Målrelaterat utbildningsprogram -föreläsningar med helhetstänk

Transkript

1 Målrelaterat utbildningsprogram -föreläsningar med helhetstänk 1 Bakgrund och syfte Under allmäntjänstgöringen vid US/LiM ges, som komplement till kliniktjänstgöringen, organiserade utbildningstillfällen i form av föreläsningar, seminariedagar och introduktionsdagar. Tidigare har innehållet i flera av dessa tillfällen initierats av enskilda AT-läkare som efter eget personligt intresse och engagemang har rekryterat föreläsare. Även om de flesta av dessa tillfällen varit intressanta och lärorika så har resultatet ibland uppfattats som splittrat och vi saknade ett helhetstänk kring vad vi anses behöva få med oss i form av teoretiska kunskaper. Flera med oss har därför efterfrågat ett mer genomtänkt och övergripande utbildningsprogram med relevant innehåll och med utgångspunkt från AT-målen så att varje AT-läkare, när han/hon slutar, upplever att man fått med sig vad man behöver kunna som legitimerad läkare. Syftet med detta arbete har därför varit att sätta samman ett löpande föreläsningsprogram för onsdagsutbildningarna som är tänkt att regelbundet återkomma med 21 månaders mellanrum, vilket innebär att alla AT-läkare får ta del av hela programmet under sin tjänstgöring. Programmet ska utgå från Socialstyrelsens mål för allmäntjänstgöringen och vara ett komplement till övriga delar av AT, så som klinik, seminariedagar osv. Vår övertygelse är att ett helhetstänk gynnar inte bara oss som enskilda AT-läkare, utan skulle även göra AT US/LiM till ett än mer attraktivt alternativ vid val av tjänstgöringsort. Metod/arbetsplan Vi har gått igenom Socialstyrelsens mål för allmäntjänstgöringen, utifrån detta definierat behov mot bakgrund av vad som ges i form av annan utbildning inom ramen för AT. Därefter har vi tagit fram förslag på tänkbara ämnen för föreläsningar. Vår ambition har hela tiden varit att så långt som möjligt involvera övriga AT-gruppens önskemål varför ett mejl innehållande de föreslagna ämnena sändes ut till hela AT-gruppen där vi bad om åsikter framförallt gällande prioritet på de olika ämnena samt uppmanade övriga att komma med förslag på ämnen som vi kunde tänkas ha missat. Då det endast var ett fåtal av våra kollegor som över huvud taget svarade på detta mejl valde vi istället att göra prioriteringen själva och stämt av dessa med studierektor. Vi har även försökt att titta på tidigare givna utbildningstillfällen, och utifrån utvärderingar, göra oss en bild av om dessa varit bra och om det fanns tidigare utbildningstillfällen/föreläsningar som skulle kunna återkomma. Det visade sig dock när vi gick tillbaka till utvärderingar av tidigare utbildningstillfällen att det ofta bara var några enstaka individer som genomfört utvärderingar varför detta inte gick att utgå ifrån. Resultat Arbetet har resulterat i ett dokument som innehåller ett utbildningsprogram där vi, utifrån Socialstyrelsen mål för allmäntjänstgöringen, har tagit fram föreläsningar som vi anser vara relevanta och kompletterande utifrån utbildningen som helhet. Dessa föreläsningar är indelade i 22 olika teman (se bilaga). Redan under hösten 2013 började föreläsningar ur detta förslag ges inom ramen för utbildningsprogrammet som då förekom enligt tidigare modell om 1,5-3 timmars föreläsning en gång per vecka. Sedan vårterminen 2014 ges utbildningstillfällena som heldagar en gång/månad

2 vilket möjliggjort mer genomarbetade temadagar där ett flertal föreläsningar med olika innehåll ges och på så sätt belyser ett ämnesområde från olika infallsvinklar. Då AT-målen är ganska ospecifikt formulerade har en stor del av arbetet inneburit att vi behövt definiera och konkretisera innehållet i varje delmål, detta mot bakgrund av övriga utbildningstillfällen, klinikbundna utbildningar osv. Tillsammans med studierektor har vi även gjort en prioritering av ämnen och tänkbara utbildningstillfällen utifrån behov och målnivå. Vi har också, så långt det varit möjligt, gett förslag på tidsåtgång för varje tillfälle samt förslag på lämplig föreläsare inom de olika områdena och då försökt hitta representanter från såväl US som LiM för att förlägga utbildningstillfällena jämnt mellan båda orterna. 2 Konklusion Projektet är nu igång och löper på enligt ovan nämnda förslag under kommande terminer. Studierektor ansvarar än så länge för rekrytering av föreläsare och hur det kommer fungera framgent är ännu oklart då projektet just startat. Förhoppningen är dock att mer och mer ansvar kommer kunna läggas över på klinikerna varefter som programmet sätter sig och de respektive föreläsningarna blir ett återkommande inslag i utbildningen. På så sätt hoppas vi även att de olika klinikerna blir stimulerade av att få vara en viktig del i utbildningen för AT-läkare utöver kliniktjänstgöringen. Projektet tar nu över och förvaltas av en ny förbättringsgrupp för att ytterligare utveckla innehåll och form utifrån fortlöpande utvärderingar och eventuella förändringar i övriga utbildningsprogrammet. Ytterligare ett förbättringsprojekt pågår där fokus är att utvärdera varje utbildningstillfälle. Referenser Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare. (SOSFS 1999:5). [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: < [ ].

3 Bilaga 1. 3 Föreläsningstema och innehåll Föreläsare, förslag Tidsåtg Att göra 1 Tema: KNOPPEN Heldag YRSEL OCH HUVUDVÄRK Gärna ur ett akut och ett primärvårdsperspektiv. Kanske en kombo av två föreläsningar Öron + neurolog Lars Ödqvist (ÖNH) Anna Karin Strömberg (ÖNH) Fredrik Lundin (neurolog) 2,5 tim SÖMNSTÖRNINGAR Ffa handläggning på vc Martin Ulander Ges ej nu till våren! NEUROLOGI FÖR AT-LÄKARE Detta var titeln på en tidigare föreläsning. Vi vet inte vad den innehöll men det lät intressant Fredrik Lundin Irené Håkansson 2 Tema: ÅLDRANDE OCH DÖD Heldag ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL + KONFUSION? Fysiologiska förändringar vid åldrande, läkemedelsgenomgång Thomas Gylfe M Ludvigsson SAMMANHANGET KRING ÄLDRE Sociala insatser till äldre/dementa, olika boendeformer, kommunikation, anhöriga mm Elaine el Elizabeth Carlgren (koordinatorer akuten) PALLIATION Brytpunktsprocessen. Terminalvård vs Waldemar Bau palliativ vård. När inkalla LAH? 45 min FORMALIA KRING DÖDSFALL/OBDUKTION Fredrik Bäckström 45 min ÄLDREPSYKIATRI Psykiatri med inriktning mot äldre. Mikael Ludvigsson Bjarne Nilsson Olinder 3 Tema: ÅNGEST - DOKTORNS ELLER PATIENTENS? BEROENDE Beroende vs missbruk? Specialistvård 1. Sanna Nilsson vs primärvård? Tips och trix? Ex 2. Andrea Capusan rollspel Kerstin Käll 3/4-dag 2,5 tim ev mer om rollspel

4 4 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR Kort genomgång av vilka typer men mest fokus på EIP och hur man kan hantera dessa. Eget förhållningssätt Ulla Holmlund M Holmqvist (leg psykolog) 1 tim LÄKARROLLEN Hur förhåller sig läkaren till patienten Åsa Kadowaki 4 Tema: PSYKIATRISK HANDBOK 1/2-dag PSYKOFARMAKOLOGI Fokus på hur olika läkemedel ger olika symtom. Receptoraffinitet. Som ett annat sätt att närma sig psykiatri. Antingen antidepressiva eller antipsykotika, eller båda. Feedback: prata långsamt David Grönte 2,5 tim Kan ersätta pers.störn för att få heldag. PSYKIATRISKT MUST KNOW PS, LPT, LRV, LVM, S-riskbed. Gärna Pia Nordanskog, Bjarne Nilsson disk kring LPT. Olinder Utgår om ges av psyk 5 Tema: ONT I MAGEN 3/4-dag AKUT BUK Symtomdiagnostik, Kirurg/akutläkare tillsammans med 2,5 tim differentialdiagnoser, val av us-metod radiolog? (t.ex. skillnad mellan DT-bös och DTbuk), 1. Per Sandström handläggning. Johan Lindgren Ann Persson GI-BLÖDNING Handläggning? Kirurg eller medicin? När inläggning? Vad tänka på? Akutläkare Johan Larsson 45 min PATOLOGISKA LEVERPROVER Stergios Keshagias 6 Tema: CHOCK och RESCUSITERING SYRABASRUBBNINGAR Konkreta exempel, tex lägga efter fikapaus då de som vill kan komma, gärna före intoxföreläsning VÄTSKEBEHANDLING och RESCUSITERING VID STOR BLÖDNING Anestesiolog 1/2-dag 1 tim

5 Olika typer av vätskor, när ska dessa användas? För- och nackdelar? Basalbehov, dehydrering Mattias Törnudd Karin Björnström-Karlsson 2,5 tim 5 7 Tema: INTOX 1/2-dag INTOXIKATIONER Föreläsning från introveckan. A Rönnersten Per Andersson Martin Schilling 2,5 tim Falldiskussioner 1 tim 8 Tema: KVINNOR vs MÄN 3/4-dag AKUT UROLOGI Samma som i våras? Testistorsion, annan scrotal smärta, gärna med beskrivning av undersökningsteknik GYNEKOLOGI FÖR AT-LÄKARE Vanliga åkommor, provtagning, STD, på akuten, på vc Anna Saland 9 Tema: NEFROLOGI njurmedicin 1/2-dag NJURSVIKT Agneta höll denna föreläsning i våras. Agneta Cassel Alldeles precis lagom nivå för oss och mycket bra. 2-2,5 tim AVVIKANDE URINSTICKA Nefrit/nefros? Hematuri? Troligtvis kan tas tillsammans med njursvikt alt egen tid. Agneta Cassel Dan Pettersson 0,5-1 tim 10 Tema: ENDOKRINOLOGI 3/4-dag BINJUREBARKSINSUFFICIENS Kortisonbehandling -vad ska man tänka på, jämförelse mellan olika preparat. Binjurebarksinsuff i övrigt? Magnus Strand DIABETES 2,5h Ffa typ 2. Insulininsättning, olika typer av insuliner 1. Ulf Rosengren 2. Ela P-R

6 6 THYROIDEARUBBNINGAR Över- resp underproduktion. Symtom, diagnostik, åtgärd. När misstänka thyroidearubbning? 1,5h Disk med Elsa huruvida ingår i P-vårdstema? 11 Tema: KARDIOLOGI Kardiologen Heldag ARYTMIER Olika typer-smala, breda osv. Förmaksflimmer hur tänka kring elkonvertering i ett akut skede? Kroniskt? Ablation? Per Ahlström Anneli Svensson HJÄRTSVIKT UR ETT PRIMÄRVÅRDSPERSPEKTIV Inte fokus på akut behandling, snarare 1. Carl-Johan (p-vård) diskussion kring olika 2. Per Ahlström diagnoskriterier, tex NT-proBNP, Åsa Thörnqvist EKO osv. Hur kan man tänka kring optimering av behandling? Prata med Elsa huruvida ingår i p-vårdstema HYPERTONI Ulf Rosenqvist NYA ANTIKOAGULANTIA Inkl reversering. Bör ges närmsta 2 åren. Kan ingå i rescusiteringstema 45 min 12 Tema: INFEKTIONSMEDICIN inf Heldag OKLAR FEBER Sepsis, menigit, lunginflammation STRAMA 13 Tema: RYGG 1/2-dag RYGGSMÄRTA

7 Gärna genomgång av us-teknik genom Jon Ottesen demonstration i föreläsningen, hur Ola Hagbom man skiljer ut det akuta /farliga från Hans Tropp det som går att hantera i p-vården. Handläggning för de båda respektive grupperna. Feedback: Det vanliga, ej så många ovanliga tillstånd Tema: SMÄRTA UTAN KLAR GENES SMÄRTBEHANDLING Ingen redogörelse för smärtfysiologi, möjligen bara en mycket kort repetition. Fokus på svårbehandlad smärta (neuropatisk, cancersmärta, kronisk värk). Psykologiska smärtmekanismer. Olika morfinpreparat, för- och nackdelar, när använda vilket? Ickefarmakologiska metoder. 15 Tema: FUNKTIONELLA STÖRNINGAR Smärtkliniken + LAH? Lisa från smärtkliniken?(rani vet?) Tomas Tornqvist 1/2-dag 2-2,5 tim 16 Tema: HUD 1/2-dag HUD Psoriasis Disk med Elsa huruvida ingår i P-vårdstema? SÅRFÖRELÄSNING Arteriella-/venösa sår, trycksår, brännskador, omläggningsteknik. Fallbaserat. Konkret visa olika omläggningspreparat. HPK Sherif (AT-läk) Johan Thorfinn 2-2,5 tim 17 Tema: ANEMI och BLODSTATUS 1/2-dag ANEMI OCH TOLKNING AV B- hematologen STATUS Anna Sandstedt HEMATOLOGISKA MALIGNITETER Hur känna igen/upptäcka? 1-18 Tema: LUFTVÄGAR 1/2-dag

8 ASTMA/KOL Egentligen lågprioriterat men en stor pat.grupp. Kanske skulle man kunna få med något om NIV? Thomas Gars 8 19 Tema: REUMATOLOGI reumatologen 1/2-dag REUMATOLOGISK KOKBOK Detta vet vi inte heller vad det var, men det låter intressant. Jan Cedergren Christoffer Sjöwall 20 Tema: ETIK/KULTUR 1/2-dag Gärna falldiskussioner i smågrupp. Bemötande olika kulturer/länder/åldrar. Per-Arne Fall, Waldemar Bau, Åsa Nord, Marit?, Orvar Finnström 3,5 tim 21 Tema: PEDIATRIK 1/2-dag 22 Tema: Professionell utveckling 1/2-dag