Läkaren som blev konsult

Transkript

1 #2/2019 Årgång 77 Utgiven av Sveriges Yngre Läkares Förening sedan 1942 Tema: Värde Tidigare såg jag framför mig den klassiska bilden av hur en läkarkarriär ska vara Läkaren som blev konsult Moderna Läkare träffar ANNA LINDH, läkaren som tänkte om; efter läkarlegitimationen blev hon managementkonsult. TEMA IVO guidar dig rätt i vad du får och inte får göra efter legget. REPORTAGE Förberedelserna för AT-beach är i full gång. TEMA Möt nätläkaren och poddaren Tobias Perdahl i en intervju.

2 Innehåll #2/2019 Tema: Värde Tobias Perdahl...4 Efter legget...7 Anna Lindh...10 Cecilia Berger...14 Reportage AT-beach...18 Fackligt Nordiskt samarbete...20 Lokalfackligt: AT-handledare...22 Lokalfackligt: Guldkornet...24 Basfackligt: Anders Lundberg...25 Ordförandeord...26 Kvartalet som gått...26 Dr Agnes...27 SYLF-aktuellt Anna Lindh 14 Cecilia Berger 4 Tobias Perdahl 18 AT-beach ISSN Chefredaktör och ansvarig utgivare Laura Eklinder Björnström laura.eklinder@sylf.se Annonser samt prenumerationer kansli@sylf.se 2 Form & Layout Oss Reklambyrå Visby Gotland Repro & Tryck Carlshamn Tryck & Media Styrelse Jonas Ålebring, ordf. Anne Liljedahl, v. ordf. Björn Hansell, a. v. ordf. Laura Eklinder Björnström, chefredaktör Tora Borén, ledamot Anders Lundberg, ledamot Rofida Ghazvinian, ledamot Adress Box Stockholm Tel Bg kansli@sylf.se Fotograf omslagsbild Sara Björkegren

3 Ledare Du vet väl om att du är värdefull? SYLF:s styrelse genom Anne Liljedahl, vice ordförande. Värde är ett ord som kan vara laddat. I början av läkarkarriären har många av oss svårt att värdera vår kunskap och erfarenhet och relatera den till det kommande arbetet. Pengar, eller lönen, är inte allt, men det är det gängse sättet vi har i samhället för att värdera varandra och våra insatser. Med sådana, ganska svårfångade värden som erfarenhet innebär, är det en utmaning. Ett vanligt argument många av oss får höra från arbetsgivarna är att vi är så lika varandra när vi börjar vår karriär att det är svårt att sätta individuella löner. Det hävdar jag med bestämdhet är lögn och snarare är ett uttryck för våra arbetsgivares oförmåga att sätta tydliga kriterier för vad de önskar från sina medarbetare när de anställer. Ibland saknas helt kunskap hos rekryterarna om vad läkare faktiskt arbetar med och vårt breda och unika perspektiv på sjukvården. Låt oss inte glömma den personliga aspekten av värde vad är mest värdefullt för dig? Det är viktigt att prioritera för att kunna få det du önskar och välja rätt arbete och arbetsplats. Hög lön? Vill du ha kortare arbetsveckor eller kanske långa ledigheter? Vill du jobba mycket eller lite jour? Vill du ha möjlighet att delta i utvecklingen av din arbetsplats? Siktar du på chefskap? Eller forskning på betald arbetstid? Vill du handleda eller utbilda? Vill du träna på arbetstid? När prioriteringslistan är klar har du bästa möjliga förutsättningar att värdera vilket arbete och vilken arbetsplats som passar dig bäst. Det ger också en tydlig signal till den som anställer dig att du är en som är grundad i dig själv det är förtroendeingivande och gör dig värdefull. En glidning av värdet av läkares kompetens tycks ha skett i och med att allt fler underläkare arbetar med typiska sjuksköterskeuppgifter i början av sina karriärer. I SYLF är vi oroade över denna utveckling. Det är givetvis inte fel att hjälpas åt med olika arbetsuppgifter, det är lärorikt och utvecklande att lära sig om andra yrkeskategoriers arbete. Problemet är när läkaren anställs på en tjänst där dessa uppgifter ingår, med lägre lön än en sjuksköterska på samma position och ändå förväntas göra läkararbete, t.ex. gå jour. I ett nafs har vi devalverat värdet av såväl läkarens som sjuksköterskans unika kompetenser och riskerar dessutom att erbjuda sämre vård till våra patienter då alla kategorier i teamet inte är representerade. SYLF anser att underläkares kompetens ska nyttjas på bästa och mest ändamålsenliga sätt, för ett så effektivt arbete som möjligt och bästa nytta för patienten. Vi arbetar med liv och död, tar dagligen flera tusen beslut på ofta sparsamma underlag och har förmågan att förstå både djupet och bredden i våra organisationer. Utan oss stannar vården. Det, kära kollegor, är ovärderligt! En glidning av värdet av läkares kompetens tycks ha skett i och med att allt fler underläkare arbetar med typiska sjuksköterskeuppgifter i början av sina karriärer. 3

4 Människor söker inte vård i onödan Vilka värden riskerar att gå förlorade i digital vård, och vad kan digitala lösningar tillföra? Vi diskuterade saken med Tobias Perdahl, medicinsk chef för Doktor24.se Text Nike Halvardsson Bild Peter Rutherhagen Jag jobbar ofta timmar i veckan, men jag älskar mitt jobb och får så mycket energi av det. Mitt råd till alla läkare är att byta perspektiv någon gång och jobba utanför vården På Tobias Perdahls LinkedIn-profil trängs titlarna med varandra. Läkare. Föreläsare. Styrelseproffs. Medgrundare och medicinsk chef för det digitala vårdbolaget Doktor24. Grundare av Vårdmaktpodden. CV:t tar aldrig slut. Mitt råd till alla läkare är att byta perspektiv någon gång och jobba utanför vården, det får en att konfronteras med helt nya frågeställningar och problem, men framför allt möjligheter, säger han. Tobias är uppvuxen i Bälinge utanför Luleå. Direkt efter gymnasiet gjorde han värnplikt inom FRA, Försvarets radioanstalt, och lärde sig snabbt flytande ryska. Kort därefter flyttade han till Sankt Petersburg. Jag påverkades starkt av den svåra fattigdom jag såg på vissa ställen på landsbygden när jag reste runt i Ryssland. Jag visste att jag ville plugga teknisk fysik, medicin eller ekonomi och jag tror att den vistelsen påverkade mitt val. När han kom hem till Sverige registrerade han sig på läkarprogrammet på Karolinska och på Handelshögskolan, samtidigt. Under preklin fungerade det bra att läsa parallellt men under de kliniska åren var det svårare, båda utbildningarna kräver mycket fysisk närvaro. Jag fick läsa klart utbildningarna var för sig sedan, säger han. 4 Nike Halvardsson Läkarstudent Ständig vilja att förbättra Tobias är specialistläkare i internmedicin och har jobbat på många sjukhus runtom i landet. Hans senaste kliniska arbetsplats var på akuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, där han även varit medicinsk chef. Jag har alltid försökt förbättra och fylla luckor. I skolan var jag en sådan som startade råd och var aktiv i elevkåren, och på universitet var jag med och drog igång olika klubbar i Stockholm. Som läkare på akuten har jag, tillsammans med andra, försökt förbättra patientflödena, korta väntetiderna och starta nya avdelningar. Att Tobias vill hitta lösningar på vårdens problem återspeglar sig även i hans skötebarn Vårdmaktpodden, i vilken han samtalar med personer som sitter på makt för att förändra vårdapparaten. Podden är nu uppe i 33 avsnitt och har bland annat gästats av namnkunniga personer som Gabriel Wikström, Annika Strandhäll och Göran Hägglund. Det var när jag var pappaledig som jag kom på idén. Sjukvårdssystemet är väldigt komplext och i podden ges gästerna tid att föra längre resonemang, vilket jag tror är viktigt för att man som lyssnare ska kunna förstå. Vårdunderskott Tjänsten Doktor24, som Tobias Perdahl är medicinsk chef för, lanserades 2017 av vårdbolaget Aleris. På hemsidan marknadsför företaget sig med att man oftast kan få en läkartid inom 10 minuter. Tobias lyfter den goda tillgängligheten med digital

5 Tema Det är nästan ett underskott på vård i Sverige idag TOBIAS PERDAHL 38 år. Gift med Stina, som också är läkare. Två barn som är fyra och tre år gamla. Bor i Bromma, Stockholm. Men har tidigare bott i Luleå, Visby, Libanon, Norge, Spanien, Ryssland och Tanzania. Jobbar som specialistläkare i internmedicin och medicinsk chef för Doktor24. Intressen: Språk, spela instrument, producera musik. Familjen. Viktiga värden i vården: Jämlikhet, offentligt finansierad vård, kvalitet och patientperspektiv. Vill se mer av inom vården: Högre krav på kvalitet. Om läkare gör flagranta fel borde de stå till svars mer än vad de gör idag. Det borde också införas en obligatorisk specialistexamen. Var han ser sig själv om 10 år: Jag tror jag fort farande är verksam i gränssnittet mellan teknik och sjukvård där jag fokuserar på att försöka lösa utmaningar tillsammans med likasinnade kollegor. 5

6 Startsidan på doktor24.se vård som dess yttersta styrka och håller inte med de kritiker som tror att det leder till överkonsumtion. Sjukvårdssystemet är väldigt komplext och i podden ges gästerna tid att föra längre resonemang Jag tror inte att människor söker vård i onödan och jag tar gärna den diskussionen när som helst, med vem som helst. Sedan finns det givetvis alltid ett fåtal individer som utnyttjar systemet, men det är något vi ser i den vanliga vården också, säger han. Allt fler människor söker sig till digitala plattformar för att få vård och mellan ökade de digitala vårdbesöken med ungefär 150 procent. De som konsumerar digital vård allra mest är unga människor i storstäderna. De flesta nya beteenden brukar börja i storstäderna och sedan sprida sig. Vi märker att många börjar söka vård hos oss från mindre orter nu, och vi har samarbeten med vårdcentraler på mindre orter i Jämtland, Västernorrland och i Norrtälje, säger Tobias Perdahl. Det finns en förhoppning om att de digitala vårdcentralerna ska avlasta de traditionella vårdcentralerna, men en sådan effekt har ännu inte kunnat utläsas. Det ser dock inte Tobias Perdahl som ett problem. Det är nästan ett underskott på vård i Sverige idag, och tillgängligheten är dålig. Vi vill möta vårdbehovet som finns. Vår AI-bot triagerar gratis patienter till egenvårdsråd, onlinebesök eller fysiska vårdbesök. På så sätt säkerställer vi att våra resurser används klokt. Jag ser att många traditionella 6 vårdgivare har mycket att lära av oss, säger han. Komplement till det vanliga Tobias tycker att man ska se digital vård som ett viktigt komplement till den traditionella vården. Inga värden inom vården går förlorade för att man jobbar digitalt istället för traditionellt. Om man söker för exempelvis otit bokar vi in ett fysiskt vårdcentralbesök, men om man söker för exempelvis psykisk ohälsa eller urinvägsinfektion så kan vi ta emot. Vi kan bidra till det som den vanliga vården har svårt för, som att jobba med aktiv expektans, tillgänglighet och kontinuitet för patienten. Vi kan också vara ett bra alternativ för patienter med diagnoser så som depressioner, ångest och social fobi, fyller han i. Hur tror du att framtidens vård ser ut? Jag tror att nästan alla vårdärenden kommer att inledas och avslutas digitalt. Beslutsstöd och chatbotar kommer att förändra hur vi jobbar i grunden, en dator är alltid bättre på att följa riktlinjer än en människa. Jag tror också att det kommer att mätas och återkopplas hur patienterna uppfattar och tar till sig information från oss, och på så sätt göra oss läkare mer empatiska och mer kompetenta. Stora patientflöden kommer att flyttas från slutenvård till öppenvård i hemmet med uppkopplade vitalparametrar, vilket kommer reducera kostnader och framför allt ge friskare patienter.

7 Tema Att bli legitimerad är ett kvitto på att du besitter den kunskap som krävs för att arbeta som läkare. Leggad för livet Du har genomfört din AT, blivit godkänd på AT-tentan och skickat in alla papper med underskrifter. Förhopp - nings vis får du i gengäld en svartvit PDF med Socialstyrelsens logotyp och ditt namn på. Grattis till legitimationen! Men vad innebär det egentligen att bli legitimerad? Vem blir av med sin läkarlegitimation och varför? Och vad händer om jag blir granskad? Moderna Läkare kon taktar Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för att reda ut vilket ansvar som följer med läkarlegitimationen. Text Viktoria Lindén Illustration Oss Reklambyrå Viktoria Lindén Underläkare 7

8 Tema Du kan inte bedriva healingverksamhet på fritiden Hej, jag heter Petra Carlbaum och ringer från IVO. Jag blir tyst, stelnar till. Tankarna börjar rusa genom huvudet. Min puls stiger. Jag söker i minnet efter de patientmöten jag haft det senaste året, på jakt efter något som sticker ut. Vad kan det här handla om? Petra ringer då jag mailledes har bett om en intervju, men det har jag hunnit glömma. Phew! Jag andas ut. Som inspektör på IVO arbetar Petra med tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal. Med andra ord är hon helt rätt person att fråga vad det egentligen innebär att bli legitimerad, vilket jag bett om att få göra. Lustigt nog fick jag genom detta för ett ögonblick känna på den oro som säkert kan infinna sig vid tanken på att bli granskad av IVO. Förtroendet från allmänheten måste vårdas Så vad får du på köpet då du erhåller din legitimation? Ett stort ansvar, minst sagt. Att bli legitimerad är ett kvitto på att du besitter den kunskap som krävs för att arbeta som läkare, och att du agerar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet i din yrkesutövning, beskriver Petra. Den innebär också att du har ett förtroende från allmänheten, som du måste vårda. Om IVO får in signaler om att du inte lever upp till detta kan vi inleda en granskning. Legitimationen är inget som du lämnar på jobbet när du går hem för dagen. Den innebär att den som är legitimerad inte får agera mot de värden som legitimationen vilar på, varken på eller utanför arbetstid. Petra förklarar: Du kan till exempel inte bedriva healingverksamhet på fritiden, eftersom det inte är förenligt med ett vetenskapligt förhållningssätt. Sådant som anses förtroendeskadande, till exempel brottslighet, kan också göra att IVO inleder en utredning. Det kan exempelvis röra sig om brott mot hälsa och liv, eller viss ekonomisk brottslighet, beskriver Petra. Det finns också det som kallas för uppenbar olämplighet, vilket kan kosta dig din legitimation. Till exempel, om du har kört rattfull flera gånger. Eller om du fått kritik av oss tidigare, men uppenbarligen inte tar till dig av den. Ständigt ansvar Den största kategori av ärenden som IVO utreder rör förskrivning av läkemedel. De flesta handlar om bristande försiktighet och kontroll kring narkotikaklassade preparat, eller att dokumentationen om sådan behandling är bristfällig. Den näst största kategorin handlar om misstänkt oskicklighet. Petra betonar det egna ansvaret som vårdpersonal: Du är alltid själv ansvarig för vilken behandling eller åtgärd som du valt att utföra, 8

9 Tema respektive valt att avstå ifrån. Värt att komma ihåg är att detta gäller även om rekommendationen kommer från en senior kollega. Att du frågat någon annan om råd och följt det befriar dig inte automatiskt från ansvar. Det vilar på dig att inom ramen för din kompetens upptäcka uppenbara fel i de rekommendationer du får. Arbetsgivarens ansvar En del av ansvaret ligger också på arbetsgivaren. De är skyldiga att se till att du som anställd får en bra introduktion, samt handledning och stöd i den mån du behöver för att kunna utföra ditt arbete. Som enskild måste du också synliggöra dina egna behov för arbetsgivaren. Du har skyldighet att säga till när du behöver hjälp. Det kan handla om allt från att få be om att gå en kurs, till att få träna mer på praktiska handgrepp tillsammans med en mer erfaren kollega, säger Petra. Transparenta utredningar När IVO inleder en granskning underrättas alltid den person som blivit anmäld. Vår ambition är att bedriva utredning på ett sätt som är transparent för den som blir föremål för granskning. Vi går genom journalhandlingar och inhämtar annan relevant information. I våra utredningar ser vi till alla omständigheter i det enskilda fallet och väger in olika faktorer, så som under vilka förhållanden en händelse inträffat. Innan vi fastställer ett beslut som innebär kritik mot någon enskild ger vi ett förhandsbesked till den som blivit granskad och låter hen inkomma med synpunkter, beskriver Petra. När beslut väl är fastställt går det inte att överklaga. IVO kan avsluta ärendet med att rikta kritik mot den legitimerade individen. Om bristerna är allvarliga kan IVO lämna ärendet vidare till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), om de vill yrka på antingen prövotid eller indragning av legitimationen. I det avseendet liknar vår roll en åklagares, förklarar Petra. Vi bedömer om det vore lämpligt med någon ytterligare åtgärd, men det är inte vi som beslutar om vilken. Majoriteten av de ärenden som IVO utreder avslutas dock utan vare sig åtgärd eller kritik. Så kanske behöver du inte jaga upp dig det första du gör om de skulle höra av sig till dig. De ärenden som har landat i kritik eller anmälan till HSAN handlar... oftast om förskrivningar och oskicklighet ganska ofta om missbruk och brott mer sällan om behörighet och sjukdom Du har skyldighet att säga till när du behöver hjälp 9

10 10 Tema

11 Tema Jag blev helt ärligt lite trött på att vara ung kvinna i vården. Läkarkarriär som problemlösande konsult Sinande vårdplatser, avslagna remisser och långa jourpass. Nog har många av oss någon gång drömt om en annan karriärväg. Anna Lindh gjorde slag i saken, efter legitimationen tog hon steget från kliniken till konsultbranschen. Text Maria Valeur Bild Sara Björkegren Maria Valeur Underläkare Sedan februari i år arbetar Anna som managementkonsult på företaget Lumell Associates. Moderna Läkare träffade henne på kontoret i centrala Stockholm en solig dag i mars. Vad jobbar en managementkonsult med? Det kan nog variera mycket mellan olika företag. Vi på Lumell jobbar mot offentlig sektor och välfärden, vilket innebär att vi har många projekt inom bland annat hälso- och sjukvård. Våra uppdragsgivare vill att vi kartlägger problem i deras verksamhet och kommer med lösningsförslag. I projekten arbetar vi med att se olika aspekter till varför problemet finns och hur det kan bli bättre. Som konsulter arbetar vi i fasta grupper och för varje projekt får vi en viss tidsrymd att lösa problemformuleringen. Hur kom du in på den här karriärvägen? Det var ett stort steg att ta, men redan under praktiken på läkarutbildningens när jag konfronterades med hur arbetsmiljön ser ut inom vården kände jag mig lockad av andra karriärvägar. Jag hade tidigare en partner som arbetade som managementkonsult och det gjorde att jag fick upp ögonen för den möjligheten. Sedan träffade jag en gammal kursare på ett bröllop som jobbade på just Lumell. Hon uppmuntrade mig att söka hit. Antagningsprocessen var tuff, eller åtminstone annorlunda jämfört med de intervjuer jag varit på i landstinget. Min intervjuprocess var utformad i flera steg med bland annat case-intervjuer. Då presenteras du för ett fall och uppgiften blir att problemlösa och strukturera upp vad problemet är och hur man går vidare med lösningar. Det var något jag övade på mycket innan intervjun, det var roligt och spännande samtidigt som det var utmanande. Hur är det att arbeta i större projekt? Jag tycker att det är väldigt givande att få jobba i projektform. I vården upplevde jag att beroende på var i vårdkedjan man är så hjälper man till med Det ger ett helhetsperspektiv som är väldigt tillfredsställande. 11

12 Tema Jag saknar inte den kliniska vardagen just nu en punktinsats precis där man står, då har man så lite kontroll och överblick. Tidigt i karriären som läkare roterar man ju också ofta mellan många olika arbetsplatser. Ibland kändes det mest som att man försökte släcka bränder. Som managementkonsult på mitt nuvarande jobb arbetar jag från start till slut på samma position genom hela projektet med kollegor som också har fasta roller i förhållande till arbetsuppgiften. Det ger ett helhetsperspektiv som är väldigt tillfredsställande. Hur är det att jobba på konsultbyrå jämfört med att jobba kliniskt inom vården? Det är skönt att jobba på ett och samma ställe med samma kollegor och samma schema, det ger en förutsägbarhet som gör det enkelt att planera sin lediga tid. Sedan är det positivt för mig att nu jobba inne i stan och ha möjlighet att träffa mina vänner som inte jobbar som läkare på lunchen och direkt efter jobbet. Jag känner också att jag kan vara lite mer civil på jobbet, i läkarrollen på sjukhuset ingår till viss del att behöva representera en hel kår och att man som läkare förväntas uppträda på ett visst sätt, nu känner jag att jag kan vara lite mer mig själv. Saknar du något med att jobba kliniskt? Jag saknar hur läkaryrket är så påtagligt viktigt om jag får säga så. När man arbetar kliniskt ser man ju varje dag att det man gör hjälper patienterna man träffar och det blir konkret på ett annat sätt. Hur har jobbet ändrat din syn på karriären? Tidigare såg jag framför mig den klassiska bilden av hur en läkarkarriär ska vara; att efter utbildningen fortsätta med AT och ST för att bli specialist. Med tiden upplevde jag att ljuset i tunneln hela tiden flyttades längre och längre fram, jag ville uppnå målet att få jobba på en klinik som jag själv valt och hinna få bli riktigt trygg i mina arbetsuppgifter. När jag kom så långt att jag stod inför att påbörja en eventuell ST kändes det som att det var dags att testa något annat, och det känns jättebra att ha det alternativet. Som legitimerad läkare är det 12

13 Tema HEJ MARGARETA ERIKSSON, VD FÖR LUMELL ASSOCIATES AB Vilken typ av medarbetare söker ni? Vi söker efter personer som är engagerade, nyfikna och har ett genuint intresse för att förbättra hälsooch sjukvården och övrig välfärd. så fördelaktigt att det finns en enkel väg tillbaka om jag skulle vilja jobba kliniskt igen. Känner du stress kring att du inte går den traditionella vägen med ST? Jag blev helt ärligt lite trött på att vara ung kvinna i vården. Jag har ofta fått höra från handledare och kollegor att jag ska vänta in mer respekt med högre ålder, grått hår och rynkor. Det är ju lite sorgligt, men jag har fått uppfattningen att jag kommer att kunna trivas bättre på jobbet på kliniken när jag ser äldre ut. Nu trivs jag bra som managementkonsult och känner att jag blir värdesatt av kollegor och arbetsgivare i den rollen. Hur tänker du kring framtiden? Jag är väldigt stolt över att vara läkare, men jag saknar inte den kliniska vardagen just nu. Nu känns det kul att arbeta vidare i konsultbranschen, jag ser fram mot att få avancera och arbeta med olika typer av projekt. Vilka akademiska meriter värdesätter ni i rekryteringsprocessen? Alla som börjar hos oss har en gedigen akademisk utbildning som exempelvis läkare, apotekare, civilingenjör eller civilekonom. Vi strävar efter att få till en tvärprofessionell blandning av olika kompetenser. Måste man som läkare ha kommit till ett visst steg i karriären för att kunna jobba hos er? För läkare räcker det med läkarexamen, men det går också utmärkt bra att söka efter at. Vi har också en del som börjat efter avslutad forskarutbildning. Finns det några andra meriter ni sätter stort värde på? Förutom en gedigen akademisk utbildning letar vi inte efter andra formella meriter utan erfarenheter och engagemang som är tecken på ledarskapsförmåga, drive och samhällsengagemang. Detta kan man få från vitt skilda aktiviteter, exempelvis idrott, föreningsaktiviteter, kompletterande studier eller forskning. 13

14 Tema Från sjuksköterska på Venhälsan till specialist läkare på Amelmottagningen Cecilia Berger är biträdande överläkare i gynekologi och obstetrik på Södersjukhuset i Stockholm. Hon har ett starkt feministiskt patos i allt hon tar sig för, vare sig det gäller tjänstgöring på förlossningen, arbete på Amelmottagningen för könsstympade kvinnor eller forskning på akut-p-piller. Text Karin Ström, läkarstudent Bild Clas Fröhling/Fotogruppen SöS Karin Ström Läkarstudent Jag fick verkligen vara med om medicinhistoria Du har beskrivit dig själv som en gammal SÖSräv berätta! Jag började arbeta på SÖS 1996 som nyutexaminerad sjuksköterska på en hematologavdelning. Så småningom sökte jag mig till avdelning 53 som då var en slutenvårdsavdelning för patienter med HIV. Jag fick verkligen vara med om medicinhistoria, för samma år kom de nya proteashämmarna. Från att vården främst var av palliativ karaktär där många unga män låg avmagrade och döende med morfindropp i sina sängar till att förloppet för vissa av dem närmast mirakulöst vände och de kom tillbaka till livet. Faktiskt överlevde så många att själva avdelningen till slut fick stängas. Jag började då jobba på öppenvårdsmottagningen Venhälsan som också vände sig till män som har sex med män, men jag som var van vid att jobba på golvet och ha mycket att göra kände mig rastlös. Någonstans där förstod jag att jag hellre ville arbeta som läkare eftersom jag var intresserad av att driva utredning, diagnostik och behandling, och precis samtidigt introducerades den nya antagningsformen till Läkarprogrammet på KI, PIL (provoch intervjubaserad antagning). Ända sedan högstadiet hade jag haft en stark fascination för människokroppen och gått ut naturvetenskaplig linje på Södra Latin med OK betyg, men inte 5,0 som man tidigare behövde för att bli läkare. Nu såg jag min chans, gjorde högskoleprovet, intervjuer och de skriftliga uppgifterna och kom in på första försöket. Sedan har jag också varit läkarkandidat, vikarierat som läkare före AT och även gjort AT på SÖS. Så nog är jag en gammal SÖS-räv. Var det självklart att bli gynekolog och obstetriker? När jag pluggade till sjuksköterska var det med sikte på att bli barnmorska, så intresset för kvinnohälsa fanns med från första början. Förutom att det är en väldigt rolig specialitet rent medicinskt finns det också en politisk aspekt som tilltalar mig, 14

15 Tema 15

16 Tema Jag tycker att jag har världens lyxigaste jobb, som får ta del av främmande människors sexliv och livsöden dagarna i ända och som känns speciellt angelägen i dessa dagar när konservativa och religiösa krafter försöker begränsa kvinnors fria val. I studier som ingår i min avhandling kunde vi visa att den senaste generationens akut-p-piller, ulipristalacetat, inte påverkar ett befruktat äggs förmåga att fästa i livmodern (de hämmar eller skjuter upp ägglossningen), och är därmed alltså inte ett abortpreparat. Denna och andras studier där verkningsmekanismen av akutp-piller undersökts har ökat acceptansen för akutp-piller i länder där abort fortfarande är kontroversiellt. Det känns roligt att bidra med ny kunskap och vara med och påverka. Du delar din tid mellan vanligt gyn/ obs-arbete och Amelmottagningen för kvinnor med erfarenhet av könsstympning. Berätta om Amelmottagningen! Själva mottagningen öppnade redan 2003 av Meri Liljegren som i många år jobbade som gynekolog på mottagningar längs T-banan runtom i Stockholm. I sitt arbete hade hon stött på könsstympade kvinnor och ville öppna en specialiserad mottagning för dem där de kunde få hjälp med besvär som var relaterade till ingreppet. I början var det bara per år som kom, men det ökade sakta men säkert, och mottagningen fick snart sitt namn efter det arabiska ordet för hopp startades Amelprojektet av några av mina kollegor, ett utbildningsprojekt kopplat till mottagningen, och jag anslöt året därpå. Förutom att träffa kvinnor som vill komma till vår mottagning åker vi runt och föreläser om könsstympning och utbildar yrkesverksamma personer som träffar kvinnor med erfarenhet av kvinnlig könsstympning andra läkare och barnmorskor, men även skolhälsovård, socialtjänst och polis. Hur frågar man? Vad för slags problem frågar man efter? Var i världen förekommer det? När skriver man en remiss till oss? Kunskapstörsten är stor och nu strömmar det in kvinnor på två år har nybesöken till oss ökat med 80 %. Vi tolkar det som att behovet fanns redan innan, men att fler nu vet vart de kan vända sig för specialistvård. Det här numret har tema VÄRDE. Har du varit i en situation där du behövt bevisa ditt värde trots att du inte borde varit tvungen till det? Ja. Som kvinna med ett etniskt påbrå som avviker från normen känner jag relativt ofta att jag behöver vara lite bättre för att bli respekterad så som jag förtjänar. Och det är väl egentligen något som följt mig genom hela livet. Jag är uppvuxen på Södermalm i Stockholm på 80-talet med en svart amerikansk mamma och en vit, svensk pappa. Det var inte många barn med min hudfärg på Söder då. När jag går ut i väntrummet för att hämta en patient kan jag inte så sällan ana en sorts tvekan eller skepsis i någon bråkdels sekund, när hon eller anhöriga ser mig. Kanske är det av rädsla att kommunikationen ska bli svår, ansiktsuttrycket försvinner nämligen så fort jag öppnar munnen. Det innebär kanske att jag initialt känner att jag måste anstränga mig lite mer, liksom vara extra trevlig och kompetent. Men på Amelmottagningen är det precis tvärtom där kan jag plocka poäng bara på att se ut som jag gör. Jag ser ofta en lättnad och tillit i patienternas ansikte när de ser mig. Det känns värdefullt. Du alltid är så vänlig och inkluderande även i stressiga situationer. Hur lyckas du med det? Vad fint att du säger så! Jag tror helt enkelt bara att jag är nyfiken på alla människor. Och väldigt oimpad av hierarkier. Det känns väldigt främmande att jag skulle bete mig annorlunda mot en människa för att den har eller inte har en viss position. Förutom att det också ingår i våra jobb som läkare anser jag att något annat vore respektlöst mot den eller de personer som är där för att lära sig. Och så tycker jag om att undervisa! Jag vill liksom att folk ska förstå och kanske känna att det är lika intressant och spännande som jag. Mina barn tycker i och för sig att jag är helt hopplös, de drar sig från att fråga mig saker ibland för att jag alltid vill förklara utförligt från grunden när de bara vill ha ett snabbt svar. Jag tycker också att det är viktigt att förklara för patienterna, jag vill att de verkligen ska förstå sin anatomi, sjukdom och föreslagen behandling. Överlag älskar jag att prata med människor och tycker jag har världens lyxigaste jobb, som får ta del av främ mande människors sexliv och livsöden dagarna i ända. Enda problemet är att jag alltid drar över mina mottagningar. 16

17 Pröva på-kursen ger dig en bred bild av Försvarsmakten där vi varvar teoretiska genomgångar med praktiska moment. Du får bland annat se hur vi tar hand om skadade i fält, våra ambulanser, akutväskor och kanske får du prova avsnörande förband. Du bor i logement, bär militär uniform och får pröva på hur det är att äta i fält. Foto: Maria Löfström/Försvarsmakten PRÖVA PÅ VÅR VERKLIGHET UNDER 48 TIMMAR Alla svenska soldater och sjömän har rätt till god vård oavsett var de befinner sig. Därför behöver vi läkare, sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal NU som vill göra SÖKER skillnad på riktigt. VI Både nationellt BLAND och internationellt. ANNAT KIRURGER Har du funderat på hur det är att jobba i Försvarsmakten? Om du kan jobba heltid i uniform eller bara ibland? Då kan pröva på-kursen 48H definitivt vara något för dig! Vi söker dig som är läkarstuderande från och med termin 9 och framåt, och har som längst gått ett år på din specialistutbildning (akutsjukvård, anestesi, allmänmedicin, kirurgi eller ortopedi). För att bli antagen till 48H behöver du inte ha genomfört någon tidigare utbildning vid Försvarsmakten men får gärna ha någon militär bakgrund. Du måste vara svensk medborgare, ska vara fullt frisk och ha god fysik. Det är också viktigt att du delar vår värdegrund som handlar om alla människors lika värde. Kursen genomförs oktober på Försvarsmedicincentrum i Göteborg och vi står för din resa och uppehälle. Ansökan till kursen är öppen under april månad på forsvarsmakten.se/ledigajobb. Filtrera sökningen på yrkesområde hälso- och sjukvård. Frågor? Maila till medicinalrekrytering@mil.se. Läs mer på forsvarsmakten.se/medicinalrekrytering.

18 Reportage AT BEACH 2019 HALMSTAD AT-BEACH 2019 När juli 2019 Var Halmstad/Tylösand Hur Anmälan öppnar 25 april. Förra året sålde platserna för att anmäla lag slut på under ett dygn! Mer info "AT Beach Halmstad" på Facebook och Annika Malmborg, ordförande AT-beach 18

19 Reportage Underbar uppladdning inför AT-beach nr engagerade AT- och underläkare i Halmstad jobbar för fullt med förberedelserna. En av dem är Annika Malmborg, ordförande för AT-beach. Vi bytte några ord med henne mitt under den hektiska planeringen. Nu är arbetet igång för 24:e året i rad anordnas AT-Beach i Halmstad; en fullspäckad helg med grill- och lekkväll på fredagen, beachvolley-turnering och middag på lördagen avslutat med brunch på söndagen. Allt i sommarsköna Tylösand. Turneringen har vuxit för varje år och nästan hälften av alla 300 deltagare kommer dit som supporters. Annika, hur blev du involverad i AT-beach? Förra året var jag med och anordnade fredagskvällen och det kändes som en rolig utmaning och en ära att ta över stafettpinnen från förra årets lyckade event. Vad gör du till vardags? Jag är AT-Läkare i Halmstad. På fritiden umgås jag mycket med mina AT-kollegor i allt från filmklubbar till volleybollspel. Vilken är den största utmaningen med AT-beach? Det är väldigt många engagerade, vilket behövs för att få ihop ett sånt här stort event och utmaningen ligger i att samordna alla inblandade så arbetet flyter på både innan och under eventet. Hur bra är du själv på beach-volleyboll? Förra året hade jag spelat volleyboll en enda gång, men deltog med ett lag ändå. Man kommer långt med entusiasm! Vad kommer att vara speciellt med AT-beach 2019? Vi utvecklar supportkonceptet och vill verkligen uppmana alla att komma och delta även utan att spela volleyboll. Det är nästan hälften av alla deltagare som är där utan att spela. Man behöver inte komma som ett gäng utan lär känna folk på plats. Hur ser du på de nya uppstickarna AT-ice och AT-vasan? Det är en otroligt rolig utveckling vi hoppas på ännu fler event i samma anda! Vad vill du säga till de som funderar på att anmäla sig till AT-beach 2019? Tycker du att det verkar som ett roligt event så kom! Släpp alla tankar på prestation eller att du behöver känna folk sedan innan kom bara som du är och få en härlig helg i vårt fina Halmstad. Undrar du något så kontakta oss gärna! 19

20 Basfackligt Belöna, engagera och bli belönad Ett leende att få skåda det djupgående leendet och den bakom liggande glädjen hos någon som precis har premierats för gott och osjälviskt arbete är något alldeles speciellt. Ett sådant leende kom att ge upphov till tankar om belönande. Text Fredrik Ahlström, Finlands Medicinarförbunds ordförande 20

21 Basfackligt Utdelning av priser och förtjänsttecken av olika slag har sedan länge etablerats som en synlig tradition i olika sammanhang. Akademiska årsfester kännetecknas av många traditioner och på dem är studerandes högtidsdräkter ofta dekorerade med flera förtjänsttecken. En aktiv förläningskultur, det vill säga visandet av uppskattning, har i dessa sammanhang ansetts vara ett gott verktyg att engagera individer. Stundvis kan fenomenet anses vara gammaldags och åstadkomma en slags meritinflation; dagens organisationer torde ändå begrunda fenomenet och utnyttja det allt mångformigare i sin verksamhet. Ofta premieras personer för exceptionella framgångar. Nobelpriserna och dylika högt ansedda priser är goda exempel. Dessa är en slags kröning av redan framgångsrika personer. Därutöver kan eftertraktade priser ha en inspirerande verkan. Priser som dessa kan ändå ibland ha oönskade biverkningar; i en studie underpresterade rikligt premierade verkställande direktörer i flera jämförelser (Malmendier, 2009). Dylikt belönande har detta till trots en klar funktion, men kunde kompletteras med en annan approach. Det vore ändamålsenligt att belöna förmåga, tapperhet vid motgångar, resiliens och framför allt potential till förträfflighet för att sporra till fortsatt gott arbete. Detta har möjligheten att fungera som en kraftig form av yttre motivation. I sin utredning från år 2014 konstaterar Boston Consulting Group att uppskattning är den viktigaste motivatorn på en arbetsplats. Samtidigt visar Aons studie från år 2018 att belönande bidrar bäst till engagemang på arbetsplatsen. Engagemang främjar å sin sida organisationers verksamhet på flera vis. Då välmående befogat är på tapeten skall betydelsen av gott engagemang för per s onalens välmående inte underskattas. Ändå framkommer det i Sirota Consultings omfattande utredningar att bara hälften av alla arbetstagare känner att de uppmärksammas tillräckligt för välutfört arbete. De medaljklädda studerandena anser sig antagligen ha uppmärksammats tillräckligt. Belönandet av individer kan ändå ta flera andra former som passar bättre in i organisationers vardag. Belöningar kan grovt indelas i materiella samt symboliska och immateriella. Materiella belöningar innefattar bonusar och löneförhöjningar; inom den offentliga sektorn förefaller det ändå naturligt av resursskäl att betona immateriellt belönande. Immateriellt belönande kan som enklast vara feedback. Konstruktiv kritik skall även tolkas som uppskattning, då uppmärksammas den i arbetet skådade potentialen. Renodlade priser som uppmuntran till eller tack för prestationer faller likaså i samma kategori. Genom immateriell premiering kan även individen beaktas. Exempelvis kan en ung kollega som törstar efter nya utmaningar tas med i ett intressant projekt, medan någon annan kan uppskatta gesten att få möjligheten att påverka sin omgivning. Premieringar skall även ses som ett ypperligt sätt att markera organisationens värderingar och målsättningar. Beteende och gärningar som ges synlighet uppfattas som korrekta samt önskvärda och sprids. Samtidigt får organisationen synlighet så väl internt som externt och för människor samman. En kultur av uppmärksammande inom organisationer gynnar samtliga parter på flera vis och borde systematiskt implementeras på flera nivåer. Det är också något som kräver träning och målmedvetenhet, varför inte börja med att granska när du senast tackade någon i din omgivning? På gräsrotsnivå kan var och en dra sitt strå till stacken genom att utföra följande regelbundet: tacka personligen, specificera vad du tackar för, berätta hur det gjorda var till nytta och vilka känslor det väckte. Med dessa sätter man ett leende på tackets mottagares läppar, och ett leende smittar. En kultur av uppmärksammande inom organisationer gynnar samtliga parter på flera vis och borde systematiskt implementeras på flera nivåer. 21

22 Lokalfackligt MANSOOR DAWOOD MICHAEL CALAMIA MARIA MÖLLERSTRÖM OSKAR WIESNER ULF ANERÖD SHIRAZ QADAR 22

23 Lokalfackligt Låt oss hylla de bästa AT-handledarna Heja alla fantastiska handledare där ute! Här är några av de som runt om i landet, genom olika priser, uppmärksammats för utomordentligt pedagogiskt engagemang. Text Laura Eklinder Björnström SYLF NVS (Nordvästra Skåne) Bästa AT-Handledare 2018 blev Ulf Aneröd, specialist i ortopedi vid Helsingborgs lasarett! Av motiveringarna framgick att Ulf genom positiv feedback och stärkande kommentarer från denna eldsjäl blir AT-läkarnas placeringar på ortoped akuten fantastiska och de lär sig massor. Värmland AT-pristagare 2018 i Värmland är Christof Ihle, överläkare på kirurgkliniken i Torsby. Priset får denna uppskattade läkare för stort engagemang och ödmjukhet samt fingertoppskänsla och konsten att ge utvecklande konstruktiv kritik. Västmanland AT-rosen på Västmanlands sjukhus Västerås tilldelades den stöttande och kompetenta Allan Jazrawi på kirurgkliniken och den trevliga, pedagogiska och genuint intresserade Torbjörn Larsson på infektionskliniken. Gotland Årets handledarpris 2018 utdelat av GYLF (Gotlands Yngre Läkares förening) går till Maria Möller- ström, specialist i ortopedi på Visby lasarett. Motiveringen inleds: För framåtanda, närvarande handledning och stöd i både medicinskt tänkande och läkarrollen i stort. Halland För god pedagogisk handledning, tilldelades Mansoor Dawood årets handledarpris i Halland. Han är ST-läkare på kirurgkliniken i Halmstad, Hallands Sjukhus. Dalarna De bästa AT-handledarna i Falun 2018 utsedda av AT-läkarna själva: Karin Lundell, neurolog, Amria Staffan, kirurg, Michael Calamia, allmänläkare och Oskar Wiesner, ST-läkare i allmänmedicin, tidigare i psykiatri. Östergötland AT-handledarpriser delades ut i de tre länsdelarna och bland de belönade fanns Karin Happstadius, distriktsläkare i Skäggetorp, Shiraz Qadar, specialistläkare på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset och Ulrica Stenhammar, distriktsläkare i Finspång. 23

24 Lokalfackligt Stockholms Guldkorn till doktor Cancar på Fittja vårdcentral SYLF Stockholm delar årligen ut handledarpriset Guldkornet med syftet att belysa handledarskapets centrala betydelse för läkares utbildning. Guldkornet 2019 tilldelas Gordana Cancar, på Fittja vårdcentral, med motiveringen: Pedagogisk och detaljerad i sina medicinska förklaringar, står hon stadigt i vetenskapen samtidigt som hon fokuserar på den praktiska tillämpningen. Hon är noggrann och strukturerad i uppföljningen av sina adepters utbildning och personliga utveckling, och dessutom mån om ST-läkarnas röster och behov på arbetsplatsen. Med sin positiva personlighet smittar Gordana av sin energi på omgivningen. 24

25 Basfackligt Konsulta och kombinera Text Anders Lundberg, styrelseledamot Känner du att ditt nuvarande arbete inte är tillräckligt stimulerande, eller vill du helt enkelt prova på något annat? Arbetsmarknaden för läkare har blivit allt mer mångfacetterad på kort tid läkare tar en mer självklar plats i teknikbolag, som chefer, konsulter och entreprenörer. Egenföretagandet är större än någonsin, och det inte bara som en konsekvens av tillväxten av privat driven sjukvård, utan även för att många väljer att jobba som konsultläkare, som heltidssysselsättning eller som ett komplement till ordinarie tjänst. En mer mångfacetterad arbetsmarknad är till kårens fördel då det minskar den enskilda läkarens utsatta position gentemot en arbetsgivare i monopolställning (läs: landsting/regioner). Samtidigt är reglerna i den privata sektorn mindre tydligt definierade och kräver större engagemang av individen för att säkerställa att villkoren är schyssta. Här går vi igenom några viktiga tumregler för olika sektorer och uppdrag. Konsultläkare hel- eller deltid? En principiellt viktig skillnad för dig som vill jobba som konsultläkare är om du avser att ha det som din huvudsysselsättning eller en bisyssla. I det sistnämnda fallet bör du kontrollera anställningskontraktets klausul om bisysslor förväntas du spontant uppge bisysslor, eller bara på arbetsgivarens begäran? Krävs arbetsgivarens godkännande? Det kan tyckas självklart att semester och komptid får disponeras helt fritt för extraknäck, men så är inte nödvändigtvis fallet. Din överenskommelse med arbetsgivaren styr. En vanlig, och oftast inte förhandlingsbar, klausul är att arbetsgivaren inte accepterar konsultuppdrag inom konkurrerande verksamhet. Om du vill jobba heltid som konsult, är det att föredra att begära tjänstledigt framför uppsägning. Det är dock bara inom statlig sektor som arbetstagaren har rätt till tjänstledighet och för de flesta läkare är beslutet därför slutgiltigt arbetsgivarens. Oavsett om du gör ditt konsultuppdrag på heltid eller utöver ordinarie tjänst, kan du principiellt ersättas som löntagare eller fakturera från eget bolag. I det förstnämnda fallet bör du kontrollera att bemanningsbolaget eller vårdgivaren har kollektivavtal. I annat fall ligger ansvaret på dig att säkerställa att din ersättning räcker för avsättning till pension och nödvändiga försäkringar. Det sistnämnda gäller även när du tar betalt genom faktura arvodet förväntas som princip täcka allt; sociala avgifter, tjänstepension och försäkringar. En till synes generös bruttoersättning kan efter dessa utgifter och inkomstskatt reduceras till ett blygsamt netto, ofta en tredjedel av den ursprungliga summan. Glöm inte bort att du behöver sätta av tid för semester! Delade tjänster och kombinationsanställningar Vi har redan berört vikten av att tänka på tjänstepension, men för den som har flera arbetsgivare kan även avtalspensionen och ersättningar från sociala trygghetssystem påverkas (negativt). Ett konkret exempel är läkare som jobbar deltid i offentlig sektor och deltid hos en privat vårdgivare. Pensionsförmånerna räknas inte ihop och du riskerar därför att få lägre pension, varför det är bättre att vara anställd på en arbetsplats och lånas ut till den andra. Detsamma gäller föräldra- och sjukpenning. Flertalet avtal som reglerar kombinationstjänster för forskande kliniker har kompenserat för detta, men du bör säkerställa att dina villkor inte försämras som en konsekvens av flera arbetsgivare. Underläkare och chef Givetvis har man rätt till stöd från lokalföreningen och förbundet även när man är chef! Detta inkluderar statistik inför löneförhandling och mentorskap. Sveriges Läkarförbunds Chefsförening organiserar läkare som har chefsuppdrag och välkomnar även underläkare som associerade medlemmar. För dig som blir chef är det viktigt att bereda möjligheten att återgå till klinisk tjänst. Detta kallas reaktivering, och innebär en tid som är specificerad för just uppfräschande av klinisk kunskap, som du ska ha rätt att ta ut efter avslutat chefskap. Hur lång tid för reaktivering du har kan bero på hur omfattande ditt chefskap är och hur länge du haft uppdraget, men principerna bör vara inskrivna i ditt anställningskontrakt. Pensionsförmånerna räknas inte ihop och du riskerar därför att få lägre pension. 25

26 Fackligt Ordförandeord Jonas Epilog Efter sex år i SYLF:s styrelse och två år som ordförande är det dags för mig att lämna över till nya kollegor att fortsätta leda föreningen framåt. Mitt engagemang i SYLF har följt mig genom både AT och ST och efter sommaren blir jag till slut specialist. Att vara ordförande för SYLF har varit intressant, spännande, krävande och den största förmån en underläkare kan ha. Under min tid som ordförande har styrelsen fokuserat verksamheten på föreningens ändamål: lön och villkor, utbildning och forskning samt hälso- och sjukvårdsutveckling. Vi har lyckats åstadkomma många förändringar tillsammans. Fler AT-platser har varit i fokus och arbetet har haft god utväxling även om det är långt tills köerna helt är borta. Den nya läkarutbildningen och bastjänstgöringen är områden där SYLF:s politik fått stort genomslag. Dessa förändringar är ett bra exempel på hur det är att arbeta i SYLF; som ett konstant maraton där olika personer hjälps åt att leda och dra vid olika tidpunkter. Även om vi i stort gick i mål med dessa förändringar under min tid som ordförande har många bidragit och kämpat långt innan jag satt i styrelsen. Men allt har inte varit framgångar. Lönefrågan har seglat upp som den högst prioriterade av underläkare. De med lägst löner i läkarkåren, de som är tidiga underläkare, har upplevt reallönesänkningar de senaste tio åren vilket är helt oacceptabelt. Lön är en central fråga och kopplar till temat för denna utgåva av Moderna Läkare; värde. Genom att arbeta bidrar vi till att skapa värde. Vi botar, lindrar och tröstar. Vi håller befolkningen frisk så den kan arbeta och i sin tur skapa mer värde. Man kan objektivt mäta värdet en läkare skapar genom att mäta bidrag till bruttonationalprodukten, men många värden syns inte där. Tacksamheten hos en förälder vars barn klarade sig fint genom operationen eller glädjen hos barnbarnen som får se mormor gå efter att hon fått sin nya höft är svåra att mäta. Ekonomiskt värde och känslomässigt värde är olika, men båda är mycket viktiga för att förstå vår roll och inte minst vårt eget värde. Läkare har en naturlig tendens att glömma ekonomiskt värde. Man kan säga att det ligger i vår natur. Jag skulle dock vilja hävda att det är något vi lär oss. Vi omlindas av etik, förhållningssätt och Hypokratiska eder som är helt centrala för att kunna göra rätt i vardagen som läkaren och fatta medicinskt korrekta beslut. På vägen har vi en tendens att glömma det ekonomiska värdet av vårt bidrag till samhället och detta är viktigt för att vi ska förstå att vi har rätt att få ta del av en del av det värde vi skapat i form av lön och villkor. Hur stor del detta ska vara är så klart en förhandlingsfråga där vi som läkare är i underläge om vi inte förstår det värde vi skapar och därigenom det värde vi bör få ta del av. Även andra faktorer som tillgång och efter frågan på personal påverkar andelen värde vi får ta del av. I framtiden kommer detta bli än mer viktigt då automatisering och digitalisering troligen kom mer att minska efterfrågan på personal i vården. För två veckor sedan var jag i Shenzhen i Kina och besökte ett företag som arbetar på att automatisera knäplastiker. Det är bara ett av många exempel på utveckling som sker. Jag tror att läkare måste se denna utveckling och i större grad röra sig från att vara utförare till att bli utvecklare. Detta handlar om att säkra sina möjligheter att skapa mesta möjliga värde och säkra den andel värde läkaren får ta del av. Mitt sista ordförandeord har nått sitt slut och likaså min tid i SYLF. Stort tack för att jag fått förmånen att företräda er dessa år. Det har varit en sann ära. Jag hoppas att framtida ordförande har en bas att arbeta vidare med gällande lön, arbetsmarknad och framtidens läkarroll och får skörda frukterna av framgångar på dessa områden precis som jag fått göra med läkarutbildningen och BT. SYLF:s maraton fortsätter och det är dags för nästa underläkare att ta täten och dra. Jag ser med tillförsikt på SYLF:s framtid och kommer ivrigt att heja på från publiken! Jonas Ålebring Ordförande SYLF Kvartalet som gått ett urval av styrelsens aktiviteter 8 mars Partsgemensamma arbetsgruppen (JÅ) 14 mars Sjukhusläkarnas FUM (JÅ) 18 mars Möte framtidens ledarskapsakdemi (JÅ) 19 mars Revisionssammanträde (JÅ, AL, kansli) 20 mars Förbundsstyrelsemöte (JÅ, ALu) 21 Introkurs för lokalaktiva inklusive 22 mars lobbyingutbildning (AL, ALu, LEB) 3 april Specialistför. representantskap (ALu) 4 5 april AT-stämman (AL) 5 april Yrkesföreningsmöte (JÅ och ALu) 8 april Workshop Socialstyrelsen om strategi (JÅ) 8 april Möte Socialdepartementet och Socialministern om framtiden utmaningar i sjukvården (JÅ) 8 april Lokalföreningarnas representantskap (ALu) 9 april FD samt möte med universistetsläkarföreningarna (JÅ) 9 april Möte med framtidens ledarskapsakademi (JÅ) 3 4 maj SYLF FUM (styrelse, kansli) 10 maj Workshop socialstyrelsen om strategi (JÅ) JÅ Jonas Ålebring AL Anne Liljedahl BH Björn Hansell RG Rofida Ghazvinian LEB Laura Eklinder Björnström TB Tora Borén ALu Anders Lundberg 26

27 Dr Agnes Agnes Holmgren är ST-läkare i infektionssjukdomar på Blekingesjukhuset i Karlskrona och Moderna Läkares krönikör. Det är den 8 mars, Internationella kvinnodagen. Jag går nattjour. Under dagen har sociala medier flödat över av stärkande budskap till kvinnan. Det har också förekommit en del humoristisk satir kring de som ifrågasätter nyttan av en internationell kvinnodag. Parallellt finns ungefär lika många inlägg som verkligen gör just det. Har vi det inte ganska jämställt redan? Är det inte lite orättvist att inte mannen får en egen dag? (Vilket han för övrigt redan har, vilken enligt Wikipedia ej ska förväxlas med fäderneslandsförsvararens dag ). När jag började arbeta som underläkare på akuten kände jag mig ifrågasatt varje dag. Skulle jag lägga in en patient på av delning synades varje beslut. Varför ska du inte göra en röntgen? Hur har du tänkt här egentligen? Jag förutsätter att du tänker ge patienten dropp! Ofta upplevde jag att jag inte ens hann berätta färdigt vad jag hade tänkt innan frågorna började hagla. När jag beklagade mig för mina manliga kollegor i samma situation kände de inte alls igen sig. Jag upplever att jag har behövt bevisa så mycket mer, vara flera gånger duktigare för att accepteras. Fortfarande finns det en undersköterska som varje gång jag ger en ordination verkar känna sig tvungen att upplysa mig om att hen faktiskt har jobbat här i fyrtio år. Klockan elva på kvällen denna fredag i mars kommer en ung kvinna in till akuten. Hon har försökt ta sitt liv med hjälp av tabletter. När jag frågar vad det var som hände, berättar hon att så här mår hon varje dag. Varje dag känner hon att det vore bättre att inte finnas. Hon har gjort flera självmordsförsök, får mediciner och samtalsstöd, men ingenting hjälper. Självskadeärr täcker armarna. Mitt i allt det här känner jag ett behov av att be hennes styvpappa gå ut ur rummet för att i enrum fråga patienten om det finns någon som gör henne illa. Senare på natten rådfrågar min kollega mig om en patient. Hon har kommit in några timmar tidigare för att hon har bröstsmärta och andningsbesvär. Efter en stunds samtal har det framkommit att symptomen debuterade strax efter ett telefonsamtal om att hennes syster blivit våldtagen. Händelsen har filmats och lagts upp för allmän beskådan på Internet. Vår uppgift är att utesluta att smärtan kommer från hjärta eller lungor. Både jag och min kollega förstår, innan vi har sett vare sig prover eller EKG, att den här smärtan är själslig. Det må vara hänt att vi har kommit långt med jämställdheten, men vi är inte framme. Jag tänker inte sluta synliggöra, påpeka eller vara besvärlig. För varje dag kommer vi lite längre. Och frågar du mig så röstar jag för att behålla den där kvinno dagen, i alla fall tills den inte behövs längre. SYLF-AKTUELLT Det vankas AT-ranking! Varje år genomför SYLF AT-rankingen. Den bygger på en webbaserad enkät och besvaras av omkring 1700 underläkare som gör eller nyligen avslutat AT. För många är resultatet vägledande i valet inför AT. Även arbetsgivarna sneglar förstås mycket på var deras arbetsplats hamnar och vilka parametrar de kan förbättra till nästa år. Håll utkik efter enkäten, svara (!), bidra till förbättring av verksamheten och förstås till innehållet i nästa nummer av moderna läkare med temat AT-ranking. Omvälvande förbättringsarbete Fullmäktige är avslutat, den nya styrelsen är konstituerad och arbetet med det nya verksamhetsåret är i full gång. Ett nytt politiskt program, prioriterade mål och aktiviteter utifrån detta planeras. Allt för att föra underläkarnas talan i viktiga frågor, förbättra våra arbetsvillkor och stärka vårt värde på arbetsmarknaden. Det är med stor entusiasm vi ser fram emot ett år med nära samarbete med lokalavdelningarna, ett öppet debattklimat och många möten med makthavare för påverkansarbete. Vill du engagera dig? Ta kontakt med din lokalavdelning eller förbered dig på kandidatur till centrala styrelsen till FUM 2020! 27