SKOG OCH HISTORIA 2003

Transkript

1 SKOG OCH HISTORIA 2003 BLEKINGE MUSEUM RAPPORT 2004:9 Thomas Persson

2 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Inventeringen Målsättning 2 Arbetets uppläggning 2 Utbildning 2 Publika insatser 3 Inventeringsområde 1: Backaryd och Öljehult socknar 4 Bakgrund 4 Kulturhistoriska förhållanden 4 Sammanställning av registrerade lokaler i Ronneby kommun 8 Kommentar 8 Inventeringsområde 2: Kyrkhult socken 9 Bakgrund 9 Kulturhistoriska förhållanden 9 Sammanställning av registrerade lokaler i Olofströms kommun 10 Avslutande synpunkter inför fortsatt inventering 11 Bilaga 1 Inventerade områden Bilaga 2 Bildförteckning 13

3 Bakgrund Det av riksdagen beslutade miljömålet Levande skogar syftar till att skydda skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Skogens kulturarv är idag ofullständigt känt och de historiska spåren skadas ofta vid markberedning och avverkning. Orsaken till detta ligger framför allt i bristande medvetenhet och ofullständigt kunskapsunderlag. Endast en mindre del av skogsmarken är hittills tillfredsställande inventerad när det gäller fornlämningar och andra kulturlämningar. Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har därför tagit initiativ till det rikstäckande projektet Skog och Historia. I Blekinge påbörjades projektet Skog och Historia Det syftar till att ta fram en fungerande databas, som kan användas i det löpande arbetet av myndigheter och av skogsnäringens aktörer. Projektet har också en viktig demokratisk aspekt, att genom lokal förankring öka intresset för och kunskapen om den egna bygdens historia. Skog och Historia är härvid en praktisk tillämpning av intentionerna inom Agenda Kulturarv, och samverkan med bland annat lokalhistoriker och hembygdsföreningar är en grundläggande förutsättning. De stora datamängder som insamlas inom projektet erbjuder vidare utgångspunkter för övergripande analyser av landskapets kulturhistoriska utveckling. Projektet måste därför vara en integrerad del av kulturmiljöarbetet i länet på såväl lokal som regional nivå. För en djupare, mera allsidig belysning av den blekingska skogsbygdens historia i vid mening är tvärvetenskapliga kontakter med universitet och högskola angelägna. Under 2001 och 2002 genomfördes inom projektet Skog och Historia inventering av kulturlämningar i tre delområden i västra, mellersta och östra Blekinge. Arbetet gjordes i länsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsens regi med Gerhard Flink, R-Info Kultur, som platsledare. Inventeringen koncentrerades till några olika terrängtyper, detta för att få en uppfattning om frekvensen av kulturlämningar inom respektive område och därmed ett underlag för planering av det fortsatta arbetet. Med samma avsikt men också för att belysa inventeringens användbarhet i det löpande kulturmiljöarbetet genomförde länsmuseet en pilotstudie av ett 10 km 2 stort skogsområde i norra Blekinge. Inventeringen 2003 För 2003 anslog Riksantikvarieämbetet medel för fortsatt inventering. En styrgrupp bestående av länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen och länsmuseet har som tidigare svarat för planering av arbetet. Ambitionen var att med 3-4 arbetslag med anvisade medarbetare genomföra inventeringen. Under våren och sommaren hade därför skogsvårdsstyrelsen fortlöpande kontakt med berörda arbetsförmedlingar, som dock av brist på medel inte kunnat anvisa personer till projektet. Under september tog länsmuseet förnyad kontakt och föreslog att tre av de under föregående år anvisade medarbetarna skulle knytas till projektet med anställningsstöd. Med medel från länsstyrelsen knöts ytterligare en medarbetare till projektet. Med 1:e antikvarie Thomas Persson som platsledare har under oktober-december en inventering genomförts i den norra delen av Ronneby kommun. Parallellt härmed har ytterligare ett delområde inventerats i Olofströms kommun. Sammanlagt har ca 120 km 2 skogsmark omfattats av inventeringen. Inläggning i Skogsvårdsstyrelsens databas Kotten har fortlöpande skett. Länsmuseet har svarat för projektledning, personaladministration och ekonomisk redovisning. 1

4 Målsättning Årets inventering koncentrerades till två delområden, Öljehults och Backaryds socknar samt till området Kullan-Harasjömåla-Brokamåla i Kyrkhults socken. Inventeringen inom det förstnämnda området påbörjades 2002 och avsikten har varit att med årets inventeringsomgång kunna studera kulturlämningarnas frekvens och fördelning inom ett större sammanhängande avsnitt av den mellanblekingska skogsbygden, om vilken översiktlig kulturhistorisk kunskap tidigare saknats. Kommande år bör områdena söder härom inventeras i ett brett stråk ända ner till den förhistoriska centralbygden i söder. Härigenom får vi representativt tvärsnitt genom såväl kustbygd, dalbygd som skogsbygd. Det andra inventerade området, Kullan-Harasjömåla-Brokamåla, utvaldes som referensområde inför kommande inventeringsarbete inom Olofströms kommun. Området ingår till större delen i Harasjömåla kronopark och präglas i hög grad av rationellt skogsbruk. Även här saknades tidigare översiktlig kunskap om de kulturhistoriska förhållandena, och fornminnesinventeringen från 1972 tar endast upp tre registrerade lämningar inom det ca 20 km 2 stora området. Med hänsyn till skogsbrukets karaktär inom området bedömdes det ur skyddssynpunkt väsentligt att snabbt få en bild av lämningsstruktur och -frekvens. Inom årets båda inventeringsområden finns två av länets mest aktiva hembygdsföreningar, Backaryds hembygdsförening samt Kyrkhults hembygdsförening. Båda har skyltat en stor mängd kulturlämningar inom sina respektive områden och framför allt den förstnämnda har i studiecirkelform bedrivit systematiska torpinventeringar. Under såväl inventeringsomgången 2002 som 2003 har täta kontakter hållits med föreningsmedlemmar, vars bistånd varit av avgörande betydelse för resultatet. En målsättning har därför också varit att söka fördjupa detta samarbete med bland annat kommande gemensamma informationsinsatser. Arbetets uppläggning Fältarbetet genomfördes under perioden 1 oktober-15 december. De fyra projektanställda inventerarna svarade för huvuddelen av fältinventeringen i Backaryds och Öljehults socknar medan platsledaren inventerat två referensområden i Kyrkhult respektive Öljehults socknar. Granskning av registrerade objekt har regelbundet gjorts. Viss komplettering av materialet samt dataregistrering har skett under januari-februari Registreringsarbetet har följt anvisningarna i den under året av Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet gemensamt antagna Fälthandledning för Skog & Historia. Materialet har fortlöpande införts i Skogsvårdsstyrelsens databas Kotten. Utbildning Under vecka 40 genomfördes en grundläggande utbildning för inventerarna. Då dessa redan medverkat under en inventeringsperiod inriktades introduktionen framför allt på att tydliggöra kulturhistoriska sammanhang i länet samt projektets roll inom länets kulturmiljöarbete. Utbildningen omfattade i övrigt genomgång av de under året införda nya registreringsrutinerna samt information om kulturmiljövårdens och skogsvårdsorganisationens uppbyggnad och arbetsfält. 2

5 Genom skogsvårdsstyrelsens försorg presenterades den nya versionen av Kotten samt rutinerna vid registrering i denna. Vidare gjordes exkursioner i inventeringsområdet men även i övriga länet. Introduktionen innefattade vidare studiebesök på länsmuseet, där deltagarna bland annat fick en information om arkiv och samlingar. Publika insatser Markägarinformation, deltagande i skogsdagar, byvandringar m m har under våren och sommaren 2003 varit stående inslag i det publika arbetet. Platsledaren har också svarat för ett antal föredrag och presentationer för hembygdsföreningar, för skogsägare samt för Nätverket Dokumentera Blekinge. Särskilt kan nämnas en välbesökt föreläsning vid årets Släktforskardagar, som under sensommaren var förlagda till Blekinge. Skog och Historia var också ett deltema i en under hösten genomför tredagarsutbildning för samtliga lärare i Olofströms kommun. Slutligen kan nämnas att länet var värd för årets Skog och Historiaseminarium. Nästa utgåva av länsmuseets och hembygdsförbundets gemensamma årsbok, Blekingeboken, ägnas i sin helhet tema Skog och historia. Bild 1. Guidad vandring i Gummagölsmåla, april

6 Inventeringsområde 1 Backaryds och Öljehults socknar Området omfattar följande blad av fastighetskartan: 4 E 1j Öjasjömåla, 4F 1a Ebbamåla, 4F 1b Tattamåla, 4F 1c Räntemåla, 4E 0j Långasjömåla samt 4F 0a Öljehult. Den sammanlagda ytan uppgår till ca 100 km 2. Bakgrund Inventeringsområdet utgörs öster om Bräkneån av tämligen flack moränmark, väster om ån övergående i mera kuperad och blockbunden terräng omväxlande med omfattande, numera utdikade sankområden. Två för bebyggelseutvecklingen viktiga vattendrag finns i området, Ronnebyån resp. Bräkneån. Idag är området i princip i sin helhet skogsmark med snabbt krympande inslag av odlad mark Mera omfattande samlad bebyggelse finns endast i anslutning till kyrkbyn Öljehult samt i Belganet. I övrigt karakteriseras området av smärre gårdsklungor samt ensamliggande bebyggelse. En betydande del av den senare utgörs av fritidshus. Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering genomfördes 1969 i området och upptar endast 15 objekt. Samtliga är från historisk tid. Kulturhistoriska förhållanden Beläggen på utnyttjandet av området under förhistorisk tid är knapphändiga. Vid inventeringen 2003 kunde dock platsen för ett boplatsfynd från yngre stenålder i Hunnamåla närmare lokaliseras med hjälp av uppgifter i ATA. I sammanhanget kan även nämnas en av Smålands museum 1986 delvis undersökt stenåldersboplats, belägen vid Horkoneryds kraftverk i Ronnebyån alldeles norr om länsgränsen. Från inventeringsområdet är även några lösfynd kända: en trindyxa från S. Belganet, simpla skafthålsyxor från Hunnamåla, Öljehult och Tjurkhult, från sistnämnda by även en avsatsyxa i brons samt eldslagningsstenar från järnålder. Bland fyndlokalerna märks framför allt området öster om Tjurken samt Hunnamåla, där jordmån och terrängförhållanden bör ha erbjudit goda förutsättningar för bosättning redan under förhistorisk tid. Vid inventeringen kunde dock inte några förhistoriska lämningar påvisas här, men det finns skäl att vid tillfälle ägna områdena ytterligare uppmärksamhet. Under dansk tid var området en del av den stora, glest befolkade kronoskogen utmed riksgränsen. En närmare fixering av gränsen sker först år De äldsta beläggen för områdets många ortnamn på hult och -måla tillhör också 1500-talet, men viss bebyggelse redan under medeltid kan förutsättas. Genom området går Växjövägen, som åtminstone sedan senmedeltid är det viktigaste handelsstråket från Värend till Ronneby. Flera av de i gränslistorna nämnda gränsmärkena utmed riksgränsen har registrerats vid inventeringen och två av dem, Salehall och Stensjöhall, som fornlämningar. Till perioden hör sannolikt även de nio blästplatser som registrerats i Gummagölsmåla, Öljehult och Hunnamåla. 4

7 Samtliga utgörs av små ansamlingar av järnslagg. Genom bevarad brevväxling i ATA mellan torparen J. A. Jonasson i Hunnamåla och Vitterhetsakademien har också lämningar efter pottaskebränning uppmärksammats utmed Lillån. På sammanlagt fyra platser beskrivs rektangulära stenplaner med på långsidorna begränsande låga stenmurar. Två sådana anläggningar har kunnat identifieras vid inventeringen. Med stor sannolikhet kan stenplanerna sammankopplas med den priviligierade pottaskebränning, som på 1640-talet är koncentrerad just till Hunnamåla. Bild 2. Gränsmärket Salehall Vid jordrevningen 1671 brukas samtliga gårdar inom området av kronobönder. Ensamgårdarna dominerar helt. Endast Öljehult, Hunnamåla och Tjurkhult har flera brukare och är att beteckna som byar. I början av 1700-talet friköps flertalet gårdar och en succesiv klyvning av de ursprungliga enheterna sker. Denna kulminerar i början av 1900-talet, då också ett flertal torp blivit mantalssatta hemman. Enskifte och eller laga skifte genomförs i flertalet byar under 1800-talets första decennier. Enstaka torp anläggs på den samfällda utmarken redan under 1790-talet, men först efter skiftet sker en torpetablering i stor skala. Under motsvarande period sker i det närmaste en tredubbling av befolkningsantalet. De långa avstånden till kustens köpstäder ledde till att bönderna i området efter Roskildefreden fick rätt att hålla marknad två gånger per år. Marknadsplatsen låg till en början utmed landsvägen inom Ebbamåla bys ägor men flyttades senare till Öljehult. Båda platserna har efter anvisningar från hembygdsföreningen kunna registreras vid inventeringen. Merparten av de vid inventeringen registrerade lämningarna härrör från den expansiva utvecklingen under 1800-talet. 5

8 Det gäller det stora antalet lägenhetsbebyggelser, men också ett betydande antal ensamliggande husgrunder, om vilka närmare uppgifter saknas samt ett antal lokaler med fossil åker, lintorkningsgropar m m. Inom områdets västra del är tjärframställningsplatserna påfallande talrika. De i Blekinge traditionella tjärrännorna dominerar men också runda tjärdalar finns i delar av området. Inte sällan ligger de båda formerna sida vid sida. Av allt att döma tillhör merparten den omfattande uppodlingen under torparepoken men sannolikt finns också ett äldre skikt. Ett 20-tal kolbottnar har vidare registrerats inom området, oftast med en intilliggande kojgrund. Kolbottnarna är som regel svåra att upptäcka, varför det registrerade antalet knappast ger någon rättvisande bild av kolningens omfattning. Dateringen är oviss men sannolikt har kol levererats till de närbelägna småländska järnbruken under och 1800-talen. Bräken, eller som det senare kallas Stenfors ligger endast några kilometer norr om länsgränsen. Till Stenfors gick den s k Kjellsavägen genom Gummagölsmåla. Bild 3. Slaggvarp, Gummagölsmåla Bild 4. Rund tjärdal, Gummagölsmåla Utmed sedan 1940-talet övergivna sträckningar av Växjövägen finns partier med ett flertal bevarade väghållningsstenar samt milstenshällar i gjutjärn. 6

9 Invid fallen i Bräkneån och Lillån har lämningar av kvarnar och småindustrier registrerats. Också i den lilla Husörsbäcken finns en raserad dammvall, På platsen anlades redan 1699 Belganet sågekvarn, under 1800-talets första hälft ersatt med en skvaltkvarn. Den s k Spikasmedjan i N. Belganet uppfördes 1869 på byns samfällda timmerplats, ett minne av den redan under tidigt tal omfattande flottning nedströms till lastan i Björkeryd. Bild.5 Bräkneån vid N.Belganet 7

10 Sammanställning av registrerade lokaler Ronneby kommun Lägenhetsbebyggelser 230 Husgrunder, historisk tid 48 Fossil åker 19 Linberedningsplatser 8 Tjärrännor/dalar 68 Kolbottnar 19 Blästplatser 9 Kommunikationslämningar 25 Industrilämningar 25 Fångstgropar 4 Gränsmärken 13 Samlingsplatser 5 Stenåldersboplats 1 Övrigt 51 Summa: 575 Kommentar Årets inventering bekräftar men förtydligar också bilden av området från föregående säsong. Helt dominerande är lämningarna från 1800-talets torparepok. Detta torde väl stämma med förhållandena, men dominansen beror inte minst på att det underlagsmaterial hembygdsföreningen bistått med framför allt omfattat denna typ av lämningar. 8

11 Inventeringsområde 2 Kyrkhults socken Området omfattar delar av följande blad av fastighetskartan: 3 E 8 d Gillesnäs, 3 E 9c Frostenstorp samt 3 E 9d Vilshult. Sammanlagt har ca 20 km 2 inventerats. Bakgrund Inventeringsområdet utgörs av starkt blockbunden, kuperad moränmark. Ett stort antal mindre sjöar samt utdikade sankområden finns i området, som i öster begränsas av Vilshultsåns dalgång. Samlad bebyggelse finns endast i den östligaste delen i anslutning till Kullan samt Vilshults samhälle. I övrigt finns endast spridda, tidigare torpställen. Större delen av området ingår i Harasjömåla kronopark och förvaltas av Sveaskog, som här bedriver ett rationellt skogsbruk avsattes ett kulturlandskapsavsnitt vid den södra gården i Kullan som naturreservat. Vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering 1972 registrerades endast tre objekt inom området. Samtliga är från senare historisk tid. Kulturhistoriska förhållanden Inga förhistoriska fynd är kända från området och några fysiska lämningar från perioden har inte heller kunnat påvisas vid den nu genomförda inventeringen. De äldsta skriftliga beläggen på ortnamnen i området härrör från 1600-talets förra del men sannolikt kan Kullan förutsättas ha ett medeltida förflutet. Kullans by enskiftades 1814 och hade då tre brukare. Gårdarna låg väl samlade på höjdryggen ovanför Vilshultsån. En gård flyttades ut vid skiftet, den idag nordligast belägna. Vid skiftet fanns en handfull torp i den västra delen av den samfällda utmarken. Laga skifte genomförs , och byn har då sex brukare. Den sydligaste gården flyttas ut till sitt nuvarande läge invid det ovan nämnda reservatet. Vid båda skiftena omtalas rätten till svedjning i samband med potatisodling. Antalet torpetableringar ökar kraftigt i samband med laga skiftet. Inventeringen genomfördes delvis med andra förtecken jämfört med område 1. Ingen regelrätt torpinventering fanns som utgångspunkt, varför rekognosceringen måste ske mera förutsättningslöst. Trots detta finns stora likheter med resultatet från ovan beskrivna område. Lämningarna efter lägenhetsbebyggelser dominerar således materialet även här med den skillnaden att antalet lokaler med backstugor utan tillhörande åker är påfallande stort. Såväl torp som backstugor torde samtliga tillhöra 1800-talets befolkningexpansion. Lämningarna efter tjärframställning är även här talrika. Ett flertal lokaler utgör verkliga produktionsplatser med tjärränna, en eller flera kallmurade beckgrytor samt kojgrund, belägna intill varandra. I sammanhanget kan även nämnas ett antal kolbottnar. Som nämnts ovan är en datering av såväl tjärframställningsplatserna som kolbottnarna ännu en öppen fråga. 9

12 Flera torde tillhöra torparepoken men sannolikt spänner de över en längre tidrymd. Topografiska uppgifter från det sena 1700-talet omnämner den överflödiga timmerskogen i området, men också den omfattande produktionen av tjära och beck. Sammanställning av registrerade lokaler Olofströms kommun Lägenhetsbebyggelse 53 Husgrund, historisk tid 21 Fossil åker 3 Industrilämningar 2 Tjärrännor/beckgrytor 45 Kolbotten 5 Fångstgård 2 Fångstgrop 2 Färdväg 3 Övrigt 4 Summa: 140 Bild 7. Avverkningsmogen granskog 10

13 Avslutande synpunkter inför fortsatt inventering Ca 70 % av länets yta är idag klassad som skog. Det rör sig som regel om högproduktiv skogsmark med kort omloppstid, vilket med ett alltmer rationaliserat skogsbruk påtagligt ökar frekvensen av markingrepp. Det förbättrade kunskapsunderlag som Skog och Historia medför är således av avgörande betydelse ur skyddssynpunkt. Skog och Historia skall också belysa människans påverkan på landskapet och därmed bidra till att tydliggöra den historiska utvecklingen i Blekinge. Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering berörde endast marginellt områdena utanför centralbygderna i söder och som visats ovan framträder inom de nu inventerade områdena en ny och mera komplex bild. Materialet är heterogent och delvis svårtolkat. Lämningarna från torparepoken utgör t ex påtagliga och lätt identifierbara spår i landskapet. Deras dominans i inventeringsmaterialet tenderar att skymma andra strukturer och lämningstyper, som kan innehålla en större kunskapspotential. En tydligare fokusering på funktionella och ekonomiskt betingade system och sammanhang över tid är angelägen i det fortsatta arbetet. Några sådana områden är produktionen av timmer, kol, tjära och beck, som redan under dansk tid har stor omfattning men som med örlogsvarvets tillkomst får än större betydelse. Vilka fysiska spår och strukturer i form av produktionsplatser, kommunikationsleder m m kan påvisas? Punktvisa forskningsinsatser, som också utnyttjar arkivaliskt material, bör göras. Inom årets inventeringsområde har med något undantag inga förhistoriska lämningar registrerats. Med tanke på de topografiska förhållandena är detta möjligen riktigt men det finns skäl att i det fortsatta arbetet förutsättningslöst söka få en kanske mera rättvisande bild av förhållandena. Framför allt bör områdena närmast norr om högsta kustlinjen ägnas ytterligare uppmärksamhet. Som tidigare påpekats är det väsentligt att väl inventerade och analyserade referensområden fortlöpande tas fram. Endast på detta sätt torde det vara möjligt att med någon relevans bedöma inventeringsmaterialets representativitet och även översiktligt tolka materialet. Som ovan nämnts beräknas resultatet av Skog och Historia i Olofströms kommun kunna användas som ett viktigt kunskapsunderlag till det påbörjade kommunala kulturmiljöprogrammet. Inventeringen bör också i övrigt ses som en integrerad del av kulturmiljöarbetet såväl lokalt som regional och tillsammans med andra underlag bidra till att teckna en mångfacetterade bild av länets kulturhistoriska utveckling. Hembygdsrörelsen med sin ofta mycket goda lokalkännedom har en nyckelroll i projektet. Gemensamma informationsprojekt kan vara ett sätt att söka fördjupa det lokala intresset och ge ingångar till övergripande kulturhistoriska sammanhang. Under våren kommer inventeringsresultatet inom några av områdets byar att redovisas på internet tillsammans med förslag på lämpliga besöksmål. 11

14 Bilaga 1 Inventerade områden

15 Bilaga 2 Bildförteckning Omslagsbild: Fångstgård, Kullan, Kyrkhults socken Bild 1: Vandring i Gummagölsmåla Bild 2: Gränsmärket Salehall Bild 3: Slaggvarp, Gummagölsmåla Bild 4: Rund tjärdal, Gummagölsmåla Bild 5: Bräkneån vid N.Belganet Bild 6: Tjärdal och beckgryta, Kullan Bild 7: Avverkningsmogen granskog 13