Biomedicinarprogrammet, termin 4. UPPSALA UNIVERSITET Medicinska fakulteten. Medicinsk Fysiologi. 22 poäng

Transkript

1 Biomedicinarprogrammet, termin 4 UPPSALA UNIVERSITET Medicinska fakulteten Medicinsk Fysiologi 22 poäng

2 Introduktion Kursen är en integrativ kurs i histologi, fysiologi och farmakologi. Den studerande skall efter genomgången kurs besitta sådana kunskaper och färdigheter att han/hon kan beskriva hur kroppens organ fungerar metaboliskt och fysiologiskt, samt hur dessa samarbetar för att upprätthålla en fungerande homeostas. Kursen ges i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, demonstrationer, histologiövningar samt projektarbeten. Huvudansvarig: Institutionen för medicinsk cellbiologi Studierektor: Lena Holm; adress BMC, D1:3 tel ; Lena.Holm@mcb.uu.se Kursledare och ansvarig för delkurs 2: Lena Holm och Ulrika Pettersson, BMC, D1:3 (Ulrika.pettersson@mcb.uu.se) Kursadministratör delkurs 2:Gunno Nilsson, gunno.nilssono@medcellbiol.uu.se, Erik Sandin; adress BMC, A2:103d; tel , erik.sandin@mcb.uu.se Kursansvarig, delkurs 1: Staffan Johansson; adress BMC, tel ; Staffan.Johansson@imbim.uu.se Kursadministratör delkurs 1: Erika Enström, , Erika.Enstrom@imbim.uu.se Undervisning delkurs 1: Föreläsningar, seminarier, seminariepresentationer. Seminarier (obligatoriska) är gruppdiskussioner med förberedda presentationer av studenterna runt ämnen eller specifika frågeställningar med lärarhandledning. Grupparbeten (obligatoriska). Gruppuppgifter med muntlig presentation samt skriftlig sammanställning. Ett ämne väljs eller delas ut till gruppen med någon eller några referenser till översiktsartiklar eller avsnitt i bok. Examination delkurs 1: 1. Seminarier 2. Redovisning av grupparbete vitaminer + mineraler 3. Tentamen Undervisning delkurs 2: Föreläsningar är inte obligatoriska utan avser att underlätta och komplettera inläsning av kurslitteratur. Laborationer och seminarier är obligatoriska. Djurförsök ingår i laborationskursen. Histologiövningar innebär gruppundervisning i histologi på de olika avsnitten. Obligatoriskt litteraturarbete som utförs gruppvis. Ämnen för litteraturarbetet utdelas i början av kursen och redovisas både skriftligt och muntligt. 2

3 Examination delkurs 2: Histologiduggor 3-6. Ca 70 % rätt krävs för godkänd examination. OKP(okända preparat)-examination är det slutliga histologiprovet. OBS, för att bli godkänd på histologidelen ska histologiduggor 3-6 samt OKP-examinationen ha genomförts med godkänt resultat. Redovisning, litteraturarbeten Sluttentamen. För betyget godkänd krävs ca 60% och för betyget väl godkänd ca 80% av totalpoängen. Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina. Om en student ej närvarar vid ett obligatoriskt moment på grund av giltig frånvaro, har studenten rätt att vid ett tillfälle under pågående termin få en möjlighet att ta igen detta moment. Kompensationen ska göra det möjligt för studenten att inhämta relevant kunskap jämfört med det missade obligatoriska momentet. Detta gäller med undantag för sådana moment, där kompensation under pågående termin saknar praktiska möjligheter för genomförande. Kursvärdering: Kursvärdering sköts genom MedFarmDoITs värderingsverktyg Kurt och fylls i samt sammanställs elektroniskt. Kursvärderingar är ett viktigt instrument för planering av undervisningen, och kursvärderingen är mest värdefull om alla studenter fyller i värderingen. Litteratur samt läskursens omfattning: Senaste upplaga av följande böcker: Delkurs 1: Biochemistry. Harvey, Ferrier, Lippincott Williams & Wilkins. Delkurs 2: Medical Physiology, Guyton and Hall Alternativt: Medical Physiology, (Lippincott). R. A. Rhoades and G. A. Tanner Medical Physiology, (Saunders). W.F. Boron & E. L. Boulpaep Stödlitteratur: Pharmacology, (Churchill Livingstone). Rang, Dale, Ritter, Moore Basic Histology. Junqueira, Carneiro and Kelly Läroböckerna innehåller läskursen och kompletteras med föreläsningar och seminarier samt utdelat material. Föreläsningarna och seminarier hjälper er att sålla i materialet och att finna en relevant nivå på detaljkunskaperna. Föreläsningar och seminarier erbjuder också tillfällen för frågor och diskussion. Det sammanlagda materialet utgör kursens innehåll. 3

4 Målbeskrivning delkurs 1 Målbeskrivningen definierar övergripande mål för kursen och beskriver vilka områden som ingår i kursen. Den ska ge en övergripande bild av kursstoffet och skall användas tex. vid inläsningen för att kontrollera att ni inte missat någon väsentlig del av kursen. Använd målbeskrivningen på så sätt att ni förvissar er om att ni har förstått innebörden av de begrepp som angivits. Vid avslutad kurs bör ni ha fått kunskap som motsvarar målbeskrivningen. Målbeskrivningen kan i vissa fall kompletteras och uppdateras under kursens gång. Mag-tarmkanalens fysiologi Allmänt Det enteriska nervsystemets organisation och funktion i mag-tarmkanalen. Namnen på två nervnätverk. De sensoriska neuronens, interneuronens och motoriska neuronens fysiologiska funktion, samt principen för en enkel enterisk reflex. De s.k. enterochromaffina cellernas fysiologiska funktion Vad en slow wave är och hur de uppkommer (interstitial cells of Cajal) samt på vilket sätt de bestämmer kontraktionsfrekvens och styrka. Namnen på och läget av mag-tarmkanalens olika s.k. sfinktrar. Munhåla-svalg Sväljreflexen. Salivens innehåll och funktion samt hur den förändras med sekretionshastigheten. Stimulationsmekanismerna för salivsekretion. Matstrupe Esofagus motorik. Begreppet gastroesofagal reflux. Ventrikel Hur magsäcken kan ta emot uppåt 1.5 liter mat utan att trycket i magsäcken stiger. Ventrikelns motorik vid normal tömning och vid kräkning. De mekanismer som stimulerar och inhiberar normal tömning av ventrikeln. Stimuli till kräkreflexen. Ventrikelslemhinnans uppbyggnad samt de olika celltyperna och deras funktioner. Den cellulära mekanismen för parietalcellens sekretion av saltsyra. Stimuli till sekretion av saltsyra. De viktigaste mekanismerna för inhibition av syrasekretionen. Mekanismer som normalt skyddar magslemhinnan mot syra och pepsin. Fysiolgiska betydelsen av intrinsic factor. Duodenum Duodenums betydelse vid reglering av ph och osmolaritet i tarminnehållet samt den enterogastriska reflexen. Mekanismerna för neutralisering av och skydd mot syra tömd från ventrikeln. Pancreas 4

5 Pancreassekretets innehåll och funktion samt hur det förändras med sekretionshastigheten. Stimuli till frisättning av hormonerna sekretin och cholecystokinin (pankreozymin) och deras effekter på pancreassekretionen. Lever Leverns uppbyggnad, blodcirkulation och funktion (översiktligt). Gallans sammansättning och funktion samt koncentrationsmekanismen i gallblåsan. Hur en gallblåsekontraktion utlöses. Begreppet enterohepatisk cirkulation och vilka ämnen som transporteras via den. Jejunum-ileum Faste- (migrerande Motor Komplex)- och födomotorikmönstret I tunntarmen. Neurotransmittorer i inhibitoriska och excitatoriska motorneuron och hur dessa påverkar de s,k. slow waves i glatta muskelceller. Definition av fysiologisk och paralytisk ileus. Mängderna vatten och elektrolyter resorberade i tunntarmen. Mekanismerna för absorption och sekretion av natrium, klorid-, kalium- och bikarbonatjoner samt vatten i tunntarmen. Mekanismerna för absorption av enkla sockerarter och aminosyror från tarmlumen. Mekanismerna för absorption och transport av fetter från tarmlumen till fettväv. Det fysiologiska underlaget för diarrétillstånd, definition på diarré samt hur de kan behandlas. Colon - rectum De morfologiska skillnaderna mellan colon och tunntarmen. Motorikmönstret i colon samt den gastrocoliska reflexen. Mass movement Defekationsreflexen. Absorptions- och sekretionsmekanismerna för elektrolyter och vatten i colonslemhinnan. Fettvävens fysiologi Fettvävens funktion som energireglerande organ. Fettvävens funktion som hormonproducerande organ. Metabolism Glukoshomeostas Digestion och upptag av kolhydrater. Hur födointag, glykogenmetabolism och glukoneogenes samspelar för att upprätthålla glukoshomeostas. Hormoner som är viktiga för glukoshomeostas och hur de verkar på molekylär nivå. Hur glykogensyntes respektive degradation går till och hur de regleras. Likheter och skillnader mellan glykolys och glukoneogenes och deras reglering. Glukostransportörernas (GLUT1-5) olika egenskaper och distribution. Diabeteskomplikationer och deras möjliga orsaker. CHF kap 10, 11, 23, 25 5

6 Lipidomsättning Digestion och absorption av lipider i mag-tarm-kanalen Gallsyror, miceller, lipaser Transport av lipider Plasmalipoproteiner och deras struktur och omsättning Kylomikroner, VLDL, LDL, HDL Lipoproteinlipas Transport av fria fettsyror i plasma Oxidation och biosyntes av fettsyror Aktivering av fettsyror β- oxidation av fettsyror De novo syntes av fettsyror Reglering av fettsyraomsättning Essentiella fettsyror Acetylsalicylsyra och dess verkningsmekanism Omsättning av triacylglyceroler Syntes och nedbrytning Hormonkänsligt lipas Glycerolmetabolismen Regleringen av fettvävens triglyceridomsättning Ketonkroppsomsättning CHF kap 15, 16, sid och Alkoholmetabolism Nedbrytning av etanol Alkoholdehydrogenaser MEOS Aldehyddehydrogenaser Akuta effekter av alkohol Kroniska effekter av etanol Metanol- och glykolförgiftning CHF s. 317 samt föreläsningskompendium Aminosyraomsättningen De olika typerna av aminosyror Aminosyrapoolen och dess omsättning Nedbrytning av aminosyror - aminogruppen Aminotransferasrekationen Oxidativ deaminering av glutaminsyra Urea-cykeln Glutamin och alanin som transportörer av aminogrupper till levern. Glukos-alanincykeln Nedbrytning av aminosyrors kolskelett Ketogena och icke-ketogena aminosyror Exempel på genetiska sjukdomar i aminosyrametabolismen Syntes av aminosyror Essentiella och icke-essentiella aminosyror 6

7 CHF kap 19, 20 Metabolisk anpassning till svält. Översiktligt hur metabolismen ser ut i lever, muskel och fett efter en måltid, efter en kort tids fasta och under långvarig svält. Hormonnivåer vid svält. Njurens roll vid långvarig svält. CHF kap 23, 24 Steroidomsättningen Steroidomsättningen Biosyntes av kolesterol mevalonatvägen Reglering av kolesterol biosyntes (inkl. HMGCoA reduktasets och SREBP s betydelse) ACAT (acylcoa-kolesterol acyltransferas) Gallsyrors/gallsalters funktion Enterohepatiska kretsloppet Gallans sammansättning Statiner, resiner, kostfibrer Kolesterol som substrat för syntes av steroidhormoner och vitamin D CHF kap 18 Hem-metabolism Proteiner som innehåller hem och deras funktioner. Biosyntesen av hem och dess reglering. Porfyrier och blyförgiftning. De röda blodkropparnas omsättning. Nedbrytning och exkretion av hem. Olika typer av gulsot. CHF kap 21 Nukleotidmetabolism Nukleotidernas olika funktioner (nukleinsyror, energimetabolismen, koenzymer). Nukleotidernas struktur. Skillanden mellan baser, nukleosider och nukleotider. Puriner De novo-syntesen av puriner och dess reglering. Salvage av puriner. Degradation av puriner. Primär och sekundär gikt. SCID. Pyrimidiner De novo-syntes av av pyrimidiner. Salvage av pyrimidiner. 7

8 Syntes av deoxy-nukleotider. Ribonukleotidreduktas och thymidylatsyntas. THF-cykeln och kemoterapeutika som blockerar folsyrasyntesen. CHF kap 22 Vitaminer och mineral Funktioner hos vitamin A, B, C, D, E, K. Fysiologiska funktioner av Fe, Cu, Ca, Zn, Se. CHF kap 28 Utdelat material Målbeskrivning delkurs 2 Den studerande skall efter genomgången kurs besitta kunskaper och färdigheter inom hjärtkärl-cirkulation, blod, respirationsorgan, njurar, urinvägar, vätskebalans, syra-bas-reglering, temperaturreglering, arbetsfysiologi, endokrinologina organ och genitalia. Organens normala anatomi, histologi och fysiologi skall förstås, liksom hur dessa samarbetar för att upprätthålla en fungerande homeostas. Histologimålen redovisas mer ingående i separat kompendium. Cellfysiologi definiera begreppen homeostas, extracellulär- och intracellulärrummet ange fördelningen (i mm) av Na +, K +, Cl - och Ca 2+ mellan det intracellulära och det extracellulära rummet definiera begreppet receptor och second messenger redogöra för vad som menas med membranpotential och hur en sådan uppkommer redogöra för vad som menas med en aktionspotential samt ge exempel på olika jonkanaler Hematologi/Lymfatiska organ Du ska kunna; definiera de olika celltyperna i blodet beskriva erytrocytens storlek, utseende, morfologi och funktion beskriva granulocyterna, inkllusive deras funktion och förekomst beskriva lymfocyters och monocyters funktion och förekomst beskriva trombocyterna och deras ursprung, funktion, storlek och förekomst känna till hematopoesens grunddrag beskriva det lymfatiska systemet med dess olika delar beskriva lymfknutor och lymfkärlsystemet i korthet beskriva thymus och dess funktion beskriva mjälten och dess funktion Cirkulationsbiofysik 8

9 Du ska kunna redogöra för formeln för en vätskepelares tryck redogöra för sambandet mellan hastighet och flöde i ett rör redogöra för energiinnehållet i en vätska och dess samband med hjärtarbetet redogöra för turbulent och laminärt flöde och de faktorer som bestämmer vilket av dessa som kommer att föreligga redogöra för de faktorer som bestämmer flödets storlek i ett rör vid laminärt flöde redogöra för begreppet flödesresistans (perifer resistans) redogöra för blodets speciella flödesegenskaper Hjärtats elektrofysiologi Du ska kunna redogöra för de olika knutor och banor utgörande det s.k. retledningssystemet redogöra för aktionspotentialens förlopp i olika typer av hjärtceller, liksom för dess mekanismer rita en aktionspotential avledd från sinusknutan och en kammarcell, samt ange vilka jonkanaler som ansvarar för depolarisationen och repolarisationen redogöra för hur excitationen sprider sig i hjärtat redogöra för rytmiciteten i olika delar av hjärtat redogöra för en EKG-apparats egenskaper och för hur olika EKG-avledningar kopplas Cirkulation Cirkulationssystemet har bl.a. till uppgift att leverera syrgas och näringsämnen till kroppens celler samt att borttransportera metaboliska slaggprodukter. Cirkulationssystemet utgörs av två pumpar (d.v.s. höger- och vänsterkammaren) samt olika blodkärl såsom artärer, kapillärer och vener. Du ska kunna hjärtats hålrum, blodkärl och klaffar och veta hur blodet strömmar genom de olika hålrummen redogöra för skillnaderna mellan lungkretsloppet och systemkretsloppet vad gäller blodtryck och blodvolym namnge och definiera hjärtcykelns två huvudfaser redogöra för förändringar i tryck, volymutveckling och blodflöden under en hjärtcykel redogöra för hur normala hjärttoner uppkommer och känna till de vanligaste orsakerna till blåsljud ange normalvärden för hjärtminutvolym, pulsfrekvens och slagvolym i vila och kunna redogöra för dessas betydelse för hjärtats effektivitet redogöra för Frank-Starlings hjärtlag redogöra för begreppen preload och afterload och dessas betydelse för slagvolymen redogöra för faktorer som ökar respektive sänker kontraktiliteten redogöra för hjärtats innervering samt effekten av dessa nerver redogöra för faktorer som styr hjärtminutvolymen blodtrycksfallet efter kärlträdet samt flödeshastigheten i olika kärlavsnitt och deras sammanlagda tvärsnittsyta 9

10 mäta blodtryck i teori och praktik, definiera systoliskt, diastoliskt och pulstryck samt ange normalvärden ange relationen mellan hjärtminutvolym, drivande tryck och perifer resistans redogöra för hur elasticiteten i blodkärlen påverkar blodtryckskurvans utseende beskriva arteriolers, kapillärers samt veners allmänna uppbyggnad och funktion definiera begreppet autoreglering av blodflöde redogöra för de faktorer som bestämmer blodtrycket beskriva baroreceptorreflexens betydelse för blodtryckskontrollen, veta var i cirkulationssystemet de s.k. baroreceptorerna sitter samt hur de fungerar. övergripande kunna beskriva hur cirkulationscentrat i hjärnan styr aktiviteten i det autonoma nervsystemet och därmed reglerar det arteriella blodtryckets nivå. beskriva renin-angiotensin-aldosteronsystemet beskriva övriga blodtrycksreglerande system beskriva ventrycket vid olika kroppsställningar samt redogöra för benmuskel-venpumpens betydelse för att återföra det venösa blodet till hjärtat och minska ventrycket i stående ställning redogöra för olika faktorer som påverkar ventrycket den viktigaste mekanismen (lokal-kemiska) för hur blodflödet ökar i muskulaturen vid fysisk aktivitet och hur blodflödet fördelas till olika organ under vila och arbete redogöra för metabol kontroll av blodflödet redogöra för den myogena mekanismen redogöra för NO och övriga vasoaktiva substansers verkan på blodflödet beskriva genomblödningen i de viktigaste organen redogöra för kapillärernas uppbyggnad och funktion och för skillnaden mellan kontinuerliga, fenestrerade och diskontinuerliga kapillärer redogöra för hur O 2, CO 2, glukos, salter etc. tar sig över kapillärväggen med avseende på storlek och löslighet redogöra för Starlings kapillärmodell samt ange vilken transportprocess som är viktigast för nutritionen av vävnaden och för reglering av extravaskulär- och intravaskulär vätskevolym beskriva olika meanismer för ödembildning beskriva lymfsystemets uppbyggnad och funktion redogöra för cirkulatorisk anpassning vid chock hur överskottsvätskan i interstitiet återförs till blodcirkulationen hyperbar fysiologi känna till olika principer för farmakologisk reglering av blodtryck, de viktigaste kategorierna av preparat för behandling av hypertension inklusive dessas verkan, biverkningar och kontraindikationer känna till farmakologisk behandling med inotropa läkemedel såsom hjärtglykosider, deras biverkningar, toxicitet och interaktioner känna till vanliga grupper av diuretika, hur och var de verkar i nefronet och deras potens och biverkningar känna till bakgrunden till angina pectoris, skilja mellan profylaktisk och anfallskuperande behandling, principerna bakom substansval vid ischemisk hjärtsjukdom samt verkningsmekanismerna för organiska nitrater, betareceptor- och kalciumkanalsantagonister 10

11 känna till principmekanismerna, överdoseringsbehandling och och interaktioner för K-vitamin, ASA, warfarin, hepariner, tiklopidin, protamin, tranexamsyra och olika typer av fibrinolytika känna till verkningsmekanismerna och framträdande biverkningar för statiner, resiner, fibrater och nokotinsyra Endokrinologi Det endokrina systemet utgör ett av kroppens viktigaste kontrollsystem. Detta system använder sig av specifika kemiska ämnen, s.k. hormoner, som frisätts in i blodet (s.k. inkretion) för att via blodcirkulationen förmedla information till andra celler. Hormonerna har effekter på den intermediära metabolismen men har också många andra viktiga funktioner bl.a. på fortplantningen. Det endokrina systemet regleras av specifika nervceller lokaliserade i en viss del av mellanhjärnan d.v.s. hypothalamus. Speciella nervceller reglerar frisättningen av hormoner från hypofysen som i sin tur påverkar kroppsfunktionerna. Du ska kunna; definiera begreppet hormon definiera endokrin-, neuroendokrin-, parakrin- samt autokrin kommunikation beskriva fyra principiellt olika sätt som hormonerna i det endokrina systemet tar sig till målcellerna beskriva hur hormoner transporteras i blod beskriva hur hormoner hittar sina målorgan redogöra för den generella verkningsmekanismen för proteinhormoner och steroidhormoner redogöra för hur hormoner inaktiveras i kroppen exemplifiera hur metabolismen av ett hormon kan ändras vid överskott beskriva vad som menas med negativ respektive positiv återkoppling och kunna ge exempelnamnge kroppens endokrina körtlar beskriva hypofysens läge, struktur, neuron och förbindelse med hypothalamus ge en redogörelse för releasing factors, det lokala blodcirkulationssystemet (portådersystem) och frisättningen av adenohypofysens hormoner ange vilka hormoner som kommer från framloben (adenohypofysen) samt deras målorgan/målceller och fysiologiska funktion redogöra för baklobens (neurohypofysen) hormoner; var de produceras, stimuli för frisättning samt fysiologiska funktioner beskriva thyreoideas läge och mikroanatomi beskriva thyreoideahormonens syntes, lagring och utsöndring beskriva thyreoideahormonens reglering beskriva thyreoideahormonens fysiologiska funktioner ange effekten av parathormon på bensubstans, njure och tarm effekten av brist och överskott av thyreoideahormonen beskriva vilka fysiologiska stimuli som stimulerar och hämmar frisättningen av pancreashormonerna insulin och glukagon samt deras fysiologiska funktioner ange vilka celler som producerar insulin respektive glukagon beskriva vilka faktorer som styr insulinproduktion och hur denna styrning går till 11

12 beskriva vilka faktorer som styr glukagonproduktionen och hur denna styrning går till namnge de hormon, som kan öka respektive sänka glukoskoncentrationen i plasma beskriva tänkbara orsaker till diabetes mellitus beskriva effekter av brist och överskott av insulin beskriva effekter av brist och överskott av glukagon ange hur kalcium och fosfor tas upp, lagras och utsöndras redogöra för effekten av parathyreoideahormon på bensubstans, på njure och tarm redogöra för calcitoninets fysiologiska betydelse redogöra för den fysiologiska effekten av aktivt vitamin D3 på bensubstans på njure och tarm beskriva i ett eller fler blockdiagram samspelet mellan kalcium, fosfat, parathyreoideahormon och vitamin D3 effekterna av aktivt vitamin D (kalcitriol) på bensubstans, njure och tarm binjurarnas läge och struktur (bark och märg) med bla. barkens olika lager ange de faktorer och omständigheter som påverkar produktionen av glukokorticoider beskriva glukokorticoidernas fysiologiska funktion beskriva mineralkortikoiden aldosterons funktioner ange några (4) exempel på olika grupper av steroider som bildas på olika ställen i kroppen Genitalia, könshormoner och graviditet Du ska kunna: beskriva de manliga könsorganens anatomi: testiklar, bitestiklar, sädesledaren, accessoriska körtlar, penis; inguinalkanalens betydelse kunna beskriva sambandet mellan de hypothalamico-hypofysära hormonerna och testikelns hormonproduktion beskriva spermiernas mognad och lagring i testikeln beskriva Leydigcellernas (interstitiella celler) funktion beskriva sertolicellens fysiologiska funktion kunna ange i vilken cell testosteron bildas och vilken betydelse testosteron har för utvecklingen av de manliga könsorganen och för kroppens sekundära könskaraktär beskriva samspelet mellan de hypotalamico-hypofysära hormonerna och testikelns hormonproduktion beskriva ändringarna i hormonproduktion som sker vid puberteten beskriva mekanismerna för erektion, emission och ejakulation kvinnliga könsorganens anatomi: äggstocken, äggledare, livmodern, slidan, yttre könsorgan, svällkroppar cykliska förändringar i livmoderväggen beskriva könshormonernas betydelse för utvecklingen av de kvinnliga könsorganen beskriva de kvinnliga könshormonernas roll för den sekundära kvinnliga könskaraktären känna till ovariernas uppbyggnad beskriva principen för äggmognad, ägglossning, gulkroppen och hormoners betydelse för dessa 12

13 kunna beskriva uppbyggnaden av en follikel samt vilken funktion granulosaceller och tekaceller har kunna ange vilka hormoner som äggstocken bildar samt övergripande beskriva deras fysiologiska funktioner beskriva uterusslemhinnans funktionella anatomi och förändring under menstruationscykeln kunna beskriva sambandet mellan hypofysens och ovariernas hormonproduktion under menstruationscykeln ange adenohypofysens hormoner av betydelse för könskörtlarnas funktion beskriva mekanismerna för kvinnlig erektion och orgasm beskriva ändring i hormonproduktion vid pubertet och klimakterium beskriva de hormonella förändringar som sker under graviditet och deras funktioner redogöra för graviditetsorsakade förändringar i regleringen av glukosomsättning samt kunna förklara begreppen insulinresistens och graviditetsdiabetes placentas struktur, blodförsörjning och transport mellan mor och barn förklara begreppet preeklampsi beskriva hormoners betydelse för förlossning beskriva laktationens fysiologi och barnets roll i detta sammanhang kunna beskriva laktationens fysiologi, inklusive prolaktinets och oxytocinets funktion i detta sammanhang redogöra för fostrets fysiologi i stora drag redogöra för anatomi och fysiologi hos fostrets kärlträd redogöra för fostrets syrgastransport Njurar och urinvägar Njuren har viktiga funktioner för att avlägsna slaggprodukter och för att reglera kroppsvätskans sammansättning och volym. Kroppens syra-basbalans regleras via njuren i samspel med lungornas funktion. Njuren har endokrin roll och stor betydelse för kroppens långvariga blodtrycksreglering. Du ska kunna ange njurens betydelse för regleringen av kroppens vatten- och elektrolytinnehåll och för upprätthållandet av ett normalt blodtryck ange njurens betydelse för för organismens syra-basbalans, för utsöndring av metaboliter i form av organiska ämnen och för den normala bildningen av erytrocyter beskriva njurens grovanatomi beskriva nefronet, definiera dess olika delar och ange deras läge beskriva njurens uppdelning i bark och märg samt ange nefronets och samlingsrörens läge i de båda strukturerna beskriva den juxta-glomerulära apparaten och ange njurgenomblödningens storlek beskriva glomerulus och glomeruslusmembranets struktur samt genomsläpplighet för molekyler och partiklar ange glomerulusfiltrationens (GFR) storlek och relatera densamma till ålder, kön och kroppstorlek. beskriva mekanismerna för filtration, förstå hur GFR autoregleras samt definiera primärurin 13

14 beskriva uppbyggnaden av tubulusväggen beskriva vätskeresorptions-mekanismerna i proximala tubuli, Henle s slynga, distala tubuli och samlingsrör beskriva tubulusbehandlingen av natrium-, kalium-, klorid- och kalciumjoner beskriva vattenpermeabiliteten utefter olika delar av nefronet beskriva det antidiuretiska hormonets inverkan på vatten-permeabiliteten i tubuli och samlingsrör beskriva glukosåterresorptionen beskriva vätejonsekretion, bikarbonatåterresorption och sekretion, ammoniaksekretion samt fosfatsekretion i njuren beskriva renin-angiotensin-aldosteronsystemets betydelse för reglering av njurarnas natriumutsöndring ange hur kroppen förlorar vatten samt storleken på dagliga vätskeförlusten efter de olika förlustvägarna redogöra för reglering av urinproduktionen via nerver redogöra för reglering av urinproduktionen via det antidiuretiska systemet redogöra för begreppet vattendiures beskriva diabetes insipidus ange betydelsen av törst ange orsakerna till törst ange den primära orsaken till törstcentrums stimulering ange de faktorer som kontrollerar extracellulärvolymen och blodvolymen redogöra för begreppet ödem och dehydrering ge exempel på en typ av diuretika samt redogöra för vid vilka patologiska tillstånd diuretika används som läkemedel Syra-bas-balans Syra-bas, elektrolyt- och vätskebalanser i kroppen återspeglas i extracellulär-rummet. Vanligen undersöker vi därför kroppens syra-bas, elektrolyt- och vätskestatus genom analys av variablerna i extracellulärrummet, i vilka plasma ingår. Huvudreglerande organ för syrabasjämvikten är lungor och njurar. Genom lungorna regleras den flyktiga syran, koldioxid, och genom njurarna de ickeflyktiga syrorna. Njurarna utgör det viktigaste organet för regleringen av vatten- och elektrolytbalansen. Även hud och mag-tarmkanal deltar i utsöndring av vatten, vätejoner och elektrolyter. Särskilt påtagligt kan detta vara under sjukliga förhållanden. Du ska kunna förstå njuren roll i kroppens syra-bas balans ange den allmänna syra-bas ekvationen beskriva koldioxid-vätekarbonat systemet beskriva hemoglobin-oxyhemoglobin systemets buffrande egenskaper och interaktion med syre- och koldioxidmättnaden beskriva fosfatbuffer systemet i kroppen redogöra för öppna och slutna buffer system och redogöra för den speciella betydelsen av koldioxid. ange de viktigaste syra-bas variablerna i syra-bas fysiologin och ge deras normala värden ange de två komponenterna i syra-bas systemet 14

15 definiera de fyra primära syra-bas störningarna ange de sekundära ph-normaliserande processerna ange hur man klassificerar "kompensationsgrad ange orsaker till de fyra syra-bas störningarna redogöra för kalium-balansens betydelse vid syra-bas störningarange njurens betydelse för reglering av kroppens vatten- och elektrolytinnehåll Respiration Respirationssystemet består av luftvägar och lungalveoler. Det är i lungorna som blodet tar upp syrgas och avger koldioxid. Du ska kunna redogöra för respirationens och andningsprocessens funktion redogöra för det grovanatomiska underlaget för andningsfysiologin d.v.s. nedre och övre andningsvägar, muskler som är involverade i andningen och lungalveolernas uppbyggnad och histologi. redogöra för vad som avses med konduktiva och respiratoriska delar av respirationsorganen redogöra för respirationsorganens blodförsörjning och innervering redogöra för respirationsepitelets sammansättning i olika delar av respirationsvägarna, för olika celltyper, deras morfologi och funktioner redogöra för histologisk uppbyggnad, funktion och betydelse av näshålans vägg, bihålorna, nasopharynx, larynx, trachea, bronker, bronkioler, terminala och respiratoriska bronkioler redogöra för claracellers, alveolära makrofagers, alveolernas och olika epitelcellers morfologi och funktion redogöra för olika mekanismer för försvar mot kroppar och patogener redogöra för den mukociliära apparatens struktur och funktion och för mukociliär transport av partiklar beskriva det respiratoriska membranet redogöra för tryckförhållanden i pleuraspalten och alveoler vid inspiration och exspiration definiera begreppet lungcompliance redogöra för betydelsen av surfactant i lungalveolerna definiera lungvolymer och lungkapaciteter och beskriva metoder för mätning av dessa definiera och redogöra för skillnaden mellan minutventilationen och den alveolära ventilationen definiera det anatomiska och fysiologiska döda rummet (dead space) och redogöra för uppmätande av dessa redogöra för hur den alveolära ventilationen och dead space varierar med andningens djup och frekvens redogöra för strukturerna i diffusionsbarriären för gasutbytet mellan alveoler och erytrocyter i kapillärerna redogöra för respirationsorganens redogöra för lungkretsloppets tryck och strömningsförhållanden i vila och under arbete samt vid olika kroppsställningar redogöra för den sk fysiologiska shunten redogöra för hur förhållandet mellan ventilation och lungcirkulation upprätthålles 15

16 beskriva hemoglobinets syrgasmättnadskurva och hur den ändras av ligander (CO 2, DPG, H + ) till Hb redogöra för hur syre och koldioxid transporteras mellan vävnader och blod samt i blodet och hur de påverkar varandras transport. definiera begrepept syrgasextraktion redogöra för respirationscentras läge och funktion. redogöra för faktiska partialtryck av CO2 och O2 (i KPa eller mmhg) i arteriellt blod, venöst blod samt i venöst blod vid fysisk ansträngning, samt redogöra för hur syrgastrycket, koldioxidtrycket och ph påverkar andningen och via vilka mekanismer redogöra för lungans diffusionskapacitet och faktorer som påverkar denna redogöra för molekylvikters och lösligheterna betydelse för diffusion i lungorna förklara effekterna av dynamisk kompression redogöra för skillnader mellan normalandning och andning vid arbete allmäna gaslagen, Boyles lag, Daltons lag Ficks diffusionslag, Henrys lag Poiseuilles lag, Reynolds lag redogöra för faktorer som påverkar andningsarbetets storlek hostreflexen ange de olika respiratoriska centra redogöra för afferenta påverkningar på respirationscentra från perifera receptorer och cortex redogöra för Hering-Breuers reflex redogöra för hur syrgastrycket påverkar respirationen och via vilka mekanismer redogöra för hur koldioxidtrycket och ph påverkar andningen och via vilka mekanismer redogöra för den respiratoriska omställningen vid arbete redogöra för hur andningen påverkas av cerebrospinalvätskans sammansättning känna till vilka morfologiska förändringar som kan ses vid sjukdomstillstånd som emfysem och astma bronchiale förstå hur lungfunktionen regleras genom olika receptorsystem samt förstå hur dessa system kan manipuleras i terapeutiskt syfte vid exempelvis astma Respirationens farmakologi Du skall kunna redogöra för: orsaker till att prevalensen av astma har ökat patofysiologiska förändringar i luftvägarna vid astma och KOL mediatorer och celltyper inblandade i det astmatiska förloppet och vid KOL behandling av astma, KOL, rinit och hosta Genusmedicin Genusaspekter kan läggas inom hälsa och sjukdom angående exempelvis sjukdomsförekomst, -förlopp, komplikationer och följsamhet. 16

17 Du ska kunna resonera kring sociala och biologiska skäl till hur kvinnor och män kan uppleva sjukdom och hälsa olika känna till och kunna redogöra för fysiologiska könsskillnader och möjliga skäl till dessa kunna könsskillnader för olika sjukdomar när det gäller förekomst, orsak, behandlingssvar och prognos identifiera etiska dilemman värdera akuell forskning inom området resonera kring hälsa relaterat till strukturella förhållanden, livsvillkor och levnadsvanor 17

18 Stressfysiologi Kunna redogöra för: Översiktligt för autonoma och neuroendokrina effekter av akut och kronisk stress, sekundära effekter och adaptiv funktion Effekter av stress på hjärnan, särskilt hippocampus, samt översiktligt om hur stress påverkar inlärning och minne Psykologiska faktorer som påverkar stressresponserna Olika stresshanteringsstrategier Översiktligt för faktorer som bidrar till individuella skillnader i stresskänslighet och stresshantering Temperaturreglering Kunna redogöra för: Vad som menas med begreppen poikiloterm, homeoterm, endoterm och exoterm Variationer i kroppstemperatur hos människa och andra däggdjur Värmestrålning, värmeledning, konvektion och värmeavgivning via evaporation Centrala- och perifera temperaturreceptorer och deras funktion för värmeregleringen Mekanismer för att reglera värmeutbytet med omgivningen Fysiologiska responser på måttlig och sträng kyla Shivering och non-shivering termogenes Fysiologiska responser på värme Acklimering till värme och kyla Fysiologiska effekter av arbete vid hög temperatur Arbetsfysiologi Du ska kunna: Hur ATP nivåerna upprätthålls vid övergång från vila till arbete Kreatinfosfat, glykogen och fett som energilager Aerobisk/anaerobisk ATP produktion vid olika aktiviteter Olika muskelfibertyper anpassade för aerobisk och anaerobisk metabolism Faktorer som påverkar syreskuld (EPOC) vid övergång från vila till arbete Skillnader mellan låg- och högintensivt arbete när det gäller ATP-produktion och val av energisubstrat Effekter av arbetets varaktighet på valet av energisubstrat Orsaker till ökad syreförbrukning vid långvarigt arbete Sambandet mellan arbetsintensitet och syreupptag Laktattröskelvärdet och faktorer som påverkar laktattröskeln 18