Plenarmöte juni: Schengen, eurokrisen, långtidsbudget

Transkript

1 Plenarmöte juni: Schengen, eurokrisen, långtidsbudget Eurokrisen var i fokus juni i Strasbourg. Europaparlamentet röstade om två ärenden som beskriver hur EU-kommissionen ska övervaka EU-ländernas budgetar i framtiden: det så kallade tvåpacket. Dessutom på agendan: debatt om långtidsbudgeten inför toppmötet juni samt nya regler för bröstmjölksersättning och glutenfri mat. Talmanskonferensen beslöt att skjuta upp behandlingen av fem ärenden tills dess att ett tillfredsställande resultat har uppnåtts om Schengen. Europaparlamentets nästa sammanträde hålls i Strasbourg den 2-5 juli. SV Presstjänsten Direktoratet för medier Direktör - Presstalesman : Jaume DUCH GUILLOT Referensnummer: FCS46167 Slå växelnumret (32-2) /17

2 Sessionsinfo juni 2012, Strasbourg Fördjupning Nedskärningar kontra investeringar i tillväxt - vägval om ekonomisk styrning På onsdag röstar parlamentet om två ärenden som beskriver hur EU-kommissionen ska övervaka EU-ländernas budgetar i framtiden. I och med att omröstningen i utskottet blev väldigt jämn, sedan socialdemokraterna försökt få lagförslagen mer tillväxtvänliga, är det svårt att förutspå hur voteringen i plenum ska gå. Debatt om ändringar i EU:s budgetsystem, inför långtidsbudgeten EU-ländernas bidrag till EU:s budget kan minska kraftigt enligt förslag på ändringar i EU:s inkomstsystem som parlamentet röstar om på torsdag och debatterar med kommissionärerna José Manuel Barroso och Janusz Lewandowski på onsdag. EU:s nästa sjuårsbudget kan bara antas med Europaparlamentets godkännande. Europeiska rådet diskuterar ämnet för första gången på toppmötet juni. Nya regler för bröstmjölksersättning och glutenfri mat Det behövs strängare och tydligare regler för bröstmjölksersättning och mat till personer med särskilda medicinska behov. Det är innehållet i ett lagförslag parlamentet röstar om på torsdag. Enligt förslaget ska både regler för märkning och för innehåll ändras och reglerna ska också omfatta glutenfri mat liksom viss lågkalorimat. Parlamentet uppmanar FN att rapportera om all handel med vapen Länder som är med i FN och som skriver på FN:s vapenhandelsfördrag, som förhandlas i juli, bör regelbundet rapportera om all handel med vapen, däribland handel med handeldvapen och lätta vapen, enligt utkastet till en resolution som parlamentet röstar om på torsdag. Vapenhandelsfördraget bör också kräva att länderna inför nationella lagar för att ytterligare stärka fördraget. Lärdomar från skandalen med bröstimplantat Ett register över bröstimplantat, hårdare kontroller och bättre spårbarhet liksom ett sätt för att godkänna implantat innan de kommer ut på marknaden. Dessa är förslag på åtgärder för att förhindra en ny bröstimplantatskandal, enligt en resolution som ledamöterna väntas anta på torsdag. Krav på starkare skydd av EU:s textilmarknad EU:s handelsförmåner för utvecklingsländer bör innehålla hårdare regler så att billiga importerade textilier inte ska störa EU:s inre marknad, enligt en föreslagen översyn av EU:s allmänna preferenssystem för utvecklingsländer, som parlamentet röstar om på onsdag. Svensken Christofer Fjellner (M) leder parlamentets arbete i frågan. Övriga ärenden på dagordningen Parlamentet tar också upp ett antal andra ämnen under nästa vecka. För mer information om dessa, se den engelska versionen av Sessionsinfo FCS /17

3 Plenarsessionens öppnande - Serbiens nya president, Leyla Zana och Asma Mahfouz Europaparlamentet tänker motsätta sig och motarbeta ministerrådets planer att ändra rättslig grund för att utvärdera hur Schengen-området fungerar. Det klargjorde parlamentets talman, Martin Schulz, när han öppnade veckans plenarsammanträde på måndag eftermiddag. Bytet av rättslig grund kritiserades av nästan alla politiska grupper som ett angrepp mot EU-medborgarnas grundläggande rättigheter. Martin Schulz varnade också Serbiens nyvalde president Tomislav Nikolic för att försöka skriva om historien och krävde rättvisa rättegångar för Sacharovpristagarna Leyla Zana (1995) och Asma Mahfouz (2011). Nya och avgående ledamöter Martin Schulz meddelade att: Eric Andrieu hade ersatt Kader Arif (S&D, FR) Jean-Jacob Bicep hade ersatt Pascal Canfin (De gröna/efa, FR) Karim Zeribi hade ersatt Vincent Peillon (S&D, FR) Eric Bánki hade ersatt János Áder (EPP, HU), och att Minodora Clivettis referenser hade kontrollerats och godkänts av utskottet för rättsliga frågor FCS /17

4 EU:s solidaritetsfond hjälp till katastrofdrabbade områden Italien som nyligen skakats av jordbävningar drabbades i höstas av svåra översvämningar. Europaparlamentet röstade den 12 juni för att använda 18 miljoner euro från EU:s solidaritetsfond till katastrofhjälp efter översvämningarna i Toscana och Ligurien. Fonden inrättades 2002 för att snabbt kunna ge stöd och hjälp vid större naturkatastrofer. Den har en årlig budget på en miljard euro och har hjälpt till efter katastrofer som översvämningar, skogsbränder, jordbävningar, stormar och torka. Europaparlamentet röstade om ett förslag från José Manuel Fernandes (EPP, Portugal) som godkänner stödet från EU:s solidaritetsfond till Toscana och Ligurien. Budgetutskottet ställde sig den 31 maj bakom att 18 miljoner euro ska användas för att reparera de stora skadorna som översvämningen i oktober 2011 orsakade företag, hem och infrastruktur. EU:s solidaritetsfond kom till efter de svåra översvämningarna i Centraleuropa sommaren 2002 och har sedan dess hjälpt till vid 48 katastrofer i 23 olika länder. Sverige fick exempelvis ersättning från fonden för de skador som stormen Gudrun orsakade i januari Fonden har hittills bidragit med mer än 2,5 miljarder euro. Den 6 oktober 2011 presenterade EU-kommissionen sina tankar om hur EU:s solidaritetsfond kan effektiviseras. Kommissionen vill att fonden ska kunna betala ut stöd snabbare vid katastrofer och bli mer synlig. Kriterierna för hur fonden ska användas måste också bli tydligare FCS /17

5 Öppnare gränser för frivilligarbete Fördjupning Att jobba ideellt är en chans till utbyte för unga européer. Men onödig byråkrati och språk kan fortfarande vara hinder. Det säger Marco Scurria (EPP, Italien) i ett initiativ om frivilligarbete. Det innehåller förslag för att främja frivilligarbete, exempelvis en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd och ett europeiskt färdighetspass". Debatt i plenum den 11 juni. Ungefär 100 miljoner europeiska medborgare är sysselsatta inom olika frivilligaktiviteter. Marco Scurria har en rad förslag för att öka antalet. Till exempel idén att inrätta en centraliserad EU-portal om frivilligarbete med en särskild avdelning för gränsöverskridande frivilligarbete, att skapa en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd och att utveckla ett europeiskt färdighetspass. I vår grafik hittar du mer information om frivilligarbete i Europa FCS /17

6 Parlamentet arbetar för ett säkrare Internet Fördjupning Initiativ om skydd av kritisk infrastruktur resultat och kommande åtgärder: vägen mot global IT-säkerhet Debatt: 11 juni Omröstning: 13 juni Diskutera IT-säkerhet på Twitter genom att använda #cybercrime Cyberkrigsföring är inte längre science fiction. Det är en verklighet och Europa kommer inte undan. Europaparlamentet debatterade och röstade om den bulgariske ledamoten Ivailo Kalfins (S&D) initiativbetänkande om skydd av kritisk infrastruktur. Hans förslag kartlägger situationen för intersäkerhet i Europa och undersöker framtida utmaningar. Också aktuellt: skyddande av barn i den digitala världen, ITbrottslighet och dataskydd. På måndag, den 11 juni, debatterades Ivailo Kalfins icke lagstiftande förslag följt av en omröstning på onsdagen. I sin motivering till förslaget säger han att "internet är en kritisk infrastruktur" och att "ett internetavbrott kan leda till omfattande förluster och säkerhetsrisker som drabbar ett stort antal medborgare och företag i EU". Han poängterar att för att skydda nationella och europeiska kritiska informationsinfrastrukturer krävs regelbundna uppdateringar av minimistandarderna för beredskapen mot alla typer av attacker. Sätt att kunna avbryta tillgången till kritisk infrastruktur om ett direkt angrepp utgör ett allvarligt hot borde också finnas. Internationellt samarbete I förslaget så uppmanas kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (EEAS) att inleda en konstruktiv dialog med alla likasinnade länder för att nå samförstånd och åtgärder för att göra internet och kritisk infrastruktur mer robust. Medlemsstaterna uppmanas också inrätta väl fungerande nationella och statliga organisationer för incidenthantering och utveckla nationella strategier för IT-säkerhet. För att undvika dubbelarbete vid pågående insatser av olika internationella institutioner och EU-institutioner, organ och byråer samt medlemsstater så krävs också samordning. Vikten av utbildning Kommissionen uppmuntras lansera ett offentligt EU-omfattande utbildningsinitiativ för att utbilda slutanvändares kunskap om potentiella hot. Ivailo Kalfin poängterar även att det finns ett behov av EU-omfattande övningar som förberedelser för storskaliga säkerhetsincidenter i nätverk Viktigt är även att ägare av och aktörer inom kritisk informationsinfrastruktur hjälper användare så att de kan skydda sig själva från skadliga attacker. IT-säkerhet ett aktuellt ämne I utskottet för medborgerliga rättigheter arbetar tyska ledamoten Monika Hohlmeier (EPP) på ett förslag om IT-brottslighet som handlar om attacker mot informationssystem. Samtidigt förbereder en annan tysk ledamot i samma utskott, Jan Philipp Albrecht (De gröna/europeiska fria alliansen) utskottets svar på ett förslag från kommissionen om ett nytt rättsligt ramverk för skyddet av persondata i Europa. Kulturutskottet förväntas den 10 juli att rösta om ett förslag till betänkande som italienska ledamoten Silvia Costas (S&D) ansvarar för. Hon uppmuntrar kommissionen att föreslå ett enda ramdirektiv om barns rättigheter och kräver åtgärder för att skydda barn från att på internet utsättas för innehåll som är olämpligt för deras ålder. Diskutera IT-säkerhet på Twitter genom att använda #cybercrime FCS /17

7 Gemensam strategi behövs i EU:s energiförbindelser med omvärlden För att trygga en pålitlig energiförsörjning till överkomliga priser måste EU hitta en gemensam väg i förhandlingarna med externa energileverantörer. Det säger EUledamoten Edit Herczog (S&D, Ungern). Hennes förslag om hur EU-länderna ska stärka det energipolitiska samarbetet med partner utanför våra gränser är på plenums agenda på måndag, den 11 juni. Vi talade med henne inför debatten. Hur ska EU tala med en röst på energiområdet? Utbytet av information måste bli bättre. De stora energileverantörerna känner till information om sina europeiska energiköpare, men inom EU saknar vi information om varandra. Det skulle ge oss en starkare position på de globala marknaderna. Ny lagstiftning behövs för hur länderna lämnar information, och hur den ska användas eftersom den är konfidentiell. Hur kan det genomföras? Vi talar om utbyte av information på politisk nivå. Energiministrarna när de möts i rådet ska diskutera energipolitikens externa dimension i närvaro av energikommissionären Günthar Oettinger och den höga representanten för EU:s utrikesfrågor. EU:s energipolitiska mål måste integreras bättre i utrikespolitiken. Du säger i förslaget till betänkande att EU-länder inte ska ingå energileveransavtal med tredjeländer som kränker andra medlemsstaters intressen... Ja. Om du är med i EU och vi är en ekonomisk enhet då är det orättvist att dra konkurrensmässiga fördelar genom att undergräva ett annat lands intressen. Vi vill att vi bygger på våra styrkor, inte våra svagheter. Diversifiering av gasleverantörer är en viktig del av EU:s externa energipolitik. Vilka alternativa leverantörer och vägar ska EU välja för att minska det allt för stora beroendet av en enda leverantör som Ryssland? Det talas ofta om sydlig väg för kaspisk gas. Vi vill öppna upp för alla energikällor, även från den kaspiska regionen och längre bort. I nuläget finns det två konkurrerande idéer. Den ena är att sammanlänka och harmonisera existerande gasnätverk i projektet SEEP (South-East Europe Pipeline). Förespråkarna för projektet Nabucco menar att nätverken är väldigt gamla och att det skulle vara mer komplicerat att modernisera dem än att bygga ett nytt nätverk. Det är upp till investerarna att bestämma och de ska investera i gamla nätverk och harmonisera dem eller bygga en ny med ett nytt aktiebolag och med nya regler. För mig är det andra alternativet mer genomförbart, mer långsiktigt och om jag skulle gissa inte dyrare än det andra. Men jag är ingen investerare. Beslutet fattas av investerarna FCS /17

8 Schengen: stark kritik mot rådsordförandeskapet EU-ledamöter överväger att ta ministerrådet beslut att rättsligt exkludera Europaparlamentet från beslut om tillämpningen av Schengen-avtalet till EUdomstolen. I en debatt i plenum, den 12 maj, kritiserade flera talare från de flesta politiska grupperna starkt det danska ordförandeskapet för vad de menar är en direkt attack mot EU:s grundläggande värderingar. EU-ländernas justitieministrar beslöt den 7 juni 2012, medan förhandlingar med andra EU-institutioner fortfarande pågick, att ändra den rättsliga grunden för utvärdering av tillämpningen av Schengenregelverket på ett sätt som exkluderar parlamentet från beslut inom området. I utbyte så lovade ministrarna att parlamentet skulle informeras om framtida beslut. Det är ett rättsligt beslut baserat på innehåll, inte på politik, sa danske justitieministern Morten Bødskov till EP:s ledamöter. Han uppmanade dem att "titta på detta i ett bredare perspektiv". Ledamöter planerar stoppa beslutet Dock så reagerade de flesta ledarna av de politiska grupperna starkt. Ordföranden för gruppen EPP, franske ledamoten Joseph Daul, kallade beslutet "helt oacceptabelt" och Hannes Swoboda som leder S&D varnade rådet för att det "öppnade dörrarna för populism". Vi kommer att stå upp emot er och använda alla politiska och rättsliga verktyg som står till vårt förfogande för att stoppa detta, sa han. Rättsliga åtgärder mot regeringarnas beslut hotades också av den belgiske ledaren för ALDE, Guy Verhofstadt, och De Grönas ordförande Rebecca Harms anklagade regeringarna för att använda Schengen för att "distrahera medborgarnas uppmärksamhet från krisen". Tyska ledamoten Cornelia Ernst (GUE/NGL) talade om ett "avskyvärt, antidemokratiskt och anti-europeiskt" beslut. Visst stöd även i EP Å andra sidan så uttryckte den brittiska ledamoten Anthea McIntyre (ECR) förvåning över rådets agerande men lika stor förvåning över andra ledamöters "barnsliga raserianfall". Hon påminde om att nationell säkerhet "fortsätter vara en kompetens som helt tillhör medlemsstaterna". Holländska ledamoten Auke Zijlstra (NI) gav rådet medhåll. Rådets beslut är rimligt, sa hon. Besvikelse även från kommissionen Jag är övertygad om att sista ordet om detta inte är sagt, sa svenska kommissionären för inrikesfrågor, Cecilia Malmström, som uttryckte sin "tydliga besvikelse" över beslutet FCS /17

9 Framtiden osäker för Afghanistan Fördjupning Debatt med EU:s utrikesrepresentant om Afghanistan 12 juni I en debatt med Catherine Ashton, den 12 juni, ifrågasatte EU-ledamöterna bristen på resultat från EU:s Afghanistan-strategi. De undrar om Afghanistan är redo för Natos trupptillbakadragande 2014, och nämnde problem med korruption, fattigdom och talibaner. EU:s utrikesrepresentant beskrev Afghanistan som ett "långsiktigt åtagande" och talade om betydande förbättringar som redan har gjorts. Eija-Riitta Korhola (EPP, Finland) sa i debatten den 12 juni att stödet måste ses över: Endast 20 procent av EU:s bistånd når människor i verklig behov av hjälp. Det behövs en reform av det internationella biståndet. Narkotikaodlingarna måste bort och polisen och armén behöver bättre utbildning. Situationen är desperat och det blir bara värre. Ledaren för Europaparlamentets Afghanistan-delegation Thijs Berman (S&D, Nederländerna) undrade om Afghanistan kommer att vara redo för att "på ett fredligt sätt ta kontroll över sin framtid" när Nato-trupperna dras tillbaka Afghanistans framtid gläder mig inte, sa Norica Nicolai (ALDE, Rumänien). Alla kan nämna vissa åstadkommanden, men är dessa tillräckliga för att Afghanistan ska ses som ett stabilt och demokratiskt land? EU:s höga representant för utrikes och säkerhetsfrågor, Catherine Ashton, talade om ett stundtals "svårt åtagande". Press måste sättas på den afghanska regeringen så att den verkligen gör det man anser den ska och se till att resurserna spenderas på rätt sätt. Vi har sett förbättringar inom sjukvården, barndödligheten har sjunkit, många många skolflickor får till sist den utbildning de har rätt till. Det är viktigt, sa Ashton avslutningsvis FCS /17

10 Ekonomisk styrning utan inskränkthet Fördjupning Lagar om ekonomisk styrning måste fokusera mer på tillväxt och EUkommissionens granskning av euroländernas budgetar behöver kunna kontrolleras mer demokratiskt, enligt omröstningar i parlamentet på onsdagen. De största förändringarna jämfört med kommissionens ursprungsförslag är ett nytt kapitel om samordnat utfärdande av statspapper samt rättsligt skydd för länder på gränsen till statsbankrutt. Om vi hade haft sådana här regler för två år sedan hade vi kunnat undvika problemen som flera länder just nu upplever eftersom tidiga och tydliga åtgärder hade vidtagits, sa franske Jean-Paul Gauzès (EPP-gruppen), som leder parlamentets arbete med den en av två lagtexter, den som berör länder med stora ekonomiska problem. Finansdisciplin kan inte vara det enda i vår strategi. Vi måste balansera våra kortsiktiga mål så att de också tar hänsyn till tillväxt och till den onda cirkeln med höga räntor för att finansiera skulder, sa portugisen Elisa Ferreira (S&D-gruppen), som ansvarat för den andra texten, den om krav på euroländerna att rapportera in sina budgetar till kommissionen. Skuldinlösenfond, euroobligationer och investering i infrastruktur Parlamentets omröstning, som ska användas som bas för vidare förhandlingar med EU-länderna, handlar bland annat om att fokusera mer på tillväxt och innehåller direkta medel för att minska skulderna. Framför allt föreslår ledamöterna att man ska skapa en europeisk skuldinlösenfond. Euroländer ska, enligt förslaget, överföra skuldbelopp större än 60 procent av BNP till denna fond. Skulderna skulle sedan avbetalas på 25 år och med lägre genomsnittsränta än annars. Idag motsvarar sådana skuldbelopp cirka 2.3 biljoner euro. Denna fond skulle minska trycket på skuldsatta länder och ge dem utrymme att fokusera på svåra men nödvändiga strukturreformer. Dessutom skulle den minska den onda cirkeln där skuldsatta länder tvingas betala allt högre räntor vilket ökar deras skulder än mer och minskar tillväxten. Som en mer långsiktig åtgärd föreslår parlamentet att kommissionen, en månad efter det att lagstiftningen trätt i kraft lägger fram en plan på hur euroobligationer ska införas samt ett förslag på ett tillväxtsinstrument som under en tioårsperiod skulle avsätta en procent av BNP per år, omkring 100 miljarder euro, och investera dem i infrastruktur. Ökade kommissionsbefogenheter under uppsikt Kommissionens nya granskningsmakt skulle övervakas noggrannare av EU-länderna och Europaparlamentet och behöva förnyas vart tredje år så att parlament och ministerråd får möjlighet att återkalla granskningsrätten. När det gäller specialregler för länder som riskerar statsbankrutt föreslår ledamöterna att kommissionen får en än starkare roll än den själv föreslog; parlamentet föreslår att "omvänd kvalificerad majoritet" oftare används. Ett exempel skulle vara när kommissionen föreslår korrigerande åtgärder i ett land eller kräver nya åtgärder för att minska skulderna. I sådana fall ska kommissionens förslag anses vara beslutade om rådet inte avslår dem, med kvalificerad majoritet, inom tio dagar. Tillväxt som viktigaste mål Båda texterna betonar att finansiell övervakning inte får hämma tillväxten. Kommissionens bedömningar av de nationella budgetarna bör därför bli mer omfattande för att säkerställa att budgetnedskärningar inte görs på bekostnad av investeringar med tillväxtpotential. Länder som uppmanas att göra betydande nedskärningar ska inte tvingas skära ner i utbildning och hälsovård, det gäller särskilt i länder med allvarliga ekonomiska svårigheter. Kommissionen skulle också tvingas titta på spridningseffekter för att vara säker på att ett lands problem inte beror på bristande politik på andra håll i euroområdet. Vidare skulle EU-länderna åläggas att i detalj redovisa vilka av deras investeringar som har tillväxt- och sysselsättningspotential. Tidskraven på minskat underskott skulle i undantagsfall eller i en allvarlig ekonomisk nedgång också vara mer flexibla. Texterna stärker även arbetsmarknadens parter och det civila samhället i och med att mer hänsyn ska tas till dessas åsikter om kommissionens rekommendationer när ny politik utformas. Rättsligt skydd mot statsbankrutt FCS /17

11 Enligt en ny regel skulle kommissionen kunna placera ett land som riskerar statsbankrutt under rättsligt skydd för att göra det möjligt för den berörda medlemsstaten att stabilisera sin ekonomiska situation och betala tillbaka sina skulder. Under ett sådant skydd skulle landet inte kunna förklaras i bankrutt och dess borgenärer skulle behöva anmäla sig till kommissionen inom två månader medan låneräntorna skulle frysas FCS /17

12 Krav på robust och flexibel budget och på ett ändrat inkomstsystem för EU För att uppnå sina politiska mål behöver EU en robust budget, säger Europaparlamentet till EU-ländernas ledare, som ska diskutera budgeten för under på toppmötet juni. Långtidsbudgeten måste också vara nog flexibel för att kunna ta hänsyn till nya utmaningar medan bidrag från nationella budgetar bör ersättas med andra inkomstkällor, säger ledamöterna i resolution de antog på onsdagen. I resolutionen, som antogs med 541 ja-röster mot 100 nej-röster och 36 nedlagda röster, betonar ledamöterna vikten av att budgetramen för "tillhandahåller ökad budgetflexibilitet både inom och mellan rubriker, liksom mellan budgetår inom den fleråriga budgetramen, så att budgetmedlen på lämpligt sätt kan anpassas till nya omständigheter och prioriteringar". Bristen på flexibilitet i det nuvarande systemet har gjort det svårt att agera när nya utmaningar uppstår. Under den nuvarande perioden har det exempelvis varit svårt att hitta budgetmedel för forskningsprojektet Iter, ett projekt som tillkom mitt under perioden. Ju tajtare budgetram desto större flexibilitet behövs det. Parlamentets godkännande är nödvändigt för att ministerrådet ska kunna anta (med enhällighet) den fleråriga budgetramen. Därför kräver ledamöterna fullständiga förhandlingar med ministerrådet om alla frågor med anknytning till den fleråriga budgetramen. Reform av inkomstsystemet Enligt fördragen måste EU:s budget "helt finansieras av egna medel". Ledamöterna säger att en reform av det nuvarande systemet, där alternativa inkomstkällor införs, skulle kunna minska de nationella BNI-baserade bidragen från 75 till 40 procent senast år Parlamentet är "inte berett att godkänna förordningen om nästa fleråriga budgetram utan en politisk överenskommelse om en reformering av systemet för egna medel, som får ett slut på befintliga rabatter och andra korrigeringsmekanismer". Den 8 juni förra året var parlamentet den första EU-institution som antog en ståndpunkt om nästa långtidsbudget. EU-kommissionen la fram sitt förslag den 29 juni På toppmötet i slutet av juni detta år kommer det danska ordförandeskapet lägga fram ett förhandlingspaket och stats- och regeringscheferna har sin första diskussion i frågan FCS /17

13 Ny ledamot av revisionsrätten godkänd Fördjupning Vem granskar granskarna? Det är en fråga som ibland ställs. Ett av svaren är att Europaparlamentet ser till så att Europeiska revisionsrättens ledamöter är rätt personer för jobbet. Måndag den 4 maj 2012 intervjuade utskottet för budgetkontroll en kandidat Iliana Ivanova, för närvarande är bulgarisk ledamot i EPP-gruppen, som därefter godkändes. Parlamentet förväntas rösta ja till utnämningen i plenum den 13 juni. Iliana Ivanova kommer att ersätta sin bulgariska kollega Nadejda Sandolova vars mandat i revisionsrätten går ut 31 december Precis som med kandidater till kommissionen så intervjuar Europaparlamentet (EP) kandidater till revisionsrätten inför deras utnämning av rådet som tar det slutgiltiga beslutet. De nominerade är först intervjuade vid speciella utfrågningar. EU-ledamöterna röstar sedan om utskottets beslut i plenum. Om parlamentets yttrande om en kandidat är negativt så ber det rådet att ta tillbaka nomineringen och presentera en ny kandidat. Men rådet tar det slutliga beslutet och måste inte följa parlamentets yttrande. En väktare åt medborgarna Europeiska revisionsrätten granskar EU:s finanser, både inkomster och utgifter. Det bidrar till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning och agerar som en självständig väktare över finansiella intressen hos europeiska medborgare. Det assisterar också EP, och dess utskott för budgetkontroll i synnerhet, vad gäller övervakningen av tillämpningen av EU:s budget genom att presentera sin årliga rapport och återkommande speciella rapporter. Dessa rapporter utgör en stor del av grunden för parlamentets beslut om att godkänna, eller inte godkänna, sättet som kommissionen hanterar EU-budgeten varje år genom att bevilja (eller inte) ansvarsfrihet. Revisorer från hela EU Europeiska revisionsrätten består av 27 revisorer, en från varje medlemsstat, som har positionen i sex år vilket är en period som kan förlängas. De måste väljas från nuvarande eller tidigare revisorer av nationella externa revisionsorgan eller speciellt kvalificerade specialister. Utskottet hade inledningsvis planerat en annan omröstning, om nomineringen av den rumänske kandidaten Mircea Vasile Popescu, men de rumänska myndigheterna bestämde förra veckan att ta tillbaka den FCS /17

14 Särskild representant ska stärka EU:s människorättsprofil Vid upprepade tillfällen har Europaparlamentet krävt att det ska utses en särskild EUrepresentant för mänskliga rättigheter. Den 12 juni diskuterar parlamentet ett förslag till en rekommendation till rådet om just detta. Syftet är att öka synligheten för, effektiviteten hos, samstämmigheten inom samt ansvarsskyldigheten för EU:s politik för de mänskliga rättigheterna. Den särskilda EU-representant för mänskliga rättigheter ska ha ett mandat som speglar EU:s politik på området och täcka frågor så som förstärkning av demokrati, internationell humanitär rätt, dödsstraffets avskaffande, yttrandefrihet, jämställdhet samt barn i väpnade konflikter. Att vara en samtalspartner på hög nivå för motparterna i tredjeländer och inom internationella organisationer som FN är en annan viktig funktion. Första särskilda EU-representanten för mänskliga rättigheter Det finns för närvarande tio särskilda representanter som stöder Catherine Ashtons, EU:s särskilda utrikesrepresentant, arbete på ett speciellt område eller i fråga om en särskild region eller ett land. Exempelvis Afghanistan, fredsprocessen i Mellanöstern, södra Medelhavsregionen, Sudan och södra Sudan. Det finns sedan tidigare ingen särskild representant för just mänskliga rättigheter. Enligt förslaget till rekommendationen av den spanske EPP-ledamoten José Ignacio Salafranca ska Europaparlamentet ska ta del i processen för utnämning och om ett förnyat mandat blir aktuellt. Det säger också att den som får utnämningen ska vara en person med "omfattande erfarenhet och styrkt bakgrund" med "internationellt renommé". Nästa steg Europaparlamentet röstar om rekommendationen den 13 juni. Rådet väntas fatta beslut när EU-ländernas utrikesministrar möts den 25 juni. För att stärka öppenheten och ansvarsskyldigheten föreslår Salafranca att ett meningsutbyte/en utfrågning med den kandidat som utnämns för uppdraget äger rum i Europaparlamentets berörda utskott FCS /17

15 Perus president talade inför plenum Fördjupning Perus president, Ollanta Humala, adresserade Europaparlamentets ledamöter under plenarsessionen i Strasbourg på onsdagen den 13 juni Han betonade den prodemokratiska riktningen av sitt land och underströk dess kamp mot fattigdom och förbättringen av social integration. Han gav också sitt stöd till EU i dess kamp mot den ekonomiska krisen och underströk Perus intentioner att ha ett bredare samarbete med unionen. Han välkomnades av Europaparlamentets talman Martin Schulz strax innan omröstningen av en resolution om ett handelsavtal med Colombia och Peru. Genom att godkänna den så betonade ledamöterna behovet av stärkt skydd av arbets- och mänskliga rättigheter i samband med denna handelspakt FCS /17

16 Utvidgningen av EBRD:s verksamhet i Medelhavsområdet godkänns Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) inrättades efter Berlinmurens fall för att underlätta övergången till marknadsekonomier för länder från det forna Sovjetblocket. På onsdagen den 13 juni 2012 så kom Europaparlamentet överens om att utvidga bankens verksamhet i södra och östra Medelhavsområdet i kölvattnet av de stora politiska förändringar som sveper genom regionen. Europaparlamentets föredragande, bulgariske ledamoten Slavi Binev (NI) berättar mer. På vilket sätt kan man jämföra det forna Sovjetblocket med Medelhavsområdet? Det finns många likheter. Precis som med Medelhavsländerna i dag så kom under 90-talet östeuropeiska länder från auktoritära regimer som strävade efter att bygga upp öppna marknadsekonomier. Men det finns viktiga skillnader också. Medelhavsländerna skiljer sig inte bara från östeuropeiska länder utan också bland sig själva när det gäller kultur, politisk utveckling och respekt för medborgerliga fri- och rättigheter. Så EBRD bör anta en landsspecifik strategi och föra en politik för att ta bort dåliga metoder och bygga vidare på de positiva saker som redan finns där. I Bulgarien har vi misslyckats med att göra det helt och hållet, företag där kan fortfarande inte fungera utan statligt skydd. Detta är precis vad EBRD kommer att försöka ändra på i södra och östra Medelhavsområdet. Hur kommer fortsatta politiska risker i regionen påverka EBRD:s arbete? Självklart så finns det risker. Det är därför EBRD bedömer varje lands lagstiftning, nivå av korruption, risk för politiska förändringar och instabilitet. Den är aktiv på marken och samarbetar med såväl internationella organisationer som med lokala aktivister och organisationer. EBRD:s uppgift är att stödja demokratiska övergångar och öppna marknadsekonomier så att utgreningar av totalitära regimer inte får någon europeisk finansiering. I det godkända betänkandet så uppmanas EBRD att bidra till byggandet av social integration och energieffektiva ekonomier. Är detta en ny utveckling? Det antagna betänkandet gynnar expansionen av operationerna i Medelhavetsområdet. Några av mina kolleger säger att just nu inte är rätt tid att ingripa på grund av krisen. Men om du vill ha rätt att kritisera vad som händer i ett land eller en region, så har du också, enligt min åsikt, en skyldighet att engagera dig. Det viktigaste för dessa länder just nu är att välja rätt väg för utvecklingen. Det vore onaturligt om de begränsades i användningen av sina naturresurser. Ändå uttryckte mina kolleger i ekonomiutskottet oro för att öppnandet av ekonomierna i Medelhavsområdet inte skulle kopplas samman med inträdet av oljeindustrijättarna där FCS /17

17 Nya regler för modersmjölksersättning och glutenfri mat Märknings- och innehållsreglerna för bröstmjölksersättning och mat för personer med särskilda medicinska behov bör bli tydligare för att stärka konsumentskyddet och göra det enklare för livsmedelsindustrin. Det är resultatet av torsdagens omröstning i Europaparlamentet. Parlamentet ska nu försöka driva igenom detta i förhandlingar med ministerrådet. Även glutenfri och viss lågkalorimat omfattas. Den nya lagen är tänkt att strama upp och förtydliga reglerna för märkning och sammansättning och ska ersätta flera av dagens lagar. Reglerna berör mellan en och två procent av varorna på livsmedelsmarknaden. Orsaken till ändringen är att både konsumenter och myndigheter har haft svårigheter att skilja mellan livsmedel för särskilda grupper och livsmedel för hela befolkningen. Parlamentets ståndpunkt, som arbetats fram av den belgiska liberalen Frédérique Ries antogs med ja-röster mot 8 nej-röster och 8 nedlagda röster. Bröstmjölksersättning Bilder på spädbarn eller andra bilder som "idealiserar användningen" av produkten får inte finnas med i märkning av modersmjölksersättning för barn under ett år eller tillskottsnäring för äldre barn, säger texten. Ledamöterna säger också att EU-kommissionen bör se över det i dagsläget invecklade rättsläget för mjölkprodukter för barn mellan ett och tre år och, om det behövs, föreslå ändringar i dessa regler. Glutenintolerans Särskilda märkningsregler för glutenfria produkter ingår också i det omarbetade lagförslaget. Livsmedel för personer med glutenintolerans ska innehålla mindre än 100 mg gluten per kilo och får då märkas med mycket låg glutenhalt. För att få märkas som "glutenfria" får varorna max innehålla 20 mg gluten per kilo. Ledamöterna uppmanar också kommissionen att ta fram en rapport om märkningarna laktosfri och mycket låg laktoshalt. Bantningsmat Den stigande mängden mat som märks med olika löften om viktnedgång är också något som oroar ledamöterna. Parlamentet vill därför att de nya reglerna också ska omfatta mat med lågt energiinnehåll som, när de används i enlighet med tillverkarens anvisningar, ersätter hela dagsransonen, liksom stränga dieter för överviktiga. Bland annat omfattas livsmedel med mycket lågt energiinnehåll ( kcal per dag) och livsmedel med lågt energiinnehåll ( kcal per dag). Hälsopåståenden om dietprodukter som riktar sig till befolkningen i allmänhet bör regleras enligt Svenska inlägg i debatten Miljöpartisten Carl Schlyter talade för den gröna gruppen: Det jag är mest nöjd med är de begränsningar för reklam för bröstmjölksersättning och jag vill även att vi får stöd för vårt ändringsförslag med ännu striktare regler för bekämpningsmedel - de farligaste bekämpningsmedel vi tillverkar kan ju omöjligen användas när man ska tillverka barnmat. Även ursprungsförslaget skärper reglerna en aning. Jag tycker också att det är bra att vi tar bort onödiga specialkategorier av mat. Jag hoppas att kommissionen och rådet och parlamentet hittar en bra lösning och inte bara hjälper glutenintoleranta utan också de som är intoleranta mot soja och mjölkproteiner. Åsa Westlund Det här är en viktig lagstiftning för att skydda särskilt sårbara konsumenter på marknaden. Därför tycker jag att det är bra att vi inkluderar gluten i den här lagstiftningen. Det gör det enklare för dem som är glutenallergiker att resa i Europa och hitta den mat som de behöver. Jag hade gärna röstat för Carl Schlyters ändringsförslag, 84, men jag gör inte det på grund av den kompromiss som vi har med de andra partigrupperna som också innebär en striktare reglering av bekämpningsmedel. Jag röstar också för ändringsförslag Jag har två barn som jag har både ammat och gett formula ett och formula två och jag vet hur snarlika förpackningarna ser ut. Och varför är de nästan identiska? Siffran ser nästan likadan ut, de har samma färger. Jo, man vill komma undan det här reklamförbudet för mjölk för nyfödda genom att göra reklam för sin efterföljande produkt. Det är bara ett sätt för marknaden att frångå det förbud vi har och därför måste vi förlänga förbudet. Jag har till och med av misstag själv köpt fel produkt, så snarlika är de FCS /17