Kan fjällgåsen, Anser erythropus, någonsin komma tillbaks till Västerbotten?
|
|
- Inga Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan fjällgåsen, Anser erythropus, någonsin komma tillbaks till Västerbotten? Per Hansson Ännu i slutet av 1930-talet var fjällgässen vanligare än grågässen i Västerbottens kustland och flockar med sträckande fjällgäss så vanliga att den tidens ornitologer oftast inte brydde sig om att räkna fåglarna! Foto: Haglund, B Från kust till kalfjäll Bilder från Västerbottens natur och fågelliv. Karaktärsart i Västerbotten Inte många av dagens yngre ornitologer känner till att fjällgåsen, Anser erythropus, under 1900-talet första hälft, var en karaktärsart i Västerbotten. Ännu på 1950-talet rastade stora flockar med fjällgäss vid Ume- och Skellefteälvarnas och näringsrika deltabildningar (Wachtmeister 1958; Car-Fredrik Wachtmeister i telefon; Östen Andersson i brev) och dels häckade arten tämligen allmänt uppe i lågfjällmiljöer kring dessa fjällälvars (samt Vindelälvens) källflöden (Dehlin et al. 1957; Curry Lindahl 1963; Figur 1). Eftersom fjällgässen flyttade till och från sydost över Norra Kvarken, var de faktiskt mycket vanligare än de då ännu hårt tillbakaträngda grågässen i Västerbottens kustland (Haglund 1937, 1940; von Post 1946). Men under andra halvan av 1900-talet skedde som bekant en katastrofal nedgång och den ursprungliga svenska fjällgåspopulationen är nu utrotad sedan minst 10 år. Vindelfjällen, i Lycksele lappmark, var dock ännu på 1970-talet landets starkaste fäste för arten (Anon 1981). Arten var troligen aldrig lika frekvent inom Åsele lappmark. Jag har det senaste året gjort relativt omfattande litteraturstudier och intervjuer med äldre ornitologer och inte minst 70- till 90-åriga pensionerade renskötande samer. Ansvariga för hotade arter vid länsstyrelsen i Västerbotten har visat intresse för detta material varför undertecknad i sinom tid kan återkomma med en utförligare historiebeskrivning även i denna tidskrift. Figur 1. En grov bild av fjällgåsens, Anser erythropus, häckningsområde före 1981 går nu att få eftersom både representanter för både Norr- och Västerbottens ornitologiska föreningar har lagt in historiskt material i rapportsystemet Svalan. Jakten huvudorsak till nedgång Alla inblandade experter är överens om att huvudorsaken till den dramatiska nedgången är jakten i fjällgässens övervintringsområden i sydöstra Europa samt kring Svarta och Kaspiska haven (Madsen et al. 1999). Höstjakt längs Finlands västkust,
2 där arten fram till 1990-talet rastade, har troligen inte heller varit helt bekymmersfri. Fjällgässen skjuts av misstag för att de under de förhållanden som råder vid fågeljakt är omöjliga att skilja från de talrika och flitigt jagade bläsgässen, en av Västpalearktis flitigast skjutna fågelart (Mooij 2005). En färsk sammanställning visar skrämmande hög dödlighet genom jakt för Europas sällsyntaste gås: Ungefär 50 % av ungfåglarna och 10 % av de vuxna märkta i Norge, 16 % totalt och 23 % av ungfåglarna ringmärkta i norra Sibirien såväl som 15 % totalt och 75 % av ungfåglarna ringmärkta i arktiska Ural är rapporterade som skjutna (Mooij 2005 och referenser däri). Inom det norska fjällgåsprojektet anger man en 78 %-ig förlust av ungfåglar och 16 % av de vuxna (Øien & Aarvak 2003) Den rutinerade gåsforskaren, Dr Mooij, har själv genom kontakter med ryska jägare fått höra att fjällgässen är mer nyfikna än bläsgässen så till den grad att de vänder åter till jägaren som för att se vad det var som lät! Med det i bakhuvudet är det lättare att förstå att andelen skjutna fjällgäss i förhållande till bläsgäss blir så hög. Således skjuts 1 av 4 nära Pulkovo, St. Petersburg och 7 av 31 vid Olonetz, östra Karelen (Mooij, under tryckning). Mindre flockar fjällgäss och enstaka individer har genom alla tider följt med taigasädgäss eller bläsgäss till Västeruropa vilket styrks av att en av de nordnorska satellitsändarförsedda fjällgässen helt spontant rastade så långt västerut som i östra Tyskland. En annan viktig orsak till minskningen är att rast- och övervintringsplatserna har försämrats eller försvunnit. Regleringen av våra stora fjällälvar, vilket har lett till att de naturligt frodiga gräsmarkerna längs älvstränderna, som nybyggarna utökade med raningsbruk och slåtter, har försvunnit (Björklund 1996). Sannolikt stämmer Björklunds (1996) hypotes om att dessa marker var den marginal som fjällgässen behövde för att kunna lägga på sig tillräckligt med energireserver för att kunna häcka i den bistra fjällmiljön. Jag vill lägga till en annan viktig faktor att kreaturshållningen ändrades dramatiskt under 1950-talet och tusentals hektar strandnära betes- och slåttermarker har vuxit igen och blivit otjänliga för vadare och sjöfåglar. Ett innovativt Fjällgåsprojekt Som FiV:s läsare säkert känner till startade Lambart von Essen på Jägareförbundet 1981, i samarbete med WWF, ett internationellt uppmärksammat projekt för att rädda den svenska fjällgåsstammen (von Essen 1996). Grundidén var att undvika den omfattande jakten på övervintringsplatserna nere i sydost genom att styra gässen till säkra platser i sydväst, eller närmare bestämt i Holland. För att uppnå detta valde von Essen att låta unga burkläckta fjällgäss präglas på vitkindade gäss, som naturligt flyttar till Holland. Det rika lågfjällsområdet kring Svaipa och Tjålmejaure i sydligaste Pite lappmark, inom Vindelälvens källområden och bara kilometrar från länsgränsen, valdes ut. Fram till 1999 har 348 ungfåglar planterats ut och överlevnaden är hög. Populationen ökar och uppgår i dagsläget till ca 100 individer (10-15 häckande par) trots att man sedan 1999 inte sätter ut fler nya fåglar (Andersson 2005). Ungfågelöverlevnaden uppskattas till % och hos adulta fåglar till 90 %. Genetiska frågetecken Problemet med det svenska Fjällgåsprojektet är att det förekommer inslag av bläsgåsgener i en viss andel av populationen, vilket har tolkats som att hybridisering har skett någon gång under forna generationer av djurparksfåglar som sedan tagits med i avelspopulationen (Ruokonen et al. 2000; 2004). Det finns dock genetiker som menar att det inte är helt uteslutet att dessa bläsgåslika haplotyper kan vara en relikt från en avlägsen gemensam anfader (Kholodova & Severtsov 2002). Andra genetiker menar att hybridisering (=utavel) kan vara positivt i en inavelsdeprimerad population. Förmodligen sker spontana korsningar mellan bläsgås och fjällgås
3 Figur 2. Hybridfamilj mellan fjällgås, Anser erythropus, och vitkindad gås, Branta leucopsis, Lervik, Gästrikland Foto: Martin Alexandersson även i naturen, något som är känt hos flera andra närstående artpar, framför allt bland änder och gäss. Detta har emellertid ifrågasatts av Ruokonen et al (2004). På grund av de genetiska rönen har det svenska fjällgåsprojektet inte planterat ut några ungar sedan Inom VOF:s styrelse anser vi att det bästa man kan göra för att lösa detta problem är att späda ut dessa hybridgener genom att plantera in fåglar med helt rena gener i samma område. Vi hoppas att framtiden kan ge oss större klarhet t ex i hur den ursprungliga populationsgenetiska bilden såg ut (genom analys av museiexemplar), hybridgeners föroch nackdelar för en utrotningshotad art samt följderna av en väntad inavelsdepression i den nordnorska spillran. Att projektgässen kan bilda par med artfränder till sina fosterföräldrar är ett annat problem med att använda vitkindade gäss som fosterföräldrar är, vilket uppenbarligen kan ge åtminstone en ny generation (Figur 2). Så vitt jag vet ingen om dessa hybrider är fertila. Vi får verkligen hoppas att så inte är fallet, och för säkerhets skull anser vi att dessa bör avlivas. Femton vilda par kvar I dagsläget är det enda som finns kvar i Norden ca par kvar någonstans i norska Finnmark eller angränsande finska eller svenska marker (Andersson 2005). Trots över tio års projektsatsningar vet man underligt nog inte var dessa sista par häckar men man har kunnat konstatera att nedgången om 5 % per år fortsatt (Aarvak & Timonen 2004). Det är alltså inte osannolikt att denna relikt av den sk fennoskandiska fjällgåspopulation är helt utdöd inom en snar framtid. EU-kommissionen har nyligen gett 10 miljoner kronor till ett norskt-finsktbaltiskt-ungerskt-grekiskt projekt för under år , en sista gång, försöka identifiera var de få återstående fennoskandiska fjällgässen häckar, stoppa jakten i sydost och restaurera gamla rastplatser på väg ned till Evros-deltat i sydöstra Grekland ( Denna hemsida rapporterar att det fanns 40 fjällgäss varav 7 årsungar där Tyvärr har man trots de tidigare minst 10-åriga projekten med liknade syfte misslyckats att stoppa den tragiskt höga dödligheten längs denna rutt. Vi hoppas verkligen att man ska lyckas bättre denna gång. Men hur det än går med den nordnorska spillran anser vi inom Västerbottens ornitologiska förenings styrelse att det är utsiktslöst att tro att vi någonsin skulle få tillbaka några fjällgäss till länet via en eventuellt snart ökande naturlig population i Finnmark. Inte bara för att populationen egentligen är dödsdömd utan mänskliga insatser (i form att utplantering och tillskott av genetisk variation), utan även för att dessa gäss använder en annan flyttrutt och passerar knappast Sverige, och definitivt inte Västerbotten.
4 Figur 3. Så här kan det se ut när lättviktsflygplan guidar gäss. En pontonbärande modell med triangulära vingar kommer att användas i Västerbotten. Foto: Operation Fjällgås. Åtgärdsplaner Naturvårdsverket gav för något år sedan länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för fjällgåsen inom landets gränser. Undertecknad har för VOF:s styrelses räkning under 2005 aktivt deltagit i diskussionerna kring denna åtgärdsplan (Andersson 2005) och även lämnat remissvar på den internationella åtgärdsplanen som också utarbetas parallellt med den nationella. Remissen samt en hel del om fjällgåsens utbredning i länet finns att läsa på VOF:s hemsida under artprojekt fjällgås. Operation Fjällgås ett pilotförsök i dubbel bemärkelse När så det kom till vår kännedom att den tyska föreningen Aktion Zwerggans (Operation Fjällgås på svenska) med stöd av ett antal samarbetspartner var villiga att under ett tvåårigt pilotförsök ( ) satsa ca 5 miljoner kronor på att testa användningen av ultralätta flygplan i samband med återutsättning av fjällgäss inom sitt tidigare utbredningsområde i Lycksele lappmark, blev vi helt klart intresserade och etablerade kontakter. Vi skulle nämligen väldigt gärna få tillbaka denna gamla västerbottniska karaktärsart! Jag fick styrelsens förtroende att bedöma för- och nackdelar med detta pilotförsök och har även aktivt försökt påverka utformningen av projektplanen. Jag försökte framför allt tillsamman med Sveriges ornitologiska förening och Norrbottens ornitologiska förening förmå projektledningen att redan i detta skede leda gässen över Kvarken som det var i gamla tider och sedan flyga gässen till Tyskland via Baltikum. Ni kan läsa detta gemensamma yttrande i ett av de senaste numren av Fåglar i Norrbotten. På grund av flygtekniska och flygsäkerhetsmässiga skäl kunde projektledningen tyvärr inte tillmötesgå dessa önskemål, varvid SOF och NOF valde att helt underkänna projektet i sina remissyttranden. Innan jag berättar hur VOF resonerade ska jag presentera projektet.
5 Syftet med Operation Fjällgås pilotförsök är lära fjällgässen att testa om det går att flytta fjällgäss från Lycksele lappmark till nedre Rehndalen i västra Tyskland. Här är dödligheten, liksom i Holland för Lambarts fjällgäss, mycket låg jämfört med vad den är längs med den ursprungliga flyttningsleden genom Ryssland. På grund av problemen med bläsgåsinblandning i de befintliga avelsanläggningarna har man utlovat att endast använda ägg från par som befunnits sakna hybridanlag med tre olika genetiska testmetoder. Rent konkret kommer ett 40-tal ägg från testade avelspar från Sverige, Tyskland eller Finland att kläckas i Lycksele Djurpark. Gässlingarna får växa upp under skyddade förhållanden och med bästa tänkbara födotillgång så att de snabbt blir kraftiga och flygfärdiga. Under denna tid kommer personalen att sakta vänja gässlingarna vid de ulralätta flygplanen med dess motorljud och förstås måste piloterna, dvs gåsföräldrarna, vara förklädda så att de inte liknar människor alltför mycket. I mitten av juli, precis när gässlingarna är mogna att ta sina första vingslag transporteras de till Suoluo-Åjkijejavvrie nordost om Tärnasjön i Vindelfjällens Naturreservat. Den stora poängen är nämligen att gässen präglas på den plats där de tog sin första flygtur. Exakt vid det tillfället kopplas deras inre GPS på! De kommer sedan i alla sina dagar att kunna hitta tillbaks, allra helst de könsmogna honorna. Efter några veckors intensiv flygträning musklerna måste nämligen vara mycket starka och uthålliga innan den långa höstflytten påbörjas är det sedan dags att flyga runt och visa gässlingarna omgivningarna. Ganska snart blir det dags att introducera gässen för sin första bördiga rastplats Ammarnäsdeltat. Här ska projektgässen stanna flera dagar så att de ska minnas denna rika och klassiska fjällgåslokal. Gamla flyttleder återupplivas Vindelälven är en levande älv med naturligt frodiga gräsmarker längs de otaliga selen. Därför kommer med alla sannolikhet Operation Fjällgås att följa just denna fjällälv ned mot kusten. I dagsläget är de exakta rastplatserna inte klara och här är förslag från läsarna varmt välkomna. Särskilt i början av den långa resan ska det finnas rastplatser relativt tätt, dvs med ca 30 km mellanrum. Gässen kan sannolikt flyga uppemot mil i en etapp om de är vältränande, men eftersom våra tyska vänner inte lär kunna ge lika god flygträning som riktiga gäss, och att flygbränslet inte räcker längre än max 30 mil, vill man inte chansa. Nästa viktiga rastplats att besöka blir Umeälvens delta. Här kommer projektgässen att äta upp sig och vila i ca en vecka också detta för att riktigt prägla in denna gamla kultlokal för fjällgäss. Om inte förr så kan det vara dags att ta sig en titt när gässen kommer hit i slutet av augusti. Vi har rått tyskarna att hålla till med flygplanen i utkanten av Natura 2000-området och till fots leda gässen upp mot Rengrundets strandängar, som vid det här laget borde bjuda på helt perfekta föda för hungriga fjällgäss. Alla gäss kommer att märkas med färgade fotringar och dessutom förses med sändare. Fem satellitsändare som programmeras så att de startar sända nere i Tyskland, och 20 ordinära radiosändare av samma typ vi har använt på tranor i Västerbotten. Inom ramen för projektet ryms även uppföljning av de utsatta 25 fåglarnas fortsatta öden under 2007 och Styrelsen positiv En enhällig styrelse och sju av åtta i ledningsgruppen för Umedeltats Fältstation, har ställt sig positiva till projektet enligt följande:
6 +++ Ultralättviktsmetodik: VOF anser att den föreslagna metodiken med ultralätta flygplan som fosterföräldrar är mycket bra och att den bör få prövas i skarpt läge från de västerbottniska fjällen ned till den i vårt län viktigaste rastplatsen Umedeltat. VOF anser att metoden saknar de nackdelar som Lambarts vitkindade fosterföräldrar drogs med. ± Ändrad flyttrut: VOF anser inte att en rutt till nedre Rehndalen måste ses som onaturlig. Visserligen vill vi att, när det storskaliga arbetet med inplantering av fjällgäss påbörjas, ett återtagande av rutten över Norra Kvarken, men vi har förståelse för att Operation Fjällgås i nuläget av praktiska skäl och styr gässen till Tyskland där man kan garantera hög överlevnad. Lambarts projekt har visat sig lyckosamt eftersom populationen ökar trots ca 5 år utan nya utsättningar. VOF vill passa på att efterlysa en objektiv utvärdering av Lambarts projekt. VOF vill betona betydelsen av att de unga fjällgässen präglas på rastplatser nära de forna flyttlederna längs Ume- eller Vindelälven samt på Umedeltat. Genetisk gallring med ISSR: VOF har låtit en oberoende genetiker vid Umeå Universitet värdera ISSRmetoden. Det framkom då att metoden inte kan användas för att söka efter en specifik haplotyp. Här föreslår VOF att en bättre och för ändamålet lämpad metod används. Summa summarum: VOF anser att ett mindre pilotförsök av denna typ bör få genomföras redan år om man som utlovat gallrar bort bläsgåshaplotypen med bästa tillgängliga genetiska metodik. Om Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västerbotten godkänner pilotförsöket bidrar därför VOF gärna med sakkunskap och engagemang för att stötta projektet. VOF anser att det vore fel att inte ta till vara det omfattande finansiella stödet (ca 5 miljoner SEK) som finns. Efter några års försöksperiod kan man jämföra resultaten med den svenska metoden med vitkindade gäss. Denna erfarenhet är viktig att ha när det inom kort blir dags att genomföra storskaliga inplanteringar i hela Fennoskandiska Lappland. Myndigheterna positiva Bland annat Artdatabanken och Länsstyrelsen i Västerbotten var positiva och i november 2005 gav Naturvårdsverket sitt godkännande till att max 25 gäss per år under 2006 och 2007 får användas i detta pilotprojekt. Liksom VOF skiljer man alltså mellan detta projekt och en framtida storskalig återinplantering, som kräver en nysatsning på avelspopulation. Genom att prova tekniken vinner vi tid som annars försenat och fördyrat den stora inplanteringen. Det finns motstånd Flera organisationer, däribland Sveriges ornitologiska förening (enligt säker källa dock genom en oenig styrelse) och Norsk ornitologisk förening, har överklagat Naturvårdsverkets beslut med hänvisning till de genetiska aspekterna och att flyttrutten inte är naturlig. Naturvårdsverket lät Länsrätten i Stockholm pröva huruvida dessa organisationer hade rätt att överklaga. Domstolen meddelade nyligen att så inte var fallet. Detta betyder att Naturvårdsverket inte behöver ta någon hänsyn till dem som klagat. Även om domstolen ansett att de som klagat hade behörighet och därigenom prövat frågan i sak är det svårt att se på vilka grunder som Naturvårdsverket skulle kunna återkalla sitt tillstånd till försöket, eftersom inga nya fakta tillkommit i målet. Det underlag som finns tillgängligt har verket tolkat på ett annat
7 sätt än de som klagat och VOF delar verkets bedömning. Uppmaning och vision VOF vill uppmana alla inblandade parter, särskilt de ansvariga myndigheterna runtom i Fennoskandien, att snarast starta ett storskaligt inplanteringsarbete. Då krävs att ett nytt avelsmaterial tas fram. Här är vi helt eniga inom Sveriges, Västerbottens och Norrbottens ornitologiska föreningar, vilket framkom i den gemensamma skrivelsen i september Sverige, Norge och Finland har de resurser som krävs för att ta fram en optimal avelspopulation. Särdeles viktigt är då att Norge drar sitt avgörande strå till bevarandearbetet och samlar in ägg/ungar från Finnmark, medan det finns kvar några fåglar. VOF kan inte stödja argumentet att populationen i Finnmark är för liten för att tåla insamling av ägg. Inget vore mer olyckligt än att denna spillra dör ut utan att ha säkrat några av sina gener i en avelsanläggning. VOF anser att påståendet att den lilla spillran skulle betraktas som en egen delpopulation och särbehandlas i bevarandearbetet bör skärskådas vetenskapligt. För att göra detta anser vi att en bredare kartläggning av populationsgenetiken i det forna utbredningsområdet inklusive södra Lappland blir nödvändig. VOF har en vision om hur den snart stundande storskaliga återintroduktionen i Fennoskandien skulle kunna gå till: Operation Fjällgås bidrar med lättviktsmetoden och det logistiska kunnandet medan de fennoskandiska ländernas myndigheter tillsammans med EU-Lifeprojektet och svenska och finska erfarna uppfödare, bidrar med nya och genetiskt oantastliga avelspopulationer. Dessa skulle kunna anläggas på minst tre olika platser längs de gamla flyttvägarna, t ex i Lycksele Djurpark eller nära Umeå och Skellefteå i vårt län. Tillsammans ser vi till att jakten på bläsgås upphör på alla gamla fjällgåsrastplatser, framför allt längs rutten ned till Evros-deltat i Grekland. När vi sedan under ca 10 år lett flera hundra unga fjällgäss per år dit med hjälp av med lättviktsflygplan, blir det snart rimligt att möta familjeflockar av fjällgäss i Umedeltat och Skelleftedeltat! Vi få väl se hur länge det dröjer innan vi återigen kan njuta av insträckande fjällgäss i Norra Kvarken Är du intresserad av att hjälpa till tveka inte att ta kontakt med undertecknad (pha@glocalnet.net) eller Maud Sjöberg (maud.sjoberg@telia.com)! Det kan gälla tips om bra gåsbetesmarker längs Vindelälven, praktiska göromål på projektgässens rastplatser, men kanske framför allt att under våren 2007 spana flitigt efter dessa unika flygande budbärare som förebådar fjällgåsens fullskaliga återkomst till Sverige och Västerbotten! Jag tackar Riikka Vilkuna, Operation Fjällgås och Torsten Larsson, Naturvårdsverket, för konstruktiva kommentarer på manuskriptet. Referenser Anon Faunaområden i fjällregionen Kartläggning av de hotade djurarternas viktigaste tillflyktsområden. Naturvårdsverkets Meddelande SNV PM Andersson, Å Utkast till: Åtgärdsprogram för fjällgås, Anser erythropus. Naturvårdsverket. Aarvak, T. & Timonen, S. (Eds.) Fennoscandian Lesser White-fronted Goose conservation project Report WWF Finland Report No 20, NOF Rapportserie Report No , Helsinki-Klæbu. Björklund, M Fjällgåsen och älvslåtterns försvinnande. Vår Fågelvärld 55: Delin, H., Myhrberg, H. & Svensson, S Tärnasjön, Ahasjön och Laisan tre fågelsjöar i Västerbottensfjällen. Sveriges Naturs årsbok 48: Curry-Lindahl, K Vindeldalen och dess fjäll. Natur i Lappland, del I. sid Haglund, B Från Kust till kalfjäll Bilder från Västerbottens natur och fågelliv. Lars Hökerbergs Bokförlag, Stockholm. Haglund, B På vårsträck i Västerbottens skärgård. Svensk Jakt 78: Madsen, J., Cracknell, G. & Fox, A.D. (Eds.) Goose populations of the Western Palearctic. A Review of status and distribution. Wetlands International Publication 48.
8 Kholodova, M.V. & Severtsov, A.N Report 2001/2002: Analyses of the captive populations of the Lesser Whitefronted Geese. Institute of Ecology and Evolution, RAS, Moscow, Russia Mooij, J Protection and use of waterbirds in the European Union. Beiträge zur Jagd- und Wildforschung, Bd. 30: Ruokonen, M., Kvist, L., Tegelström, H. & Lumme, J Goose hybrids, captive breeding and restocking of the Fennoscandian populations of the LesserWhite-fronted goose (Anser erythropus). Conservation Genetics 1: Ruokonen, M., Kvist, L., Aarvak, T., Markkola, J. Morozov, V., Øien, I., Syroechkovsky Jr. E., Tolvanen, P. & Lumme, J Population genetic structure and conservation of the lesser white-fronted goose Anser erythropus. Conservation Genetics 5: von Essen, L Fjällgåsen i Sverige Ett försök att rädda en globalt hotad art. Vår Fågelvärld 55: von Post. G. H Fågellivet på öar, skär och stränder längs Västerbottens kust. Västerbotten 27: Wachtmeister, C. F Umetraktens fåglar en översikt. Västerbotten 39: Øien, I. & Aarvak, T Fjällgås - finns det hopp för Skandinaviens sjungande gäss? Vår Fågelvärld 62:6-12.
Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)
1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merFåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Läs merDe nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Läs merVÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merText och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
Läs merGrönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg
Grönland 2016 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra
Läs merÅrsrapport 2014 Svenska Tranarbetsgruppen
Årsrapport 2014 Svenska Tranarbetsgruppen Innehåll 2 Verksamhetsåret 2014 3 Ringmärkning 2014 5 Grimsö: Märkta tranor och fältstudier 8 Tranräkningar 9 Notiser: Världens äldsta trana av vår art. Tranunge
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merEnkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7
Läs merNågra små tips om att träna på utsatt fågel
Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merEffektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas
Läs merTunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Läs merminnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio
minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio Fjärås Bräcka, sommaren -88 Luften inuti den gamla Volvon är varm och den tycks nästan stå stilla. Bilbältet
Läs merBreton stor hund i litet format TEXT & FOTO OLLE OLSSON Lennart Berglund från Forsa
SKOGSFÅGELJAKT Breton-rasen är fortfarande liten i Sverige, men registreringarna blir fler för varje år som går. Följ med på skogsfågeljakt med jakthundsrasen som går mot strömmen. Breton stor hund i litet
Läs merTERLIAN, SAMHÄLLET I URALBERGEN
Missionskyrkan i Ryssland Svenska Missionskyrkans internationella missionsarbete var under samfundets första år helt och hållet inriktat på Europa eller närmare bestämt det nordiska närområdet: Finland
Läs merVeckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14.
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14. Hej alla, Navigation Då var vi ute på nya äventyr eller rättare sagt, vi har varit i Arktis lite drygt en vecka nu. Än så länge har ingen forskning påbörjats,
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merWorkshop om remiss för riskbedömning
Workshop om remiss för riskbedömning Den 26 januari höll Nätverket Renare Marks en workshop om Naturvårdsverkets remissversion av vägledning och beräkningsmodell för riskbedömningar. Intresset var stort
Läs merDelad tro delat Ansvar
Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs mer- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg
Estland 2012 Under vintern/våren 2012 hölls en studiecirkel om Estland och i mitten av maj begav sig 18 av föreningens medlemmar dit under en nio dagar lång resa. Redan från bussfönstret på väg mot Stockholm
Läs merVårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon
Läs merFÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merSurt sa räven om skärfläckeäggen
Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan
Läs merTill Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev
2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta
Läs merKiruna. Flytten av en stad - ett Feng Shui-perspektiv
Kiruna Flytten av en stad - ett Feng Shui-perspektiv En stad skall flyttas, en tilldragelse som är ovanlig för oss i Sverige men historiskt sett inte unik. I det gamla Kina inträffade ibland liknande händelser.
Läs merStyrelse i Jönköpings Fågelklubb
Program 2016 Tidskrift utgiven av: Jönköpings Fågelklubb Lyckås 15, 561 92 Huskvarna Hemsida: www.jonkopingsfagelklubb.se Styrelse i Jönköpings Fågelklubb Ordförande: Leif Jansson, tel. 070-625 80 43 e-post
Läs merEtt test med en svensk rutgängare
Ett test med en svensk rutgängare Jesper Jerkert Inledning VoF:s testkommitté bildades i slutet av år 2006. Syftet med kommittén är att testa föregivet paranormala förmågor. Kommittén uppmanar ingen att
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merLokal nr 8. Höreda, Eksjö
Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän
Läs merKLUBBRESA EUROPA MAJ 2016
KLUBBRESA EUROPA MAJ 2016 Klubbens resa ut i Europa från 15 maj kommer att få ett lite annorlunda upplägg än tidigare år. Lars och Irmeli Kjellgren samt Lena och undertecknad lämnar Stralsund söndag 15
Läs merMånga har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!
Från foretagande.se 2009 09 08 Vilken färg är du? Skrivet av Annika R Malmberg Boktips Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit! Det finns personer
Läs merYttrande över förslag till ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter M95/5125/5
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till ny förordning om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter M95/5125/5 SLU har anmodats avge yttrande över rubricerade
Läs merÖstbergsskolans loggbok!
Östbergsskolans loggbok! Dag 1 det första vi gjorde var att gå varvet runt och lärde oss varandras namn. Det gick ganska snabbt,gruppen var ganska blandad,vissa gick i 6:an vissa i 7:an och några från
Läs merInformationsmöte om vargflytt. Frågor till Föreläsarna (Länsstyrelsen och Jägareförbundet) FRÅGOR & SYNPUNKTER BERGSJÖ 11-03-23. Natur och Viltenheten
1 ( 10) Natur och Viltenheten Informationsmöte om vargflytt Plats: Bergsjögården, Bergsjö Antal besökare: ca 54 Dessa anteckningar är nedtecknade av Länsstyrelsen för att kunna vidareförmedla frågor och
Läs merGrönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg
Grönland 2015 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra
Läs merAvel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs mer21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :
Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre
Läs merShort Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier.
Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier. Även kallad High Toe hos andra raser. -Hej Danne, du jag tänkte kolla med dig angående valpen vi köpte av er, det är så att den saknar en tå. Eller
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs merVarför stopp på eftersök på trafikskadat vilt?
Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Svenljungastrejken Vi accepterar varg men kräver ett tak på mellan 150 till 210 individer. Detta för att här går den absoluta gränsen för vad våra gröna näringar
Läs merVågar jag som har körkort gå till doktorn? Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd
Vågar jag som har körkort gå till doktorn? Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Vem bestämmer om medicinsk körkortslämplighet? Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares
Läs merLärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merDe tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merEtt Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola
Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merLäkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket
Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten
Läs merANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND
1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.
Läs merPETER SCHMIDT. Dimman skingras kring domkyrkofalken
PETER SCHMIDT Dimman skingras kring domkyrkofalken FOTO: ANDREW FRIBERG 16 FÅGLAR I UPPLAND 4 2014 Pilgrimsfalkens historia i Sverige under 1900-talet är påtagligt sorgkantad, men avslutningen av detta
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merSöndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9
Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler
Läs merBILSEMESTERRAPPORTEN 2012
BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merOch alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?
Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit
Läs merPOLICY FÖR SPELARUTVECKLING
POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,
Läs merSATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND
SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND Med 35 års erfarenhet och verksamhet i danslivet har vi länge varit bekymrade över utvecklingen inom danskonsten i Göteborg. Danskonsten i Göteborg
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merSKOLBIOVALET 2016 ÅK 4-5
SKOLBIOVALET 2016 ÅK 4-5 Nonos hemliga resa Foto: Biografcentralen Igors hemliga resa Foto: Biografcentralen INNEHÅLL SKOLBIOINFORMATÖRERNA skolbiovalets demokratihjältar LATHUND FÖR SKOLBIOINFORMATÖRER
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merGPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Läs merJonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT
PORTRÄTT 32 41 Djur med citypuls Ett stenkast från höghusen och fotbollsarenan ligger en sjö med ett unikt fågelliv, Råstasjön i Solna utanför Stockholm. Där tillbringar Jonathan Stenvall mycket tid med
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s
Läs merDelredovisning av uppdrag om genomförande av åtgärder för utsättning av varg i Sverige
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2012-01-19 Ärendenr: NV-01348-11 SJV-01435/2011 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Delredovisning av uppdrag om genomförande av
Läs merMÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND
Leif Nilsson Martin Green Ekologihuset 223 62 Lund 046 2223709 (LN) 070-5255709 (LN) leif.nilsson@zooekol.lu.se martin.green@zooekol.lu.se Lund 2005-04-07 REVIDERAD ARBETSPLAN MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merPRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Läs merq Smedgesäl en i Norge a
q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på
Läs merSNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921.
Skånes största träd SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921. Inte minst på stora träd. De är av skiftande kvalitet, tagna av olika fotografer under 100
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merKlassen måste ha gått igenom:
1 Gruppdiskussion/Värderingsrollspel Genteknik och människan Eleverna är ledamöter i en kommitté som ska ta ställning till ett antal konkreta förslag om gentester och genteknik på människa. Kan utföras
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs mer1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår
Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 2-2010. Tre artiklar: 1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll 3. Forskning pågår För prenumeration på Fjäderfä, välkommen
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merAtt komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.
10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många
Läs merNära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER
Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp
Läs merSpecialtidning för BestKust Feskarna, Havsfiske Flakstadvåg Senja 2004. BestKust Feskarna 04. Augusti 04
Specialtidning för BestKust Feskarna, Havsfiske Flakstadvåg Senja 2004 Best Kust Feskarna Havsf iskeklubb BestKust Feskarna 04 Augusti 04 Innehåll BestKust Feskarna 04, 3:e resan gick till Flakstadsvåg
Läs mer