter mot bestämmelsen ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift. Sanktionsavgifternas storlek framgår av 9 kap plan- och byggförordningen, SFS 2011:33. - Byggnadsnämndens beslut om startbesked upphör att gälla den dag då beslutet upphör att gälla. - Byggnaden får inte tas i bruk innan byggnadsnämnden har utfärdat ett slutbesked (10 kap 4 plan- och bygglagen). - Ändringar i förhållande till fastställda ritningar fordrar ny prövning.

33 BN 40 forts - På Gotland kan fornlämningar och fornfynd påträffas även om de inte är markerade på tillgängliga kartunderlag. Arbetena ska då omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas på telefon Hotellanläggningen kräver polistillstånd. - Avloppsanläggningen är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillstånd har sökts hos Miljö- och hälsoskyddsnämnden (tel ). Ärendet är för närvarande under prövning i ärende MHN 2015/3932. Ärendebeskrivning Förutsättningar För området gäller detaljplan antagen Avvikelser består i att inom området får uppföras stugor för tillfälligt semesterboende där varje enskild byggnad får vara högst 50 kvm i byggnadsarea. De 17 föreslagna uthyrningsstugorna är vardera på 56 kvm byggnadsarea. Bakgrund Semesterbyn har idag ett 40-tal byggnader varav ca 30 hus är anslutna till regionens VAnät. Första anslutning skedde innan 1984 med vatten och innan 1988 med avlopp. Fastigheten såldes 2005 till en privat aktör. Remisser och grannar GEAB tillstyrker, se skrivelse. Teknikförvaltningen tillstyrker vatten och säger nej till anslutning till allmänt avloppsnät, se skrivelse. Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig. Yttranden har inkommit från ägarna till fastigheterna Ardre Alsarve 1:39 och Ardre Alsarve 1:72. Frågor från fastigheten Ardre Alsarve 1:39 har besvarats av samhällsbyggnadsförvaltningen, se skrivelse. Sökande har också gjort en del förtydliganden på situationsplanen enligt önskemål från grannar samt ändrat stugornas placering under ärendets gång och lagt till parkeringsplats inom fastigheten i ansökan. Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. Enligt detaljplanen får inom området endast uppföras byggnader vars användning inte påkallar anordnande av vattenklosett. Enligt beskrivningen till detaljplanen gör samhällsbyggnadsförvaltningen tolkningen att med detta avsågs att man inte fick eller kunde ansluta avlopp till regionens VA-nät. Avsikten var enligt beskrivningen att man

34 BN 40 forts skulle ordna med avlopp och vatten enskilt inom varje tomt, och även inom semesterbyn. De föreslagna stugorna innehåller allrum med kök, tre sovrum med ca 5 bäddar samt wc med dusch. Avsikten var ursprungligen enligt sökande att ansluta till regionens nät vad gäller både vatten och avlopp. Eftersom regionen endast medger anslutning till regionens vatten, föreslår nu sökande att anlägga en avloppsanläggning inom den egna fastigheten. Avloppsansökan är under prövning i ärende MHN 2015/3290 där också enhet bygg har lämnat ifrån sig ett remissvar för bedömning om avloppsanläggningen kan anses som planstridig. Avloppsanläggningen bedöms inte som planstridig av enhet bygg, se skrivelse. Beslutsunderlag Handlingar som ligger till grund för beslutet Inkom Ansökan Detaljplanekarta Situationsplan Situationsplan VA Fasader, plan och sektion uthyrningsstugor Fasader, plan och sektion reception Fasader, plan och sektion uthyrningsstuga Anmälan kontrollansvarig Yttranden från berörda Yttranden från berörda Yttranden från berörda Remissyttrande GEAB Remissyttrande Teknikförvaltningen VA SBF bemötande av frågor SBF remissvar till MHN Lagstöd 9 kap 30 plan och bygglagen (SFS 2010:900), 9 kap 31 b plan- och bygglagen (SFS 2010:900) Den fullständiga lagtexten finns att läsa på Överklagandehänvisning Byggnadsnämndens beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Gotlands län. Överklagandet ska ges in till byggnadsnämnden inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet. För mer information, se bilaga. Skickas till:

35 BN 41 Bunge Stucks 1:178 tillbyggnad av tvåbostadshus med penthousevåning, balkonger, samt fasadändringar BN 2015/ SBF den 11 februari 2016 Au 46 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden beviljar bygglov med stöd av 9 kap 30 och 31b plan- och bygglagen, SFS 2010:900. Avgift Bygglovsavgift (inkl liten avvikelse) Startbeskedsavgift Avgift granneutskick Totalt kronor kronor kronor kronor Avgiften är beräknad i enlighet med taxa fastställd av regionfullmäktige. Faktura skickas separat. Upplysningar - Lovet upphör att gälla om åtgärderna inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft (9 kap 43 plan- och bygglagen). - För att genomföra åtgärden krävs en kontrollansvarig. Som kontrollansvarig godtas byggherrens förslag: Anders Krook, Pentacon AB, Södertorg 10, Visby. - Tekniskt samråd ska hållas innan startbesked kan lämnas. Se kallelse. - Arbetena får inte påbörjas innan byggnadsnämnden lämnat startbesked (10 kap 3 plan- och bygglagen). Om någon bryter mot bestämmelsen ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift. Sanktionsavgifternas storlek framgår av 9 kap plan- och byggförordningen, SFS 2011:33. - Byggnadsnämndens beslut om startbesked upphör att gälla den dag då beslutet upphör att gälla. - Byggnaden får inte tas i bruk innan byggnadsnämnden har utfärdat ett slutbesked (10 kap 4 plan- och bygglagen). - Ändringar i förhållande till fastställda ritningar fordrar ny prövning.