BIOEKONOMI BIOBASERADE MATERIAL

Transkript

1 BIOEKONOMI BIOBASERADE MATERIAL Mätning av ytspänningar i torkat gran med NIR Gerhard Scheepers 1, Jonaz Nilsson 2 och Jimmy Johansson 2 1 RISE Bioekonomi 2 Institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet SP rapport 2017:19

2 Mätning av ytspänningar i torkat gran med NIR Gerhard Scheepers 1, Jonaz Nilsson 2 och Jimmy Johansson 2 1 RISE Bioekonomi 2 Institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet

3 3 Abstract Measurement of surface stress in dried Norway spruce with NIR In sawmilling, a lot of timber properties are measured online in the sorting and grading of dried timber. This may include moisture content, shape, and a host of other parameters. An important wood property that cannot be measured online is drying stresses, although it is an important parameter for many customers. Since the destructive test methods for stress determination are time consuming, no high frequency routine measurement of the internal stresses is done. In literature, there are a few examples of near infrareds (NIR) capability to detect surface stresses along the fiber direction. There is also an example of stress measurements across the grain on a Japanese wood specie during drying, however, these measurements were always done on a tangential surface. It is unknown whether NIR prediction models can predict surface tension and stress measurements across the grain of dried Norway spruce with varying characteristics, i.e. material from different logs, heart- or sapwood, different year ring orientations, etc. If the technique cannot handle the variation in material properties, such as occurs in a sawmill environment, this means that a simple NIR measurement would not be sufficient to predict the surface tension in industry. This study investigated whether surface stresses in mechanically loaded as well as dried spruce samples with varying material properties can be predicted by NIR models. The measurement data from some mechanically loaded samples showed a correlation between the predicted and actual stress values, but many other samples showed no correlation. Moreover, the data for a single sample could show a good correlation, but the prediction could be at an incorrect stress level. As for the dried samples, NIR models were good at separating the conditioned and nonconditioned samples, but had no predictive power concerning the stress level. The models used to predict the stress level in mechanically loaded samples, were also used to predict the stress in the dried samples, but there was no correlation between the measured strain and the predicted stress level. Therefore, it is concluded that there are no clear indication that NIR measurements can be used in an industrial application for predicting the surface stress level of dried Norway spruce boards. Key words: near infrared, surface stress, wood, timber, lumber RISE Research Institutes of Sweden SP rapport 2017:19 ISSN Växjö 2017

4 4 Innehållsförteckning Abstract 3 Innehållsförteckning 4 Förord 5 Sammanfattning 6 1 Introduktion 7 2 Material och metoder 7 3 Resultat Prediktion av spänningen i belastade granskivor Prediktion av resultatet av spänningsprover från torkade granplankor Applikation av belastningsmodellerna på torkproverna 12 4 Slutsatser 13 5 Referenser 13

5 5 Förord RISE Bioekonomi, Linnéuniversitetet och RemaSawco (Mikael Jacobsson) medverkade i projektet som hade som syfte att utreda om nära infrarött mätningar kan användas för att prediktera ytspänningar i granvirke. Studien finansierades av Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning.

6 6 Sammanfattning I sågverksprocessen mäter man en hel del virkesegenskaper online i justerverket. Det inkluderar fuktkvot, form, och en mängd andra parametrar i sorteringsprocessen. En viktig virkesegenskap som inte går att mäta online är torkningsspänningar i torkat virke, även om det är en viktig parameter för många kunder. Eftersom de kända förstörande mätmetoderna som t.ex. klyvprov är både tidskrävande och just förstörande, sker det på sågverken ingen högfrekvent rutinmässig mätning av de inre spänningarna. I litteraturen finns några exempel på nära infrarötts (NIR) förmåga att upptäcka ytspänningar längs med fiberriktningen. Det finns också ett exempel på mätningar tvärs över fiberriktningen, dock alltid på en tangentiell yta, på ett Japanskt träslag medan den torkas. Det är dock okänt om NIR-prediktionsmodeller kan prediktera ytspänningar och klyvgapet tvärs över fiberriktningen i torkade granprover med varierande egenskaper, dvs. material från olika från slumpmässig valda plank och med olika årsringsorienteringar. Om tekniken inte klarar den variation i materialegenskaper, såsom förekommer i en sågverksmiljö, innebär det att en enkel NIR-skanning inte skulle räcka för att prediktera ytspänningar i industrin. I den här undersökningen utreddes om ytspänningar i respektive belastade och torkade granprover med varierande materialegenskaper kan predikteras med NIR-modeller. Mätdatan från vissa belastningsprover visade en korrelation mellan de predikterade och verkliga värdena, men flera andra provers mätdata visade ingen samband. Dessutom kunde ett provs mätdata visa ett bra samband, men prediktionen var på fel spänningsnivå. Vad gäller torkproverna, var NIR-modellerna bra på att separera konditionerade och ickekonditionerade prover, men hade inte någon prediktionskraft gällande spänningsnivån. Modellerna som användes för att prediktera spänningen i belastade granskivor, användes också för att prediktera spänningen i torkproverna, men ingen korrelation fanns mellan den uppmätta töjningen och den predikterade spänningen. Därmed dras slutsatsen att det inte finns tydliga indikationer att NIR-mätningar kan användas i en industriell applikation för att prediktera ytspänningen i torkade granplank.

7 7 1 Introduktion Industriella processer inom alla branscher kontrolleras och styrs genom en ständig mätning av de produktegenskaperna som processerna påverkar. Det är absolut nödvändig för att leverera produkter till rätt kvalitetsnivå år efter år. I sågverksprocessen mäter man en hel del produktegenskaper i justerverket. Ett exempel är den ofta använda online fuktkvotsmätningen. Denna mätningen ger en värdefull återkoppling till torkskötarna även om fuktkvoten också kontrolleras manuellt vid torkarna. En viktig virkesegenskap som inte går att mäta online är torkningsspänningar, även om det är viktigt för många kunder. Eftersom spänningarna totalt sett är i balans i en torkad planka, kan den vara rak och verka hålla en hög kvalitetsnivå vid utleverans, medan den i verkligheten inte uppnår kundens krav. Eftersom de kända förstörande mätmetoderna som t.ex. klyvprov är både tidskrävande och just förstörande, sker det på sågverken ingen högfrekvent rutinmässig mätning av de inre spänningarna. Det inträffar därför att virkespartier med spänningar upptäcks först efter leverans till kunderna vilket kan innebära reklamationer eller eventuellt att kunderna väljer att byta leverantör. Det finns följaktligen ett värde i att utveckla en online mätteknik som kan detektera spänningar i torkat virke. Ett mått som kan säga något om de inre spänningarna skulle kunna vara att mäta ytspänningen i virket. I litteraturen finns några exempel på nära infrarötts (NIR) förmåga att upptäcka ytspänningar längs med fiberriktningen (André et al. 2006, Sandak et al. 2013) och tvärs över fiberriktningen, dock alltid på en tangentiell yta, på ett Japanskt träslag medan den torkas (Watanabe et al. 2013). Det är dock okänt om NIR kan prediktera ytspänningar och klyvgapet tvärs över fiberriktningen i torkad gran med varierande årsringsorienteringar. En mätteknik för kontinuerlig uppföljning av spänningstillståndet i virkespartier skulle ge sågverken möjligheten att få återkoppling om styrningen av torkningsprocessen. Detta skulle ge sågverken bättre förutsättningar att styra sina torkningsprocesser. Därmed skulle produkter med rätt kvalitetsnivå kunna levereras till kunderna och på det viset öka sågverkens och branschens konkurrenskraft. Här studeras om ytspänningar i belastade och torkade prover med varierande årsringsorientationer kan predikteras med NIRteknik. 2 Material och metoder NIR-mätningar utfördes på 20 granskivor (3, mm³) med varierande årsringsorientering (Figur 1) och från olika plank vid 10 icke-förstörande belastningsnivåer från 1,8 MPa dragspänning till 1,5 MPa tryckspänning Detta resulterade i 200 mätningar. Proverna belastades tvärs över fiberriktningen i en specialgjord jig. Hälften av datan användes för att göra multivariata prediktionsmodeller i Umetrics SIMCA 14, och den andra hälften av datan användes för att testa prediktionsmodellerna.

8 Figur 1: De 20 proverna för belastningsmätningar. Proverna representerar en variation i materialegenskaper och årsringsorienteringar. Datan användes i råformat eller förbehandlades med olika filter. För olika inställningar användes filter såsom multiplicative scatter correction, orthogonal signal correction, första och andra derivater, standard normal variate correction, row center eller Savitzky-Golay brusfiltret; och olika kombinationer av dessa filter. NIR-mätningar gjordes med Ocean Optics NIRquest spektrometer i våglängdsintervallet nm, med ungefär 3 nm mellanrum på datapunkterna. Varje mätning utgjorde medelvärdet av 30 mätningar med en 150 ms integrationstid. En diffus reflektionssond med en 2 cm diameter mätområde användes. Vid början och slutet av spektrumen kunde det vara brus, så i praktiken användes nm området i modellframtagningen. Utöver belastningsmätningarna torkades ändtätade, färska och kvistfria granprovbitar ( mm³) vid 40 C och 10% relativ fuktighet (RF) till kring 10% fuktkvot, varpå tre 3 cm breda tvärsnittsprover kapades från hälften av provbiten och förvarades i 20 C och 65% RF i minst en vecka. Den resterande hälften av provbiten ändtätades igen och konditionerades i 20 C och 90 % RF i en vecka, varpå tre 3 cm breda tvärsnittsprover kapades och förvarades i 20 C och 65% RF i minst en vecka. Varje provbit, om inte sprickor utvecklades under torkningen, gav då max 6 tvärsnittsprover, dvs. 3 ickekonditionerade och 3 konditionerade. NIR-mätningar gjordes på alla tvärsnittsprover efter förvaring i 20 C och 65% RF med samma utrustning och inställningar som tidigare nämnd, varpå tvärsnittsproverna användes för att göra klyv-, gaffel- (16 mm tjocklek gafflar) och McMillen- (4 mm tjock skikt vid den mest tangentiella yta) spänningsprover (Figur 2). Längden av gafflarna och McMillenskiktet var 125 mm. Som mått på spänningarna, mättes gapet mellan klyvprovets halvor i en jig med stödpunkter 140 mm ifrån varandra, McMillenskiktets längdförändring och därmed töjning, och deformationen i gaffelsnittet. En del av datan användes för att göra multivariata prediktionsmodeller i Umetrics SIMCA 14, och prediktionsmodellerna testades sedan på den resterande datan.

9 9 Figur 2: Spänningsprover. Från vänster till höger: gaffel-, McMillen-, och klyvprov. 3 Resultat 3.1 Prediktion av spänningen i belastade granskivor Databehandlingarna som gav de bästa resultaten från belastningsmätningarna var row center som subtraherar spektrumets medelreflektion från reflektionsvärdet vid varje våglängd (Figur 3 och Figur 4); och de första derivatorna av skillnaden mellan belastad och icke-belastad (Figur 5 och Figur 6). I båda fall finns det dock en överlapp i de predikterade värdena för den högsta tryckspänningen i ytan och ingen tryckspänning i ytan. I båda modellerna användes mätdata från prov 6-10 och för att sedan testa modellerna på mätdata från proverna 1-5 och Mätdatan från vissa prover visade en korrelation mellan de predikterade och verkliga värdena (Figur 3 och Figur 5), men flera andra provers mätdata visade ingen samband. Dessutom kunde ett provs mätdata visa ett bra samband, men prediktionen var på fel spänningsnivå, såsom i Prov 1 i Figur 3. Figur 3: Verkligt (y-axel) kontra predikterat (x-axel) spänningsvärde i MPa för 10 spänningsnivåer i Prov 4, till vänster, och 10 spänningsnivåer i Prov 1, till höger. Notera att spänningsprediktionen (xaxel) ligger på helt fel nivå i Prov 1. Datan användes inte i modelframtagningen, där rådatan behandlades med row center filtret i SIMCA.

10 10 Figur 4: Verkligt (y-axel) kontra predikterat (x-axel) spänningsvärde i MPa för alla 100 mätningar som inte användes i modellframtagningen. Multivariatmodellen baserades på rådatan som behandlades med row center filtret i SIMCA. Figur 5: Verkligt (y-axel) kontra predikterat (x-axel) spänningsvärde i MPa för 10 spänningsnivåer i Prov 2, till vänster, och 10 spänningsnivåer i Prov 12 till höger. Datan användes inte i modellframtagningen, där den första derivaten över 25 punkter av skillnadsspektrumen mellan belastade och obelastade prover togs fram, varpå en orthogonal signal correction filter applicerades.. Figur 6: Verklig (y-axel) kontra predikterad (x-axel) spänning för alla 100 mätningar som inte användes i modellframtagningen. Den första derivaten över 25 punkter av skillnadsspektrumen mellan belastade och obelastade prover togs fram, varpå en orthogonal signal correction filter applicerades.

11 Prediktion av resultatet av spänningsprover från torkade granplankor Medan modellerna från Figur 7-Figur 9 verkar ha god prediktionskraft vid första ögonkastet, är det dock klart att det finns en tydlig separation av konditionerade och ickekonditionerade prover. Om bara de icke-konditionerade provernas punktmoln (långt ifrån diagrammens ursprung) beaktas är det inte klart att det finns en korrelation mellan verkliga och predikterade värden. Det samma är sant för de konditionerade provernas punktmoln (nära diagrammens ursprung). Det kan därmed vara så att modellerna är bra på att separera konditionerade och icke-konditionerade prover, men inte har någon prediktionskraft för spänningsnivån. Det enda sättet att testa om användbara modeller kan tas fram för prediktion av spänningsnivå enligt klyvgap-, McMillen-, och gaffelprover; är därmed att bearbeta enbart konditionerade eller icke-konditionerade provdata. När enbart icke-konditionerade prover användes för att göra och testa multivariatmodeller, kunde inga modeller med någon prediktionskraft tas fram. Därmed blev det klart att NIR påverkas av ytfenomen som skapas av respektive process, torkning och konditionering. Det finns ingen indikation att spänningsnivån enligt klyvgap-, McMillen-, och gaffelprover är predikterbar. Figur 7: Verklig kontra predikterad töjning från McMillen prover som inte användes i modelframtagningen. Multivariatmodellen baserades på den första derivaten över 25 våglängdspunkter. Figur 8: Verkligt kontra predikterat klyvgap i millimeter. Den andra derivaten över 25 våglängdspunkter användes i modellframtagningen.

12 12 Figur 9: Verklig kontra predikterad gaffeldeformation i millimeter. Den första derivatan över 25 våglängdspunkter användes i modelframtagningen. 3.3 Applikation av belastningsmodellerna på torkproverna Ytterligare ett sätt att evaluera prediktionsmodellerna från belastningsprovningen, är att undersöka om modellerna predikterar en ytspänning i MPa som korrelerar med den uppmätta töjningen i McMillenproverna. Figur 10 och Figur 11 visar ingen korrelation mellan den predikterade spänningen i MPa och den uppmätta McMillentöjningen. Modellerna från respektive Figur 4 och Figur 6 användes för att prediktera ytspänningen. Figur 10: Korrelation av den uppmätta töjningen (y-axeln) till en spänningsprediktion i MPa med modellen från Figur 4.

13 13 Figur 11: Korrelation av den uppmätta töjningen (y-axeln) till en spänningsprediktion i MPa med prediktionsmodellen från Figur 6. 4 Slutsatser Modeller för att prediktera spänningsnivån i MPa i belastade granskivor visade viss potential. Likaså visade modeller för prediktion av klyvgapet, McMillentöjningen och gaffeldeformation i torkade prover en korrelation mellan predikterat och verkligt värde. Det fanns dock en tydlig separation mellan konditionerade och icke-konditionerade torkprover, vilket väckte misstankar att modellerna inte predikterade spänningsnivå, men enbart om ett prov är konditionerat eller ej. Försök att skapa modeller som kan prediktera spänningsnivån i enbart icke-konditionerade prover lyckades inte. Därmed gick det inte att prediktera spänningsnivån i de torkade proverna. Modellerna som användes för att prediktera spänningen i belastade granskivor, användes också för att prediktera spänningen i torkproverna, men ingen korrelation fanns mellan den uppmätta töjningen och den predikterade spänningen. Därmed dras slutsatsen att det inte finns tydliga indikationer att NIR-mätningar kan användas i en industriell applikation för att prediktera ytspänningen i torkade granplank med varierande årsringsorienteringar och materialegenskaper. 5 Referenser André, N., Labbé, N., Rials, T. G., & Kelley, S. S. (2006). Assessment of wood load condition by Near Infrared (NIR) spectroscopy. Journal of Materials Science, 41(7), Sandak, J., Sandak, A., Pauliny, D., Krasnoshlyk, V., & Hagman, O. (2013). Near infrared spectroscopy as a tool for estimation of mechanical stresses in wood. Advanced Materials Research, 778, Watanabe, K., Kobayashi, I., Saito, S., Kuroda, N., & Noshiro, S. (2013). Nondestructive evaluation of drying stress level on wood surface using near-infrared spectroscopy. Wood Science and Technology, 47(2),

14 Through our international collaboration programmes with academia, industry, and the public sector, we ensure the competitiveness of the Swedish business community on an international level and contribute to a sustainable society. Our 2,200 employees support and promote all manner of innovative processes, and our roughly 100 testbeds and demonstration facilities are instrumental in developing the future-proofing of products, technologies, and services. RISE Research Institutes of Sweden is fully owned by the Swedish state. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten. RISE Research Institutes of Sweden Box 857, BORÅS Tfn: E-post: info@ri.se Internet: / Biobaserade Material SP rapport 2017:19 ISSN