Blackebergsgymnasium, Blackeberg. Oscar Undevall Larsson Justerare

Transkript

1 Sammanträdesdatum: Plats: Blackebergsgymnasium, Blackeberg Protokollet omfattar: 1 25 Vid Protokollet: Emil Rissve Kongressekreterare Sofie Charlie Lindberg Kongressekreterare Justeras: Max Matilda Alm Justerare Oscar Undevall Larsson Justerare Felix König Kongressordförande Katarina Bivald Kongressordförande Bilagor: 1. Kongresshandlingarna (sid ) 2. Röstlängden (sid ) 3. Kongressuttalande, Beredningsutskottet (sid ) RFSL Ungdom Sidan 1 av 179

2 Kongressens öppnande 1 Emelie Mire Åsell förklarar mötet öppnat och höll ett öppningsanförande. Beslut om dagordning 2 Kongressen beslutar att fastställa dagordningen se bilaga 2 Val av ordförande och vice ordförande att leda kongressen 3 Valberedningen föreslår kongressen Att välja Katarina Bivald till kongressordförande och Felix König till vice kongressordförande. Kongressen beslutar Att välja Katarina Bivald till kongressordförande och Felix König till vice kongressordförande. Val av sekreterare för kongressens protokoll 4 Valberedningen föreslår kongressen Att välja Emil Rissve och Sofie Charlie Lindberg till kongressekreterare. Kongressen beslutar Att välja Emil Rissve och Sofie Charlie Lindberg till kongressekreterare. Val av två justerare tillika två rösträknare 5 a Valberedningen föreslår kongressen Att välja Max Matilda Alm och Oscar Undevall Larsson till justerare tillika rösträknare. Kongressen beslutar Att välja Max Matilda Alm och Oscar Undevall Larsson till justerare tillika rösträknare. RFSL Ungdom Sidan 2 av 179

3 Val av beredningsutskott 5 b Valberedningen föreslår kongressen Att välja Moa Henriët, Jazz Munteanu och Fanny Hedenmo till beredningsutskott. Kongressen beslutar Att välja Moa Henriët, Fanny Hedenmo och Jazz Munteanu till beredningsutskott. att beredningsutskottet föreslår nästa års valberedning Förbundsstyrelsen föreslår Att kongressen ska ha ett ämne som kongressuttalande som ska vara om HBTQ-perspektiv i asylpolitiken. Kongressen beslutar Att anta förbundsstyrelsens förslag Fastställande av röstlängd 6 a Röstlängden fastställdes till 85 röstberättigade. (se bilaga 3) Fastställande av procedurregler 6 b Zander Christensen föreslår Att votering ska ske via röstkort. Kongressen beslutar Att avslå förslaget. Förbundsstyrelsen yrkar på Att ta bort punkten om diskussionsgrupper. Kongressen beslutar Att bifalla procedurreglerna med förbundsstyrelsens föreslagna ändringar. Fastställande om kongressens stadgeenliga utlysning 7 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att anse kongressen stadgeenligt utlyst. Kongressen beslutar Att anse kongressen stadgeenligt utlyst. RFSL Ungdom Sidan 3 av 179

4 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för Moa Henriët och Fredrik Andersson går igenom valda delar av verksamhetsberättelsen. Förbundsstyrelsen föreslår Att i meningen Under hela 2012 har vi arbetat med Gränser, ett 1-årigt projekt med fokus på gränssättning, säkrare sex, alkohol och droger ändra så det står alkohol och andra droger Kongressen beslutar Att genomföra föreslagen ändring. Mats Widebäck och Kajsa Bornedal går igenom ekonomin för Kongressen beslutar Att lägga verksamhetsberättelsen med bifallen, förändring samt den ekonomiska redovisningen till handlingarna. Revisorernas berättelse 9 Cecilia Helmersen Nordius läser upp revisorernas berättelse. Kongressen beslutar Att lägga revisionsberättelserna till handlingarna. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 10 Revisorerna föreslår kongressen Att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för Kongressen beslutar Att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för Mötet ajouneras till 9.00 den 23/3 Kongressen återupptar förhandlingarna /3 Valberedningen presenterar sitt förslag till förbundsstyrelse RFSL Ungdom Sidan 4 av 179

5 Theo Berggren presenterar principprogrammet Kongressen ajouneras till 15.00, 23/3 Kongressen återupptar förhandlingarna 15.00, 23/3 Kontroll av röstlängd Röstlängden fastställs till 85 röstberättnigade Medlemsadministration och medlemsavgift 11.2 Påverkanstorgets huvudförslag: P 2.1 Att fastställa medlemsavgiften för 2014 till 100 kr, P 2.2 Att förbundet ska betala ut 50 kr per medlem till det distrikt medlemmen tillhör, P 2.3 Att denna summa utbetalas i klump under början av 2015, baserat på antal medlemmar i distriktet , P 2.4 Att ändra så att medlemskap är baserat på kalenderår och därmed löper ut vid årsskiftet istället för datum till datum, P 2.5 Att f i paragraf 3 i förbundsstadgan lägga till ett nytt moment 3 som lyder: Medlemskap är baserat på kalenderår, P 2.6 Att konsekvensändra numreringen på nuvarande moment 3 och 4 i paragraf 3, P 2.7 Att ge förbundsstyrelsen mandat att genomföra kampanjer som påverkar medlemskapets giltighetstid och pris P 2.8 Att anse följande ändringar omedelbart gällande, dock påverkar det inte de medlemmar som tecknat ett medlemskap enligt den tidigare giltighetstiden för medlemskap RFSL Ungdom Sidan 5 av 179

6 Lagt av: FS Stöds av: 32, 51, 60, 61, 31, 59, 23, 18, 20, 80, 16, 26, 98, 25, 4, 68, 54, 65, 63, 28, 33, 5, 2, 96, 21, 43, 73, 64, 81, 75, 78, 69, 34, 3, 53, 95, 22, 99, 66, 72, 76, 94, 86 Övriga förslag som inkommit: Ändringsyrkande av punkt 2.7 Ellie Nordfelt, 17 Att ge förbundsstyrelsen mandat att genomföra kampanjer som förlänger medlemskapets giltighetstid och sänker priset Kongressen beslutar Att avslå Ellie Nordfeldts (17) ändringsyrkande. Att bifalla påverkanstorgets huvudförslag. Övriga förslag som inte lyftes i plenum: Att: fastställa medlemsavgiften för 2014 till 200 kr, Att: förbundet ska betala ut 150 kr per medlem till det distrikt medlemmen tillhör Lagt av: Isak, 80 Stöds av: 88, 42 Principprogram 1: s. 38 Heteronormativitet Huvudförslag från Påverkanstorget: Förslag 1: Förbundsstyrelsens proposition Att fastställa principprogrammet punkt 1 enligt förbundsstyrelsens förslag Kongressen beslutar Att godkänna huvudförslaget från påverkanstorget. Principprogram 2: s. 38, rad 30 - Självdefinition Huvudförslag från Påverkanstorget: Förbundsstyrelsens proposition Att fastställa principprogrammet punkt 2 enligt förbundsstyrelsens förslag Lagt av: FS Övriga förslag som inkommit: 2.1 rad 47, sid 38 RFSL Ungdom Sidan 6 av 179

7 Revidering av principprogramet 11.3 Att: efter meningen som slutar med eftersom det är ett könsneutralt pronomen lägga till meningen: Dock ser RFSL Ungdom vikten i att aldrig förminska hen som personligt pronomen. Lagt av: Love 87, Jazz 82 Stöds av: 75, 72, 93, 83 Förbundsstyrelsen yrkar på Att ändra till dock ser RFSL Ungdom vikten i att aldrig förminska betydelsen av hen som självidentifierat pronomen Love 87 och Jazz 82 jämkar sig med förbundsstyrelsens förslag. Mötet beslutar Att godkänna förbundsstyrelsens ändringsyrkande. Att godkänna principprogrammet punkt 2 med genomförda ändringar. Mötet ajourneras mellan till Fortsättning - revidering av principprogrammet 11.3 Principprogrammet 3: s. 39 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet med följande tilläggsyrkande: Att under stycket 3. Kön, i principprogrammet, rad 15 lägga till stycket: Då avskaffande av juridiskt kön kan ses som en komplex process att genomföra vill vi emellertid ställa oss positiva till, samt delta i arbetet för införandet av ett tredje juridiskt kön. Ett tredje juridiskt kön kan därmed fungera som ett alternativ fram tills den dagen då vår vision är nådd. Lagt av: FS (jämkat sig med tilläggsyrkande), ombud 78 (Gisela Janis) och 69 (Alex Lorentzon) Stöds av: 95, 3, 44, 43, 31,33, 32, 17, 88, 73, 81, 90, 3, 59, 77, 23, 75, 4, 61, 68, 18, 51, 97, 96, 5, 79, 2, 16, 28, 54, 84, 76, 72, 94, 60, 70, 86, 34, 82, 22 RFSL Ungdom Sidan 7 av 179

8 Fortsättning - revidering av principprogrammet 11.3 Övriga förslag som inkommit: Att 1 under paragraf 3. Kön ändra sista två meningarna till: Alla passar inte in i cisnormen och vi strävar efter att individens kontakt med samhället inte ska påverkas av dennes kön. Ur ett feministiskt perspektiv ser RFSL Ungdom en poäng med statistik som förs med hjälp av registrerat juridiskt kön. Vi erfar dock att systemet utesluter vissa grupper, och vill i ett längre perspektiv se ett samhälle som gör avsteg från de juridiska könen. Lagt av: Fanny Hedenmo, 74 Stöds av: 73, 90, 81, 59, 23, 61, 18, 51, 95, 96, 3, 22, 64, 65, 63, 28, 76, 72, 94, 82, 69, 93, 33 Att 2 under punkt 3.1 på rad 26 lägga till: Det ska under en övergångsperiod finnas fler än två juridiska kön. Lagt av: Reid Siri Lantto 44, Gisela Janis 78, Anna Näsmo 32 Stöds av: 45, 16 Kongressen beslutar Att bifalla kongresstorgets huvudförslag Att bifalla tilläggsyrkande 1 Att avslå tilläggsyrkande 2 Att bifalla punkt 3, kön i sin helhet Att uppdra styrelsen att göra redaktionella ändringar Principprogram 4: s. 39 Påverkanstorgets huvudförslag: Att: i nuvarande principprogram kap. 4 lägga till stycket som en del av heteronormen förväntas alla människor ha en aktiv sexualitet. Detta gör att asexualitet ofta osynliggörs eller betraktas som ett problem. Vi är starkt kritiska mot detta sexuell lust, erfarenhet eller praktik ska aldrig förväntas. Lagt av: Tova Melin (97) Stöds av: 90, 92, 17, 16, 31, 43, 69, 59, 68, 79, 44, 23, 99, 20, 95, 28, 75, 84, 18, 63, 34, 81, 22, 86, 51 Förbundsstyrelsen jämkar sig med påverkanstorgets huvudförslag. RFSL Ungdom Sidan 8 av 179

9 Övriga förslag som inkommit: Att 1 : i stycke 4 rad 17 och framåt lägga till funktionalitets så att formuleringen blir..hetero-, cis-, tvåsamhets-, funktionalitets- och kärleksnormer samt på rad 19 lägga till kropp så att formuleringen blir utifrån vilken identitet, sexualitet, sexuell praktik och kropp de har. Lagt av: Lina Sundqvist, 85 Stöds av: 78, 23, 81 Förbundsstyrelsen jämkar sig med förslaget Att 2 : under stycke 4 sex och sexualitet (sid 40, rad 1 och 2). Ändra meningen till att lyda;.sexuell hälsa på grund av att personer som bryter mot dessa normer för sämre tillgång till kunskap och information i lägre utsträckning. (detta då relevant är otydligt vad som menas med) Lagt av: Gisela Janis, 78 Stöds av: 69, 85, 43, 81 Att 3 : från nuvarande principprogram införa stycket under rad 45, sid 97 som en del av heteronormen förväntas alla människor ha en aktiv sexualitet. Detta gör att asexualitet ofta osynliggörs eller betraktas som ett problem. Vi är starkt kritiska mot detta sexuell lust ska aldrig förväntas. till föreslaget principprogram som ett nytt stycke under kap 4.1, rad 35, s 40. Lagt av: Miku Westerholm (90) Stöds av: 63, 65, 81, 33, 80, 64, 75 99, 92, 84, 3, 73 Att 4 : i stycke 4.2, rad ändra formuleringen till RFSL Ungdom ser att brist på kunskap leder till minskad möjlighet att ömsesidigt njuta av sin och andras kroppar utifrån gemensamma och/eller kompletterande preferenser. Denna brist på kunskap innebär sämre möjlighet att praktisera säkrare sex. Lagt av: Lina Sundqvist, 85 Stöds av: 97, 51 Förbundsstyrelsen jämkar sig med förslaget RFSL Ungdom Sidan 9 av 179

10 Att 5 : skriva om punkt 4.2, stycke 2, så att det lyder: Samhällsinsatser för sexuell hälsa som exempelvis ungdomsmottagningar, skolhälsovård eller gynekologiska mottagningar skall vara tillgängliga för alla. RFSL Ungdom kräver att alla individer ska ha samma rätt till ett likvärdigt bemötande och relevant kompetens oavsett var i landet en bor och oavsett hur ens kropp ser ut och fungerar, vilken sexuell identitet, sexuell praktik, könsidentitet eller könsuttryck en har. Det innebär att det ska finnas mottagningar att vända sig till över hela landet samt att personalen har kompetens att bemöta och ge korrekt vård till alla ungdomar oavsett om normen följs eller ej. Att få sämre tillgång till vård, testning för hiv/sti, behandling och rådgivning på grund av att en inte passar in i normer rörande identitet, kropp eller sexuell praktik är inte acceptabelt. Lagt av: Lina Sundqvist, 85 Stöds av: 66 Kongressen beslutar Att bifalla påverkanstorgets huvudförslag Att bifalla tilläggsyrkande 1 Att bifalla tilläggsyrkande 2 Att avslå tilläggsyrkande 3 Att bifalla tilläggsyrkande 4 Att bifalla tilläggsyrkande 5 Att bifalla det framvaskande förslaget Yrkanden som inte lyftes i plenum Att: och ojämlika läggs till i stycke 4.1, rad 34 efter normativ, så att den nya lydelsen blir; Ett bra sexliv är ingen rättighet men de orimliga hinder, såsom normativ och ojämlik syn på kropp, sex och kärlek, som sätts upp ibland annat lagtext och informationsmaterial om sexuell hälsa ska undanröjas. Lagt av: AnnaSara Agfors, 68 Stöds av: 78 RFSL Ungdom Sidan 10 av 179

11 Principprogram 5: s. 41 Påverkanstorgets huvudförslag: Att: RFSL Ungdom utgår från ett queerfeministiskt maktperspektiv, under punkt 5 ändras till RFSL Ungdom utgår från ett queerfeministiskt och intersektionellt maktperspektiv. Lagt av: Oline Klein, 92 Stöds av: 81, 97, 43, 94, 78, 79, 34, 95, 28, 73, 80, 90, 18, 22, 86, 23, 70, 51, 15, 66, 91 Förbundsstyrelsen jämkar sig med förslaget Övriga förslag som inkommit: Att 1 : rad 8-9, stycke 5, ska formuleras om till starka normer, såsom normer som rör funktionalitet, ålder, hudfärg, livsåskådning och klass. Lagt av: Sara Davidsson, 28 Stöds av: 78, 34, 95, 97, 90, 99, 18, 25, 81, 70, 15, 51, 66 Förbundsstyrelsen jämkar sig Att 2 : uppdra till förbundsstyrelsen att under punkt 5 samverkan mellan normer få in kapitalism. Lagt av: Oline Klein, 92 Stöds av: 90, 17, 79 Robert Olsson och Förbundsstyrelsen yrkar avslag Zimon, 45 ändringsyrkar på Att 3 byta ut ordet kapitalism mot köpkraft i punkt 2 Förbundsstyrelsen jämkar sig med Zimons ändringsyrkande Kongressen beslutar Att bifalla påverkanstorgets huvudförslag Att bifalla tilläggsyrkande 1 Att avslå ändringsyrkande 3 till förmån för Att bifalla tilläggsyrkande 2 Att bifalla det framvaskade förslaget RFSL Ungdom Sidan 11 av 179

12 Reservation Principprogram 5, förslag 3 Reservation: Vi reserverar oss mot förslaget att utreda frågan om kapitalism. Samtidigt som vi erkänner att det finns strukturella problem med kapitalism liksom med andra strukturer så finner vi det högst olämpligt att diskutera frågan med en klar blockpolitisk attityd. Då RFSL Ungdom är en partipolitiskt obunden organisation och arbetar för att alla inom vår målgrupp ska känna sig välkomna vill vi belysa att diskussionen riskerar att medföra en känsla av utanförskap för flertalet medlemmar. Att i ett öppet forum känna nödvändigheten att försvara sina åsikter gällande ett begrepp som uppfattas ha en specifik politisk tillhörighet är inte i enlighet med RFSL Ungdoms grundläggande värderingar. Befintliga och potentiella medlemmar ska alla känna sig respekterade samt ha samma förutsättningar att delta i RFSL Ungdoms demokratiska processer. RFSL Ungdom har historiskt uppfattats som en röd organisation. Det har medfört attityder gentemot organisationen och våra ställningstaganden. Och det räcker inte med att vi uttalat är en partipolitiskt obunden organisation, vi måste också uppfattas som det. Att tydligt uttrycka blockpolitiska attityder skadar RFSL Ungdoms trovärdighet på den politiska arenan. Undertecknat: Fredrik Andersson 104, Gisela Janis 78, Mats Widebäck 103, Alex Lorentzon 69, Rosita Stotzky 102, Therese Skoug 96, Magic Hedkvist 53, Linus Hedlund 109, Aleks Sigfridsson 110, Lina Sundquist 85, Vio Szabo 98, Ronja Andersson 106, Isak Nilsson 80, Kim Berggren 54, Moa Henriët 108, Andreas Fredriksson 60, Patrik Axelsson 107, Marina Hansson Larsson 64, Jessica Wernald 63, Alex Selldin 59, Mikaela Rognsvåg 65, Robert Olsson 93 RFSL Ungdom Sidan 12 av 179

13 Principprogram 6: s. 42 Påverkanstorgets huvudförslag: Att: under kap 6, första meningen, ändra behandla alla lika till behandla alla likvärdigt. Detta för att motverka en normativ behandling. Lagt av: Jacko Nilsson, 81 Stöds av: 90, 73, 75, 88, 95, 22, 80, 31, 98, 59, 69, 68, 63, 78, 43, 15, 97, 28, 65, 51 Kongressen beslutar Att bifalla påverkanstorgets huvudförslag Att bifalla det framvaskade förslaget Principprogram 7: s. 42 Påverkanstorgets huvudförslag: Att: i 7.2 stycke 1, sida 43, rad 1 lägga till och främja deras utveckling efter verksamhet Lagt av: Favian Freiman, 75 Stöds av: 73, 33, 22, 5, 95, 88, 80, 59, 44, 69, 78, 43, 15, 97, 28, 63, 65, 23, 81, 51 Förbundsstyrelsen jämkar sig med förslaget Övriga förslag som inkommit: Att 1 : i 7.2, stycke 1, sida 42, rad 48 lägga till,cisnormativitet efter utanförskap Lagt av: Emma Bergenholtz, 73 Stöds av: 99, 5, 22, 90, 33, 75, 80, 59, 69, 44, 25, 81, 51 Sara Davidsson, 28 - yrkar avslag Att 2 : under 7.1 lägga till: det är viktigt och nödvändigt att specifika mötesplatser finns. RFSL Ungdom ska utöver arbetet för specifika mötesplatser arbeta för problematiseringen av befintliga heteronormativa platser för att främja välkommande miljöer oavsett kontext. Lagt av: Alex Verbiest, 70, Gisela Janis 78 Kongressen beslutar Att bifalla påverkanstorgets huvudförslag Att avslå tilläggsyrkande 1 Att bifalla tilläggsyrkande 2 Att bifalla det framvaskade förslaget RFSL Ungdom Sidan 13 av 179

14 Mötet ajourneras mellan den 23/3 till 9.00 den 24/3 Röstlängden fastställdes till 85 röstberättigade. Valberedningen presenterar sitt förslag på kandidater till den nya förbundsstyrelse. Love Elfvelin presenterar ytterligare en nominering, Jazz Munteanu, till förbundsstyrelsen. Jazz Munteanu presenterar sig själv Fastställande av antal ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen 17 Valberedningen föreslår kongressen Att välja 5 ledamöter till förbundsstyrelsen Cecilia Bylund 33, Vio Szabo 98 föreslår kongressen Att välja 6 ledamöter Kongressen beslutar Att välja 6 ordinarie ledamöter till förbundsstyrelsen Val av förbundsordförande 13 Valberedningen nominerar kongressen Att välja Emelie Mire Åsell till förbundsordförande. Kongressen beslutar Att enhälligt välja Emelie Mire Åsell till förbundsordförande. Val av vice förbundsordförande 14 Valberedningen nominerar kongressen Att välja Theo Berggren extern vice förbundsordförande och Gisela Janis till intern vice förbundsordförande. Kongressen beslutar Att enhälligt välja Theo Berggren extern vice förbundsordförande och Gisela Janis till intern vice förbundsordförande. RFSL Ungdom Sidan 14 av 179

15 Val av förbundskassör 15 Valberedningen nominerar kongressen Att välja Aleks Sigfridsson till förbundskassör. Kongressen beslutar Att enhälligt välja Aleks Sigfridsson till förbundskassör Val av förbundssekreterare 16 Valberedningen nominerar kongressen Att välja Fredrik Andersson till förbundssekreterare. Kongressen beslutar Att enhälligt välja Fredrik Andersson till förbundssekreterare. Val av förbundsstyrelse 18 Valberedningen nominerar kongressen Att välja: Cecilia Bylund Markus Axelsson Johanna Gauffin Alex Verbiest Rosita Stotzky till förbundsstyrelsen Love Elfvelin, Fanny Hedenmo, Vio Szabo, Marina Hansson Larsson nominerar kongressen Att välja Jazz Munteanu till förbundsstyrelsen Kongressen beslutar Att välja ledamöterna i klump. Att välja: Cecilia Bylund Markus Axelsson Johanna Gauffin Alex Verbiest Rosita Stotzky samt Jazz Munteanu till förbundsstyrelsen RFSL Ungdom Sidan 15 av 179

16 Val av ersättare 19 Vio Szabo 98 yrkar på inga ersättare till förbundsstyrelsen Kongressen beslutar Att inte välja några ersättare Val av revisorer och revisorernas ersättare 20 Valberedningen nominerar kongressen Att välja Ingela Frid och Sanna Karlsson till förtroendevalda revisorer, Stefan Norell och Mariette Leopoldsson till auktoriserade revisorer samt Stephanie Green och Daniel Wahlén till revisorsersättare. Kongressen beslutar Att välja Ingela Frid och Sanna Karlsson till förtroendevalda revisorer, Stefan Norell och Mariette Leopoldsson till auktoriserade revisorer samt Stephanie Green och Daniel Wahlén till revisorsersättare. Val av valberedning 21 Katarina Bivald läser upp de nominerar som kommit in till kongressen Fanny Hedenmo Felix König Max Matlida Alm Oskar Undevall Vio Szabo (ordförande) Therese Skoug Valberedningen och Cecilia Bylund 33 föreslår fem personer till kommande valberedning. Kongressen beslutar Att fastställa antalet ledamöter i valberedningen till 6 personer Att välja Fanny Hedenmo, Felix König, Max Matlida Alm, Oskar Undevall, Vio Szabo (ordförande), Therese Skoug till valberedning. Val av 5 ombud till RFSL:s kongress 22 Punkten utgår då RFSL inte har någon kongress 2013 RFSL Ungdom Sidan 16 av 179

17 Val av RFSL Ungdoms representanter i RFSL:s förbundsstyrelse 23 Valberedningen nominerar kongressen Att välja Emelie Mire Åsell och Theo Berggren till representanter för RFSL Ungdom i RFSL:s förbundsstyrelse. Kongressen beslutar Att välja Emelie Mire Åsell och Theo Berggren till representanter för RFSL Ungdom i RFSL:s förbundsstyrelse. Kongressen ajourneras mellan Fastställande av röstlängd till 83 röstberättigande Fortsättning - revidering av principprogrammet 11.3 Principprogram 8: s. 43 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av: 51, 28, 4, 80, 18, 33, 22, 25, 59, 31, 79, 69 Övriga förslag som inkommit: Yrkande som berör hela principprogrammet: Att 1 : genom hela principförklaringen formulera om HBTQ-personer till HBTQ-identifierade eller personer med erfarenhet av Lagt av: Ellie Nordfelt, 17 Stöds av: 97, 66, 16, 25, 54, 24, 15, 20, 95 Sebastian Thelander Sjöstrand, jämkar sig RFSL Ungdom Sidan 17 av 179

18 Tilläggsyrkande Att 2 : lägga till komvux och folkhögskola efter gymnasium på sida 43, kapitel 8, stycke 1, rad 12. Den nya formuleringen blir Förskola, grundskola, gymnasium, komvux och folkhögskola i såväl kommunal som privat regi. Lagt av: Sebastian Thelander Sjöstrand, 95 Stöds av: 84, 91, 34, 66, 26, 18, 59, 85, 54, 99, 70, 88, 96 Tilläggsyrkande Att 3 : under 8, Ett utvecklande utbildningsväsende, ersätta gymnasium med gymnasiala utbildningsformer för att täcka in även folkhögskola och komvux. Lagt av: Andrea Wängdahl, 51 Stöds av: 3, 75, 22, 96 - Sebastian jämkar sig Tilläggsyrkande Att 4 : till 8.1 Undervisningsmaterial lägga till Alla elever bör ges en grundläggande förståelse av könsidentiteter och sexuella identiteter, och grundläggande begrepp för att kunna tala om dessa. Lagt av: Annasara Agfors, 68 Stöds av: 66, 80, 23, 18, 54, 65, 24, 70, 51, 44, 97, 22 Tilläggsyrkande Att 5 : under 8.1 få in: problematisera eurocentrism i undervisningen och utbildningsmaterialet. Lagt av: Jacko Nilsson, 81 Stöds av: 90, 99 Ändringsyrkande Att 6 Att uppdra åt förbundsstyrelsen att se över hur problematiserandet av eurocentrism kan fås in i principprogrammet RFSL Ungdom Sidan 18 av 179

19 Tilläggsyrkande (punkt 8.2) Att 7 : till 8.2 Utbildningsmiljö (rad 34, efter ta mobbning, kränkningar och brott som sker i skolan på allvar ) lägga till: samt aktivt förebygga sådana kränkningar genom makt- och normkritik. Lagt av: Annasara Agfors, 68 Stöds av: 23, 18, 51 - lyfts Förbundsstyrelsen yrkar på Att 8 ta bort makt- och Tilläggsyrkande (punkt 8.5) Att 9 : under punkt 8.5, i slutet av andra stycket lägga till: Samtidigt ska det inte förutsättas att alla känner sexuell attraktion/sexuell lust, eller att alla vill inkludera andra i sin sexuella praktik. Detta ska inte stigmatiseras eller sjukdomsförklaras Lagt av: Miku Westerholm, 90 Stöds av: 81, 5, 23, 18, 59, 68, 73, 28, 31, 34, 79, 15, 26, 51, 22, 88, 20 Tilläggsyrkande Att 10 : under punkt 8.5, i slutet av andra stycket lägga till: Samtidigt ska det inte förutsättas att alla känner sexuell attraktion/sexuell lust, eller att alla vill inkludera andra i sin sexuella praktik. Detta ska inte stigmatiseras. Lagt av: Marina Hansson Larsson, 64 och Jessica, Wernald, 63 Stöds av: 96, 65, 90, 60 Tillägssyrkande (punkt 8.5) Att 11 : i andra stycket under punkt 8.5, rad 34 efter undervisningen lägga till meningen: RFSL Ungdom kräver synliggörande av olika relationsformer samt ett problematiserande av tvåsamhetsnormer. Lagt av: Gisela Janis, 78 Stöds av: 96, 23, 18, 43, 33, 73, 81, 87, 85, 34, 79, 15, 51, 88, 22, 75 RFSL Ungdom Sidan 19 av 179

20 Kongressen beslutar Att avslå påverkanstorgets huvudförslag Att avslå yrkande 1 Att avslå yrkande 2 till fördel för Att bifalla yrkande 3 Att bifalla yrkande 4 Att avslå yrkande 5 till fördel för Att bifalla yrkande 6 Att avslå yrkande 7 till fördel för Att bifalla yrkande 8 Att avslå yrkande 9 till fördel för Att bifalla yrkande 10 Att bifalla yrkande 11 Att bifalla det framvaskande förslaget Reservation: mot beslutet att exkludera ordet sjukdomsförklaras, i punkt 8 i principprogrammet. Eftersom asexuella personer möter så mycket kritik och brist på förståelse bör formuleringen vara: stigmatiseras och sjukdomsförklaras. Reaktionen många asexuella möts av brukar handla om ifall personen är sjuk eller att valet att inte praktisera sex är sjukt. Lagt av: Alex Selldin, ombud 59 Principprogram 9: s. 44 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av: 51, 28, 4, 80, 18, 33, 22, 25, 59, 31, 79, 69 Övriga förslag som inkommit: Tilläggsyrkande Att 1 : under 9.1 och 9.2 ändra lika till likvärdig. Detta för att undvika en normativ behandling. Lagt av: Jacko Nilsson, 81 Stöds av: 43, 95, 68, 97 Tilläggsyrkande: Att 2 : under punkterna 9.1 och 9.2 ändra ordet lika till att bli utifrån lika villkor. (rad 7 och rad 14 sid 45) Lagt av: Gisela Janis, 78 Stöds av: 81, 73, 85, 98, 80, 79, 15, 51, 88, 96 Jacko Nilsson, 81 jämkar sig RFSL Ungdom Sidan 20 av 179

21 Kongressen beslutar Att avslå yrkande 1 till förmån för Att bifalla 2 Att bifalla det framvaskade förslaget Principprogram 10: s. 44 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av: 86, 28, 51, 31, 5, 59, 33, 78, 73, 80, 34, 25, 79, 69, 2 Övriga förslag som inkommit: Att 1 första meningen i 10. Samlevnad ändras till Alla relationer vi har påverkas av normer. Lagt av: Zander Christensen, 99 Stöds av: 97, 96, 23, 18, 34, 73, 81, 35 Förbundsstyrelsen jämkar sig med förslaget Ändringsyrkande av ovan nämnda yrkande: Att 2 i yrkandet av ombud 99 ändra till Alla relationer påverkas av normer. Lagt av: 78 (Gisela Janis) Stöds av: 63, 64, 60, 65, 95, 48, 80, 81, 31, 96, 15, 79, 73, 69, 35, 5, 43, 97, 2, 22, 88, 51, 87 Att 3 stryka punkt 10.4 om surrogatmödrarskap Lagt av: Love Elfvelin, 87 Stöds av: 85, 93 Sara Davidsson 28 yrkar avslag Kongressen beslutar Att avslå yrkande 1 till fördel för Att bifalla yrkande 2 Att avslå yrkande 3 Att bifalla det framvaskade förslaget RFSL Ungdom Sidan 21 av 179

22 Principprogram 11: s. 47 Propositionens ursprungsförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av: 80,25, 86, 28, 51, 20, 54, 18, 33, 31, 73, 69 Övriga förslag som inkommit: Att: ersätta stycke 11.1 med en mer heltäckande beskrivning av intersexpersoners situation och behov enligt följande: Bilden av att alla föds med ett tydligt biologiskt kön man eller kvinna är direkt felaktig. RFSL Ungdom ser kritiskt på beskrivningen av människor som biologiska män och kvinnor med olika identiteter, där endast identiteten varierar och överskrider könsgränserna. Dagens normer och system för könsuppdelning skapar två motpoler i en binäritet som i sin ofullständighet och bristande verklighetsbeskrivning skapar en grupp människor vars kroppar inte passar in i varken man eller kvinna. Dessa kan i vissa fall identifiera sig som eller beskrivas som intersex. Idag ses dessa människor som defekta män eller kvinnor. Rådande praxis är att medicinskt eller kirurgiskt korrigera dessa individer till att bättre passa in i tvåkönsmodellen. Dessa personer kan utsättas för påtvingade ingrepp och behandlingar genom kosmetisk kirurgi eller hormontillskott. RFSL Ungdom kräver: Att existensen av intersex erkänns. Att intersexpersoner inkluderas i diskrimineringslagen. Att intersexpersoner erkänns rätten till sina kroppar genom att ges rätt att bestämma om vilken, om någon, vård de vill ha Att barn och unga får medbestämmanderätt gällande sin vård Att intersexpersoner tillåts själva välja juridiskt kön och könsmarkering i identitetshandlingar. RFSL Ungdom Sidan 22 av 179

23 Förbundsstyrelsen yrkar på Att kongressen uppdrar åt förbundsstyrelsen att utifrån intentionerna i förslag 1 formulera om texten i förslag 1 så att den följer den övriga formen i principprogrammet, samt Att denna nya text läggs till i det efter kongressen gällande principprogrammet utan att behöva godkännas av nästföljande kongress Kongressen beslutar Att bifalla förbundsstyrelsens förslag Övriga förslag som inte lyftes på i plenum Att: Behålla originaltext 11.1 och tillägga kraven i yrkande från Ellie Nordfelt ur 17 sista fem punkter ( RFSL Ungdom kräver Att existensen av intersex erkänns. Lagt av: Sara Davidsson, 28 & Linda Lindström, 86 Stöds av: 51 Att: ändra innehållet i rubrik 11.1 till: Årligen tvingas barn som medicinskt beskrivs ha en oklar yttre könstillhörighet genomgå kirurgiska ingrepp och annan typ av behandling för att passa in i tvåkönsnormen. RFSL Ungdom vänder sig starkt emot dessa kosmetiska ingrepp, och menar att de inte är medicinskt berättigade. Vi vänder oss även starkt emot att barnen saknar medbestämmanderätt. Vi kräver att samtliga ingrepp och behandlingar som inte är direkt avgörande för barnets hälsotillstånd väntar tills barnet själv kan ta en aktiv del i beslutet. Lagt av: Ellie Nordfelt, 17 Stöds av: 95, 51, 66 Att: kongressen ska ge i uppdrag åt FS att under verksamhetsåret 2013 i kontakt med intersexaktivister och organisationer ta fram förslag på hur inter-, inter*-, intersex personer och våra behov samt kampen för dessa ska kunna bli del i RFSL Ungdoms principprogram och verksamhet år 2013 Lagt av: Ellie Nordfelt, 17 Stöds av: 95, 51, 66 RFSL Ungdom Sidan 23 av 179

24 Principprogram 12: s. 48 Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av: 80,25, 86, 28, 51, 20, 54, 18, 33, 31, 73, 69 Övriga förslag som inkommit: Att: Konsekvent byta ut ordet hivpositiva till personer som lever med hiv i principprogrammet Lagt av: Robert Olsson, 93 Stöds av: 79, 21, 94, 72, 74, 98, 51, 96 Förbundsstyrelsen jämkar sig Kongressen beslutar Att bifalla förbundsstyrelsens jämkningsyrkande Principprogram 13: s. 49 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av:51, 28, 31, 34, 78, 66, 26 Övriga förslag som inkommit: Att 1 i punkt 13 ändra För att möta den alkohol-, drog-, och tobakskultur till Föra att möta den alkohol-, narkotika-, och tobakskultur Lagt av: Pää Ylipää, 24 Stöds av: 79, FS jämkar sig Att 2 : i principprogrammet korrigera uttrycket De(/personer) som passerar som män till uppfattas som cismän. Lagt av: Love Elfvelin 87, Ellie Nordfelt, 17 Robert Olsson yrkar avslag Förbundsstyrelsen och Gisela Janis, 78 föreslår Att 3 under punkt 13 Droger: alkohol, tobak och narkotika sista stycket rad 32 lägga till meningen "Det är viktigt att lyfta och problematisera alkoholnormen vid stora hbtqarrangemang" RFSL Ungdom Sidan 24 av 179

25 Kongressen beslutar Att bifalla yrkande 1 Att avslå yrkande 2 Att bifalla yrkande 3 Att bifalla det framvaskade förslaget Reservation: Jag, Ellie Nordfeldt, ordförande distriktet i Göteborg reserverar mig mot användandet av begreppet passerar som män i principprogrammet. Stycket detta förekommer i beskriver ett strukturellt förtryck, exemplet på individnivå är irrelevant samt gör problematiken till en fråga om utseende och uttryck endast med grund i kontextuella normer och värderingar. Patriarkala strukturer kan inte beskrivas så enkelt, detta exempel ger en mycket ofullständig problemanalys. Beskrivningen osynliggör många aspekter av privilegier i sammanhanget och förenklar till en problematisk problemanalys. Lagt av: Ellie Nordfeldt, ombud 17 Principprogram 14: s. 49 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av: 51, 28, 31, 34, 78, 66, 26 Övriga förslag som inkommit Att 1 i stycke 14 ändra Hbtq-personer utsätts i större utsträckning för våld och hot än övriga befolkningen:. till Hbtq-personer utsätts i större utsträckning för hot och våld fysiskt, verbalt, psykiskt och sexuellt, än övriga befolkningen Lagt av: Annasara Agfors, 68 Stöds av: 28, 91, 79 Förbundsstyrelsen jämkar sig Att 2 omformulera en mening som börjar under kapitel 14.1 på rad 46 till Bristande hbtq-kompetens hos polisen leder också till att skyddssystemet i sig är bristfälligt. På grund av det bemöts många våldsutsatta hbtq-personer på ett ovärdigt eller kränkande sätt och står utan möjlighet till hjälp Lagt av: Sebastian Thelander Sjöstrand, 95 Stöds av: 85 Förbundsstyrelsen jämkar sig RFSL Ungdom Sidan 25 av 179

26 Att 3 att under stycket 14.4 rad 34 efter kräva sin rätt lägga till för att säkra hbtq-ungdomar rättigheter behöver diskrimineringslagstiftningen gälla på många olika platser i samhället. Lagt av: Cecilia 33 & Robin 25 Förbundsstyrelsen jämkar sig med förslaget Att 4 ändring av text i punkt 14.6 i principprogrammet görs med följande tillägg till texten som redan står Även här krävs mer hbtq-specifikt brottsofferstöd med hedersrelaterad kompetens och att alla som är i behov av skydd ska kunna söka det i en trygg miljö oberoende av könsidentitet, etnicitet/religiös åskådning eller sexuell läggning. Kunskapen måste också ökas inom rättsväsendet för att säkra att dömande instans dömer utifrån en välgrundad förståelse av problemen Lagt av: Linda Lindström, 86 Stöds av: 28 Förbundsstyrelsen yrkar avslag Kongressen beslutar Att bifalla yrkande 1 Att bifalla yrkande 2 Att bifalla yrkande 3 Att avslå yrkande 4 Övriga förslag som inte lyftes på i plenum Att i 14.4, stycke 1, rad 34 ändra texten till alla sju nuvarande diskrimineringspunkter (ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och könsöverskridande uttryck eller identitet) ska jämställas Lagt av: Sara Davidsson, 28 Att ändra stycket i 14.4 Diskrimineringslagen som börjar med När det gäller förebyggande åtgärder till När det gäller förebyggande åtgärder ska skolväsendet/arbetslivet arbeta aktivt med alla sju diskrimineringsgrunder Lagt av: Jacko Nilsson, 81 Stöds av: 90, 16, 23, 18, 33, 73, 31, 34, 25 RFSL Ungdom Sidan 26 av 179

27 Att under 14.4 stycke 2 rad 41 ändra meningen När det gäller till RFSL Ungdom kräver att skolväsendet och arbetslivet arbetar aktivt och förebyggande med alla sju diskrimineringsgrunder inom sitt område. Lagt av: Gisela Janis, 78 & Jacko Nilsson 81 Stöds av: 85, 91, 51, 84, 25, 90, 98 Att under 14.4 lägga till ett nytt stycke om att verka för att utreda om nya namn för diskrimineringsgrunderna funktionshinder och könsöverskridande identitet eller uttryck (förslagsvis tillgänglighet och könsidentitet eller uttryck). Lagt av: Jacko Nilsson, 81 Stöds av: 90, 28 Att uppdra till FS att under kommande verksamhetsår formulera ett förslag till nytt stycke i 14.4 om att verka för nya namn för diskrimineringsgrunderna funktionshinder och könsöverskridande identitet eller uttryck ur ett mer normkritiskt perspektiv, samt ta fram juridiskt korrekta förslag på vilka namn detta skulle kunna vara Lagt av: Jacko Nilsson, 81 Stöds av: 90 Reservation: mot principprogrammet punkt 14b Heder och Hedersrelaterat våld Trots förbundsstyrelsens pläderande för sin text och förklarande av icke önskvärd upprepning på alla punkter i principprogrammet anser jag ändå att ett förtydligande till de dåliga insatserna i samhället för att upptäcka hedersrelaterat våld bör formuleras. Där av anser jag att de två punkterna som nämndes i mitt förslag (förslag 9 under punkt 14:6) 1. Hbtq specifikt hedersvåldsrelaterat brottsofferstöd 2. Ökad medvetenhet och dömande inom rättsväsendet skall påtryckas RFSL Ungdom Sidan 27 av 179

28 (annars kanske punkt 14:6 kan införlivas i föregående punkt 14:5 våld i nära relationer på grund av dess starka koppling, som även förbundsstyrelsen relaterade till i sin plädering)?. Andra läsare av principprogrammet kanske inte gör förbundsstyrelsens koppling till föregående punkt (14:5), och kanske inte besitter samma kunskap i ämnet som de flesta inom RFSL Ungdom gör. (De har förmodligen inte heller närvarat vid kongressen där denna punkt förklarades och har alltså inte samma insikt som vi som fick den förklarad för oss har.) Därav finns ytterligare skäl till att förtydliga punkten. Förbundsstyrelsen får fria redaktionella ändringshänder från min sida, men jag yrkar ändå på att ett förtydligande bör göras. Lagt av: Linda Lindström, ombud 86 Principprogram 15: s. 53 Påverkanstorgets huvudförslag: Att ändra ordet hemland i första meningen till ursprungsland. Lagt av, Vio Szabo, 98 Stöds av: 31, 64, 96, 84, 61, 90, 33, 44, 63, 35, 85, 42, 28, 68, 69, 43, 51, 60, 76, 87, 34, 72, 16, 18, 23, 82, 94, 80, 81, 75, 26, 86, 97, 78, 91, 79, 22 Förbundsstyrelsen jämkar sig. Kongressen beslutar Att bifalla påverkanstorgets huvudförslag Att anta principprogrammet punkt 15 med föreslagen ändring. Principprogram 16: s. 54 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av: 81, 25, 93, 28, 33, 51, 31, 18, 86, 78, 70, 34, 54, 22 RFSL Ungdom Sidan 28 av 179

29 Kongressen beslutar Att bifalla förbundsstyrelsens förslag Principprogram 17: s. 55 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta det föreslagna principprogrammet Lagt av: FS Stöds av: 81, 25, 93, 28, 33, 51, 31, 18, 86, 78, 70, 34, 54, 22 Övriga förslag som inkommit: Ändringsyrkande Att: byta ut stycke 17.2 i hållbar utveckling i det föreslagna PP mot följande stycke: 17.2 Hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling brukar delas upp i social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Kampen för social hållbarhet i form av antidiskriminering är vårt fokus och existensberättigande. Vi är även medvetna om att ekologisk hållbarhet är nödvändig för global rättvisa, och att utarmande av naturresurser leder till krig och konflikter som förstärker motsättningar mellan grupper, till exempel genom rasism, homo- och transfobi. Idag i världen förbrukas det för mycket resurser. Därför är det nödvändigt att använda miljövänliga och socialt hållbara förbrukningsmaterial, ha miljövänliga rutiner för exempelvis resor och trycksaker och prata om hållbar utveckling i alla olika delar av organisationen. Som en, med globala mått mätt, resursstark organisation i ett rikt land har vi ett särskilt ansvar. Lagt av: Tova Melin, 97 Stöds av: 64, 82, 80, 3, 96, 98, 91, 85, 31, 74 Ändringsyrkande till Tova Melins förslag (se ovan) Att: bifalla Förslag 1, men behålla sista meningen i FS ursprungliga förslag i 17.2 som lyder: Resursstarka länder, organisationer, företag och personer har ett särskilt ansvar. Lagt av: Hannah Matkala Nylander, 79 Stöde av: FS, 28, 75, 73, 69, 31, 78, 33, 70, 34, 66, 51, 43, 96 RFSL Ungdom Sidan 29 av 179

30 Kongressen beslutar Att avslå Tova Melins förslag Att bifalla Hanna Matkala Nylanders ändringsyrkande. Att bifalla det framvaskade förslaget. Kongressen beslutar Att bifalla principprogrammet. Verksamhetsplan 11.1 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta verksamhetsplanen för 2013 Lagt av: FS Stöds av: 4, 33, 51, 26, 21, 96, 80, 23, 18, 26, 61, 31, 78, 79, 28, 86 Övriga förslag som inkommit: Tilläggsyrkande Att 1 i mål 2:2 lägga till: RFSL Ungdom ska arbeta specifikt med att personal inom vård och skola får kunskap om vårdkedjan för transpersoner, t.ex hur det fungerar med remiss till utredningsteam. Lagt av: Kemo Göransson, nr 42 Stöds av: FS, 34, 84, 78, 73, 79, 95, 81 Att 2 i mål 2:2 lägga till: RFSL Ungdom ska arbeta för införandet av skolpolicys som kräver och möjliggör tilltalandet av personers rätta pronomen. Lagt av: Kemo Göransson, nr 42 Stöds av: 34, 88, 79, 16, 65, 86, 44 Att 3 : i mål 2:2 lägga till: RFSL Ungdom ska söka samarbete med andra inom området aktiva organisationer i arbetet för att blivande pedagoger och personer inom människovårdande yrken redan under studietiden vid högskola/universitet ska utbildas i hbtq-kompetens. Lagt av: Ellie Nordfelt, nr 17 Stöds av: 73, 15, 75, 28, 25, 96, 18, 26, 81, 23 RFSL Ungdom Sidan 30 av 179

31 Att 4 : i mål 1:1 lägga till: RFSL Ungdom ska aktivt arbeta för att öka mångfalden inom förbundet genom att värva medlemmar inom grupper som är underrepresenterade inom förbundet. Lagt av: AnnaSara Agfors, nr 68 Stöds av: FS, 31, 88, 97, 73, 78, 79, 60, 2 Yrkande Att 5 i mål 2:2 ändra formuleringen Utbilda personal inom människovårdande yrken till: Utbilda personal och studerande inom sociala och människovårdande yrkesområden Lagt av: Max Matilda, 2 och Sebastian Thelander Sjöstrand, 95 Stöds av: 5, 4, 69, 88, 22, 97, 26, 79, 28, 65, 2, 44, 94, 72, 76, 81, 93, 66 Att 6 kongressen ska ge i uppdrag åt FS att under verksamhetsåret 2013 i kontakt med intersexaktivister och organisationer ta fram förslag på hur inter-, inter*-, intersex personer och våra behov samt kampen för dessa ska kunna bli del i RFSL Ungdoms principprogram och verksamhet år 2013 Lagt av: Ellie Nordfelt, 17 Stöds av: 95, 51, 66 Kongressen beslutar Att bifalla yrkande 1 Att bifalla yrkande 2 Att bifalla yrkande 4 Att avslå yrkande 5 till fördel för Att bifalla yrkande 3 Att bifalla yrkande 6 Förslag som ej lyfts i plenum: Tilläggyrkande Att: i mål 2:2 lägga till: RFSL Ungdom ska arbeta med att utbilda pedagoger inom grund- och gymnasieskolan i hbtq-kompetens. och RFSL Ungdom ska arbeta för att blivande pedagoger redan under studietiden vid högskola /universitet ska utbildas i hbtqkompetens Lagt av: Sara Davidsson, nr 28 Stöds av: 4, 51, 33, 25, 21, 96, 80, 5, 26, 31, 88, 69, 68, 97, 44, 59 RFSL Ungdom Sidan 31 av 179

32 Påverkanstorgets huvudförslag: Att anta verksamhetsplanen för 2013 Lagt av: FS Stöds av: 28, 2, 5, 36, 33, 86, 34, 79, 78, 66, 65, 31, 70, 69, 83 Övriga förslag Att 1 RFSL Ungdom ska verka för att den avlönade och arvoderade verksamheten även skall finnas ute i distrikten Lagt av: 45 Stöds av: 44, 32, 84, 80, 15, 90, 75 Att 2 RFSL ungdom ska underlätta för att avlönad och/eller arvoderad verksamhet ska möjliggöras och bevaras i distrikten Lagt av: 45 Stöds av: 44, 78 Att 3 RFSL Ungdom ska verka för nya former att sprida information om medlemskap och vad det innebär. Till exempel genom sociala medier och lokala kampanjer. Lagt av: 35, Jamie Larsson Stöds av: 80, 75, 26, 31, 33, 88, 22 Att 4 RFSL Ungdom ska verka för en bred medlemsrekrytering. Till exempel genom att visa bredden på engagemang och variationen i målgruppen. Lagt av: 35, Jamie Larsson Stöds av: 3, 75, 96, 68, 88 Att 5 under mål 3.2 lägga till: Att sträva efter hög grad av intern kommunikation och transparens. Till exempel genom att dokumentera mer av arbetet i förbundet och göra det tillgängligt på hemsidan Lagt av: 98, Vio Szabo Stöds av: 31, 80, 60, 15, 96, 87, 85, 81, 95, 51, 73, 34, 93, 18, 5, 88, 22 RFSL Ungdom Sidan 32 av 179

33 Att 6 RFSL Ungdom ska uppmuntra sina distrikt att nå ut till ungdomssammanhang Lagt av: Robin Hellberg, 25 Att 7 det i Verksamhetsplanen under Nationellt tillkommer ett stycke: Förbundet och dess verksamhet är ett föredöme när det gäller social och ekologisk hållbarhet. T.ex. genom att förbundet vid sina arrangemang väljer hållbara transportalternativ och i största mån köper ekologiskt och rättvisemärkt aldrig använder engångsartiklar och i möjligaste mån källsorterar. Lagt av: Vio Szabo, 98, 97 Stöds av: 96, 85, 79, 32, 24, 17 Kongressen beslutar Att avslå yrkande 1 till fördel för Att bifalla yrkande 2 Att bifalla yrkande 3 Att bifalla yrkande 4 Att bifalla yrkande 5 Att avslå yrkande 6 Att bifalla yrkande 7 Att bifalla hela verksamhetsplanen med bifallna ändringar Tre generella förslag: Att 1 uppdrag ge förbundsstyrelsen till att nästa kongress utarbeta en mer definierad och specificerad verksamhetsplan Att 2 nästa verksamhetsplan skall innefatta distriktens verksamhetsplan såväl som förbundsstyrelsens Lagt av: Pää Ylipää, nr 24 och Anna Näsmo, nr 32 Stöds av: 16, 20, 44 RFSL Ungdom Sidan 33 av 179

34 För att arbeta för en inkluderande organisation där medlemmarna aktivt kan påverka vilken verksamhet som ska prioriteras, anser vi och yttrar vi för: Att 3 Kongressen skall besluta om årsbudgeten Vi anser att medlemmarna bör få en rättvis chans att påverka samt att budgeten och verksamheten bör vara genomskinlig. Lagt av: Pää Ylipää 24, Anna Näsmo 32 Att 4 verksamhetsmålen skall fördelas utöver distrikten Lagt av: Pää Ylipää 24, Anna Näsmo 32 Kongressen beslutar Att avslå yrkande 1 Att avslå yrkande 2 Att avslå yrkande 3 Att avslå yrkande 4 RFSL Ungdom Sidan 34 av 179

35 Förbundet behöver eldvakter 12.1 Påverkanstorgets huvudförslag: Att ändra ordet om i yrkande M1.2 till i syfte att motverka [utbrändhet]. Meningen lyder då: Att ett samtal eller en föreläsning i syfte att motverka utbrändhet hålls minst en gång per år i sammanhang där många av våra medlemmar närvarar. Lagt av: 93 (Robert Olsson) Stöds av: 61, 31, 35, 85, 94, 72, 5, 16, 23, 18, 75, 83, 70, 90, 81, 66, 69 Övriga förslag som inkommit: Att 1 FS eller av FS tillsatt grupp utreder möjligheterna att tillsätta en krisgrupp som snabbt kan allokera resurser för styrelser som drabbats av utbrändhet. Lagt av: Zimon 45 Stöds av: 44, 31, 35 Att 4 ändra yrkande M1.1 till: Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att aktivt prata om rutiner för att förebygga utbrändhet med medlemmarna genom de löpande besöken ute i distrikten. Lagt av: Zander Christensen 99 Stöds av: 3, 16, 18, 74, 90, 81, 69 Att5 lägga till 1.4: Om FS ej har erfarenhet eller kompetens om utbrändhet ska FS söka externa källor eller tjänster kringgående detta ämne för att kunna bistå med viktig information. Lagt av: Kim Berggren 54, Nisse Karlsson 22 Stöds av: 99 RFSL Ungdom Sidan 35 av 179

36 Motionens ursprungsförslag: M 1.1 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att aktivt prata om utbrändhet med medlemmarna genom de löpande besöken ute i distrikten. M 1.2 Att ett samtal eller en föreläsning om utbrändhet hålls minst en gång per år i sammanhang där många av våra medlemmar närvarar. M 1.3 Att förbundsstyrelsen, eller av förbundsstyrelsen tillsatt grupp, tar fram ett material för genomförandet av detta. Lagt av: Love Elfvelin och Jazz Munteanu, RFSL Ungdom Öst Kongressen beslutar att Att avslå tilläggsyrkande 1 Att avslå ändringsyrkande 4 Att bifalla tilläggsyrkande 5 Att avslå påverkanstrogets huvudförslag Att bifalla motionens ursprungsförslag M 1.1, M 1.2 samt M 1.3 med genomförda ändringar Anslutning till studieförbund 12.2 Påverkanstorgets huvudförslag: Att FS i val av studieförbund tar i beaktning studieförbundets politiska och religiösa koppling samt dess geografiska spridning Lagt av: 95 Sebastian Thelander Sjöstrand Stöds av: 87, 16, 18, 23, 68, 3, 82, 86, 91, 75, 69, 17, 28, 51, 79, 78, 43, 66, 85 Förbundsstyrelsen jämkar sig Motionens förslag Att 1 RFSL Ungdom ska bli medlem i eller samarbetspartner med ett studieförbund. Att 2 FS ska titta över valet av studieförbund. Att 3 FS tittar över möjligheten att utforma ett studiecirkelmaterial som har som syfte att öka deltagarnas kompetens om hbtq-frågor RFSL Ungdom Sidan 36 av 179

37 Anslutning till studieförbund 12.2 Att 4 FS tittar över möjligheten att inleda ett samarbete med ett studieförbund genom att teckna ett samarbetsavtal. Att 5 i valet av studieförbund ska en gemensam värdegrund prioriteras. Kongressen beslutar Att bifalla påverkanstorgets huvudförslag Att bifalla yrkande 1, 2, 3 och 4 i klump Ett bättre namn för Distriktsfonden 12.3 Påverkanstorgets huvudförslag: Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att finna ett bättre passande namn åt fonden som fonden ska byta namn till. Lagt av, Robert Olsson, RFSL Ungdom Öst Stöds av: 98, 54, 61, 51, 33, 73, 28, 80, 85, 2, 31, 91, 79, 66, 65, 63, 23, 18, 59, 68, 78, 98, 25, 69, 79, 76, 2 Övriga förslag som inkommit: Att distriktsfonden byter namn till Aktivitetsfonden. Lagt av: 75 (Favian Freiman) Stöds av: 15, 60, 80, 81, 5, 96, 84, 59, 34, 95, 68 Att byta namn på distriktsfonden till Rosafluffpåsen Kongressen beslutar Att bifalla påverkanstorgets huvudförslag Att avslå de övriga förslagen Övriga frågor 24 Zimon 45 meddelar kongressen att RFSL Ungdom Syd bjuder in två delegater, från varje distrikt, till att komma ner till regnbågsfestivalen i Malmö! Kongressen beslutar Att godkänna samtliga rapporter Kongressen avslutas 25 Emelie Mire Åsell talar till kongressen och förklara kongressen avslutad. RFSL Ungdom Sidan 37 av 179

38 Bilaga 1 Innehåll Sida Välkommen till RFSL Ungdoms kongress 2013! Kongressens öppnande Beslut om dagordning Val av ordförande och vice ordförande att leda kongressen Val av sekreterare för kongressens protokoll a) Val av två justerare och två rösträknare... 4 b) Val av beredningsutskott a) Fastställande av röstlängd... 4 b) Fastställande av procedurregler Beslut om kongressens stadgeenliga utlysning Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för Revisorernas berättelse Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Propositioner (förslag från förbundsstyrelsen): P1: Verksamhetsplan P2: Medlemsadministration och medlemsavgift P3: Revidering av principprogrammet Motioner (förslag från medlemmar) M1: Förbundet behöver eldvakter M2: Anslutning till ett studieförbund M3: Ett bättre namn för Distriksfonden Valberedningens förslag Val av valberedning Val av 5 ombud till RFSL:s kongress Val av RFSL Ungdoms representanter i RFSL:s förbundsstyrelse Övriga frågor Kongressens avslutande Bilagor Bilaga 1: Årsbokslut för Bilaga 2: Revisionsberättelse och granskningsrapport för Bilaga 3: Stadga för distrikt och förbund Bilaga 4: Rapport om barnverksamhet Bilaga 5: Rapport om två vice ordförande Bilaga 6: RFSL Ungdoms nuvarande principprogram Bilaga 7: Valberedningens arbetsordning Bilaga 8: Strategi RFSL Ungdom Bilaga 9: Information om den sökbara distriktsfonden Bilaga 10: Information om RFSL Ungdoms wiki RFSL Ungdom Sidan 38 av 179

39 Bilaga 11: Kongressordlista RFSL Ungdom Sidan 39 av 179

40 Välkommen till RFSL Ungdoms kongress 2013! Våren 2003 bildades RFSL Ungdom som ett självständigt förbund på organisationens första konvent i Blackeberg. Och idag 10 år senare återvänder vi till samma lokaler i just Blackeberg för att fira 10 fantastiska år. Ja, tiden går fort är en har roligt och det har redan blivit dags för en av årets höjdpunkter, RFSL Ungdoms kongress! Det är nu vi ska fatta beslut om vad vi ska göra under året, vad våra prioriteringar ska vara och vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen det kommande året. Det du håller i handen (eller läser i digital form) är våra kongresshandlingar. De är din ingång till hela helgen: här kan du läsa om vad vi har gjort under 2012 och vad förbundsstyrelsen föreslår att vi ska göra under Här finns också medlemmars förslag och ekonomiskt bokslut för året. Inte nog med det, vi återvänder som sagt till platsen där allt en gång började, Blackebergs Gymnasium. Vårt 10-års jubileum kommer uppmärksammas på roliga sätt under helgen, så det får du inte missa. Om du varit på en av våra kongresser tidigare kommer du nog känna igen dig i mycket både i handlingarna och under själva kongressen. Här i handlingarna har vi fortsatt med radnumrering och försökt ha en tydlighet i rubriker och upplägg. Eftersom vi ibland använder oss av lite krångliga och konstiga ord så finns det en liten ordlista längst bak. Där kan du lära dig spexiga ord som t.ex. kontrapropositionsvotering. Den 22 till 24 mars arrangeras vår tionde ordinarie kongress i Blackeberg. Tidigare har vi varit i Blackeberg, Stockholm, Borås, Uppsala, Karlstad, Linköping, Stockholm, Hallsberg, Gävle och Norberg. Vill ditt distrikt stå som värd för nästa kongress tveka inte att höra av dig! På plats är ombud från distrikten, förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorer, personal och inbjudna gäster. Vi kommer vara närmare 130 personer som mest. Ansvariga på plats under helgen är Aleks Sigfridsson ( ), Linus Hedlund ( ), Tone Alin ( ), Emelie Mire Åsell ( ) och Mats Widebäck ( ). Ring eller kontakta oss om det är något du undrar över, du når även oss på kongress@rfslungdom.se Under helgen kommer vi ha en sambandscentral där du anmäler din frånvaro/närvaro, här finns även en första förbandslåda. Du kan alltid gå till sambandscentralen om du har några frågor. Journumret till sambandscentralen är RFSL Ungdom Sidan 40 av 179

41 Vi försöker alltid utveckla våra arrangemang utifrån våra medlemmars önskemål och vi vore därför tacksamma om du hjälper oss med det genom att fylla i utvärderingen som skickas ut efter kongressen. Ha en underbar kongress! 1 Kongressens öppnande 2 Beslut om dagordning 1 Kongressens öppnande 2 Beslut om dagordning 3 Val av ordförande och vice ordförande att leda kongressen 4 Val av sekreterare för kongressens protokoll 5 a) Val av två justerare och två rösträknare b) Val av beredningsutskott 6 a) Fastställande av röstlängd b) Fastställande av procedurregler 7 Beslut om kongressens stadgeenliga utlysning 8 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för Revisorernas berättelse 10 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 11 Propositioner (förslag från förbundsstyrelsen): 12 Motioner (förslag från medlemmar): 13 Val av förbundsordförande 14 Val av vice förbundsordförande 15 Val av förbundskassör 16 Val av förbundssekreterare 17 Fastställande av antalet ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen 18 Val av ledamöter 19 Val av ersättare 20 Val av revisorer och revisorernas ersättare 21 Val av valberedning 22 Val av 5 ombud till RFSL:s kongress 23 Val av RFSL Ungdoms representanter i RFSL:s förbundsstyrelse 24 Övriga frågor 25 Kongressens avslutande RFSL Ungdom Sidan 41 av 179

42 3 Val av ordförande och vice ordförande att leda kongressen Kongressen väljer två personer som ska leda förhandlingarna under helgen. 4 Val av sekreterare för kongressens protokoll Kongressen väljer två personer som för protokoll för kongressen. 5 a) Val av två justerare och två rösträknare Justerarna läser protokollet efteråt och skriver på att det stämmer. Rösträknarna hjälper ordförandena med rösträkning om det behövs. Justerare och rösträknare är oftast samma personer. 5 b) Val av beredningsutskott Beredningsutskottet är en grupp personer som rycker in om det är något som behöver jobbas med i en mindre grupp. Till exempel ett kongressuttalande. 6 a) Fastställande av röstlängd Här ropar vi upp alla som är anmälda som ombud eller från förbundsstyrelsen, alltså de som har rösträtt på kongressen. Alla ropas upp i nummerordning, när det är ens namn ropas upp säger en ja, räcker upp sitt röstkort tydligt så att de som fastställer röstlängden (dvs. räknar de som får rösta) ser. RFSL Ungdom Sidan 42 av 179

43 6 b) Fastställande av procedurregler eller: Beslut om hur kongressen ska arbeta Helgruppssamling (även kallat plenum) Yttrande-, förslags- och närvarorätt I helgrupp får medlemmar, alla som har rösträtt, förbundsstyrelsen, revisorerna och valberedningen vara med, säga saker från talarstolen och lägga förslag. Personal får vara med, och säga saker från talarstolen. Andra deltagare får berätta om fakta i olika frågor. Rösträtt Distriktens ombud och personer i förbundsstyrelsen får rösta. Förbundsstyrelsen får inte rösta om sin egen ansvarsfrihet. Hur gör du för att be om ordet? Om du vill säga något i helgruppssamlingen räcker du upp din nummerlapp. Kongressens ordförande ser det och skriver upp dig på talarlistan. Den som vill tala i en fråga i helgrupp har tre minuter på sig att presentera sitt förslag första gången, sen är det nästa persons tur. Den som behöver längre tid på sig får istället gå upp flera gånger. När någon går upp igen i samma fråga har den en minut på sig i talarstolen. Den som inte sagt något i en fråga får gå före de som redan varit uppe och pratat. Om du har en fråga som handlar om hur något ska göras (även kallat ordningsfråga) kan du antingen fråga grannen eller räcka upp din nummerlapp men visa baksidan. Där finns ett frågetecken och det visar kongressens ordförande att du undrar något. De frågorna går före de som diskuterar i en fråga. Om du vill ha mer information om fakta i en fråga kan du be kongressens ordförande om det. Den informationen går då före själva diskussionen. Om en person som är närvarande i helgruppssamlingen nämns i en diskussion från talarstolen så får den svara i talarstolen. Den ber i så fall kongressens ordförande att få göra det genom att sträcka upp sin nummerlapp. Förslag (även kallat yrkanden) Förslag får läggas på stationen som handlar om samma sak som förslaget. Förslagen måste lämnas in innan påverkanstorget stänger. I helgruppssamlingen går det att lämna in ändrings- eller tilläggsförslag på förslag någon annan redan lagt. Det går också att lägga förslag som slår samman flera förslag som någon annan lagt. Det går inte att lägga helt nya förslag. RFSL Ungdom Sidan 43 av 179

44 Diskussion om frågor efter påverkanstorget När en fråga diskuterats på ett påverkanstorg händer det här: - Kongressens ordförande går igenom de förslag som kommit, - Värden för stationen berättar kort hur diskussionerna gått, - Det förslag som flest ombud gett sitt stöd till blir huvudförslaget, - Det förslag som inte är påverkanstorgets huvudförslag diskuteras inte i helgruppssamling om inte någon säger att den vill lyfta det förslaget, - Diskussion sker i helgruppssamling. De som skrivit de olika förslagen, och andra, får prata för sitt förslag från talarstolen. Den som inte sagt något i en fråga får gå före de som redan varit uppe och pratat. - Om diskussionen bara går runt och runt utan att något nytt sägs kan man be om streck i debatten. Kongressordföranden ger då ombuden möjlighet att diskutera om de vill ha streck i debatten eller inte. Om kongressen bestämmer sig för streck i debatten så får alla som vill tala i frågan skriva upp sig i frågan, sedan sätts det stopp. Efter att alla dessa fått gå upp i talarstolen så går kongressen till beslut. Val av personer Valberedningen läser upp sitt förslag. Efter det får andra som vill säga något också göra det. Det är inte tillåtet att tala illa om någon från talarstolen, utan säg i så fall hellre något bra om motståndaren. Omröstning När det är dags att rösta så ropar de personer som har rösträtt ja (acklamation). Om någon tycker att det är otydligt vilket förslag som flest ropat ja på kan den be om votering. Det innebär att de som har rösträtt räcker upp sin nummerlapp istället för att säga ja (votering). Om det fortfarande är otydligt kan du begära rösträkning, som innebär att de som röstar istället håller upp sina röstkort och rösträknarna räknar vilket förslag som fått mest stöd. Om det fortfarande är otydligt går det att be om upprop av alla med rösträtt, och då fås exakta siffror (röstprotokoll). Vid röstning om personer röstas det med ja-rop om det bara finns en kandidat till posten. Är det flera personer till samma post används röstlappar där du skriver vilka du röstar på. Du måste skriva samma antal namn som de som ska väljas, annars är rösten ogiltig. Om flera personer får lika många röster röstas det om mellan bara dem. Påverkanstorget Yttrande-, förslags- och närvarorätt Alla som vill får säga saker och skriva kommentarer på påverkanstorget. Medlemmar, alla med rösträtt, och förbundsstyrelsen får skriva förslag på påverkanstorget. RFSL Ungdom Sidan 44 av 179

45 Huvudförslag Alla med rösträtt får ge sitt stöd till ett förslag genom att skriva sitt nummer. Det gör att ett förslag i varje fråga blir huvudförslaget. Om inget förslag får stöd blir istället förbundsstyrelsens förslag huvudförslaget. Stationer Alla frågor som ska diskuteras är uppdelade på olika stationer. Vid varje station finns handlingarna uppsatta för just den fråga som diskuteras där. Om någon lägger ett nytt förslag sätts det upp bredvid handlingarna så att andra kan läsa, för att hitta mellanvägar mellan olika förslag och för att folk ska kunna stödja förslaget de gillar mest. Varje station har en värd och en sekreterare. Värden sammanfattar kort diskussionen i helgruppen. Förslag Förslag skrivs på speciella lappar (yrkandelappar) och sätts upp vid stationen. Om du har rösträtt kan du stödja de förslag du gillar. Om du stödjer ett förslag betyder det att du vill att förslaget ska bli huvudförslag. Du kan dra tillbaka ett förslag du själva lagt, men inte om någon annan stödjer det. Diskussionsgrupper Den här kongressen kommer det även finnas diskussionsgrupper, som sker innan själva påverkanstorget börjar. Här finns det möjlighet att lära sig mer om förslagen och ställa frågor till den som lagt förslagen. Diskussionsgrupperna fattar inga beslut. Protokoll och reservering Kongressens sekreterare skriver protokollet, och justerarna kollar att protokollet stämmer. Även kongressens ordförande skriver under det. Om du vill markera tydligt att du inte håller med kongressens beslut kan du reservera dig. Då lämnar du in en lapp till kongressens ordförande där du förklarar varför och skriver ditt namn. För att den ska vara giltig måste du ha varit med när kongressen röstade, och du måste ha röstat emot. Reservationen måste ha lämnats in innan kongressen avslutas. Alla reservationer läses upp i slutet innan kongressen avslutas. 7 Beslut om kongressens stadgeenliga utlysning RFSL Ungdom Sidan 45 av 179

46 Enligt stadgan ska kallelse till kongress utfärdas av förbundsstyrelsen genom brev till distrikten och på RFSL Ungdoms hemsida senast tio veckor före kongressen. Handlingarna ska finnas tillgängliga för distrikten senast två veckor innan kongressen. Kallelsen till kongressen skickades som brevutskick till samtliga distrikt i december Samtliga medlemmarna kallades genom e-post den 4 december Hela medlemsbrevet inklusive kallelse publicerades på hemsidan den 6 december Kallelsen publicerades även separat på hemsidan den 8 december RFSL Ungdom Sidan 46 av 179

47 8 Verksamhetsberättelse RFSL Ungdom 2012: Vad har vi gjort sen sist? Inledning Verksamhetsåret 2012 har varit intensivt och spännande. Samtidigt som halva förbundsstyrelsen nytillträdde detta år har vi också en ny verksamhetschef samt flera ändringar i arbetsgrad bland personalen har varit ett framgångsrikt år och vi i förbundsstyrelsen är mycket tacksamma för vår fantastiska och högt kompetenta personal. Förbundet har under året bedrivit flera framgångsrika kampanjer och fortsatt arbetet för att utveckla våra tillvägagångssätt och ställningstaganden. Vi har under året trappat upp vårt arbete för att få en genomsyrande ändring i smittskyddslagstiftningen. Vi har inte heller övergett kampen i tvångssteriliseringsfrågan, vi kommer först lämna den frågan bakom oss när lagtexten är ändrad och de drabbade har fått ersättning. Förbundets ekonomi är fortsatt stabil och det arbete som pågår för att få ett större eget kapital för att klara eventuella krissituationer är på god väg. Vi har förbättrat vår ekonomiska hantering och fått större insyn i ekonomin tack vare att förbundskassören sedan kongressen 2011 skött förbundets bokföring. Ett antal projekt har avslutats under året, några fortsätter att löpa även under nästa år och nya har påbörjats under året. Vi som har suttit i förbundsstyrelsen under 2012 tackar för förtroendet och möjligheten att arbeta sida vid sida med många fantastiska personer. Med det lägger vi 2012 till handlingarna och ser fram emot ett fantastiskt Organisation och personal Kongress 2012 Förbundets nionde kongress hölls i Norberg 29 mars till 1 april. Vi fattade bland annat beslut om att inkludera Queer i utläsningen av organisationens namn och vi antog en antirasistisk handlingsplan. Kongressen beslutade även att införa ett dubbelt vice ordförandeskap. Queering Sapmi tilldelades RFSL Ungdom-priset och tackade via videolänk. RFSL Ungdom Sidan 47 av 179

48 Hälsningsanföranden hölls av Ulrika Westerlund och Christian Antoni Møllerop från RFSL, Åshild Marie Vige från Skeiv Ungdom, Gabriel Wikström och Ellinor Ericsson från SSU, Kristina Ljungros från RFSU och Linda Engström från UNF. Utvärderingarna var generellt mycket positiva och eventet kring kongressen var uppskattat. Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen har under året haft elva protokollförda sammanträden. På dessa möten har även verksamhetschefen och vid vissa tillfällen även andra delar av personalen och valberedningen medverkat. Styrelsen har vid sju tillfällen fattat beslut per capsulam (över mail) då det inte funnits tid att vänta till nästa möte. Dessa beslut gällde (1) val av ombud till RFSLs kongress 2012, (2) ansökan om projekt, (3) temporär arvodering för TBTO (Tusen Bilder Tusen Ord), (4) godkännande av medlemskampanj, (5) anställning av Verksamhetschef, (6) temporär arvodering för STI/hiv, (7) förlängning av tidigare beslutad medlemskampanj. Den av kongressen 2012 valda förbundsstyrelsen bestod av: Förbundsordförande: Emelie Mire Åsell, 22 år Vice förbundsordförande, extern: Theo Berggren, 19 år Vice förbundsordförande, intern: Rosita Stotzky, 28 år Förbundssekreterare: Fredrik Andersson, 22 år Förbundskassör: Mats Widebäck, 22 år Förbundsstyrelseledamöter: Linus Hedlund, 27 år Aleks Sigfridsson, 24 år Sanna Sam Thörnvall, 26 år Patrik Axelsson, 26 år Ronja Andersson, 18 år Liv Andersson, 27 år Moa Henriët, 22 år Under året har styrelsen haft arbetsgrupper med fokus på olika områden som kräver löpande arbete under hela året: Internationell arbetsgrupp Internationella arbetsgruppen har bl.a. arbetat med att hålla sig uppdaterade på världssituationen för hbtq-personer. Gruppen bestod av Sanna Sam Thörnvall, Fredrik Andersson och Emelie Mire Åsell Projektarbetsgrupp Projektarbetsgruppen har mestadels arbetat med att diskutera potentiellt nya projekt och skriva ansökningarna till dessa. Gruppen bestod av Moa Henriët, Theo Berggren och Liv Andersson RFSL Ungdom Sidan 48 av 179

49 Distriktsarbetsgrupp Distriktsarbetsgruppen har arbetat mycket med att författa texter till wikin, de har även hållit kontakten med distrikten och aktivistgrupperna. Gruppen bestod av Patrik Axelsson, Ronja Andersson och Rosita Stotzky Eventarbetsgrupp Eventarbetsgruppen har främst arbetat med att planera och genomföra RFSL Ungdoms olika arrangemang, som medlemsträffen och kongressen. Gruppen bestod av Aleks Sigfridsson, Mats Widebäck samt Linus Hedlund. Arvoderade Förbundsstyrelsen fattade ett beslut i januari att förbundsordföranden liksom tidigare år skulle arvoderas på 100 % och förbundskassören skulle arvoderas på 25 %. Senare under året beslutades det även att Rosita Stotzky skulle arvoderas inom olika verksamheter under Arvoderade under 2012 var: Emelie Mire Åsell, förbundsordförande, 100 % Mats Widebäck, förbundskassör, 25 % Rosita Stotzky, 30 % för TBTO under perioden juni till och med november och 25 % för hiv/sti arbete under perioden september till och med december. Arbetsutskottet Arbetsutskottet har under året behandlat frågor av styrelsekaraktär när förbundsstyrelsen inte hunnit sammanträda. Vissa ärenden har även beretts i arbetsutskottet, till exempel remissyttranden. Arbetsutskottet har under 2012 bestått av Emelie Mire Åsell, Rosita Stotzky, Theo Berggren, Mats Widebäck och Fredrik Andersson. Övriga förtroendevalda Auktoriserad revisor: Stefan Norell, Grant Thornton Personlig ersättare: Mariette Leopoldsson, Grant Thornton Förtroendevalda revisorer: Ingela Frid, Kristianstad, och Cecilia Nordius, Stockholm. Ersättare, förtroendevalda revisorerna: Stephanie Green, Norrköping, och Micah Grzywnowicz, Stockholm. Revision Under året har förbundsstyrelsen haft löpande kontakt med de förtroendevalda revisorerna, och granskning av förbundets dokument, verksamhet och ekonomi har skett vid tre tillfällen då verksamhetschef, förbundskassör och förbundsordförande närvarat. Under året har verksamhetschefen och förbundsordförande haft den huvudsakliga kontakten med den auktoriserade revisorn. Projektredovisningar har granskats och ett flertal möten har genomförts för att diskutera förbundets utveckling och ekonomi. Den auktoriserade revisorn och de förtroendevalda revisorerna har alla granskat och godkänt bokslutet. RFSL Ungdom Sidan 49 av 179

50 Kansliet Under 2012 har kansliet fortsatt jobba och utveckla förbundets projektorienterade verksamhet, vårt löpande arbete kring sexuell hälsa och vårt arbete med att stödja distrikten. Kansliet har i sina projekt och verksamheter strävat efter en större lokal förankring runt om i landet, detta har bland annat skett genom distriktsturné och inom projektet Tusen bilder tusen ord. I strävan att kunna skapa mer verksamhet och stöd till distrikten, sökte och fick vi beviljat ett projekt som heter Mer än bara Queer och som syftar till att skapa mer fritidsverksamhet som startar årsskiftet 2012/13. Kansliet fortsätter att utveckla sin kompetens inom transfrågor och därför var det positivt att utvecklandet av hemsidan transformering.se fortsätter inom ett nytt projekt: Nära, som pågår under de tre kommande åren. Under 2012 har också projektet Gränser löpt som handlar om gränssättning i förhållande till droger, alkohol och sex där ett nytt metodmaterial har utvecklats. Det är fortsatt stor efterfrågan på våra material och utbildningar. Kansliet har under året utbildat myndigheter, vårdinstanser och organisationer över hela landet. Följande personer har under året varit anställda av RFSL Ungdom: Mina Gäredal (tillsvidareanställd 100 %, föräldraledig från november) Frida Darj (tillsvidareanställd 100 %) Hedvig Nathorst-Böös (tillsvidareanställd 100 %, föräldraledig från juli) Gustaf Hedman (tillsvidareanställd 100 %, avslutad anställning den 10 september) Edward Summanen (tillsvidareanställd 100 % tjänstledig 20 % november-december) Carl Åkerlund (tillsvidareanställd 100 %, tjänstledig 20 % september-december) Anna Glas (tillsvidareanställd 100 %, föräldraledig from augusti) Tone Alin (visstidsanställning 80 % september-december) Magdalena Abrahamsson (vikarie 100 % för Hedvig from maj) Kajsa Bornedal (provanställning 100 % from 22 september) Andrea Bergström (visstidsanställning 60 % under juni) Ekonomi Under 2012 har vi fortsatt arbetet med att säkra förbundets ekonomiska utveckling och förbundskassören har under hela året arbetet med förbundets bokföring vilket lett till ökad ekonomisk insyn. Denna kunskap har också varit av stor vikt då organisationen bytt verksamhetschef under året. Vi har även fortsatt utveckla och förbättra rutiner och uppföljning av verksamhet och budget. Kassör, verksamhetschef och ordförande har löpande under året haft avstämningsmöten där den ekonomiska situationen diskuterats. De har under mötena utvärderat hur ekonomin sett ut i förhållande till budgeten, och om strategiska beslut bör fattas. RFSL Ungdom Sidan 50 av 179

51 Det är väldigt viktigt att hela styrelsen har insikt i RFSL Ungdoms ekonomi och vi har därför redovisat och diskuterat det ekonomiska läget och ekonomiska prioriteringar på varje förbundsstyrelsemöte. RFSL Ungdom har under flera år jobbat på att bygga på det egna kapitalet för att kunna skapa stabila ekonomiska förutsättningar inför framtiden. Det egna kapitalet var vid årets början ca kr. Vi går in i 2013 med ett eget kapital på ca kr. Dessutom gör vi en avsättning till 2013 för Organisationsutveckling på ca kr. För mer information om förbundets ekonomiska ställning, se årsbokslutet för 2012 (bilaga 1). Projekt Tusen bilder tusen ord Under våren 2012 hade TBTO lokala grupper i Göteborg, Gävle, Örebro och Malmö. Tidigare år har varje lokal grupp haft en projektledare från RFSL Ungdoms kansli i Stockholm som gruppledare. Inför detta sista år på projektet valde vi att istället engagera personer på orterna ifråga som kunde fungera som gruppledare. Majoriteten av dessa var personer som tidigare deltagit i TBTO, förutom i Malmö där projektledaren Anna Glas också var gruppledare tillsammans med en annan person. I Gävle där vi aldrig tidigare haft TBTO hittade vi också två personer som med stort engagemang och kreativitet kunde leda gruppen där, trots att de inte hade erfarenheter av att vara med i TBTO. Vi valde att engagera lokala gruppledare för att inspirera ungdomar till att själva dra igång och hålla i TBTO-grupper på den egna orten. Under våren inledde vi också ett samarbete med Östasiatiska Museet i Stockholm inför deras utställning Secret Love. Detta samarbete resulterade i en workshop i Digitalt Berättande med ledare från Unga Berättar i Stockholm. Hbtq-ungdomar från hela Sverige var inbjudna att delta i denna workshop som pågick en helg, vilket resulterade i att 10 personer från Gävle i norr till Malmö i Söder deltog. I augusti hade vi vårt tredje Konstkollo, dit ca 35 hbtq-ungdomar från hela Sverige kom för att hänga, testa olika konstformer, pyssla och skapa från onsdag till söndag. Annorlunda för i år var att deltagarna själva fick hålla i varsitt eget pass i valfri konstform. Målet med detta var att inspirera deltagarna till att själva dra igång en TBTO-grupp på sin egen ort. Under hösten har projektledaren Tone Alin tillsammans med vice ordf. Rosita Stotzky rest runt till olika distrikt och aktivistgrupper bland annat för att utbilda i TBTO-metoderna och inspirera till att starta upp lokala TBTO-verksamheter. Under medlemsträffen i Linköping hölls det också ett TBTO-spår lördag-söndag. De lokala grupperna i Malmö, Örebro och Göteborg hade varsina egna utställningar. Vi hade också gemensamma utställningar för hela projektet på Passagen:Lab i Linköping, på en fritidsgård i Halmstad och under RFSL Ungdoms kongress i Norberg. Samarbetet med Östasiatiska Museet ledde till att deltagarnas filmer visades på museet inom ramen för utställningen "Secret Love", den första utställningen någonsin som samlat kinesiska hbtq-konstnärer. Utställningen tillsammans med filmerna kommer att turnera vidare efter mars 2013, i första hand till Världskulturmuseet i Göteborg. RFSL Ungdom Sidan 51 av 179

52 Egentligen skulle projektet TBTO ha slutat vid årsskiftet 2012/2013, men vi har ansökt om och fått förlängt tre månader till mars 2013 för att kunna arrangera ett fjärde och sista Konstkollo. Hbt och heder Under 2012 har arbetet för unga hbtq-personer utsatta för hedersrelaterat våld fortsatt. På hemsidan har vi erbjudit stöd direkt till målgruppen via mail och chatt. Vi har översatt hemsidan till engelska och arabiska och erbjuder även stöd på dessa språk. För att öka målgruppens kännedom om hemsidan har vi haft en marknadsföringskampanj med annonser på QX och i tidningen Kom ut samt via olika webbsidor. Vi har även deltagit på Barnrättsdagarna i Örebro och Skolforum i Stockholm för att sprida information om vår verksamhet. Utbildningsverksamheten har fortsatt och vi har under 2012 genomfört tio utbildningar i Stockholm, Göteborg och Linköping. Under 2012 påbörjades även arbete med två nya satsningar inom projektet hbt och heder. Den ena riktar sig mot elevhälsans personal runt om i Sverige där utbildningar kommer att erbjudas samtliga skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer i fyra kommuner. Den andra satsningen riktar sig mot socialtjänstkontoren i Stockholms Län. I samband med denna satsning har vi skapat en referensgrupp med yrkesverksamma olika kommuner i Stockholm som erbjuds möjlighet att påverkar arbetets utformning. De socialtjänstkontor som deltar i projektet kommer att få skräddarsydda utbildningar. Colour of Love Den uppsökande säkrare-sex-kampanjen Colour of Love har under 2012, precis som tidigare, drivits av RFSL Ungdom i samarbete med RFSL och RFSU. Under året har Colour of Love besökt följande nationella arenor: Valborg i Uppsala, Hammarkullekarnevalen i Hammarkullen, Siesta! I Hässleholm, Peace & Love i Borlänge, Putte i parken i Karlstad, Trästocksfestivalen i Skellefteå, Emmabodafestivalen i Emmaboda, Storsjöyran, i Östersund, Stockholm Pride i Stockholm, Luleåkalaset i Luleå, Malmöfestivalen i Malmö, Voxfestivalen i Örebro och medverkat vid en mindre kampanj på Fryshusets Christmas Party. Vid sidan av de nationella kampanjerna har även lokala kampanjer genomförts, detta i ett samarbete mellan organisationernas lokala avdelningar och olika landsting, totalt genomfördes 13 lokala kampanjer. Projektet har precis som tidigare år levererat bra resultat. Under projektet genomfördes stycken individsamtal, vilket nästan är en fördubbling av antalet jämfört med föregående år kondomkit delades ut. Gränser Under hela 2012 har vi arbetat med Gränser, ett 1-årigt projekt med fokus på gränssättning, säkrare sex, alkohol och droger. Projektet resulterade i ett metodmaterial som nu ligger som RFSL Ungdom Sidan 52 av 179

53 kostnadsfri pdf på RFSL Ungdoms hemsida. Metoderna ska även användas inom vår ordinarie säkrare sex-verksamhet. I arbetet med att ta fram materialet har vi tagit hjälp av en referensgrupp bestående av bland annat representanter från UNF och RFSL samt flera kuratorer. Under året har vi även arrangerat flera olika Gränser-workshops, t.ex. under medlemsträffen 2012 och på hbtq-fritidshänget Egalia i Stockholm. Metodmaterialet har marknadsförts i olika RFSL Ungdom-sammanhang, på vår hemsida, på Facebook och genom att mejla ut information till organisationer och personer som vi tror kan vara intresserade. Nära Nära är ett nytt, 3-årigt projekt om trans, sex, kärlek och relationer. Under hösten 2012 har vi tagit de första stegen i uppstarten av projektet, främst genom att köpa in litteratur och skaffa mer kunskap genom att nätverka, gå på konferenser och liknande. Vi har även börjat titta på hur vi kan fräscha upp transformering.se. På medlemsträffen 2012 spreds information om projektet och vi samlade även in medlemmarnas tankar om vad man önskar sig av Nära. Idrott Under 2012 har RFSL Ungdom i samarbete med RFSL Förbundet arbetat med att ta fram en rapport om HBT och idrottande på uppdrag av Riksidrottsförbundet. Syftet har varit att kartlägga de attityder som hbt-personer möter inom idrottsrörelsen. En mängd intervjuer har genomförts med idrottsutövare, funktionärer och föräldrar. Till rapporten finns ett antal förslag på åtgärder som möter upp de behov som studien visar på. Verksamhet Mötesplatser och bemötande Under året har vi jobbat mycket för att hbtq-ungdomar ska ha tillgång till fler mötesplatser och bättre bemötande på redan existerande ställen där unga möts. I de kontakter vi har haft med politiker har vi betonat vikten av att mötesplatser för unga måste vara inkluderande och trygga för hbtq-personer, och att det krävs fler specifika mötesplatser för unga hbtq-personer. Demokrati, påverkan och delaktighet i förbundet I och med distriktsförändringen som nu nästan är komplett finns det nu fler möjligheter att vara delaktig och utvecklas i RFSL Ungdom, till exempel genom aktivistgrupper. De är enkla att starta och kräver väldigt lite administration. Under årets medlemsträff arrangerades ett distriktsspår där deltagarna diskutera bl.a. motgångar och framgångar i sitt arbete och på annat sätt delade med sig av varandras erfarenheter. Utbildning RFSL Ungdom Sidan 53 av 179

54 Under 2012 har personalen på RFSL Ungdoms förbundskansli utbildat cirka personer, fördelade på 116 utbildningar från Lund i söder till Luleå i norr. Utbildningarna har till exempel handlat om säkrare sex, hbt och heder, normkritisk pedagogik, trans och sex, grundläggande hbtq-begrepp och religion samt hbtq och normer. Bland de som utbildats finns ungdomsmottagningspersonal, myndigheter, fritidsverksamheter, kommuner och universitet. För andra året i rad har vi fortsatt med utbildningar av fritidsverksamheter på uppdrag av Ungdomsstyrelsen. Totalt har vi genomfört 24 stycken utbildningar för fritidsverksamheter i hela Sverige. Hälsa och säkrare sex 2012 Verksamheten har utgjorts av utbildningsaktiviteter och informationsspridning riktad till unga hbtq-personer inom RFSL Ungdom och i andra forum där målgruppen nås. Verksamheten har även utbildat personer som i sin professionella eller ideella verksamhet kommer i kontakt med unga hbtq-personer för att säkerställa att den säkrare sex-verksamhet som de bedriver är så bra för hbtq-ungdomar som möjligt. En annan del av verksamheten är att vara referens- och kompetensinstans till organisationer och projekt som rör säkrare sex riktad till unga hbtqpersoner och andra personer utanför heteronormen. Under året har RFSL Ungdom fortsatt arbetet för att inkludera unga hbtq-personer som har sex mot ersättning i hälsoverksamheten. Slutligen är en del av säkrare sex-verksamheten att inhämta kunskap, nätverka med relevanta aktörer och att politiskt driva RFSL Ungdoms ståndpunkter i frågan Under året har workshops med unga hbtq-personer hållits i Stockholm, Karlstad, Norberg, Göteborg, Örebro, Jönköping och Linköping, och på RFSL Ungdoms arrangemang som kongress, medlemsträff och konstkollo. Sammanlagt har dessa workshops nått cirka 200 personer i målgruppen. Utbildare har varit såväl anställda på RFSL Ungdoms kansli som informatörer inom RFSL Ungdoms normkritiska sexverksamhet som utbildades under Under året har RFSL Ungdoms hemsida för sex och hälsa, sex.rfslungdom.se utvecklats, och uppdaterats med bland annat fler illustrationer, en del för yrkesverksamma samt med nya och reviderade texter. Frågor inkommer regelbundet till sidans frågetjänst vilka besvaras löpande, och anonymiserade frågor och svar publiceras kontinuerligt på sex.rfslungdom.se. Totalt hade sex.rfslungdom.se unika besökare under I början av 2012 nytrycktes även broschyrerna Under huden och Sex, frihet, lust och njutning RFSL Ungdom driver tillsammans med RFSL och RFSU den normkritiska säkraresexkampanjen Colour of Love (mer utförligt beskrivet i en separat text). Inom ett projekt finansierat av SMI har metodmaterialet Gränser tagits fram, med metoder för att fokusera gränssättning, sex, alkohol och droger och sex mot ersättning. Materialet har färdigställts pilotworkshops med fokusgrupper från målgruppen samt bearbetats med hjälp av referenspersoner som i sin yrkesverksamhet arbetar med unga hbtq-personer. Under nästkommande år kommer materialet att inkorporeras i RFSL Ungdoms övriga normkritiska sexworkshopmaterial. RFSL Ungdom Sidan 54 av 179

55 Referensarbete där RFSL Ungdoms kompetens på området har efterfrågats har skett till UMO.se, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Ungdomsstyrelsen, Länsstyrelsen i Stockholms län, LAFA, Ersta diakoni och RFSL. RFSL Ungdom har medverkat i nätverket Stop Hiv som organiseras av LAFA i Stockholms län samt deltagit i RFSL:s tjänstepersonsträffar för hivprevention och övrig hälsoverksamhet. Utbildningar för den sekundära målgruppen, alltså personer som i sitt yrke eller via ideell verksamhet kommer i kontakt med hbtq-ungdomar i sex- och hälsofrågor har hållits under hela året. Bland annat har utbildningar för ungdomsmottagningspersonal, barnmorskestudenter och blivande förskollärare hållits i Stockholm, Visby, Västerås och Lund. Sammanlagt har cirka 200 personer i den sekundära målgruppen utbildats. RFSL Ungdom fanns på plats med två representanter på Världsaidskonferensen i Washington. Där deltog RFSL Ungdom som representant från Sverige i UD:s panel om sex och hälsa bland ungdomar. RFSL Ungdom hade också två presentationer på Världsaidskonferensen: Trygga sammanhang gör mig kåt (tillsammans med RFSL) och ungdomsdelen av Osynliga synliga aktörer: Unga hbtq-personer med erfarenhet av sex mot ersättning. RFSL Ungdom har närvarat på Nordic Meeting (ett möte mellan representanter från organisationer i Norden som jobbar med hivprevention riktad till män som har sex med män) i Helsingfors. Medlemsvärvning Under året har vi kämpat för att behålla minst medlemmar i åldrarna Det är denna grupp som gör oss berättigade till bidrag som ungdomsorganisation. Ronja Andersson, Moa Henriët och Rosita Stotzky har varit medlemsvärvaransvariga och arbetat med helhetsansvaret för förbundets värvningskampanjer. Medlemsvärvning har skett framförallt på olika Pride-firanden och även löpande under året. Stockholm Pride är det största medlemsvärvnings tillfälle på hela året för oss och även i år var det ett framgångsrikt event för vårt medlemsantal. Besök hos distrikt och aktivistgrupper Tidigare år har förbundsordförande och vice förbundsordförande åkt på distriktsturné för att besöka distrikten. I år genomförde Rosita Stotzky och distriktsstödjare Tone Alin en turné. Samtliga distrikt och aktivistgrupper fick ett besök under turnén. Även andra personer ur förbundsstyrelsen har varit på besök vid andra tillfällen under året. Emelie Mire & Gustaf Hedman besöker RFSL Ungdom Syd för att samtala om och stötta projektet TAGGA den 6 februari. Emelie Mire Åsell är mötesordförande på RFSL Ungdom Västs samt RFSL Ungdom Örebros årsmöten den 11 februari. Emelie Mire Åsell är mötesordförande & Aleks Sigfridsson är mötessekreterare på RFSL Ungdom Östs årsmöte den 18 februari. Mats Widebäck håller kassörsutbildning för RFSL Ungdom Syd den 17 mars. Emelie Mire Åsell deltar i och talar vid RFSL Ungdom Göteborgs IDAHOT-event den 16 maj. Emelie Mire Åsell deltar i IDAHOT-firande ordnat av RFSL Ungdom Karlstad den 17 maj. RFSL Ungdom Sidan 55 av 179

56 Aleks Sigfridsson höll en Colour of Love utbildning för RFSL Ungdom Nords styrelse den 17 maj. Emelie Mire Åsell deltar i RFSL Ungdom Göteborgs del av paraden under HBTQ-festivalen den 3 juni. Sanna Sam Thörnvall, Fredrik Andersson, Aleks Sigfridsson och Emelie Mire Åsell deltog under Värmland Pride i Karlstad den 14 juli. Emelie Mire Åsell höll även tal. Mats Widebäck besöker RFSL Ungdom Syd för hjälp med ekonomihanteringen den 14 juli. Mats Widebäck besöker RFSL Ungdom Syd för hjälp med ekonomihanteringen den 11 augusti. Rosita Stotzky och Tone Alin besöker RFSL Ungdom Öst som en del av distriktsturnén den 3 september. Rosita Stotzky och Tone Alin besöker RFSL Ungdom Halmstad som en del av distriktsturnén den 5 september. Rosita Stotzky och Tone Alin besöker RFSL Ungdom Syd som en del av distriktsturnén den 6 september. Rosita Stotzky och Tone Alin besöker RFSL Ungdom Karlstad som en del av distriktsturnén den 12 september. Mats Widebäck besöker RFSL Ungdom Syd för hjälp med ekonomihanteringen den 15 september. Rosita Stotzky och Tone Alin besöker RFSL Ungdom Borås som en del av distriktsturnén den 26 september. Rosita Stotzky och Tone Alin besöker RFSL Ungdom Göteborg som en del av distriktsturnén den 27 september. Rosita Stotzky och Tone Alin besöker RFSL Ungdom Öst som en del av distriktsturnén den 4 oktober. Rosita Stotzky och Tone Alin besöker RFSL Ungdom Sydost som en del av distriktsturnén den 12 oktober. Medlemsträff november anordnades RFSL Ungdoms elfte medlemsträff, denna gång var vi på Valla folkhögskola i Linköping. Ungefär 90 personer fanns på plats. Medlemsträffen hade precis som förra året kortare spår under dagen och många fler eftermiddags- och kvällsaktiviteter än tidigare år. Spåren, som alla fick välja två av, handlade om säkrare sex, BDSM, gränssättning, konst och även hur en startar upp en egen konstgrupp, vi hade även ett grundspår. Detta år slog vi ihop distriktsträffen med medlemsträffen och där deltog 8 personer på ett spår på sidan av. Som kvällsaktiviteter fanns bland annat pyssel, spel, zombieöverlevnad, kalkonbrottning, fruktskulptering, diskussion om politiken som vi bedriver just nu med lite framtidsvisioner, presentation om ILGA World och workshop om maktstrukturer. Distriktsspåret Under RFSL Ungdoms medlemsträff den november hölls ett distriktsspår. Dit hade varje distriktsstyrelse möjlighet att sända två personer var och cirka 10 personer deltog. Syftet var att deltagarna skulle få diskutera motgångar och framgångar så de kunde ta del av varandras erfarenhet. Distriktsarbetsgruppen skulle också få en insikt i olika svårigheter så vi visste på vilket sätt vi bäst kunde hjälpa till. Deltagarna fick under dagarna bland annat berätta om sitt distrikt RFSL Ungdom Sidan 56 av 179

57 och fick feedback, lära sig mer om RFSL Ungdoms wiki, lyssna på ett kort föredrag om ekonomi, planera projekt och höra några tipps om att undvika utbrändhet. Distrikt och aktivistgrupper Vi har i dagsläget åtta distrikt, varav sju är aktiva. Vissa av distrikten har aktivistgrupper som bedriver olika typer av verksamhet, t.ex. cafékvällar och pysselkvällar. Antalet aktivistgrupper har varierat under året. Förbundet har tagit ytterligare ett steg längre i distriktsomgörningen då RFSL Ungdom Malmö genomgått ett namnbyte till RFSL Ungdom Syd. Det som återstår av distristriktsomgörningen är sammanslagningen mellan RFSL Ungdom Borås och RFSL Ungdom Göteborg. Mitt-distriktet har varit vilande under Stärka det lokala arbetet Även under verksamhetsåret 2012 har en distriktsstödjartjänst varit aktiv och bidragit till att stärka distrikten och aktivistgrupperna. Tone Alin har varit anställd med uppdraget att stötta i det lokala arbetet runt om i landet och utgöra en länk mellan aktivistgrupper, distrikten och förbundsstyrelsen. Hen har samtidigt jobbat med TBTO och på så vis gjort många besökt hos lokalföreningarna. Förbundsstyrelsen har också utformat och skickat ut information inför temadagar såsom IDAHOT och Sex- och samlevnadsdagen. Representanter för förbundsstyrelsen har också deltagit i lokala/regionala arrangemang runt om i landet. Distriksfonden Under 2012 har det kommit in fyra ansökningar till distriktsfonden. Ansökningarna rörde inköp av spel till medlemsaktiviteter, stöd till Luleå Pride, stöd till Värmland Pride samt stöd för annan social verksamhet. Samtliga ansökningar var beviljade dock blev en ansökning tillbakadragen och därför ej utbetald. Vid slutet av 2012 fanns kr i fonden. RFSL Emelie Mire Åsell har suttit som ordinarie ledamot i RFSL:s förbundsstyrelse och verkställande utskott. Theo Berggren har varit ersättare i RFSL:s förbundsstyrelse. Mats Widebäck, Fredrik Andersson, Theo Berggren, Sanna Sam Thörnvall och Aleks Sigfridsson representerade RFSL Ungdom som ombud på RFSL:s kongress. Mina Gäredal har suttit i RFSL:s hälsoutskott. Under året har vi samarbetat mycket med RFSL. Främst kring politiska och påverkansmässiga mål och kampanjer. Det samverkansavtal som ingicks 2010 ger en god grund för samarbete. Många delar av verksamheten har kunnat samköras och kontakterna mellan respektive organisations kanslier och förbundsstyrelser är god. RFSL Ungdom Sidan 57 av 179

58 Påverkansarbete och opinionsbildning 2012 har varit ett framgångsrikt år på det politiska planet. Kampen mot tvångssteriliseringarna fortsatte även under 2012 och till slut fick vi äntligen gehör i frågan och tvångssteriliseringarna har nu upphört. Under Almedalsveckan var Emelie Mire Åsell, Moa Henriët, och Rosita Stotzky på plats. Där hade vi en lyckad kampanj tillsammans med RFSL kring hiv-frågan, och med lite skjuts i rätt riktning av Jonas Gardells böcker och tv-serie på samma ämne fick frågan stort fokus under året. Då regeringen själva inte lyft frågan om ersättning till personer som tvångssteriliserats endast pga. av deras transsexualism beslutade vi att något måste göras. RFSL Ungdom har i samarbete med flera andra organisationer påbörjat en skadeståndsprocess mot svenska staten för en större grupp personers rätt till ersättning pga. den påtvingade sterilisering de genomgått. Under Stockholm Pride satte vi fokus på hbtq-ungdomars situation i skolan, bland annat genom att dela ut informationsblad under paraden och ha ett panelsamtal om situationen i skolan där unga hbtq-personer deltog och delade sina berättelser. Vi har även deltagit vid andra pridefiranden & festivaler, dessa kan du läsa mer om längre ned. Vi har såklart även fortsatt att uppvakta politiker, på olika sätt debatterat i media samt nätverkat för att driva vår politik framåt. RFSL Ungdom blir en allt mer respekterad aktör på det politiska planet och det gör att det blir lättare för oss att komma i kontakt med ansvariga politiker och få gehör för våra frågor. I slutet av verksamhetsberättelsen finns även en summering av vår externa representation, pressmeddelanden & debattartiklar. Arrangemang med hbtq-tema Under 2012 har representanter från förbundsstyrelsen deltagit i olika arrangemang i landet, bland annat Pridefiranden och festivaler: Winter Pride Winter Pride ägde rum i Piteå april. Aleks Sigfridsson och Ronja Andersson höll båda tal under priden. Paraden var lyckad med ca 70 deltagare. RFSL Ungdom Nord hade lunchförsäljning efter paraden. Det anordnades bl.a. en alkoholfri fest för de under 18 år och en filmvisning av Kyss mig. HBTQ-festivalen 30 maj 3 juni var HBTQ-festivalen i Göteborg där Aleks Sigfridsson, Liv Andersson, Sanna Sam Thörnvall, Emelie Mire Åsell och Patrik Axelsson deltog från förbundsstyrelsen. Personerna från förbundsstyrelsen deltog i paraden och i olika seminarier. RFSL Ungdom i samarbete med RFSL och Riksidrottsförbundet höll ett panelsamtal gällande hbtq och idrott. RFSL Ungdom Sidan 58 av 179

59 Aleks Sigfridsson höll en workshop om säkrare sex och TBTO (Tusen Bilder Tusen Ord) hade vernissage. Värmland Pride Värmland Pride ägde rum den 14 juli för femte året i rad med en stor parad genom Karlstad där Aleks Sigfridsson, Fredrik Andersson, Sanna Sam Thörnvall och Emelie Mire Åsell deltog. Efter paraden hölls tal av bl.a. Emelie Mire Åsell. Stockholm Pride Stockholm Pride hölls 30 juli till 4 augusti. RFSL Ungdom hade ett tält i Pride Park där vi erbjöd ett alkoholfritt safe space för unga. I tältet hade vi olika aktiviteter, bland annat tröjtryck och pysselhörna. Vi var för tredje året med och anordnade Pride Ung, som höll till i LAVA Kulturhuset. Där hade projektet Tusen Bilder Tusen Ord också en konstutställning. Som tidigare år hade vi ett eget ekipage i Stockholm Prides parad som gick av stapeln under lördagen! Vårt ekipage gick i år under temat En tryggare skola även för hbtq-ungdomar Framför ekipaget hade vi även detta år en politisk manifestation som gick under samma tema. Stockholms Pride är det största hbtq-politiska eventet i Sverige. Under Stockholm Pride arrangerade RFSL Ungdom ett flertal programpunkter med politisk inriktning. Bland mycket annat presenterades studien Trygga samband gör mig kåt om transpersoners sexuella hälsa. Det hölls panelsamtal kring skolsituationen för hbtq-ungdomar och det samtalades kring hur det är att vara ung och hiv-positiv i Sverige idag. Litteratur för barn och unga och idrott var andra ämnen som stöttes och blöttes under festivalen. Umeå Pride Umeå Pride ägde rum september. Det hölls flertalet seminarier under helgen och paraden var mycket lyckad. Andra aktiviteter under priden var t.ex. filmvisning och fest. Ronja Andersson deltog. Queertopia Queertopia festivalen ägde rum juli i Nyköping. Från förbundsstyrelsen deltog Ronja Andersson. Det var ett mycket uppskattat arrangemang. Påverkan och förändring Från Bögpest till Tystnad I samarbete med RFSL bedrev RFSL Ungdom en kampanj under Almedalsveckan med namnet Från Bögpest till Tystnad. Kampanjen bedrevs för att uppmärksamma att år 2012 var 30 år sen HIV kom till Sverige. Ett manifest skapades för att förtydliga vad som behövs för att förbättra situationen för personer som bär på Hiv och för att minska överföringen av viruset. RFSL Ungdom Sidan 59 av 179

60 Även en hemsida skapades där flertalet politiker eller på annat sätt inflytelserika personer har delat med sig vilken koppling de har till frågan. Manifestet och mycket annan information går att hitta på kampanjens hemsida: hivisverige.wordpress.com Sex- och samlevnadsdagen Sex- och samlevnadsdagen arrangerades för tredje gången 2012 av RFSL Ungdom, i samarbete med RFSU, Tjejouren.se, UMO.se, Sveriges elevråd SVEA och Sveriges Elevkårer. Sex- och samlevnadsdagen ägde rum den 17 oktober och syftade i att sätta fokus på behovet av en bra och likvärdig sex- och samlevnadsundervisning för alla, oavsett ens kön, könsidentitet, sexuella läggning, sexualitet eller vart i landet en bor. RFSL Ungdom medverkade genom att arbeta med hemsidan, delta i projektgruppen, medverka i pressmeddelande och att uppvakta rektorer på ett antal skolor med krav på en bättre sex- och samlevnadsundervisning. Mer information går att hitta på hemsidan: sexochsamlevnad.nu Skola, fritidsgårdar och andra mötesplatser RFSL Ungdom har som tidigare fortsatt med arbetet att påverka för hbtq-ungdomars möjligheter till mötesplatser och till en vardag och fritid där vi inte är på undantag utan är lika inkluderade som resterande befolkning. Antidiskriminering och tillgänglighet Under 2012 har arbetet med att implementera den antirasistiska handlingsplanen och tillgänglighetshandlingsplanen varit i full gång. Förbundsstyrelsen har gjort sitt bästa för att försäkra sig om att alla av förbundets event, kampanjer och möten har varit tillgängliga och antirasistiska. Eventarbetsgruppen har lagt särskild tyngd på detta under året. Förbundsstyrelsen fortsätter sitt utvecklingsarbete kring antidiskriminering. Internationellt Förbundsstyrelsen har även i år fortsatt med det internationella påverkansarbetet. RFSL Ungdom organiserade och genomförde ett Youth Forum till ILGA World. Forumet författade bl.a. ett uttalande till ILGA World som i sin tur svarade genom att besluta om en utredning som förhoppningsvis resulterar i en större inkludering av ungdomar. Emelie Mire Åsell representerade RFSL Ungdom under ILGA World. RFSL Ungdom är även numera en grundande medlem i BABELNOR. Det är ett nybildat nätverk mellan Balkan (BA), Belarus (BEL) och nordiska länder (NOR) som inriktar sig främst till ungdomsorganisationer som arbetar med hbtq-frågor. Genomförda arrangemang RFSL Ungdom Sidan 60 av 179

61 Under verksamhetsåret 2012 har vi genomfört ett antal olika större arrangemang. Vi genomförde kongressen i Norberg, hade konstkollo i augusti och medlemsträff i november. Mer om varje arrangemang finns att läsa ovan. Extern representation 5 januari: Aleks Sigfridsson höll en workshop på Akalla fritidsgård om normkritik och sex. 18 januari: Emelie Mire Åsell talar om tvångssteriliseringar utanför riksdagen 25 januari: Emelie Mire Åsell utbildar riksdagens HBT-nätverk 31 januari: Aleks Sigfridsson deltog i en referensgrupp för HBT och Heder. 10 februari: Emelie Mire Åsell deltar i panel om åldersdiskriminering hos Diskrimineringsombudsmannen 13 februari: Emelie Mire Åsell deltar i möte med UNAIDS högsta chef Michel Sidibé 15 februari: Emelie Mire Åsell & Aleks Sigfridsson deltar i transteamen på Astrid Lindgrens barnsjukhus och Karolinska universitetssjukhusets informationsmöte om transvård. 8 mars: Emelie Mire Åsell talade på BANG!s 8 mars fest. 11 mars: Aleks Sigfridsson höll en workshop på B-free i Karlstad om lustanatomi och normkritik. 14 mars: Emelie Mire Åsell närvarar på möte om UN Development Program på UD. 21 mars: Emelie Mire Åsell närvarar vid seminarium hos Diskrimineringsombudsmannen. 25 mars: Emelie Mire Åsell representerar RFSL Ungdom på Stockholm Prides årsmöte april: Fredrik Andersson deltog i och höll hälsningsanförande under Skeiv Ungdoms landsmöte. 14 april: Ronja Andersson och Aleks Sigfridsson deltog i och höll hälsningsanförande under Winter Pride i Piteå. 19 april: Emelie Mire Åsell & Theo Berggren närvarar på Nordiska Rådets möte om diskriminering och yttrandefrihet. 24 april: Emelie Mire Åsell närvarar vid QX-mingel maj: Mats Widebäck, Fredrik Andersson, Theo Berggren, Sanna Sam Thörnvall och Aleks Sigfridsson deltog i RFSLs kongress som ombud för RFSL Ungdom. 16 maj: Emelie Mire Åsell talar på IDAHOT-firande ordnat av RFSL Ungdom Göteborg. 17 maj: Emelie Mire Åsell deltar i IDAHOT-firande ordnat av RFSL Ungdom Karlstad. 18 maj: Rosita Stotzky och Aleks Sigfridsson höll hälsningsanförande under Ung Vänsters riksting maj - Emelie Mire deltar i uppstarten och formerandet av BABELNOR nätverket i Oslo. 19 maj: Theo Berggren höll hälsningsanförande under Centerpartiets Ungdomsförbunds kongress 30 maj 3 juni: Patrik Axelsson, Liv Andersson, Sanna Sam Thörnvall, Emelie Mire Åsell och Aleks Sigfridsson deltog i HBTQ-festivalen i Göteborg. 11 juni: Emelie Mire Åsell närvarar vid nätverkssamtal om hedersvåld riktat mot unga med frivillig-organisationer. 29 juni: Liv Andersson besökte Protus sommarläger. 2-7 juli: Moa Henriët, Rosita Stotzky och Emelie Mire Åsell deltog i RFSL och RFSL Ungdoms kampanj Från Bögpest till Tystnad under Almedalsveckan. 4 juli: Emelie Mire Åsell & Rosita Stotzky närvarar på LSU-mingel i Almedalen. RFSL Ungdom Sidan 61 av 179

62 5 juli: Emelie Mire Åsell talar i panel om självmord bland unga arrangerad av Fryshuset i Almedalen. 5 juli: Emelie Mire Åsell & Rosita Stotzky deltar i QX-mingel i Almedalen. 14 juli: Emelie Mire Åsell talar vid Värmland Pride arrangerad av RFSL Ungdom Karlstad. Även Aleks Sigfridsson, Sanna Sam Thörnvall och Fredrik Andersson deltog under priden juli: Ronja Andersson deltog i Queertopia festivalen, Nyköping. 31 juli: Fredrik Andersson, Aleks Sigfridsson, Patrik Axelsson och Linus Hedlund var på Göta källares ungdomsfest och medlemsvärvade. 31 juli 5 augusti: Hela förbundsstyrelsen deltog under Stockholm Pride. 3 augusti: Theo Berggren och Emelie Mire Åsell deltog i HoF:s 10 år jubileum augusti: Linus Hedlund deltog under Vi Ungas förbundsstämma 3 september: Emelie Mire Åsell närvarade vid galapremiär av filmen Pojktanten. 20 september: Emelie Mire Åsell närvarar vid invigningen av utställningen Secret Love på Östasiatiska museet. 24 september: Emelie Mire Åsell representerar RFSL Ungdom på forumet "Ungas mötesplatser" september: Ronja Andersson deltog under Umeå Pride. 5 oktober: Emelie Mire Åsell invigningstalar på Minsk Gay Pride i Belarus(Vitryssland). 6 oktober: Emelie Mire Åsell medverkar i en konferens om Queerteori i Minsk, Belarus 6 oktober: Aleks Sigfridsson höll en workshop på Afrosvenskarnas Riksförbunds ungdomsgrupp om lustanatomi och säkrare sex. 16 oktober: Aleks Sigfridsson höll en workshop på fritidsgården Nova om normer, lust och säkrare sex. 17 oktober: Emelie Mire Åsell intervjuas i radio metropol med anledning av Sex och samlevnadsdagen 19 oktober: Emelie Mire Åsell deltar i panelsamtal om EU & politik för Europa på LSU Forum 22 oktober: Emelie Mire Åsell och Theo Berggren uppvaktar Utbildningsminister Jan Björklund 13 november: Emelie Mire Åsell närvarar vid middagsbjudning med civilsamhälle hos Systembolaget. 15 november: Aleks Sigfridsson höll en workshop på Skärsätragårdens fritidshäng om hur en kan prata om sex. 17 november: Emelie Mire Åsell talar vid Trans-temadag (TDoR) i Stockholm 17 november: Aleks Sigfridsson höll en workshop på RFSL-Huset om sex och transkroppar samt modererade ett panelsamtal mellan föräldrar till transsexuella barn samt en transsexuell ungdom på Transtemadag som arrangerats av RFSL Ungdom Öst och RFSL Stockholm november: Emelie Mire Åsell, Rosita Stotzky och Liv Andersson närvarade under LSU:s årsmöte. 21 november: Emelie Mire Åsell närvarade på Arvsfondens utvärderingsmöte för hbtq-projekt 27 november: Emelie Mire Åsell föreläser om Transpolitik & rättigheter på Stockholms Universitet 28 november: Emelie Mire Åsell föreläser om normkritiska samtal på Rädda Barnen Stockholm. 12 december: Emelie Mire Åsell närvarar på bankett i Stockholms stadshus december: Emelie Mire Åsell representerar RFSL Ungdom på ILGA Worlds konferens 15 december: Aleks Sigfridsson deltog i en ungdomsfest på Fryshuset och pratade säkrare sex med ungdomar och personal. 16 december: Aleks Sigfridsson höll en workshop för Afrosvenskarnas Riksförbunds ungdomsgrupp om Normkritik, gränser och ömsesidighet. RFSL Ungdom Sidan 62 av 179

63 Press och media Pressmeddelanden 18 februari: RFSL och RFSL Ungdom välkomnar KD:s omsvängning i tvångssteriliseringsfrågan 13 juni: Riksdagsomröstning helt enligt partilinjen i tvångssteriliseringsfrågan 15 juni: Minderåriga får äntligen välja sina egna namn 2 juli: RFSL och RFSL Ungdom lanserar hiv-kampanj 2 juli: Miljöpartiet: 2 poäng av 7 möjliga i RFSL och RFSL Ungdoms kunskapstest om hiv och hivprevention 3 juli: Moderaterna: 2,5 poäng av 7 möjliga i RFSL och RFSL Ungdoms kunskapstest om hiv och hivprevention 4 juli: Vänsterpartiet: 4,5 poäng av 7 möjliga i RFSL och RFSL Ungdoms kunskapstest om hiv och hivprevention 5 juli: Folkpartiet: 3,5 poäng av 7 möjliga i RFSL och RFSL Ungdoms kunskapstest om hiv och hivprevention 6 juli: Socialdemokraterna: 3,5 poäng av 7 möjliga i RFSL och RFSL Ungdoms kunskapstest om hiv och hivprevention 7 juli: Centerpartiet: 3 poäng av 7 möjliga i RFSL och RFSL Ungdoms kunskapstest om hiv och hivprevention 8 juli: Kristdemokraterna: 2 poäng av 7 möjliga i RFSL och RFSL Ungdoms kunskapstest om hiv och hivprevention 11 december: ILGA:s världskonferens 2012: Ungdomsfrågor i fokus Media Kom Ut - nr 2, 2012: Theo Berggren blev intervjuad som RFSL Ungdoms nyvalda Vice förbundsordförande. 27 mars, SVT Debatt: Erkännandet av ordet hen en seger för transpersoner Emelie Mire Åsell skriver om personliga pronomen och vikten av att inkludera hela samhället i det språk vi använder. 5 maj, SVT Debatt: Argumenten mot hen påminner om rysk homofobi Emelie Mire Åsell skriver om de likheter hen ser mellan den svenska hen-debatten och propagandaförbundet i St. Petersburg. 3 augusti, SVT Debatt: Skolan är en brottsplats som hbtq-ungdomar tvingas återvända till varje dag Emelie Mire Åsell och Theo Berggren skriver om de hatbrott som hbtq-ungdomar utsätts för i skolan. 4 augusti, Aftonbladet (papperstidning): Inte i vårt namn Emelie Mire Åsell m.fl. skriver om och tar avstånd från den antimuslimska Counterjihad-rörelsen. RFSL Ungdom Sidan 63 av 179

64 4 september, SVT Debatt: Fördomar i vården är ett hot mot transpersoner Emelie Mire Åsell skriver om att allt fler transpersoner söker utredning om könskorrigering. 9 Revisorernas berättelse Revisorerna föreslår att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Se bilaga Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Se revisorernas berättelse. RFSL Ungdom Sidan 64 av 179

65 11 Propositioner (förslag från förbundsstyrelsen) P1: Verksamhetsplan 2013 Inledning Välkommen till verksamhetsåret 2013! Förra året följde verksamhetsplanen tydligt strategin, vilket den fortsätter med i år. Eftersom det är tredje och sista året med nuvarande strategi tar verksamhetsplanen ytterligare några steg vidare i utvecklingen av vårt arbete. Vi går in i 2013 med höga ambitioner. Vi vill fortsätta att utöka och stärka distriktens verksamhet genom att arbeta med att få fler aktivistgrupper i förbundet. Vi vill också fortsätta med att ta plats som en stor opinionsbildare i samhället. Fokus för det opinionsbildande arbetet det kommande året är transungdomars rättigheter. RFSL Ungdom är vad det är idag tack vare våra drömmar, planer och vårt hårda arbete. Det är vi som jobbar för att förbättra situationen för unga hbtq-personer. Vi tänker göra 2013 så bra det bara går! Omvärldsanalys Det har varit ett händelserikt år med både positiva och negativa händelser för hbtq-rörelsen. På det nationella planet har vi äntligen nått framgång i kampen mot tvångssteriliseringarna av transsexuella. Regeringen har lovat att avskaffa steriliseringskravet till sommaren 2013, men tack vare en vinnande dom i Kammarrätten är kravet på sterilisering vid byte av juridiskt kön redan avskaffat. Kammarrätten slog fast att kravet på sterilisering vid byte av juridiskt kön strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, och därmed både mot vår grundlag och mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. 41 år av övergrepp går äntligen mot sitt slut. Dock kvarstår frågan om upprättelse och i dagsläget har RFSL Ungdom tillsammans med RFSL, KIM, FPES & DU inlett en rättsprocess om upprättelse till de som redan blivit steriliserade mot sin vilja. Under året har även hbtq-ungdomars situation inom idrottsrörelsen varit på agendan. RFSL Ungdom har bedrivit en forskningsstudie på ämnet åt Riksidrottsförbundet och förhoppningen är att det ska vara en ögonöppnare som gör att vi kan fortsätta jobba med att göra idrottsrörelsen mer tillgänglig. Hiv har under året fått stor uppmärksamhet i Sverige. Jonas Gardell har med sin bok och serie "Torka aldrig tårar utan handskar" gjort hela Sverige medvetna om frågan. Eftersom det är 30 år sedan hiv upptäcktes i Sverige så har det synliggjorts i form av kampanjer, bland annat drev RFSL Ungdom och RFSL en kampanj under Almedalsveckan med fokus på hiv och att preventionen RFSL Ungdom Sidan 65 av 179

66 måste bli bättre. Vi kan efter året konstatera att fler beslutsfattare är villiga att förändra smittskyddslagen så att preventionen får ett större fokus. Situationen för papperslösa i Sverige har hårdnat och så även för hbtq-flyktingar. Staten utvisar personer som riskerar hot, trakasserier och våld om de återvänder till sina födelseländer. Det finns exempel på fall där personer utvisats till Uganda trots att de inte kan leva öppet med sin homosexualitet och riskerar att bli utsatta för hot och våld. På det internationella planet, framförallt i östra Europa, sker en oroväckande utveckling. Situationen för hbtq-personer har försämrats avsevärt. I flera ryska delstater finns nu lagar som förbjuder människor att ens prata om hbtq-frågor, än mindre leva öppet som hbtq-person. Liknande lagförslag har dykt upp runt om i Europa. I Uganda är situationen för hbtq-personer fortsatt svår sedan ett lagförslag som skulle kriminalisera homosexualitet lades fram. Än så länge har lagen inte blivit verklighet, men situationen är ändå hård och många hbtq-personer i Uganda blir utsatta för våld och hot. Men det finns ljusglimtar också. I Argentina infördes under förra året en lag som innebär att det blir lättare att ändra sitt juridiska kön. På många sätt är den Argentinska lagen en förebild när det gäller transpersoners rättigheter. Kommande verksamhetsår kommer vi att fortsätta fokusera lite extra på transpersoners rättigheter, eftersom det är det område där vi ser att beslutsfattare och lagstiftning står längst ifrån våra visioner och vår vilja. Till exempel kommer vi att fokusera på att det måste bli lättare att ändra sitt juridiska kön, samt att personer under 18 år måste ges möjlighet att byta juridiskt kön samt få bättre möjligheter till transvård. RFSL Ungdom är fortsatt en efterfrågad utbildare med stor kompetens inom normkritik. Vi kommer fortsätta bedriva konsultuppdrag åt diverse företag och myndigheter, vilket innebär att vi ges möjligheter att sprida hbtq-kompetens på fler platser och i fler forum. Från Strategin 1. Alla ungdomar i Sverige känner till RFSL Ungdom och vi bedriver ett arbete för hela vår målgrupp Mål 1.1: Kommunikation Vi befinner oss i många olika sammanhang och når ständigt nya delar av vår målgrupp. RFSL Ungdom ska: RFSL Ungdom Sidan 66 av 179

67 Lägga fokus på att i ännu högre utsträckning bli en organisation som vår målgrupp vill stanna kvar och engagera sig i. Till exempel genom att erbjuda många olika typer av aktiviteter, både lokalt och nationellt. Sprida information om RFSL Ungdom till personer/organisationer som ofta kommer i kontakt med ungdomar. Till exempel genom att sprida flyers om RFSL Ungdom till skolor och ungdomsmottagningar. Verka för att fler hbtq-ungdomar organiserar sig och tillsammans får en starkare röst. Till exempel genom medlemsvärvning på hbtq-event. Utveckla nya sätt att driva verksamhet för hela vår målgrupp. Till exempel genom att ta fram planer på arbete med yngre och äldre hbtq-ungdomar. Från Strategin Mål 1.2: Tillgänglighet och antidiskriminering Våra maktstrukturer ifrågasätts och verksamheten utvecklas för att bli relevant för fler. RFSL Ungdom ska: Fortsätta föra diskussioner kring våra maktstrukturer och normer på förbundets arrangemang. Till exempel genom att hålla workshops med syfte att identifiera osynliga maktstrukturer i organisationen. Tydligt ta ställning mot rasism. Till exempel genom politiskt påverkansarbete och genom utbildning för aktivistgrupper, distrikt och förbundsstyrelsen. Ha ett pågående kunskapsutbyte med organisationer och nätverk med liknande värderingar men annan målgrupp. Till exempel mångfaldsnätverk och olika religiösa organisationer. Fortsätta arbetet för att göra normkritiska metoder enklare att använda i distriktsarbetet. Till exempel genom att tillgängliggöra normkritiskt material på RFSL Ungdoms wiki. Från Strategin 2. Alla ungdomar ska ha möjlighet att uttrycka, skapa och omskapa sig själva och inte begränsas av förtryckande normer Mål 2.1: Mötesplatser Vi har verkat för att det ska finnas fler mötesplatser för hbtq-ungdomar i RFSL Ungdoms och andras regi. RFSL Ungdom Sidan 67 av 179

68 RFSL Ungdom ska: Verka för att anordna fler nationella arrangemang med olika inriktningar. Till exempel genom att arrangera medlemsträff, och/eller regionala träffar. Verka för att fler aktörer anordnar specifika mötesplatser för hbtq-ungdomar. Till exempel genom vårt politiska påverkansarbete. Verka för att redan existerande ungdomsverksamheter blir mer tillgängliga för hbtq-ungdomar. Till exempel genom att utbilda ungdomsledare inom fritidsaktiviteter så som idrott, teater och musik. Ha kontakt med redan befintliga aktörer som tillhandahåller specifika mötesplatser för hbtqungdomar. Till exempel genom ett lokalt samarbete mellan distrikt/aktivistgrupp och mötesplatsen. Från Strategin Mål 2.2: Bemötande och kompetens Vi har bidragit till att insatserna för att vård- och skolpersonals hbtq-kompetens har ökat. RFSL Ungdom ska: Utbilda personal inom människovårdande yrken. Till exempel genom att utbilda personal som inom sjukvården jobbar med vård för transpersoner på olika sätt. Öka medvetenhet kring behovet av ett kompetent och bra bemötande av hbtq-ungdomar bland personal i människovårdande yrken. Till exempel genom att vara synliga i yrkesgruppernas egna sammanhang, men även genom opinionsbildning. Synas i specifika forum för personal inom människovårdande yrken. Till exempel genom affischer på fritidsgårdar, skolor och ungdomsmottagningar. Från Strategin Mål 2.3: Säkrare sex Vi har ökat kunskapen bland ungdomar om hur hiv/sti överförs, och hur man kan ha sex så att risken för överföring blir så liten som möjligt. RFSL Ungdom ska: Informera och diskutera normer kring sex med hbtq-ungdomar. Till exempel genom normkritiska workshops om sex och gränser. RFSL Ungdom Sidan 68 av 179

69 Informera och diskutera om säkrare sex ur normkritiska perspektiv med hbtq-ungdomar. Till exempel genom Colour of Love, workshops i distrikt, på nationella arrangemang, på fritidsgårdar och i andra sammanhang där hbtq-ungdomar nås. Sprida information om säkrare sex till Sveriges hbtq-ungdomar. Till exempel genom att tillgängliggöra och synliggöra sajten sex.rfslungdom.se. Verka för att förbättra bemötandet av hbtq-ungdomar vid bland annat ungdomsmottagningar. Till exempel genom att utbilda personal vid ungdomsmottagningar och liknande verksamheter. Från Strategin 3. RFSL Ungdom är en demokratisk och öppen organisation som medlemmar kan påverka och utvecklas i Mål 3.1: Många sätt att engagera sig Vi har gjort att det finns fler sätt att engagera sig och utvecklas i RFSL Ungdom. Vi har spridit förbundets verksamhet över landet. RFSL Ungdom ska: Ha många aktiva aktivistgrupper. Till exempel genom att förbundet arbetar för att det ska vara lätt att vara med i och driva aktivistgrupper. Tillhandahålla material för vardagsaktivism till medlemmar, aktivistgrupper och distrikt. Till exempel genom att ta fram affischer som lätt kan skrivas ut och spridas. Genomföra styrelseutbildningar med distriktsstyrelser. Till exempel att förbundet besöker en nytillträdd styrelse, går igenom uppdraget tillsammans med dem och finns tillhands för att svara på frågor. Fortsätta föra diskussioner kring olika sätt att engagera sig på förbundets arrangemang. Till exempel genom aktivismpass på medlemsträffen och andra arrangemang. Tydliggöra organisationens olika delars mandat och ansvar gentemot varandra och dess medlemmar. Till exempel genom ett organisationsschema på wikin som beskriver vem som kan och får göra vad inom organisationen. Tydliggöra förbundets verksamhet gentemot medlemmarna. Till exempel genom mer regelbundna medlemsmail. Från Strategin RFSL Ungdom Sidan 69 av 179 Mål 3.2: Intern demokrati och debatt Det finns en livlig intern debatt om förbundets utveckling, och tydliga sätt att påverka förbundet.

70 RFSL Ungdom ska: Vid förbundets arrangemang diskuteras ideologiska och principiella frågor rörande RFSL Ungdoms arbetsområden. Till exempel genom att lyfta olika frågor ur principprogrammet för en djupare diskussion inom förbundet. Fortsätta att utveckla nya vägar att påverka förbundets kongress, distriktens årsmöten och förbundsstyrelsens arbete under året. Till exempel genom motions-formulär på hemsidan och i wikin. Hålla RFSL Ungdoms wiki levande och i ständig utveckling. Till exempel genom att uppmuntra folk att uppdatera och använda wikin. Från Strategin 4. RFSL Ungdom är en aktör som påverkar beslutsfattare och andra samhällsaktörer Mål 4.1: Påverkan Vi har ökat våra insatser för större hbtq-kompetens inom starka samhällsaktörer som arbetar med ungdomar i fokus. RFSL Ungdom ska: Kontakta samhällsaktörer som på olika sätt arbetar med att hjälpa ungdomar för att utveckla deras hbtq-kompetens. Till exempel tjejjourer, skyddat boende, och socialtjänst. Verka inom LSU Sveriges ungdomsorganisationer för att påverka stora barn- och ungdomsorganisationer i Sverige. Till exempel inom olika nätverk. Ta initiativ till utbyte av utbildningar med andra samhällsaktörer. Till exempel genom att erbjuda gratis hbtq-utbildning för andra organisationers kanslier mot att de utbildar oss inom sitt fokusområde. Verka för att göra idrottsrörelsen mer tillgänglig för hbtq-ungdomar. Till exempel genom att utbilda idrottsledare och samarbeta med idrottsorganisationer. Från Strategin Mål 4.2: Opinionsbildning Våra åsikter om kön, sexualitet och hbtq-ungdomars rättigheter får gehör hos beslutsfattare. RFSL Ungdom Sidan 70 av 179

71 RFSL Ungdom ska: I det politiska påverkansarbetet prioritera transungdomars rättigheter. Detta eftersom det är det område där vi ser att beslutsfattare och lagstiftning står längst ifrån våra visioner och vår vilja. Till exempel genom att driva frågan om att personer under 18 år ska kunna ändra sitt juridiska kön. Stärka distriktens påverkansmöjligheter lokalt. Till exempel genom workshops på förbundets arrangemang. Strategiskt driva de åsikter som fastslås i principprogrammet. Till exempel genom att skriva debattartiklar och uppvakta politiker. Befinna oss i utvalda politiska sammanhang för att öka förståelsen för och driva på för hbtqungdomars rättigheter. Till exempel genom att delta i arrangemang anordnade av riksdag, regering och myndigheter. Vara med och skapa morgondagens hbtq-politik genom att sätta våra frågor på dagordningen. Till exempel genom att påverka politiker till att börja driva våra frågor. Från Strategin 5. RFSL Ungdom är en organisation i ständig utveckling som tänker framåt. Mål 5.1: Lokalt Vi har starka distrikt med mycket aktiviteter. RFSL Ungdom ska: Arbeta för att stärka distrikten. Till exempel genom att skapa forum för att dela och sprida kunskap, erbjuda utbildningar för styrelserna och göra information lättillgänglig på vår wiki. Aktivt arbeta för att aktivistgrupper bildas i hela landet. Till exempel genom att ta fram en handbok på wikin för hur distrikten har en bra kontakt med och underlättar aktivistgruppers bildande. Arbeta för fler arrangemang riktade till distriktsaktiva och aktivistgrupper. Till exempel genom att söka extern finansiering och stötta distrikten i att söka egen finansiering för projekt och aktiviteter. Ständigt utveckla RFSL Ungdoms wiki genom att aktivt uppmuntra distrikten att medverka till den. Till exempel genom att fråga om distriktens behov av information på wikin. Underlätta för distrikten att jobba regionalt och samordna och stötta aktivistgrupperna. Till exempel genom en löpande kontakt och stöd från förbundet. Verka för att distrikten har en kontaktperson att vända sig till på förbundet för att säkerställa kontinuiteten. Till exempel genom att verka för en fortsatt distriktstödjande kontaktperson. RFSL Ungdom Sidan 71 av 179

72 Verka för att distriktsaktiva ges möjlighet att bredda och fördjupa sin kunskap. Till exempel genom föreläsningar/workshop kring trans, hiv, BDSM, funktionalitet och rasism. Arbeta för att RFSL & RFSL Ungdom har goda samarbetsmöjligheter lokalt. Till exempel genom att bistå RFSL:s avdelningar med information kring hur de kan stötta en lokal ungdomsaktivism. Från Strategin Mål 5.2: Nationellt Vi har stabil förbundsadministration och en tryggad finansiering. RFSL Ungdom ska: Söka extern finansiering för den ordinarie verksamheten och annan av förbundet prioriterad verksamhet. Till exempel genom att få in fler i arbetet med projektidéer och skrivande av projektplaner. Utveckla marknadsföring av utbildningar och material. Till exempel genom att i förbundsstyrelsen och på kansliet löpande utvärdera den marknadsföring som sker. Stärka samarbetet med RFSL i frågor som är förbundsgemensamma. Till exempel genom att se vilka tjänster vi kan upphandla gemensamt och hitta gemensamma verksamhetsområden. Genomföra åtgärder för att öka organisationens finansiella trygghet. Till exempel genom att ha en tydlig, bra och realistisk budget som vi följer. Från Strategin Mål 5.3: Internationellt Vårt arbete präglas av solidaritet och långsiktiga samarbeten. RFSL Ungdom ska: Ge medlemmar och distrikt möjlighet till att arbeta med, samt få ökad kunskap om, internationella frågor. Till exempel genom att vi på nationella arrangemang har ett internationellt inslag. Arbeta med att stärka unga hbtq-personers röster i internationella forum. Till exempel genom att nätverka med hbtq-organisationer internationellt. Delta i solidariska aktiviteter med internationella teman. Till exempel medverka i och stötta Pridefiranden i andra länder. RFSL Ungdom Sidan 72 av 179

73 Utse personer med uppdraget att föra det internationella arbetet framåt. Till exempel genom att utse en eller flera personer som får till uppgift att sprida information om internationella frågor och ta initiativ till nya samarbeten. Att RFSL Ungdom ska engagera sig i och påverka internationella hbtq-organisationer. Till exempel IGLYO, ILGA Europe och ILGA World. Organisationen Kongressen Kongressen är förbundets högsta beslutande organ och den formella möjligheten för medlemmar att påverka verksamheten. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla kongressens arbetsformer så att så många som möjligt kan ta del i den och göra sin röst hörd, samtidigt som kongressen också ska vara en mötesplats och en möjlighet för att få inspiration. Distrikt RFSL Ungdom har distrikt över hela landet som bedriver verksamhet för hbtq-ungdomar lokalt. Distrikten bestämmer själva över vilken verksamhet de ska bedriva, och förbundsstyrelsen och kansliet har som ansvar att stötta distrikten när det behövs. Varje distrikt har en region som upptagningsområde och ska arbeta för att det finns verksamhet i många delar av regionen. Aktivistgrupper En aktivistgrupp är en del av ett distrikt. I aktivistgruppen kan personer samlas för att göra verksamhet. Det kan ske både i styrelseform och i lösare former. Engagemanget ska inte stoppas upp av administration och andra krav. Fokus ligger på verksamheten som gruppen själv tycker är rolig att arrangera. Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen väljs på kongressen och har ansvaret för förbundet mellan kongresserna, och ska planera verksamheten, ta ansvar för ekonomin och utföra kongressbeslut. Förbundsstyrelsen kan välja att arvodera personer ur styrelsen, och det sker enligt riktlinjer beslutade av styrelsen. Kansliet Vi har ett kansli bestående av projektledare och utbildare. Ansvarig för kansliet är verksamhetschefen, som anställer personalen och ansvarar för arbetsmiljön. Verksamhetschefen anställs av förbundsstyrelsen. På kansliet arbetar även arvoderade förtroendevalda. Organisationer vi är medlemmar i RFSL Ungdom är sedan länge medlemmar i LSU Sveriges ungdomsorganisationer, föreningen Stockholm Pride, IGLYO International LGBTQ Youth and Student Organisation och ILGA- Europe The European branch of the International Lesbian and Gay Association. Vi är sedan 2010 medlemmar i Transgender Europe en europeisk paraplyorganisation för transpersoner och -organisationer. RFSL Ungdom <3 RFSL RFSL Ungdom Sidan 73 av 179

74 Sedan början av 2011 har vi ett samarbetsavtal med vårt moderförbund RFSL. Samarbetet organisationerna emellan kommer stärkas på alla områden under kommande år, och fokus kommer vara att driva gemensamma kampanjer för att påverka beslutsfattare och allmänhet. Samarbetsavtalet tydliggör också vad distrikten ska förvänta sig av RFSL:s avdelningar. Revisorerna RFSL Ungdom har auktoriserade och förtroendevalda revisorer som väljs på kongressen. De förtroendevalda revisorerna granskar främst protokoll, att förbundsstyrelsen gör det kongressen gett den i uppdrag samt att diskutera förbundets generella utveckling. De auktoriserade revisorerna granskar främst projektredovisningar, ekonomiska rutiner och årsbokslut. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta P 1.1 Att anta verksamhetsplanen för RFSL Ungdom Sidan 74 av 179

75 P2: Medlemsadministration och medlemsavgift Varje år ska kongressen fastställa medlemsavgiften för kommande år, i år ska vi även ta ställning till hur vi vill göra med vår medlemsadministration. Medlemsavgift Enligt stadgan ska kongressen varje år fastställa medlemsavgiften för kommande år. Medlemsavgiften är dels en viktig inkomstkälla för många av våra distrikt, men också för att många kommuner i landet kräver en minimiavgift för att en förening skall kunna ansöka om kommunala bidrag. En del kommuner kräver högre medlemsavgift än andra. Under en längre tid har avgiften för medlemskap varit 100 kr, varav 50 kr gått till det distrikt en är medlem i. Vårt förslag är att medlemsavgiften för 2014 förblir densamma. Medlemsadministration Fram till för några år sedan skötte vi vår medlemsadministration själva vilket var ganska omständligt samt kostade mycket tid och pengar. Numera sköts all vår medlemsadministration av RFSL, helt kostnadsfritt som en del av vårt samverkansavtal. Idag gäller våra medlemskap från datum till datum. Det vill säga att om en blir medlem i mars 2013 gäller medlemskapet till mars Om vi istället skulle byta till att ha medlemskap som baseras på kalenderår betyder det att oavsett när en blir medlem under 2013 så gäller medlemskapet till 31 december Med medlemskap baserat på kalenderår skulle det bli enklare för oss att läsa av medlemsantalet. Det är inte väldigt svårt idag men med det nya systemet skulle risken för buggar och felregistreringar minskas. Det skulle bli lättare att läsa av aktuellt antal medlemmar, vilket i sin tur gör det lättare att få en uppfattning om vilka insatser som krävs i medlemsvärvningen. Vi får då en god översikt redan i början av året om hur många som förnyar sitt medlemskap och därmed hur många medlemmar vi måste värva under året. Det skulle också bli mycket lättare att se exakt vilka effekter våra värvningskampanjer ger, då medlemsantalet endast kan öka under året, inte minska. Eftersom våra medlemskap idag löper från datum till datum betyder det att även om vi skulle vara bidragsgrundande medlemmar (6-26 år) i november, så kan vi mycket väl vara under på nyårsafton. Vi måste därför se exakt när våra medlemmars medlemskap går ut och försöka gissa hur många av dem som förnyar innan nyårsafton för att idag kunna förutspå om vi passerar gränsen på bidragsgrundande medlemmar eller inte. Detta är viktigt att veta då vi inte får hamna under den kritiska nivån på bidragsgrundande medlemmar (6-26 år) eftersom vi då skulle mista vårt viktiga statsbidrag. Statsbidraget är på cirka en miljon kronor och finansierar bland annat medlemsträff, kongress, påverkansarbete, distriktsbesök och förbundsstyrelsens omkostnader. RFSL Ungdom Sidan 75 av 179

76 En annan fördel med att byta till ett system baserat på kalenderår är att RFSL på sin kongress valde att övergå till just detta system. Den omställningen började gälla omgående. Detta innebär att i dagsläget blir en medlem i RFSL Ungdom enligt principen datum till datum och i RFSL enligt principen kalenderår. En omställning skulle innebära att vi synkar vårt system med RFSL vilket gör hanteringen enklare både för RFSL och för oss. Med omställningen skulle medlemsavgiftshanteringen innebära en minskad administrativ belastning både ekonomiskt och tidsmässigt för RFSL som är en av våra viktigaste samarbetspartners. En nackdel med systemet kan vara den ekonomiska situationen hos våra potentiella medlemmar. Många kan ha dåligt med pengar i början av året efter jul, lågt studiemedel etc. Medlemssystemet skickar dock automatiskt ut en påminnelse via post att ens medlemskap håller på att gå ut redan två månader innan. Så en kan alltså automatiskt förnya sitt medlemskap i november. Systemet påminner igen en månad innan ens medlemskap går ut och sedan när ens medlemskap gått ut, om en inte förnyat medlemsavgiften. Det går att förlänga sitt medlemskap när som helst, tiden läggs på den gamla giltighetstiden. D.v.s. med dagens system kan du när som helst lägga till ytterligare 12 månader efter att ditt medlemskap tar slut genom att betala en ny medlemsavgift innan ditt medlemskap gått ut. Med det föreslagna systemet skulle det innebära att om du redan är medlem för hela 2014 och betalar en ny medlemsavgift när som helst under 2014 förlänger du alltså ditt medlemskap till hela En annan nackdel med omställningen är t.ex. att medlemskapet ger kortare medlemskapstid för samma summa senare på året. Det skulle kunna skapa svårigheter i värvningen då vi inte har några självklara arenor att värva medlemmar på i början av året. De arenor vi träffar mycket folk på är ofta på sommaren och då har halva medlemskapsåret redan gått. Det eventuella problemet med värvning kan lösas genom kampanjer som gör det möjligt att lösa medlemskap för slutet av året som även gäller nästkommande år. Det skulle alltså innebära att om en till exempel blir medlem i december 2013 skulle en betala för medlemskapet för hela 2014 och få de sista dagarna av 2013 på köpet. Eller möjlighet att lösa ett medlemskap på sommaren som gäller för resten av nuvarande år och hela nästkommande år, och då betala 1,5 medlemsavgift. RFSL har haft liknande kampanjer det gångna året, vilket har gett ett gott resultat. Och vi tror att det även kan fungera bra hos oss. För distrikten skulle det också innebära en ökad insyn i sina lokala medlemssiffor eftersom även dessa bara kan öka, inte gå upp och ner under året som de gör nu. Själva sökningen i systemet blir också lättare då en inte behöver fylla i lika många uppgifter för att få fram korrekta medlemssiffror i och med det nya systemet. Oavsett hur vi beslutar att göra med våra medlemskap så måste RFSL tillhandahålla medlemsadministrationen kostnadsfritt för oss till och med Men det kan bli svårt för dem om vi väljer att inte ändra system till ett som är likadant som deras. De kan till exempel då välja att ta betalt för medlemsadministrationen kommande år, vilket skulle kosta oss en hel del pengar. RFSL Ungdom Sidan 76 av 179

77 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta P 2.1 P 2.2 distrikt medlemmen tillhör, Att fastställa medlemsavgiften för 2014 till 100 kr, Att förbundet ska betala ut 50 kr per medlem till det P 2.3 Att denna summa utbetalas i klump under början av 2015, baserat på antal medlemmar i distriktet , P 2.4 Att ändra så att medlemskap är baserat på kalenderår och därmed löper ut vid årsskiftet istället för datum till datum, P 2.5 Att f i paragraf 3 i förbundsstadgan lägga till ett nytt moment 3 som lyder: Medlemskap är baserat på kalenderår, P 2.6 moment 3 och 4 i paragraf 3, Att konsekvensändra numreringen på nuvarande P 2.7 Att ge förbundsstyrelsen mandat att genomföra kampanjer som påverkar medlemskapets giltighetstid och pris, samt P 2.8 Att anse följande ändringar omedelbart gällande, dock påverkar det inte de medlemmar som tecknat ett medlemskap enligt den tidigare giltighetstiden för medlemskap. RFSL Ungdom Sidan 77 av 179

78 P3: Revidering av principprogrammet Principprogrammet antogs på förbundets sjätte ordinarie kongress i Stockholm, mars Principprogrammet är RFSL Ungdoms dokument över vilka principiella och ideologiska åsikter som förbundet har. Under 2012 års kongress gjordes en del ändringar i principprogrammet, till exempel lyftes cisnormen fram och stycket kring kön och transvård utvecklades. Då RFSL Ungdom är ett framåtsträvande förbund i konstant utveckling känner vi att det var dags att till årets kongress presentera ett förslag till principprogram som arbetats om från grunden och blivit ännu mer heltäckande. Inom en del avsnitt har det handlat om att göra språkliga förenklingar och göra kortare utvecklingar av våra åsikter, medan vissa andra områden har omarbetats från grunden. Några av våra grundprinciper, som till exempel texten om självdefinition har utvecklats och tydliggjorts. En del större områden där vi önskar förtydliga eller ta nya ställningstaganden är till exempel hiv, asyl och transvård. Vi har försökt att använda ett tillgängligt språkbruk och göra dokumentet tydligt. Språket är kortfattat och fokuserat kring våra åsikter, snarare än på bakgrunden till problematiken eller längre resonemang. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta P 3.1 Att anta det föreslagna principprogrammet. RFSL Ungdom Sidan 78 av 179

79 För att förstå hur principprogrammet relaterar till våra andra dokument kan du här nedan se en skiss: RFSL Ungdom Sidan 79 av 179

80 Föreslaget principprogram 1. Heteronormativitet I vårt samhälle finns en uppsättning oskrivna regler om kön, kärlek och sexualitet som tillsammans kan beskrivas som heteronormativitet. Det är normer som säger att människor föds antingen som kvinnor eller män och att de utifrån kroppens utseende ska tilldelas ett juridiskt kön. Utifrån normen förväntas också att personens sätt att uttrycka sig och identifiera sig under resten av livet ska stämma överens med deras juridiska kön. Personer som följer dessa normer kring kön benämns som cispersoner. Människor förväntas enligt normerna också vara heterosexuella och leva i fruktsam tvåsamhet med varandra. Heteronormativitet påverkar alla, oavsett kön och sexuell identitet. Den är en av samhällets starkaste normer och innebär att alla människor begränsas och hindras att utforska och upptäcka olika sidor av sig själva. Heteronormen skapar inte bara nackdelar till de som bryter mot dem, utan även fördelar till de som verkar passa in i eller passera enligt dem. Heteronormativa idéer knyts ofta in i människors identitet. Det innebär att många kan uppleva brott mot normen som ett hot mot den egna identiteten. Det kan skapa en fobisk rädsla som kan leda till hot, våld och trakasserier. Homo-, bi- och transfobi är främst ett uttryck för maktrelationer men kan även bero på okunskap. Heteronormativitet ligger till grund för det våld och självhat som drabbar ungdomar som med sina kroppar, lust och sina identiteter bryter mot normer. RFSL Ungdom menar att eftersom heteronormen begränsar och osynliggör många så måste den ifrågasättas och uppmärksammas på alla samhällets plan så att fler tillåts leva och vara som de är utan samhällets begränsningar. 2. Självdefinition Det är en självklar rättighet att få definiera sig själv. Oavsett om det gäller könsidentitet, sexuell identitet eller pronomen är det alltid upp till individen hur den vill definiera sig själv. Det är en lika viktig rättighet att inte behöva definiera sig. Det går aldrig att på förhand utgå ifrån att en person föredrar ett visst pronomen eller har en viss identitet. En persons identitet ska alltid respekteras såväl i vardagliga samtal som i kontakt med alla samhällsfunktioner. 2.1 Du bestämmer Rätten att få välja sitt eget förnamn ska gälla alla oavsett ålder. Vilka namn du får välja mellan ska inte avgöras av ditt juridiska kön. Var och en ska ha möjligheten att välja sitt eget pronomen, samt rätten att inte behöva välja. Exempel på vanliga pronomen som många använder för att benämna sig själv är hon, hen, han RFSL Ungdom Sidan 80 av 179

81 och den. RFSL Ungdom ser det som positivt att hen så ofta som möjligt används för att prata om någon när en inte vet vilket pronomen personen föredrar, eftersom det är ett könsneutralt pronomen. När någon uttryckt vilket pronomen den föredrar ska det alltid användas för att benämna personen. Det är viktigt att aldrig förutsätta att en viss person föredrar ett visst pronomen. 3. Kön RFSL Ungdom ifrågasätter det sätt hetero- och cisnormen delar in oss i två kön; kvinna och man, och att dessa kvinnor och män förväntas vara feminina respektive maskulina. Det är ett så kallat binärt könssystem. Vi vet att det finns fler än två kön och att människor väljer att definiera sig på många olika sätt. Könsidentiteten är det som avgör en persons kön. I RFSL Ungdoms queera syn på kön blir det också viktigt att se hur normer är med och skapar kön. Eftersom alla inte passar in i cisnormen och eftersom vi strävar efter att individens kontakt med samhället inte ska påverkas av dennes kön, vill vi i ett längre perspektiv avskaffa de juridiska könen. 3.1 Juridiskt kön Alla människor har rätt till sin egen kropp, sina känslor och sin identitet och har därför själva rätten att definiera eller inte definiera sitt kön. Det är individen själv som bestämmer sitt kön, inte människorna runtomkring. RFSL Ungdom kräver att alla själva ska kunna bestämma sitt juridiska kön och juridiskt kön ska vara helt frånkopplat från kroppen. Alla ska få byta juridiskt kön. Yttre omständigheter, som till exempel ålder och medborgarskap ska inte påverka. Processen ska vara lätt att genomföra och handläggningen ska ske skyndsamt. 3.2 Könade privilegier Cispersoner privilegieras på så sätt att de ofta har mer makt, trygghet och är mer synliga i samhället. Män och maskulinitet ges generellt mer makt och privilegier i samhället än kvinnor och femininitet. Det tar sig bland annat uttryck genom att de som passerar som män generellt kontrollerar en majoritet av alla resurser, har högre lön, mer inflytande i samhället och i privata relationer, samt ofta får mer utrymme att göra sig hörda. Det betyder inte att enskilda personer alltid tar del av eller upplever dessa fördelar. Även hbtq-rörelsen har, precis som resten av samhället, präglats av dessa förhållanden. Till exempel har homo- och bisexuella cismän i större utsträckning haft tillträde till maktpositioner och inflytande än homo- och bisexuella ciskvinnor och transpersoner. Genom att vissa grupper privilegieras skapas ett ojämlikt och odemokratiskt samhälle. RFSL Ungdom är en queerfeministisk organisation som verkar för att grupper inte ska bli mer privilegier på grund av att de är cispersoner, maskulina eller uppfattas som män, såväl inom den egna föreningen som i resten av samhället. RFSL Ungdom Sidan 81 av 179

82 4. Sex och sexualitet Alla människor ska ha rätten att bestämma över sin egen njutning, lust och kropp utan att behöva begränsas av hämmande normer. Heteronormen och andra normer försämrar många individers sexuella hälsa på grund av att personer som bryter mot dessa normer får sämre tillgång till relevant kunskap, i lägre utsträckning blir synliggjorda, får sämre socialt och professionellt bemötande än vad personer som följer heteronormen får. Det anser RFSL Ungdom är ytterst problematiskt, då alla människor ska ha samma rätt och möjlighet till sexuell hälsa oavsett sexuell identitet, sexuell praktik, kropp könsidentitet och könsuttryck. Vare sig lagstiftning eller normer ska begränsa den sexualitet eller sexuella praktik som bygger på njutning, ömsesidighet och fritt samtycke från alla inblandade. RFSL Ungdom tar dock avstånd från sexualiserande handlingar där självbestämmande begränsas och samtycke påverkas av olika former av maktobalans och beroendeförhållanden. RFSL Ungdom tar tydligt avstånd från vuxnas sexualiserade handlingar mot personer under 15 år. RFSL Ungdom har ett sexpositivt förhållningssätt vilket betyder att vi utgår från att det sex som känns bra för alla inblandade är bra sex. Det gäller oavsett vilken typ av sex en har, eller hur mycket eller lite sex en har, så länge det är ömsesidigt och ingens sexuella frihet inskränks. Alla individer ska ges likvärdiga möjligheter till sexuell hälsa oberoende av om en följer eller bryter mot heteronormen och andra begränsande normer. I praktiken privilegieras det ofta om ens egen kropp, kärlek, attraktion och sexuella praktik följer exempelvis hetero-, cis-, tvåsamhets- och kärleksnormer eller andra normer kring sex, än om en bryter mot dessa. Effekten blir att personer får olika tillgång och möjlighet till ett bra sexliv och sexuell hälsa utifrån vilken identitet, sexualitet och sexuell praktik de har. RFSL Ungdom menar att ojämlikhet måste motverkas så att alla individers lika rättigheter säkerställs. 4.1 Normer kring sex Samhällets normer påverkar möjligheten för god sexuell hälsa, och i förlängningen hälsan över lag. Normativt bemötande och förhållningssätt i skolan, i familjen, på fritiden och bland kompisar kan alla innebära att den sexuella hälsan minskar. Rätten att bli kär i vem en vill, definiera sig hur en vill, ha sex som en vill eller låta bli att ha sex om en inte vill ser RFSL Ungdom som centrala för att alla individer ska ha samma tillgång till hälsa, njutning och rättigheter. Idag ser det dessvärre inte ut så. Enligt RFSL Ungdom finns det inte en enhetlig lösning för att förändra det missförhållandet, utan arbetet måste göras på alla nivåer: i lagstiftning, i uttolkningen av lagar, i riktlinjer, i utbildningar och undervisningen och i samspelet mellan individer. Individers lika värde och rättigheter på ett sexuellt plan ska alltid respekteras. Ett bra sexliv är ingen rättighet men de orimliga hinder, så som normativ syn på kropp, sex och kärlek, som sätts upp i bland annat lagtext och informationsmaterial om sexuell hälsa ska undanröjas. 4.2 Insatser för sexuell hälsa RFSL Ungdom Sidan 82 av 179

83 RFSL Ungdom ser att brist på kunskap leder till minskad möjlighet att ömsesidigt njuta av sin och andras kroppar utifrån gemensamma och/eller kompletterande preferenser. Det medför brist på kunskap och möjlighet att praktisera säkrare sex. Det kan även försämra möjligheten till testning och rådgivning. Den information som ges inom ramen för insatser för sexuell hälsa utgår ofta från en normativ syn på sex och riskerar därför att vara mindre relevant för- samt osynliggör personer som inte följer dessa normer. Samhällsinsatser för sexuell hälsa som exempelvis ungdomsmottagningar, skolhälsovård eller gynekologiska mottagningar ska vara lika tillgängliga för hbtq-ungdomar som för ungdomar som följer heteronormen. RFSL Ungdom kräver att alla individer ska ha samma rätt till ett likvärdigt bemötande och relevant kompetens oavsett var i landet en bor och oavsett vilken sexuell identitet, sexuell praktik, könsidentitet eller vilket könsuttryck en har. Det innebär dels att det ska finnas mottagningar att vända sig till över hela landet samt att personalen har kompetens att bemöta och ge korrekt vård och information till alla ungdomar oavsett om normen följs eller ej. Att unga hbtq-personer får sämre tillgång till vård, testning för hiv/sti, behandling och rådgivning är inte acceptabelt. 5. Samverkan mellan normer Heteronormativitet samverkar med andra starka normer, såsom normer som rör funktionalitet, hudfärg, livsåskådning och klass. Dessa påverkar människors position i livets alla arenor till exempel i skolan, arbetslivet, familjen, hos kompisarna och inom föreningslivet. RFSL Ungdom utgår från ett queerfeministiskt maktperspektiv. Det innebär att vi ser, aktivt synliggör och ifrågasätter de maktstrukturer kring kön och sexualitet som samhället genomsyras av det som brukar kallas könsmaktsordningen. En queer förståelse av feminism betyder dels att vi ser att idéer om kön och sexualitet är tätt sammanvävda och påverkar varandra och dels att vi ifrågasätter att de är naturliga. Vi ifrågasätter också den indelning i motsatspar, som homo/hetero och kvinna/man, som heteronormativiteten skapar. 5.1 Rasism Sverige är starkt präglat av en rasistisk historia och rasistiska maktstrukturer existerar fortfarande i samhället. Rasism bygger på ett tankesätt som menar att människor kan delas in i olika grupper, vilka tillskrivs olika egenskaper och olika värde. Rasism uttrycks både i handlingar och i språket, i såväl officiella sammanhang som i vardagen. Förr användes vanligtvis ordet "ras" för att dela upp människor i grupper, på ett sätt som påminner om hur orden "kultur" och etnicitet" används idag. Rasism i språket är ofta väl dolt och används ofta för att rättfärdiga negativ särbehandling och sprida vidare rasistiska föreställningar. Rasism påverkar alla i samhället. Det är förtryckande och leder till utanförskap och diskriminering för de som drabbas av den, och skapar privilegier för de som gynnas av dess mekanismer. Rasism i samhället samverkar också med andra normativa strukturer som könsmaktsordningen och heteronormativitet, vilket innebär dubbla förtryck för de som drabbas av dem. RFSL Ungdom Sidan 83 av 179

84 RFSL Ungdom är ett anti-rasistiskt förbund, vilket innebär att vi arbetar för att medvetandegöra vithetsnormen inom organisationen samt synliggör densamma utanför organisationen. Vi menar att rasism inte är förenligt med ett demokratiskt samhälle och att det aktivt ska motverkas på alla plan. Människors chanser och möjligheter i livet ska inte bestämmas av deras hudfärg, födelseland, hårfärg, namn, religion, etnicitet eller liknande. 5.2 Tillgänglighet Trots att vi förenas genom att vi bryter mot normer kring kön och/eller sexualitet finns det andra normer som kan sätta upp hinder och begränsningar utifrån till exempel psykiska, sociala eller fysiska förutsättningar. Därför arbetar vi med att öka tillgängligheten både innanför och utanför förbundets egen verksamhet. Det kan till exempel göras genom att erbjuda möjlighet till egen tid under sociala arrangemang istället för att utgå ifrån att alla som kommer till ett socialt arrangemang vill vara sociala hela tiden. RFSL Ungdom anser att det arbetet är en viktig del av en fungerande demokrati, med principer som alla människors lika värde, lika rätt och möjlighet att göra sin röst hörd. Utan tillgänglighet förlorar demokratin både sin styrka och sin legitimitet. RFSL Ungdom anser att otillgängliga miljöer och verksamheter är diskriminering, och att diskrimineringslagstiftningen därför bör inkludera tillgänglighetsfrågor. 6. Normkritisk hbtq-kompetens I arbetet för ett samhälle som behandlar alla lika, är hbtq-kompetens ett grundläggande krav. Hbtq-kompetens ska genomsyra alla delar av samhället, däribland skolor och vårdinrättningar oavsett om de bedrivs i privat eller offentlig regi. Personal, utbildningar och institutioner inom hela vård- och omsorgssektorn samt skolväsendet behöver göras hbtq-kompetenta. Det betyder att yrkesgrupper som arbetar nära människor i olika åldrar (såsom sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, terapeuter, läkare, tandläkare, sjuksköterskor, lärare, kuratorer och pedagoger för att nämna några) har den kunskap som krävs för att bemöta alla människor likvärdigt och schysst. Därför ska hbtq-frågor, normkritiska perspektiv och en medvetenhet om makt och privilegier gällande t.ex. kön och sexualitet integreras i all utbildning och fortbildning. RFSL Ungdom kräver att samtliga högskolor och universitet som utbildar personal inom vårdoch omsorgssektorn samt skolväsendet har tydliga formuleringar i kursplaner och kursmål som säkerställer att ny- och vidareutbildad personal besitter den kunskapen. Verksamheten ska vara inkluderande och fri från hetero- och cisnormativitet. Särskilt höga krav bör ställas på utbildningsväsendet, där förtryckande normer annars riskerar att spridas via nyutbildad personal till elever. 7. Hbtq-ungdomars hälsa RFSL Ungdom Sidan 84 av 179

85 Hbtq-ungdomar har generellt sett lägre psykisk hälsa än andra ungdomar. Oro, depression och självmordstankar är tyvärr vanligt. Den psykiska ohälsan beror många gånger på det heteronormativa klimat som ofta råder i skolan, under fritidsaktiviteter, i hemmet och i det övriga samhället. Att ungdomars förutsättningar för en god hälsa skiljer sig så kraftigt beroende på sexuell identitet och könsidentitet är inte acceptabelt. Skolan har, i och med sitt likabehandlingsarbete och sin elevhälsovård, ett extra stort ansvar för hbtq-ungdomars hälsa. 7.1 Specifika mötesplatser Många hbtq-ungdomar vittnar om att när de fick träffa andra hbtq-ungdomar så vände deras liv och började kännas lättare. Forskning visar också att specifika mötesplatser för hbtq-ungdomar där en kan träffa andra, är det som förbättrar individens och gruppens psykiska hälsa. RFSL Ungdom kräver att hbtq-ungdomar ges tillgång till specifika mötesplatser oavsett var i landet de bor. Beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå har ett stort ansvar för att ge alla hbtqungdomar möjlighet till en god hälsa. 7.2 Fritid Alla ska ha rätt till en meningsfull fritid. Många hbtq-ungdomar känner ett utanförskap och heteronormativitet inom såväl idrott som kreativa fritidsaktiviteter skapar ofta ett klimat som exkluderar många från viktiga sociala rum och stimulerande aktiviteter. Idrottsrörelsen måste välkomna hbtq-ungdomar i sin verksamhet, för att det ska ske måste uppdelningen i dam- och herridrott utmanas kraftigt och sociala normer som exkluderar hbtq-personer från idrottsrörelsen, måste förändras. Alla arrangörer som anordnar någon typ av fritidsverksamhet måste se till att hbtq-ungdomar ges verklig möjlighet att delta i och inkluderas av verksamheten. 8. Ett utvecklande utbildningsväsende Majoriteten av Sveriges ungdomar tillbringar en stor del av sitt liv inom skolväsendet. Förskola, grundskola, gymnasium i såväl kommunal som privat regi - alla är de platser där demokratiska grundprinciper ska läras ut, och där en trygg miljö måste erbjudas. Hur elever bemöts och behandlas i skolan är viktigt både för deras identitet, studieresultat och för deras välmående. 8.1 Undervisningsmaterial Det undervisningsmaterial som används på svenska skolor är i många fall undermåligt. Det är fortfarande i hög grad heteronormativt och kränkande och bryter därmed mot riktlinjer uppsatta för undervisningen såväl som lagar mot diskriminering. Det är också vanligt att kvalitetskraven varierar mellan olika skolor. Skolors undervisningsmaterial ska vara inkluderande och får aldrig nedvärdera eller kränka samhällsgrupper eller elever. RFSL Ungdom Sidan 85 av 179

86 8.2 Utbildningsmiljö En heteronormativ utbildningsmiljö försämrar kvaliteten för alla elever och studenter. Alla har rätten att kunna tillgodogöra sig undervisningen, men en heteronormativ syn förnekar elever och studenter den rätten. För att alla ska kunna delta aktivt i undervisningen och fullfölja sin utbildning krävs en arbetsmiljö som är trygg för alla. Stora klasser och en skolsituation med få vuxna med hbtq-kompetens bidrar till en miljö där trygghet inte kan säkras. Det måste förändras för att säkra elevernas välmående och möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. I skolan utsätts många hbtq-ungdomar för kränkningar. Skolan får aldrig riskera att vara en brottsplats dit hbtq-ungdomar tvingas återvända dagligen. Skolledning och personal måste ta mobbing, kränkningar och brott som sker i skolan på allvar. Alla elever ska kunna få sin identitet inkluderad i skolans undervisning, oavsett om det bryter eller följer normen. 8.3 Likabehandlingsarbete För att alla ska kunna delta aktivt i undervisning och fullfölja sin utbildning krävs också en arbetsmiljö som är trygg för alla. Skola och högskola har ett juridiskt ansvar att driva ett aktivt och kontinuerligt arbete mot diskriminering och för likabehandling. Ett ansvar som ofta missköts genom att inget eller otillräckligt arbete görs. Rektorer och annan personal är ofta inte medvetna om sitt ansvar, handlingsplaner upprättas inte på det sätt de borde, om de upprättas alls. Slutligen saknas ofta såväl dokumentation som årlig utvärdering. Det innebär att många driver sin verksamhet på ett sätt som bryter mot lagen, samt försätter studenter och elever i en utsatt position. Den utsattheten kan bland annat leda till att hbtq-ungdomar uteblir från lektioner vilket i förlängningen kan resultera i sämre studieresultat. Ofta är det hbtq-ungdomar som själva får ta konsekvenserna. Att skolan brister i sitt likabehandlingsarbete samt arbetet för att motverka mobbning och kränkningar kan aldrig accepteras. Utbildningsinstansernas arbete måste kontrolleras och följas upp. Lagarna mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolväsendet måste också uppmärksammas på ett tydligt sätt för att öka medvetenheten bland elever om möjligheten att anmäla missförhållanden. Skolinspektionen ska efter ett konstaterat missförhållande vidta nödvändiga åtgärder så att situationen inte riskerar hända igen. Skolinspektionen måste arbeta normkritiskt och ta hbtqungdomars behov av en trygg skola på allvar. 8.4 Korrekta uppgifter Personer som fått ett nytt juridiskt kön och/eller namn måste i efterhand kunna få nya intyg och betyg som stämmer med de nya personuppgifterna. Individer som byter juridiskt kön eller namn under sin utbildning ska få sina nya identitetsuppgifter på tidigare betyg, intyg och andra viktiga persondokument. 8.5 Sexualundervisning Sexualundervisning är till för att alla individer ska ha tillgång till kunskap som behövs för att kunna säkerställa en god sexuell hälsa. I Sverige är sexualundervisningen obligatorisk för alla RFSL Ungdom Sidan 86 av 179

87 högstadie- och gymnasieelever. Den information som ges i sexualundervisning utgår dock ofta från en normativ förståelse av sex och riskerar därför att vara mindre relevant för samt osynliggör personer som inte följer de normerna. Osynliggörande och brist på kunskap medför sämre möjligheter till ett hälsosamt och njutningsfullt sexliv, samt riskerar att ge negativa konsekvenser för den psykiska hälsan genom att signalera att det normativa sex som synliggörs är den enda önskvärda och oproblematiska typen av sex. En sexualundervisning som utgår från en normativ syn på sex återskapar också de normerna och medför att personer och sexuella praktiker som inte följer normerna ytterligare osynliggörs eller stigmatiseras. RFSL Ungdom kräver en omfattande sexualundervisning som vilar på normkritisk grund och som utgår från att de som undervisas har olika kroppar, sexuella identiteter, erfarenheter, könsidentiteter och könsuttryck, samt att alla de ges samma värde och självklarhet i undervisningen. Undervisningen måste vara inkluderande, normkritisk och lustbejakande. Fokus ska ligga på lusten, kommunikation och respekt. Undervisningen ska hjälpa ungdomar att lära känna sin kropp och avdramatisera olika typer av tabun kopplade till lusten. Sexualundervisning är lagstadgat i Sverige sedan Vi anser att det bör vara ett eget skolämne och att lärarstudenter ska kunna specialisera sig på ämnet. De som undervisar i sexualundervisning ska ha en normkritisk utbildning i ämnet så att inte normer och föreställningar om kärlek, sex, kön och identitet präglar undervisningen. Sexualundervisningen ska regleras utifrån kunskapsmål precis som övriga skolämnen. Genom att se till att tydliga mål finns uppsatta kring vad elever ska lära sig kan en också lättare göra uppföljning och utvärdering. 9. Jämlikhet på jobbet Heteronormativitet präglar såväl samhället i stort som våra arbetsplatser. Beroende på hur väl du passerar enligt normen ges du olika privilegier medan sanktioner drabbar de som avviker. Många hbtq-personer är därför rädda för att vara öppna med sin identitet på arbetsplatsen. Vid eventuella tvister är det viktigt att till exempel personalansvariga och fackliga representanter är väl införstådda i frågor om makt och normer på arbetsplatsen. 9.1 Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivare har ett ansvar för att alla behandlas lika på arbetsplatsen, oavsett till exempel etnicitet och funktionalitet. För att säkerställa likabehandlingen krävs ett genomgående och konsekvent förhållningssätt i fråga om trakasserier och annan kränkande behandling, och ett aktivt förebyggande arbete i samråd med de anställda. 9.2 Rekrytering Rekryteringsprocesser måste genomföras på ett rättvist sätt, med fokus på att skapa en arbetsplats där alla behandlas lika. Därför är det viktigt att använda till exempel anonymiserade ansökningshandlingar, att dokumentera samtliga delar av processen och att flera personer är delaktiga i den. RFSL Ungdom Sidan 87 av 179

88 10. Samlevnad Relationer präglas ofta av normer. Vissa sätt att leva tillsammans eller en viss sexuell partner framställs som bättre medan andra relationer eller sätt att leva nedvärderas eller osynliggörs. Tvåsamhetsnormen är en central del av heteronormen, likaså kravet att relationen ska vara sexuell och baseras på kärlek. Vi anser istället att det som är viktigt i relationer är ömsesidighet och respekt hos de inblandade. Så länge alla inblandade mår bra av relationen ska människor ha frihet och självbestämmande att forma sina relationer som de själva önskar. Människor väljer att leva tillsammans på många olika sätt, men på grund av begränsande normer och en normativ syn på familjebildning ges inte alla samma rättigheter. Personer ska kunna välja att leva tillsammans, oavsett kön och antal, och ges samma rättigheter som ett äktenskap idag innebär. Det ska inte förutsättas eller krävas att personerna har en inbördes sexuell eller emotionell attraktion. Det bör avspeglas i juridiken och därför vill vi i RFSL Ungdom se en könsoch antalsneutral samlevnadsbalk Föräldraskap Normer om föräldraskap är starkt kopplade till biologi och heteronormativitet. Vi anser att biologisk och genetisk koppling till barnet inte ska vara avgörande för juridiskt föräldraskap och/eller vårdnad. Att vara förälder bör inte vara kopplat till heteronormen utan en ska kunna få barn med en eller flera andra personer utan att ha en kärleksrelation eller sexuell relation till den eller de andra föräldrarna. En ska även ha möjlighet att få barn utan en partner. Vi anser att barn ska kunna ha fler än två vårdnadshavare, då verkligheten utanför juridiken, ser ut så redan idag. Många barn växer upp med fler än två vuxna som har ansvar för barnet. Därför vill vi att barn ska ha juridisk rätt till alla sina föräldrar, något som bland annat innebär en ökad trygghet för barnet. RFSL Ungdom anser att det är av stor vikt att genetiken samt vem som födde barnet inte ses som ensamt avgörande när det kommer till vilken juridisk relation personen får till barnet. Vi ser att barnets bästa bättre kan tillgodoses om vi har könsneutralt och antalsneutralt föräldraskap i lagtext. Det betyder också att alla personer som blir förälder till ett barn kommer behandlas lika. RFSL Ungdoms grundsyn är att människors möjlighet att få barn inte ska begränsas av normativ lagstiftning. Därför ska ingen på grund av juridiska bestämmelser berövas de fysiska, biologiska, och medicinska möjligheter som de har att få barn, så länge de inte skadar någon annan. Vi strävar efter ett samhälle där människors möjligheter att skaffa barn inte begränsas av normer kopplade till kön, kropp eller relationsform. Människors förmåga till att vara en bra förälder avgörs inte av kön, sexualitet eller relationsform Insemination och embryodonation Vilka som får ta emot donerade könsceller ska inte avgöras av normer kring kön, sexuell läggning eller relationsstatus. Det ska inte heller vara avgörande var i landet en bor. Svensk sjukvård och RFSL Ungdom Sidan 88 av 179

89 lagstiftning försvårar i nuläget inseminationer för personer vars samlevnad bryter mot normerna, till exempel missgynnas ibland par där båda personerna har ägg och/eller är juridiska kvinnor vid inseminationer. En normativ syn på samlevnad och dess betydelse för föräldraskap kan inte tillåtas styra möjligheten till insemination. RFSL Ungdom vill att den som ska bära ett barn ska kunna få två könsceller donerad till sig, så kallad embryodonation. Det skulle till exempel möjliggöra för en person som har ägg att donera dem till en partner som har för avsikt att bära deras gemensamma barn Adoption Trots att det enligt lag är tillåtet för samkönade par att adoptera barn är det få länder som tillåter att barn adopteras till samkönade par. Det problemet bottnar i en heteronormativ syn på familjebildning. Svenska adoptionsbyråer ska arbeta för att finna möjligheter för samkönade par att adoptera Surrogatmödraskap Normer om föräldraskap ska inte hindra människor från att få barn. De medicinska metoder som finns bör därför inte endast vara tillgänglig för normföljande familjebildning. Inte heller möjligheter för det juridiska föräldraskapet ska inskränkas. Personers längtan efter barn får dock aldrig leda till utnyttjande eller skada av andra. Frågan om surrogatmödraskap är därför komplex. RFSL Ungdom ser fram emot att noggrant följa utvecklingen i frågan Ungas rätt till självbestämmande Alla ungdomar ska ha möjlighet att uttrycka, skapa och omskapa sig själva och inte begränsas av förtryckande normer och sanktioner. Barn och ungdomar ska därför ha rätt att uttrycka sin personlighet, könsidentitet och sexualitet oavsett föräldrars och vårdnadshavares gillande eller ogillande. Föräldrar ska heller aldrig kontrollera barnen på ett sådant sätt att barnen riskerar att ta skada psykiskt och/eller fysiskt. Om vårdnadshavarna inte tar barnets behov och/eller vilja i beaktan kan det krävas att samhället, genom till exempel socialtjänsten, agerar och arbetar aktivt för att säkerställa enskilda unga hbtq-personers trygghet och möjligheter att leva sitt liv så som de själva önskar. RFSL Ungdom menar att Barnkonventionen behöver bli svensk lag. Barnkonventionen räknar upp rättigheter som varje barn ska ges. Det är viktigt att dessa rättigheter tas på allvar och får en reell verkan i såväl vardagslivet som vid myndighetsutövning. 11. Vård och hälsa Hbtq-personer ska ha rätt till likvärdig vård och rätt till ett bra bemötande inom vården, på samma villkor som heterosexuella cispersoner. Rapporter visar att det inte är så. Hbtq-personer, särskilt unga hbtq-personer, har i större utsträckning än övriga delar av befolkningen problem med psykisk eller fysisk ohälsa. Det är därför oerhört viktigt att mer medel tillsätts för att bereda plats för hälsofrämjande verksamhet i forum där ungdomar vistas, till exempel genom fler och RFSL Ungdom Sidan 89 av 179

90 mer tillgängliga ungdomsgårdar. I samma anda kräver RFSL Ungdom att mer resurser avsätts för att säkra att varje skola har en närvarande skolkurator med dokumenterad hbtq-kompetens. För att möta de behov som finns bland hbtq-personer behövs större resurser och bättre bemötande framförallt inom barn- och ungdomspsykiatrin och på ungdomsmottagningar, men även inom andra vårdinstanser. Det krävs också stöd och rådgivning till närstående. Insatser måste göras på alla nivåer Ofrivilliga kirurgiska ingrepp Årligen tvingas barn med intersexuella syndrom genomgå kirurgiska ingrepp och annan typ av behandling för att passa in i tvåkönsnormen. RFSL Ungdom vänder sig starkt emot ingrepp som inte är medicinskt berättigade. Vi vänder oss även starkt emot att barnen saknar medbestämmanderätt. Vi kräver att samtliga ingrepp och behandlingar som inte är direkt avgörande för barnets välmående väntar tills barnet själv kan ta en aktiv del i beslutet Transpersoners vård Rätten till den egna kroppen är okränkbar. Alla transpersoner som är i behov av könskorrigerande vård ska erbjudas det. Alla människor, oavsett könsidentitet, har rätt till ett bra bemötande och en trygg vård. Könsidentitetsutredningar ska ske utan krav på en viss ålder eller fysiska ingrepp. Behovet av vård ska inte bedömas utifrån vilja eller förmåga att anpassa sig efter en specifik könsroll eller könsuttryck. En individuellt anpassad vårdplan med tydligt tidsperspektiv och vad olika moment innebär ska upprättas tillsammans med vårdtagaren utifrån dennes behov och önskemål. Inom ramarna för utredning ska en bedömning göras om den som söker vård också behöver stöd och eller vård för någonting annat än det könskorrigerande. Tillgången till transvård ska inte begränsas utifrån eventuell psykisk ohälsa. Självklart ska helheten beaktas i utredningen och i den fortsatta vården så att individen får en heltäckande vård utifrån vilja och behov. Alla personer, till exempel vissa transsexuella, intergender och queera, som har ett behov av könskorrigerande behandlingar ska vara inkluderade i transvården och utredas utifrån det individuella vårdbehovet. De som vill genomgå behandling som innebär risk för sterilitet ska tillåtas och erbjudas att frysa ned könsceller. Möjligheterna att bli biologisk förälder efter en könskorrigering ska inte inskränkas av normer och förväntningar på kön och föräldraskap. Transvården ska vara tillgänglig och likvärdig över hela landet. Bostadsort ska inte vara avgörande för tillgång till vård eller vårdens kvalité. Vården ska vara respektfull och präglas av delaktighet för patienten, oavsett om personen är myndig eller ej. Kravet på uppehållstillstånd för att få tillgång till könskorrigerande vård utgör ett orimligt hinder och är därför oacceptabelt. Könskorrigerande vård kan vara nödvändigt för att må bra. För många är vården till och med livsavgörande. RFSL Ungdom vill motverka stigmatisering av transpersoner. Vi vill därför avskaffa de specifika psykiatriska diagnoserna inom detta område. Detta avskaffande får dock RFSL Ungdom Sidan 90 av 179

91 aldrig innebära att vården uteblir. Vi vill att vården för transpersoner ska betraktas främst som en del av den medicinska, inte psykiatriska, vården. Det lägger grunden till en mer flexibel och individanpassad vård. 12. Hiv Fokus i hivpolitiken ska vara prevention. Målet är att överföringen av hiv ska minskas. Det kräver att individer ges de bästa förutsättningarna vad gäller kunskap, motivation och faktiska möjligheter att ha sex på ett sätt som minimerar risken för överföring, både för de som lever med hiv och de som inte gör det. Det stigma som idag är kopplat till hiv samt samhällets heteronormativitet medför att många hbtq-ungdomar har sämre möjligheter för att ha sex som minimerar risken för överföring av hiv än vad unga som följer heteronormen har. RFSL Ungdom ställer sig positiva till åtgärder som vi tror minskar risken för överföring av hiv, exempelvis regelbunden frivillig hivtestning och relevant information om säkrare sex. Ingen som vill testa sig för hiv ska kunna nekas det. Det är en självklar del i preventionen att alla som vill ska kunna testa sig för att vara medveten om sin status. Normativa antaganden hos testpersonal som minskar den faktiska möjligheten att testa sig för hbtq-ungdomar är inte acceptabla. För att hivpreventionen ska vara effektiv behöver fokus ligga på prevention direkt riktad till de grupper som löper störst risk att få hiv överfört. Män som har sex med män är en grupp som tydligt behöver prioriteras i hivpreventionen. Även hivpreventiva insatser riktade specifikt till transpersoner ska finnas, eftersom gruppen ofta osynliggörs i preventionsarbetet Lagstiftning RFSL Ungdom vill att smittskyddslagen ska vara utformad så att den har en tydligt preventiv effekt. Vi tror på åtgärder såsom smittspårning, individuell information om säkrare sex och stödinsatser för dem som testat positivt. Vi vill också ha en lag som tydligt uppmuntrar till testning. Vi ser att det i dagsläget finns en rättsosäkerhet för hivpositiva till följd av informationsplikten. Allt ansvar läggs på den hivpositiva, och även om en agerat rätt enligt lagstiftningen så kan det vara svårt att bevisa i en domstol. Det krävs till exempel enligt svensk lag inte att viruset har överförts, eller att den hivpositiva har haft för avsikt att göra det, för att en ska kunna bli dömd. I FN-organet UNAIDS policy gällande kriminalisering av hivpositiva slås det fast att endast den som avsiktligt överfört hivvirus ska kunna dömas för sin handling. RFSL Ungdom står bakom dokumentet och vill att Sverige följer dessa riktlinjer. Varje individ bär ett eget ansvar för att i sina sexuella kontakter förebygga att hiv och andra sjukdomar inte överförs. Ansvaret gäller alla, oavsett hivstatus eller vetskap om sitt övriga hälsotillstånd. Därför är RFSL Ungdom, i likhet med UNAIDS, negativ till den informationsplikt som idag lagstadgar ett mer ensidigt ansvar. Det ska inte finnas något tvång att berätta om sin hivstatus vid sexuella kontakter. Ett lagkrav på att berätta om en positiv hivstatus riskerar också att invagga personer i en falsk trygghet. Individer kan vilseledas att tro att den som inte berättar RFSL Ungdom Sidan 91 av 179

92 om en hivpositiv status därmed är hivnegativ, trots att de flesta gånger som hiv överförs så vet den som bär på viruset inte om det. Det riskerar också att sätta fokus på det som sägs istället för det som faktiskt görs för att minska risken för överföring. Fokus på det som görs riskerar att motarbetar verklig hivprevention. Utöver UNAIDS så möter den svenska lagstiftningen om hiv mycket internationell kritik för att den bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter, och RFSL Ungdom anser att en sådan lagstiftning är fullständigt oacceptabel. Vi vill att fokus ska ligga på att minska risken för överföring, vilket görs genom testning, medicinering och säkrare sex. 13. Droger: alkohol, tobak och narkotika För många unga, och i många hbtq-sammanhang, är alkohol och tobak delar av det sociala livet. Homofobi, transfobi och social press kan dessutom bidra till en hälsovådlig konsumtion och stundtals även fylla en självmedicinerade funktion för unga hbtq-personer. Flera studier visar att hbtq-personer har ett större riskbruk än heterocispersoner. Det finns flera faror med att alkohol och tobak har en så självklar plats i många hbtqsammanhang och på andra platser där unga vistas. Konsumtion av alkohol, tobak och narkotika leder till skador: ibland direkt, ibland efter ett mer långvarigt bruk. Alkohol finns också ofta med i bilden när någon tar till våld och när övergrepp äger rum. För att möta den alkohol-, drog- och tobakskultur som växt fram i många hbtq-sammanhang är det viktigt att det erbjuds fler trygga och nyktra sammanhang för unga hbtq-personer. Framförallt alkoholfria mötesplatser måste erbjudas. RFSL Ungdom är en självklar aktör som skapar alkoholfria mötesplatser för hbtq-ungdomar, men även andra organisationer, arrangörer och kommuner måste ta sitt ansvar. Det är också viktigt att personer som arbetar med missbruksvård och stöd i dessa frågor har hbtq-kompetens. 14. Våld och diskriminering Hbtq-personer utsätts i större utsträckning för våld och hot än övriga befolkningen. Hbtqpersoner utsätts ofta för våld i offentliga miljöer, till exempel på fester, idrottsevenemang eller på stan. Det finns även stora mörkertal när det gäller våld i nära relationer Hatbrott Homo-, bi- och transfoba hatbrott är ett stort problem i Sverige. Rapporter visar att hatbrotten ökat under många år, men trots detta sker väldigt få insatser. Vid särskilda arrangemang finns en ökad polisbevakning som dessvärre sällan räcker till då brott ändå sker. Bristande hbtqkompetens hos polisen leder också till att skyddssystemet i sig är bristfälligt och många gånger står våldsutsatta hbtq-personer utan möjlighet till hjälp eller ett värdigt bemötande. RFSL Ungdom Sidan 92 av 179

93 För att motverka ökningen av hatbrott behövs dels utbildning och säkerställande av hbtqkompetens inom poliskåren såväl som bland åklagare och rättsväsendet i stort. Det behövs också mer resurser för att kunna stoppa och förebygga de brott som sker. Vidare behövs också mer forskning om hatbrott Hets mot folkgrupp Efter att sexuell läggning inkluderades i lagen om hets mot folkgrupp har det vid ett flertal tillfällen uppstått komplicerade fall där yttrandefrihet och religionsfrihet stått i konflikt med lagen, något som RFSL Ungdom anser beror på att lagen är otydlig. Lagen om hets mot folkgrupp behövs som ett komplement till lagar som förbjuder diskriminering, men lagen behöver göras tydligare för att säkerställa alla gruppers skydd. RFSL Ungdom kräver att även könsidentitet skrivs in i straffskärpningsregeln i brottsbalken, så att även transpersoner som grupp skyddas mot hets Kränkande behandling Lagar med syfte att förebygga och motverka diskriminering är centrala i ett samhälle som slår vakt om mänskliga rättigheter. För att de ska fungera behövs en omfattande uppföljning och tydliga konsekvenser om någon gör sig skyldig till diskriminering. Det är viktigt att personer som blir utsatta för olika former av kränkande behandling eller systematiska trakasserier får upprättelse. Det behövs en fortsatt levande debatt om yttrandefrihet och kränkningar inom grupper som arbetar för mänskliga rättigheter. Rättighetsrörelser ska verka för att ge individer möjligheter att nyttja de rättigheter de är berättigade till, ge dem möjlighet till handling och inte göra dem till offer Diskrimineringslagstiftning En väl fungerande diskrimineringslagstiftning är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle där alla ska behandlas likvärdigt. De diskrimineringsgrunder som finns ska vara heltäckande och innefatta såväl personer inom normen, som generellt sett gynnas, och personer som bryter mot normen, som generellt sätt missgynnas. Lagstiftningen ska både fungera som en tydlig markering om allas lika värde och som ett instrument för personer som utsatts för diskriminering att kräva sin rätt. RFSL Ungdom menar att alla sju nuvarande diskrimineringsgrunder ska jämställas så att alla grunderna ges samma vikt i samtliga delar. Oavsett vilken grund en blir diskriminerad på ska en ges samma rättigheter. För att diskrimineringslagstiftningen ska ha verklig effekt krävs det att personer som utsätts för diskriminering ges möjlighet att driva sina ärenden i domstol. Varje enskild måste ges reella möjligheter att få just sitt fall prövat. Detta ska gälla oavsett i vilket sammanhang diskrimineringen ägt rum. När det gäller förebyggande åtgärder ska samtliga diskrimineringsgrunder tas i beaktande och det ska ställas krav på såväl skolväsendet som arbetslivet att förebygga diskriminering inom sitt område. RFSL Ungdom Sidan 93 av 179

94 14.5 Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ofta ett våld som används för att kontrollera, straffa, agera ut hat och frustration eller bekräfta samhörighet. Detta våld kan vara ett uttryck för bland annat destruktiva könsmönster och könsnormer. Ibland har våldet en sexuell karaktär. För hbtq-personer handlar våldet ofta också om, och kompliceras av, hot om outing och/eller ifrågasättande av identitet. Det är ett stort problem att skyddade boenden/härbärgen saknar hbtq-kompetens. Det behövs ett mer hbtq-kompetent omhändertagande av utsatta. Heteronormen är stark i samhället i stort, och i vissa familjer är den så stark att de som avviker från normen straffas av sina nära genom kontroll, sanktioner och våld. Barn står i ett starkt beroendeförhållande gentemot sina föräldrar och det är aldrig acceptabelt att föräldrar eller andra familjemedlemmar brukar våld mot eller kränker barn. Det krävs mer hbtq-specifikt brottsofferstöd samt att alla som är i behov av skydd ska kunna söka det i en trygg miljö, oberoende av könsidentitet eller sexuell läggning. För att bekämpa våldet i nära relationer krävs större kompetens bland landets socialförvaltningar och andra kommunala inrättningar. Problemen måste kännas igen och drabbade måste få ett bra bemötande. Kunskapen måste också ökas inom rättsväsendet för att säkra att dömande instans dömer utifrån en välgrundad förståelse av problemen. Det ska finnas goda rutiner som gör att många utsatta vågar och kan anmäla. Arbetet för att förhindra att förövare återfaller måste också utökas. Vi kräver ökade resurser för förebyggande arbete, informationsspridning och terapeutiskt arbete Heder & hedersrelaterat våld Med heder menar vi den sorts heder som måste försvaras för att en familj eller släkt ska kunna behålla sitt goda rykte. Hedern försvaras framförallt genom att en kontrollerar vad familjens eller släktens olika medlemmar gör. Kort sagt kan det sägas att en persons privatliv, det som är bara ens eget, kontrolleras av andra familjemedlemmar. Det som utmärker hedersrelaterat våld är att många personer i familjen eller släkten är inblandade i att upprätthålla kontrollen och att utföra våldshandlingar. Inom vissa familjer är normerna för hur en förväntas leva och vara så starka att när någon avviker från dem kan det uppfattas som skadligt för familjens heder och yttra sig i kontroll, hot, våld och sanktioner mot den som avviker. Ofta är det svårt för personen som drabbas att komma bort från de som skadar den. För oss är det självklart att alla människor ska ha rätt till sitt privatliv och rätten att leva som en vill. RFSL Ungdom menar att samhällets insatser för att upptäcka hedersvåld är för dåliga. Många av de hbtq-personer som drabbas har ingenstans att vända sig för att få hjälp. Även de hjälpinsatser som genomförs är många gånger bristfälliga. Samhällsinstitutioner ska ha kunskap och resurser för att ge hbtq-personer som är utsatta för hedersrelaterat våld den hjälp de behöver. 15. Asylpolitik RFSL Ungdom Sidan 94 av 179

95 Människor som är förföljda, trakasserade, lever under hot eller på annat sätt behandlas illa och är otrygga i sitt hemland på grund av sexuell identitet, sexuell praktik, könsidentitet, könsuttryck eller vilja att inte definiera sig enligt heteronormen ska ha rätt till asyl. Detta ska vara lagstadgat och lagen måste tillämpas i praktiken. Sverige ska vara en fristad för hbtq-migranter och erbjuda en trygg tillvaro för dem. Den informationen ska också tydligt kommuniceras till personer som kan komma att söka asyl i Sverige. Vid Migrationsverkets bedömning av situationen för hbtq-personer i skilda länder ska de inte bara titta på rådande lagstiftning, utan också se på den faktiska situationen i landet genom att skaffa sig tillgång till aktuell och relevant landinformation. En ansökan om asyl får aldrig avslås med hänvisning till att personen i ursprungslandet kan avstå från, eller dölja, sin sexuella identitet, sexuella praktik, könsidentitet och/eller könsuttryck i syfte att undvika förföljelse. Det är oacceptabelt och innebär en kränkning av grundläggande rättigheter. Det ska heller inte spela någon roll när i asylprocessen personen säger att den är hbtq. Det ska alltid tas på allvar och respekteras. Regler om rätten till asyl för hbtq-personer, såväl i svensk rätt som i internationella konventioner, måste alltid respekteras av samtliga ansvariga myndigheter och domstolar. Den asylsökandes identitet, erfarenheter och rädslor måste tas på allvar. Bevisbördan för den asylsökande får aldrig vara så stor att dennes rättigheter och säkerhet äventyras. RFSL Ungdom anser att det är en självklarhet att alla som befinner sig inom asylprocessen eller är papperslösa ska ha rätt till vård på lika villkor som svenska medborgare och personer som beviljats uppehållstillstånd. All personal som handlägger, tolkar eller beslutar i asylärenden måste ha den hbtq-kompetens som är nödvändig för att garantera asylsökande hbtq-personers rättssäkerhet. Heteronormativitet får aldrig råda vid bedömningen av asylärenden. Av särskild vikt blir detta när myndigheterna prövar ansökningar från personer som vill anhöriginvandra. Hänsyn ska tas till att familjeförhållanden kan vara komplicerade i sådana asylfall. Den asylsökandes handlingar i asylfall som rör sexuell identitet, sexuell praktik, könsidentitet och/eller könsuttryck ska sekretessbeläggas för att skydda känsliga uppgifter om den det gäller önskar det. Även på flyktingförläggningar och andra liknande boenden måste hbtq-personers trygghet och säkerhet kunna garanteras. RFSL Ungdom menar att det är oacceptabelt att personer som i sina sexuella praktiker eller sitt könsuttryck bryter mot rådande samhällsnormer har ett sämre utgångsläge än andra asylsökande. 16. Internationell politik RFSL Ungdoms internationella arbete präglas av solidaritet gentemot andra hbtq-organisationer, i synnerhet ungdomsorganisationer, som likt oss står inför stora utmaningar i sitt nationella RFSL Ungdom Sidan 95 av 179

96 arbete. Det internationella arbetet berikar vår egen organisation genom att lärdomar och erfarenheter kan utbytas. Vi eftersträvar global rättvisa, det vill säga en hållbar och rättvis värld där allas mänskliga rättigheter garanteras. Den orättvisa fördelningen av resurser och att vi förstör vår miljö är problem som tydligt hänger ihop. Vi vet också att marginaliserade grupper som hbtq-personer är extra utsatta i delar av världen med stora brister i resurser, mänskliga rättigheter och demokrati Internationellt arbete kräver ödmjukhet Det är inte ovanligt att rörelser och organisationer i rikare länder som Sverige bedriver sitt internationella arbete på ett självförhärligande sätt. De vill ofta sprida det egna sättet att arbeta och gärna sätta villkoren för samarbetet. Rasism, nationalism och en kolonial historia har stort inflytande i många länder, däribland Sverige, och måste därför aktivt motarbetas såväl inom som av alla organisationer som arbetar internationellt. I RFSL Ungdoms internationella arbete är det därför viktigt att samarbeten sker utifrån varje organisations intressen. Ingen enskild organisation får dominera samarbetet Hbtq-frågor måste prioriteras Den svenska regeringen måste på ett aktivt och tydligt sätt verka för hbtq-personers rättigheter på ett internationellt plan. Vi kräver att Sverige tydligt använder sitt inflytande inom FN för att säkerställa att hbtq-personers rättigheter realiseras. Även bidragsgivare i Sverige ska tydligt inkludera hbtq-frågor som sina prioriterade områden EU-politik för rättigheter och mot diskriminering Europeiska unionen måste ställa tydliga krav på att medlemsländer och länder som ansluter sig till unionen upprätthåller mänskliga rättigheter inom sina gränser, samt att uppföljningen av kraven görs regelbundet. EU måste även ta ansvar för att frågan lyfts i kontakter med andra länder och sammanslutningar inom och utanför Europa och vara ett gott föredöme när det gäller mänskliga rättigheter. Det förekommer idag i många stater allvarliga och upprepade brott bland annat mot hbtq-personers och hbtq-organisationers rätt att samlas och yttra sig. Hbtq-personers rättigheter måste lyftas som en egen fråga inom EU så att situationen för hbtq-personer förbättras Europakonventionen Europakonventionen slår fast ett antal grundläggande fri- och rättigheter som varje individ har. I Sverige är Europakonventionen lag. Sverige har därför ett ansvar att se till att Europakonventionen ges en tydlig roll i svenska domstolar och att individers rättigheter fastställs. Svenska domstolar måste ge konventionen den vikt som krävs för att säkerställa hbtq-personers fri- och rättigheter. Alla EU-länder har skrivit under konventionen. Det innebär att det kan ställas krav på såväl EU som dess medlemsländer att följa konventionen och de rättigheter som slås fast där i. Sverige har här ett ansvar att se till att det sker. RFSL Ungdom Sidan 96 av 179

97 17. Vi har makten att förändra Många ungdomar i Sverige och på andra platser gör sig redan hörda, men ännu fler har inget eller begränsat inflytande. RFSL Ungdom vill vara en del i arbetet att skapa utrymme för fler ungdomar i diskussioner och beslut gällande frågor som rör både unga och samhället i stort Ungas organisering Att organisera sig i en ungdomsorganisation eller ett annat sammanhang ger oss unga inflytande, erfarenhet och kompetens, men eftersom arbetet är ideellt och vi är unga nedvärderas det ofta. Vi anser att ideellt arbete måste värderas högre, bland annat genom att räknas som en formell merit. Ungdomar och ungdomsorganisationer är en tillgång. Verksamhet organiserad av, för och med unga har ett egenvärde Hållbar utveckling Vi vill bidra till en hållbar utveckling då dagens samhälle innebär en allt för stor påverkan på Jorden och dess invånare. Därför är det nödvändigt att använda mer miljövänliga förbrukningsmaterial, ha miljömedvetna rutiner och prata om hållbar utveckling i alla olika delar av organisationen. Alla har ett ansvar att bidra till att Jorden ska klara sig och som en viktig del i att uppnå global rättvisa kan vi inte fortsätta konsumera i den utsträckning vi gör. Resursstarka länder, organisationer, företag och personer har ett särskilt ansvar Tillgänglighet och inkluderande förhållningssätt Organisationer exkluderar ofta personer som skulle vilja vara medlemmar genom att det finns interna normer som formar språkbruket och verksamhetens former. Dessa normer gör det svårt eller omöjligt för många att delta på lika villkor. Den som inte passerar enligt normerna ses ofta som besvärlig. Det är därför viktigt att organisationer tar arbete för tillgänglighet och mot diskriminering på allvar. Medvetenhet om normer är viktig för att kunna göra upp med de normer som exkluderar. Alla som arbetar med ungdomar inom föreningslivet, och framförallt inom idrottsrörelsen, bör utbildas i inkluderande förhållningssätt, normer och hbtq-frågor. Det är också viktigt att staten, kommuner, landsting och andra bidragsgivare när de delar ut bidrag till organisationer, i sin bedömning tar hänsyn till om organisationen arbetar för tillgänglighet och mot diskriminering Ungdomars delaktighet Beslutsprocesser på alla nivåer måste göras mer tillgängliga. Det handlar bland annat om att använda ett begripligt språk, men även att ta till vara på och ge utrymme för ungdomars erfarenheter, intressen och idéer. RFSL Ungdom Sidan 97 av 179

98 Alla har rätt att påverka sin vardag och vi anser att alla ungdomar måste ges större möjligheter att analysera, diskutera och påverka den ständiga förändring som sker i den värld vi lever i. En värld i vilken vi kan se hopp, gemenskap, ansvar och möjligheter till förbättring. RFSL Ungdom Sidan 98 av 179

99 12 Motioner (förslag från medlemmar) M1: Förbundet behöver eldvakter Motionärer: Love Elfvelin och Jazz Munteanu, RFSL Ungdom Öst Inom förbundet finns en historia utav att det i distrikten är ledamöter och i vissa fall hela styrelser som avgår under året eller till årsmötena på grund av utbrändhet. Detta ger en stor arbetsbörda för valberedning och sätter oftast hela verksamheten inom det distriktet på is. Den nytillsatta styrelsen måste därmed även börja om från noll och det är därmed svårt att skapa en kontinuitet i verksamheten. En stor anledning till varför det ser ut så här är att de personer som är engagerade brinner så starkt för det de gör att de jobbar för mycket och till slut bränner ut sig. Då vi i ganska stor utsträckningar har en kompiskultur i förbundet där många kandiderar tillsammans till en styrelse så slutar de också ofta samtidigt, vilket resulterar i att inga blir kvar och därmed hämmas utvecklingen av distriktens verksamhet. För att i så stor utsträckning som möjligt undgå detta behöver förbundsstyrelsen få upp ögonen för problemet och börja prata om det i distrikten. Ett förebyggande arbete inom området behöver startas med syftet att prata om vad utbrändhet är, hur en förebygger det och hur en tar tag i det om en redan börjar känna av det. Eftersom förbundet redan är ute på distriktsturné varje år och träffar alla i de olika styrelserna så kan de under dessa träffar ta upp ämnet utbrändhet. En föreläsning eller workshop inom ämnet kan även arrangeras under medlemsträffen samt distriktsträffen. Det kan tyckas att detta bara är att göra och att det inte behöver finnas ett kongressbeslut bakom det för att arbetet ska påbörja. Men eftersom utbrändhet är bland det viktigaste problemet som många av våra eldsjälar har fått förhålla sig till så tycker vi att det är viktigt att förbundsstyrelsen tar problemet på allvar och sätter upp den som en prioriterad fråga. Motionärerna föreslår kongressen besluta M 1.1 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att aktivt prata om utbrändhet med medlemmarna genom de löpande besöken ute i distrikten. M 1.2 Att ett samtal eller en föreläsning om utbrändhet hålls minst en gång per år i sammanhang där många av våra medlemmar närvarar. M 1.3 Att förbundsstyrelsen, eller av förbundsstyrelsen tillsatt grupp, tar fram ett material för genomförandet av detta. RFSL Ungdom Sidan 99 av 179

100 Förbundsstyrelsens svar: Motionen lämnades in i en annan grundform, men motionären har själv valt att justera motionen för att den ska bli mer tydlig. Motionssvaret är skrivet utifrån den justerade motionen. RFSL Ungdom har många fantastiska aktivister i olika delar av förbundet som tillsammans på olika sätt jobbar för att göra situationen bättre för oss hbtq-ungdomar och för att skapa platser och forum där vi kan träffas och byta erfarenheter, kunskap eller bara ha roligt tillsammans. Men ibland blir engagemanget så stort att vi glömmer bort att tänka på oss själva och tar på oss för mycket, så mycket att vi sliter ut oss snabbt och inte orkar fortsätta vara aktiva inom rörelsen. Precis som motionärerna skriver så finns det en tråkig historia av att vi tar på oss för mycket och inte orkar hela vägen. Förbundsstyrelsen välkomnar motionärernas initiativ och tycker att det är ett jätteviktigt ämne som uppmärksammas. Vi måste bli bättre på att ta hand om oss själva och varandra så att vi orkar med det vi vill göra. Förbundsstyrelsen tycker att samtliga att-satser är bra men vill poängtera att vi inte är några experter på ämnet. Vi ska självklart föra samtal om ämnet och skapa forum för att kunna utbyta erfarenheter, men vi sitter inte på någon expertkunskap eller något enkelt och bra svar på hur vi ska agera för att inte slita ut oss. Vi tror istället att det är något vi kan resonera om tillsammans, eller hitta externa personer som på ett bra sätt kan bidra med kunskap. Vi ser gärna att ett material tas fram, för att kunna användas även i framtiden och för att frågan ska hållas levande. Det skulle till exempel kunna vara ett lättläst och lättillgängligt material med några mindre övningar som kan spridas inom förbundet via vår wiki. Vi förordar att ge förbundsstyrelsen i uppgift att besluta tillvägagångssättet när materialet ska skapas så att det kan göras på det sätt som anses bäst vid tidpunkten för att det ska vara tillgängligt för många och lätt att använda i alla delar av förbundet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta S 1.1 Att bifalla samtliga att-satser. RFSL Ungdom Sidan 100 av 179

101 M2: Anslutning till ett studieförbund Motionärer: Love Elfvelin och Jazz Munteanu samt RFSL Ungdom Öst styrelse RFSL Ungdom har tidigare diskuterat anslutningen till ett studieförbund. Diskussionerna handlade da om vilket studieförbund vi skulle bli medlemmar i, ett som står närmast organisationens värderingar och hjärtefrågor eller ett som ställer sig så neutralt som möjligt men ändå delar våra grundvärderingar. Fördelarna med en anknytning till ett studieförbund är att vi runtom i landet kan vända oss till denna och samarbeta när vi planerar och genomför seminarier, temakvällar eller andra typer av arrangemang och därmed också få bidrag till dessa. En fördel är också att när vi till exempel ansöker om medel hos Allmänna arvsfonden som kräver en nationell spridning av projektet en ansöker pengar för. Det är då enkelt att sprida projektet genom ett studieförbund. Medlemskap i studieförbund ger också rätt att kandidera till deras förbundsstyrelse vilket även ger inflytande i denna. En annan fördel är synlighet, genom att vara medlemmar syns vi på studieförbundets hemsida och blir inbjudna till deras medlemsarrangemang. Vi skulle även kunna utveckla en studiecirkel om hbtq-frågor, något som kan likna den nuvarande formen av normkritiska föreläsningar och skolinformation. Där kan studieförbunden vara till vår hjälp med pedagogisk vägledning gällande utformningen av en studiecirkel. Motionärerna föreslår kongressen besluta M 2.1 Att RFSL Ungdom ska bli medlem i eller samarbetspartner med ett studieförbund. M 2.2 Att FS ska titta över valet av studieförbund. M 2.3 Att FS tittar över möjligheten att utforma ett studiecirkelmaterial som har som syfte att öka deltagarnas kompetens om hbtq-frågor M 2.4 Att FS tittar över möjligheten att inleda ett samarbete med ett studieförbund genom att teckna ett samarbetsavtal. M 2.5 Att i valet av studieförbund ska en gemensam värdegrund prioriteras. RFSL Ungdom Sidan 101 av 179

102 Förbundsstyrelsens svar: Motionen lämnades in i en annan grundform, men motionären har själv valt att justera motionen för att den ska bli mer tydlig. Motionssvaret är skrivet utifrån den justerade motionen. Diskussionen om att samarbeta med ett studieförbund har tidigare funnits i RFSL Ungdom men den har svalnat av. Vi välkomnar motionen och att frågan tas upp på agendan igen. Vi tror att RFSL Ungdom som organisation kan vinna mycket på ett sådant samarbete. Vi är positiva till ett nära samarbete med eller medlemskap i ett studieförbund och vi ställer oss positiva till att kommande förbundsstyrelse får i uppgift att undersöka hur ett bra samarbete kan se ut, i form av medlemskap eller samarbetspartner. Vi håller med motionärerna i att det är mycket viktigt med en gemensam värdegrund för ett samarbete. Studieförbundet vi väljer att arbeta med bör också vara partipolitiskt och religiöst obundet. Många studieförbund har starka kopplingar till ett parti eller en religion och det behöver undersökas noggrant vilken historisk och politisk kontext de verkar i. Vi tror att det här är ett arbete som kan ta tid. Vi är positiva till att kommande förbundsstyrelse får i uppdrag att skaffa sig kunskap om de studieförbund som finns och vilka som skulle passa vår organisation. Vi tror därför att det skulle vara bra att uppdra åt förbundsstyrelsen att skaffa sig kunskap och besluta om vilket studieförbund som är lämpligt så det kan verkställas så snart som möjligt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta S 2.1 Att bifalla samtliga att-satser. RFSL Ungdom Sidan 102 av 179

103 M3: Ett bättre namn för Distriktsfonden Motionärer: Robert Olsson, RFSL Ungdom Öst Distriktsfondens namn återspeglar inte för vem och för vad den är till för. Med fonden nuvarande namn associerar jag det till att pengarna främst är till för distriktsstyrelsernas arbete och inte aktivistgrupperna. Då fonden ska hjälpa lokal verksamhet och aktiviteter, vilket är det som aktivistgrupperna gör, så bör fondens namn kunna associeras med aktivistgruppernas arbete. Motionären föreslår kongressen besluta M 3.1 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att finna ett bättre passande namn åt fonden som fonden ska byta namn till. Förbundsstyrelsens svar: När distriktsfonden infördes såg organisationen kring distrikten annorlunda ut än vad den gör idag och det var distriktsstyrelserna som kunde ansöka om pengar från fonden. Vi hade inte några aktivistgrupper på samma sätt som vi har idag. Precis som motionären skriver så kan både distrikt och aktivistgrupper ansöka om pengar från distriktsfonden, vilket redan nu står i riktlinjerna för fonden. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att detta inte återspeglas av fondens namn. Det ska vara enkelt att ansöka om pengar från fonden och det ska även framgå tydligt vem eller vilka som kan ansöka. Att byta namn på distriktsfonden för att göra det tydligare vem eller vilka som kan söka pengar från den tycker förbundsstyrelsen därför är en bra idé. Förbundsstyrelsen ser med glädje att vi får in fler och fler ansökningar till fonden, och hittills har alla beviljats. Mer information om distriktsfonden och hur du ansöker finns i slutet av kongresshandlingarna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta S 3.1 Att bifalla att-satsen. RFSL Ungdom Sidan 103 av 179

104 13-20 Valberedningens förslag Valberedningens verksamhetsberättelse Valberedningen består utav: Marina Hansson Larsson (Sammankallande, avgick ) Emil Takkinen (Tillförordnad Sammankallande sedan, ) Michaa Chidiac Martin Berg Julian Eriksson Verksamhetsåret har varit ett intensivt och innehållsrikt år. Arbetet har pågått under hela året, då vi följt förbundsstyrelsens arbete, aktiviteter inom organisationen samt haft kontakt med ett stort antal personer för att på ett så grundligt och bra sätt som möjligt kunna lägga fram ett genomtänkt förslag. På grund av det hektiska arbetet och tidsbrist inom gruppen har vi inte kunnat ta kontakt med så många personer inom förbundet som vi önskat. T.ex. har kontakt med distrikten blivit utesluten. Valberedningen har deltagit vid medlemsträffen (distriktsträffen var samtidigt i år) och Stockholm Pride. Vi har besökt ett förbundsstyrelsemöte och vi har intervjuat samtliga förbundsstyrelseledamöter minst en gång. Valberedningens ledamöter har genomfört sitt arbete med hjälp av tät mejlkontakt, och ett antal livemöten i Stockholm. Valberedningens förslag Valberedningen har fokuserat på att försöka bygga upp en styrelse på lång sikt, där det om möjligt ska gå att slippa stora glapp med många som avgår samtidigt, och där många nya måste fasas in samtidigt. Det har varit mycket fokus på hur länge personer kan tänka sig att vara aktiva om de blir invalda, så att inte många ska avgå samtidigt. Vi har tänkt på hur vi vill att förbundsstyrelsen ska se ut inte bara nästa år, utan även reflekterat över hur vårt arbete i år kommer att påverka förbundsstyrelsen på lång sikt. Bland annat hoppas vi att de som har lång erfarenhet av förbundsstyrelsen ska förbereda de som blir invalda för första gången, så att kunskaper ska finnas kvar även när de er erfarna sedan avgår. Valberedingen har också försökt att få en så mångfacetterad grupp som möjligt, där många olika erfarenheter och kunskaper förhoppningsvis får komplettera varandra, och där geografisk spridning varit ett mål. Valberedningen föreslår kongressen besluta RFSL Ungdom Sidan 104 av 179

105 Att fastställa antalet ledamöter till sex (6) personer. RFSL Ungdom Sidan 105 av 179

106 13-20 Valberedningens förslag Förbundsstyrelse Förbundsordförande Emelie Mire Åsell, 23 år, Stockholm (omval) Vice förbundsordförande, extern Theo Berggren, 20 år, Uppsala (omval) Vice förbundsordförande, intern Gisela Janis, 23 år, Stockholm (nyval) Förbundskassör Aleks Sigfridsson, 25 år, Stockholm (omval, nyval till posten) Förbundssekreterare Fredrik Andersson, 23 år, Sunne (omval) Förbundsledamöter Cecilia Bylund, 22 år, Uppsala (nyval) Markus Axelsson, 24 år, Göteborg (nyval) Johanna Gauffin, 23 år, Stockholm (nyval) Alex Verbiest, 24 år, Stockholm (nyval) Isak Nilsson, 23 år, Borlänge (nyval) Rosita Stotzky, 29 år (omval, nyval till posten) Revisorer Förtroendevalda revisorer Ingela Frid, Karlstad (omval) Sanna Karlsson, Landskrona (nyval) Suppleanter Stephanie Green, Norrköping (omval) Daniel Wahlén, Falun (nyval) Auktoriserad revisor Stefan Norell, GrantThornton Mariette Leopoldsson, GrantThornton (ersättare) RFSL Ungdom Sidan 106 av 179

107 Presentation av kandidater Emelie Mire Åsell, 23 år, Stockholm Kandiderar till: Förbundsordförande Emelie Mire har suttit som förbundsordförande i två år. Hen har hittills gjort ett ypperligt jobb, och vi tror att hen kommer att göra ett bra jobb ytterligare ett år. Emelie Mire säger själv att hen inte skulle omkandidera om hen inte trodde att hen har någonting att kvar att ge, och vi i valberedningen hyser inga tvivel om att hen fortfarande är en mycket stor tillgång för organisationen. Theo Berggren, 20 år, Uppsala Kandiderar till: Vice förbundsordförande, extern Theo blev invald direkt till posten som vice ordförande extern, och vi i valberedningen tycker att han har imponerat stort. Vi är övertygade om, att Theo kan gå precis hur långt som helst, och vi hoppas att han får den chansen. Gisela Janis, 23 år, Stockholm Kandiderar till: Vice förbundsordförande, intern Gisela har suttit i förbundsstyrelsen förut, först som ledamot och sedan som förbundssekreterare. Hon vet vad hon ger sig in på, och vi i valberedningen är övertygade om att hon är redo för uppdraget. Vår förhoppning är att hon i år få chansen att förbereda sig för ett långvarigt engagemang i organisationen, och fungera som kunskapsbank som tar vara på de kunskaper som annars riskerar att försvinna när personer avgår. Gisela vill särskilt stödja distrikten, samt lyfta och röra om bland de interna normer som finns i organisationen, vilket vi tror är viktigt för en demokratisk organisation i utveckling. Aleks Sigfridsson, 25 år, Stockholm Kandiderar till: Förbundskassör Aleks har visat framfötterna och utvecklas mycket som person det senaste året. Valberedningen tror att han kommer att utvecklas ännu mer med denna utmaning, och vi tror att han kommer att fixa kassörsposten helt galant. RFSL Ungdom Sidan 107 av 179

108 Fredrik Andersson, 23 år, Sunne Kandiderar till: Förbundssekreterare För exakt ett år sedan valdes Fredrik in i förbundsstyrelsen, direkt till posten som förbundssekreterare, och vi i valberedningen tror att han precis bara har värmt upp. Vi hyser stor tilltro till att han har mycket mer att ge, och hoppas att han får chansen att nu verkligen visa vad han går för, efter ett imponerande första år. Cecilia Bylund, 22 år, Uppsala Kandiderar till: Ledamot Cecilia är en glad och positiv person som vill verka för att skapa flera hbtq-mötesplatser. Hon studerar på juristlinjen i Uppsala. Cecilia är en ordningsam och strukturerad person. Markus Axelsson, 24 år, Göteborg Kandiderar till: Ledamot Brinner för frågor kring fetischism och BDSM, arbetar till exempel för att påverka SLM Göteborg till att välkomna även transkillar. Markus har lång organisationserfarenhet och många idéer. Johanna Gauffin, 23 år, Stockholm Kandiderar till: Ledamot Johanna är ny inom RFSL Ungdom-sammanhang. Hon tar en examen i Marknadskommunikation-IT till hösten och ser det som en bra utbildning att ha för att få RFSL Ungdom att synas mer än vad vi gör idag. Johanna är en person som är petnoga och gör det som ska göras och får det gjort tills det ska vara klart. Alex Verbiest, 24 år, Stockholm Kandiderar till: Ledamot RFSL Ungdom Sidan 108 av 179

109 Alex är mycket språkbegåvad och tycker att språk och kommunikation är nyckeln till allt. Han intresserar sig särskilt för ett internationellt perspektiv, och jobbar nu på studentkåren på Stockholms universitet som samordnare för internationella studenter. Alex har tidigare varit aktiv i valkampanjen som stöttade Obama. Han håller sig gärna i bakgrunden och analyserar, för att få en helhetsbild av och förståelse för diskussionen. Isak Nilsson, 23 år, Borlänge Kandiderar till: Ledamot Isak är en ordningsam och pålitlig person. Han är en glad och positiv person, som gör det han har åtagit sig och mer därtill. Han vill verka för fler hbtq-mötesplatser. Rosita Stotzky, 29 år, Örebro Kandiderar till: Ledamot Rosita är en peppig person som har mycket erfarenhet i RFSL Ungdom. Vi hoppas att Rosita får fortsätta att sprida glädje och pepp i förbundsstyrelsen, och passa på att föra vidare av sina många kunskaper innan hen av åldersskäl måste lämna förbundet. Därför hoppas vi att Rosita får sitta kvar och hjälpa till att forma framtidens förbundsstyrelse, genom att bygga en bro av kunskap så att hens erfarenheter inte går till spillo när personerna i förbundsstyrelsen byts ut. Revisorer Förtroendevalda revisorer Ingela Frid, Kristianstad Ingela har stor erfarenhet av styrelsearbete, från bland annat hembygdsrörelsen och från kyrkliga samfund. Hon har ett utifrånperspektiv och ett jordnära sätt som gör att hon kan se verksamheten med nya ögon. Sanna Karlsson, Landskrona Sanna har handels- och administrationsutbildning och har erfarenhet från både Stockholm Pride och andra organisationer. Suppleanter Stephanie Green, Norrköping RFSL Ungdom Sidan 109 av 179

110 Stephanie har tidigare varit bland annat vice förbundsordförande för RFSL Ungdom och har erfarenhet av att sitta som revisor. Daniel Wahlén, Falun Daniel har en gedigen erfarenhet av RFSL Ungdom. Auktoriserad revisor Stefan Norell, GrantThornton Mariette Leopoldsson, GrantThornton (ersättare) 21 Val av valberedning Personer till kommande valberedning nomineras på sittande kongress. 22 Val av 5 ombud till RFSL:s kongress På RFSL:s kongress har RFSL Ungdom fem ombud och har motionsrätt. RFSL har dock kongress endast jämna år och därför finns det ingen kongress att utse ombud till. 23 Val av RFSL Ungdoms representanter i RFSL:s förbundsstyrelse RFSL Ungdom har representanter i RFSL:s förbundsstyrelse i form av en ordinarie ledamot och en personlig suppleant. Valberedningen föreslår kongressen besluta Att välja Emelie Mire Åsell som ordinarie ledamot och Theo Berggren som personlig suppleant till RFSL:s förbundsstyrelse RFSL Ungdom Sidan 110 av 179

111 24 Övriga frågor Har du en övrig fråga? Säg i så fall till i början av kongressen. 25 Kongressens avslutande RFSL Ungdom Sidan 111 av 179

112 RFSL UNGDOMS KONGRESS 2013 Bilaga 1: Årsbokslut RFSL Ungdom Ordförande sign Sidan 112 av 179 Justerare sign Sekreterare sign

113 RFSL Ungdom Sidan 113 av 179

114 RFSL Ungdom Sidan 114 av 179