Verksamhetsberättelse 2014 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

2 Kan vi rädda munhälsan med hjälp av korrekta kontaktuppgifter? Ja, det tar oss en bra bit mot målet. Alla i kommunerna som ser över registrerade uppgifter minst en gång per år har en betydelsefull roll för att så många som möjligt av ja-tackarna ska kunna bli uppsökta och få MHB. Det gör att dessa sedan kan få personligt anpassad hjälp med sin munvård. På sidan bredvid beskriver vi hur alla delar i kedjan hänger ihop, och hur uppföljning och analyser av resultaten leder till reella förbättringar. Under 2014 ledde dessa till att avtalet inte förlängdes med Oral Care och att Folktandvården fick ta över hela uppdraget. Det kan du läsa om på sidan 14. Sprida kunskap och inspirera till diskussioner Den årliga verksamhetsberättelsen är en detaljerad återrapportering till alla berörda parter hur den uppsökande verksamheten fungerade förra året. Vi vill också passa på att öka kunskapen om reglerna och sprida de goda erfarenheterna som gjorts i Västra Götaland. Läs gärna sidorna 6, 7 och 8 om några av förebilderna runt om i kommunerna. Här kan vi särskilt nämna Mariestad och projektet TAIK tandhygienist anställd i kommunen som redan efter ett år gett ökat fokus på munhälsan för 65+ och ett av delmålen har nåtts: Att munnen ska ses som en del av kroppen. Förbättra, förbättra och förbättra Naturligtvis vill vi även peka på vad som behöver förbättras, som antalet intyg, antalet verkliga ja-tackare och antalet MHB. Det kan du läsa om på sista sidan. För att identifiera bristande rutiner och hitta arbetssätt som fungerar i praktiken bör det ligga i kommunernas intresse att själva jämföra och utvärdera sina resultat som presenteras på sidorna Innehåll Munhälsobedömning i bostaden Särskilt Tandvårdsstöd 4 Ett individuellt stöd till personer i vissa utsatta grupper Samverkan enligt HoS-avtalet 5 Trägen vinner i Trollhättan 6 TAIK sprider viktig kunskap om munvård och lyfter munhälsan för alla som är Egna tänder livet ut ökar kraven på vårdpersonalen Munhälsan är en av fem delar i Senior alerts vårdpreventiva arbetssätt 8 Antal deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunerna 9 Lathund för vårdpersonal och anhöriga om munhälsobedömning och N-tandvård Tabell: Antal intyg fördelade på ålder, kön och personkretsar 31 december En jämförelse mellan antal intyg och olika insatser Se hur resultaten varierar i nämnderna och kommunerna 12 Uppföljningen avslöjade kryphålen i den målrelaterade ersättningen Nya rapportrutiner gör hanteringen av avvikelser mer effektiv 14 INFÖR DE NÄRMASTE ÅREN: Hur kan vi öka andelen ja-tackare? Hur många fler borde ha intyg om N-tandvård? 15 Lena Kronvall Utvecklingsledare Tandvårdsenheten Stefan Svallhage Planeringsledare Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Alla delar hänger ihop Foto: Solhaga äldreboende, Kode. Att kunna fortsätta ta del av livet Allmänt välbefinnande. God social samvaro. Livskvalitet. Oavsett vad vi kallar det så betyder en frisk mun mycket för individen på flera sätt. Att inte kunna tugga, ha ont eller svårt att svälja leder ofta till undernäring och allmän försvagning. Därför är det så viktigt att alla delar av den uppsökande verksamheten fungerar optimalt. Förkortningar: VGR Västra Götalandsregionen HSN Hälso- och sjukvårdsnämnderna HSNK Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli TVE Tandvårdsenheten MHB Munhälsobedömning MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska Först och främst ska de personer som kan ha rätt till N-tandvård uppmärksammas och beviljas intyg om de uppfyller villkoren. Sedan ska de få frågan om de vill få en munhälsobedömning av en uppsökande tandhygienist. Inga konstigheter alls ändå är det några djupa fallgropar på vägen. För att tandhygienisten ska hitta till deras dörr och dessutom kunna utföra en MHB i närvaro av någon i den berörda vårdpersonalen måste uppgifter om boende och kontaktpersonen där eller på området vara aktuella i registret. Det är ett kommunalt ansvar. Vårdgivaren som ansvarar för den uppsökande verksamheten ska uppfylla målen genom att besöka alla som registrerats att de önskar en MHB. Personal från båda sidor ska anmäla om samverkan inte fungerar som det är tänkt (se sidan 14). Ju fler som får MHB och individuella råd om sin munvård, desto fler kan också få ett bättre allmäntillstånd och förebyggande tandvård i tid. Viktiga tillbakablickar för kommande år När året är slut ska HSNK och TVE följa upp resultatet och utvärdera verksamheten. Och vid behov sätta in åtgärder för att på bästa sätt styra så att fler får sin rätt tillgodosedd. Det kan handla om IT-lösningar, målrelaterade ersättningar och webbutbildningar för intygsutfärdare och munvårdsombud bland mycket annat. En av frågorna inför de kommande åren kan vara hur vi ska få många fler som inser egennyttan av en MHB och därför tackar ja. En annan fråga kan vara hur kommunerna och VGR gemensamt ska kunna minska mörkertalet bland de som borde ha intyg om N-tandvård (se sidan 15). Framöver hoppas vi också få en tydligare sammankoppling mellan MHB och N-tandvård. 2 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet

3 Munhälsobedömning i bostaden I den uppsökande verksamheten ska alla som har intyg om N-tandvård varje år erbjudas en gratis munhälsobedömning hemma i sin bostad. Det är en enklare kontroll oftast utförd av en tandhygienist där tyngdpunkten ligger i att ge individuella råd till patienten och till den berörda vårdpersonalen om patientens dagliga munhygien. Vid denna kontroll ska alltid någon ansvarig i vårdpersonalen finnas med för att lära sig hur den enskilda patientens tänder och munhåla ska skötas på bästa sätt. En annan viktig del i den uppsökande verksamheten är den generella utbildningen som ges till vårdpersonal i grupp om allmän munhälsovård. Särskilt Tandvårdsstöd Särskilt Tandvårdsstöd är en individuell rättighet som finansieras via landsting och regioner. Det har fyra delar: Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning N-tandvård nödvändig tandvård F-tandvård vid funktionsnedsättning S-tandvård led i sjukdomsbehandling Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har hand om uppsökande verksamhet på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Tandvårdsenheten förhandsbedömer N-tandvård, F-tandvård och S-tandvård samt har hand om ersättning till vårdgivarna. Foto: Marco Gustafsson Intyg om N-Tandvård ges till personer som: Bor i särskilt boende (äldreboende, servicehus och gruppbostäder) med tillsyn större delen av dygnet och där förbättringsutsikten bedöms vara liten. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Bor i eget boende med mycket hög grad av service och omsorg under dygnet och som vårdas av hemtjänst eller hemsjukvård. Här avses personer med små förbättrings ut sikter. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Har beslut om insatser enligt LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Får stöd och hjälp av anhörig med anledning av begåvningshandikapp, psykiskt eller fysiskt funktionshinder eller svår kronisk sjukdom. Här avses även personer med begränsad verklighetsuppfattning. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Kort summering av 2014 Fortsatt stora brister i flera kommuners uppdatering av registret. Det gäller både boendeuppgifter och uppgifter om kontaktpersoner på de olika boendena och områdena. Det leder till att färre personer får den MHB de erbjudits och tackat ja till. Aktuella uppgifter kan alltså bidra till ökad tandhälsa. Nedåtgående trend för andelen som fick MHB. 3D Dentomed gick i konkurs under våren varpå Folktandvården med kort varsel fick ta över. Det påverkade resultaten negativt i viss mån i några delområden i följande kommuner: Mariestad, Kungälv, Borås, Härryda och Göteborg Centrum. Dessa områden kommer att prioriteras under första delen av Den målrelaterade ersättningen angående MHB av personer med LSS-beslut och de som vårdas i enskilt boende har inte fått avsedd verkan. Uppföljningarna visar att patientavvikelsen vill ej användes betydligt mer frekvent i dessa grupper av en av vårdgivarna. Detta fick stora konsekvenser (s 14). Trollhättan arbetar målmedvetet och har gjort genomtänkta indelningar av större områden och boenden med flera avdelningar. Det har underlättat väsentligt för den uppsökande tandhygienisten och därmed lett till fler MHB (s 6). TAIK i Mariestad har under sitt första år lett till många förbättringar för munhälsan avseende personer som fyllt 65 år. Projektet ska lyfta munhälsan till en högre och medveten nivå hos äldre, närstående och omsorgspersonal. Och höja kunskaperna i allmän munvård och därmed öka insikten om munhälsans betydelse för allmäntillståndet (s 7). Gullspång och Mellerud i toppen när det gäller andelen jatackare och andelen av dessa som fick MHB. Ett individuellt stöd till personer i vissa utsatta grupper Gratis munhälsobedömning och tandvård till samma kostnad som för övrig sjukvård är en rättighet för personer i vissa utsatta grupper. Det kallas uppsökande verksamhet med munhälsobedömning samt N-tandvård och ingår i Särskilt Tandvårdsstöd. Oftast gäller det personer som inte har självklara möjligheter att bevaka sina rättigheter, utan måste lita till att personal inom vården känner till och följer de regler och rutiner som finns. Västra Götalandsregionen och kommunen eller stadsdelen ska samverka för att alla invånare ska få den vård och hjälp de är berättigade till enligt det Särskilda Tandvårdsstödet. Och för att de offentliga medlen ska användas på rätt sätt. Att den uppsökande verksamheten fungerar optimalt gör att alla berättigade personer identifieras och även får den tandvård de behöver och har rätt till. Tandvårdsenheten och Hälso- och sjukvårdnämndernas kansli agerar på flera plan för att förbättra den uppsökande verksamheten i hela Västra Götaland. Samverkan regleras i HoS-avtalet Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland betonas i 10 att parterna ska samverka beträffande de personer som är berättigade till det särskilda tandvårdsstödet Att samverkan och samarbete är väsentligt framgår även av Tandvårdsförordningen. Personer som har ett omfattande behov av vård och omsorg måste i regel lita till att kommunal omsorgspersonal känner till och följer de regler och rutiner som finns. För att tillvarata dessa personers behov av god munvård och vid behov även N-tandvård, ska landstinget och kommunerna i Västra Götaland alltså samverka på bästa sätt. Det höga antalet samverkansavvikelser visar att långt ifrån allt fungerar optimalt (läs mer om avvikelser på sidan 14). Den uppsökande verksamheten planeras, administreras och följs upp av HSN/HSNK och TVE. Kommunerna har det stora ansvaret för att uppsöken ska kunna fungera väl i praktiken. De har genom sin vårdpersonal och biståndshandläggare en nära kontakt med personer som kan vara berättigade till MHB och N-tandvård. Därför har kommunerna ansvaret för att utfärda intyg om N-tandvård och kontinuerligt se till att alla uppgifter i registreringen stämmer. Det är kommunerna som får hjulen att snurra Enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet 10 ska de se till att: samverkan med VGR fungerar optimalt berättigade personer identifieras, får intyg om N-tandvård och erbjuds årlig MHB berörd vårdpersonal är med vid varje MHB och fortsätter att ge daglig munvård vårdpersonalen deltar i kostnadsfria utbildningar i allmän munhälsovård att intygsutfärdare har aktuell kompetens kvalitetssäkra ansvarskedjan för intygsutfärdare enligt fastställd delegationsordning medverka i uppföljning och utvärdering av avtalet Samarbete och uppföljning HSNK och TVE koordinerar kommunernas och vårdgivarnas samverkan, samt har det övergripande ansvaret för att: Berättigade personer identifieras och får intyg om N-tandvård och erbjuds MHB. Registreringen fungerar och att uppgifterna är aktuella i VGRs dataregister. Främja att kommunernas vårdpersonal utbildas i allmän munhälsovård läs mer om utbildning på sidorna 8 & 9. Hela verksamheten följs upp och utvärderas. Foto: Ralf Sundhäll 4 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet

4 TAIK sprider viktig kunskap om munvård och lyfter munhälsan för alla som är 65+ Det treåriga projektet TAIK* i Mariestad startade bra. Munvård har på olika sätt satts i fokus och lyfts till en mer medveten nivå bland kommunens omsorgspersonal. Ett nära samarbete med biståndshandläggarna har också gjort att munvården uppmärksammas tidigt i äldrevården. Foto: Solhaga äldreboende, Kode. Trägen vinner i Trollhättan Jag är en rätt enveten typ och det är en förutsättning för att få det att fungera i stora kommuner, säger Kerstin Larsson som arbetar heltid med uppsökande verksamhet i Trollhättan. Det är inga märkvärdiga saker jag gör, ingenting man inte kan hjälpas åt med i alla kommuner. Om man bara förklarar för enheterna att arbetet kommer att bli mycket mer effektivt, är det inga problem att få respons, menar Kerstin. Vid uppsöken går tandhygienisterna efter en digital lista över de som tackat ja till MHB. Listorna grundar sig på Tandvårdsenhetens register som sorterar efter personnummer. Därför står personerna i åldersordning och inte avdelningsvis, vilket gör det svårarbetat i stora enheter. Eftersom vi av sekretesskäl inte kan få ut boendelistor och omflyttningen på vissa boenden är rätt hög, måste vi kontakta enhetschef eller sjuksköterska för att via telefon gå igenom boendet. Det är väldigt tidskrävande och blir lätt fel. Med det nya sättet är listorna alltid aktuella, konstaterar Kerstin. Konkret samarbete mellan kommunen och Tandvårdsenheten Trollhättan har stora boenden med många underenheter. Där bor merparten av de intygsinnehavarna, varav 65 procent tackat ja till MHB. För att lösa uppdraget har Kerstin bett de ansvariga på boendena att be Tandvårdsenheten dela in respektive boenden i underavdelningar. Syftet är att få fler och mer lätthanterliga listor med personer som bor nära varandra och ofta har samma vår d- personal. Nytillkomna personer hamnar också rätt från början. Det har förenklat enormt för Kerstin som nu kan kontakta varje mindre avdelning och göra upp om tid för ett besök. Personalen uppskattar att vara förberedda och kunna ha någon tillgänglig som är insatt i de enskilda personernas situation och kan ta emot viktig information om deras munhälsa samt instruktionerna på munvårdskortet. Det gör arbetet mer effektivt och risken för irritationer minskar. Det är lite pyssel i början men väl värt att engagera sig för, sammanfattar Kerstin. Bättre förberedelser gör att man hinner lite mer vid varje besök. Samma målmedvetna arbete och mer detaljerade boendeuppgifter i registret har också förbättrat resultatet år för år i Uddevalla, som vi skrev om i Verksamhetsberättelsen Enkla och effektiva framgångsfaktorer Organisering av områden Enhetschef, MAS eller annan ansvarig i kommunen kan påverka indelningen i registret med hjälp av Tandvårdsenheten. Större enheter anpassas då efter de faktiska avdelningarna på särskilda boenden. Det går även att dela in områden för hemtjänst/hemsjukvård i mindre delar. Eftersom varje del bara har en kontaktperson i form av enhetschef eller ansvarig sjuksköterska underlättar i regel en mer detaljerad indelning avsevärt både för den uppsökande tandhygienisten och för kontaktpersonen. Registrerade uppgifter Detaljerade boendeuppgifter som specificerar vilken avdelning personen bor på, underlättar enormt för uppsökande tandhygienist. Personer som inte längre vill ha MHB ska snarast omregistreras från ja-tack till nej-tack. Nej-tackarna ska årligen tillfrågas på nytt om de vill ha MHB. Detta bör göras i början av året så att uppsöken hinner planeras. Projektet har startat brett med många åtgärder för att på både kort och lång sikt öka medvetenheten om en god munhälsa, säger Carina Gustavsson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska. Projektets tandhygienist Anita Petersson ska vara sakkunnig för kommunens tjänstemän, MAS och biståndshandläggare i tandvårdsfrågor. Hon samarbetar med biståndshandläggarna för att munvården ska beaktas vid biståndsbedömningar och preciseras i de genomförandeplaner som rör personlig hygien. När biståndshandläggarna träffar personer som börjat bli sköra, tar de numer på ett tidigt stadium upp frågor om munvård och betydelsen av att behålla kontakten med tandvården, understryker Carina. Munvårdskort och kvalitetssäkrade rutiner Anita arbetar också med att kvalitetssäkra rutinerna kring de personer som fått MHB. Syftet är att se till att de råd och instruktioner som då gavs om tänder, proteser, avancerade konstruktioner och hjälpmedel följs och att de finns på ett tillgängligt munvårdskort. Rätt signaler har fått stor betydelse Det har hänt mycket under året. Nästan all omsorgspersonal, 397 personer, har utbildats i både munvård och ROAG (en munbedömning inom Senior alert, se sidan 8). Ett av målen för TAIK är att munnen ska ses som en del av kroppen. Redan efter första året har vikten av en god munhälsa uppmärksammats på ett tydligt sätt enligt Carina. Längst har man nått inom de särskilda boendena, och hemvården ska följa efter under Innan projektet startade ansåg personalen att munvården var en självklar del i arbetet. Under året har vi sett att så inte riktigt var fallet, berättar Carina. Men utbildningarna har gett viktiga kunskaper och insikter om munvårdens betydelse. En äldre person som har problem med munhälsan och tänderna kan lätt bli undernärd. Då ökar risken för fall, vilket kan leda till att personer blir sängliggande med risk för trycksår, som i sin tur läker sämre om personen inte kan äta näringsrikt. Kunskap är viktigt och har gjort att munvården på kort tid blivit en mer framträdande del av omvårdnaden, menar Carina. Viktigt att få hjälp med munvården och behålla kontakten med tandvården Ewa Nyström är projektledare för TAIK och hälsoodontologisk koordinator vid Folktandvårdens Centrum för äldretandvård. Hon hänvisar till att studier visar att majoriteten av äldre i ordinärt boende med stort eller måttligt omvårdnadsbehov inte får hjälp med munvård trots att de har svårt att sköta sin munhygien. I Mariestad har projektet ökat förutsättningarna för att * Tandhygienist Anställd i Kommunen startade hösten 2013 och drivs gemensamt av Centrum för äldretandvård inom Folktandvården, Mariestads kommun samt Hälso- och sjukvårdsutskottet i VGR. sköra människor ska få hjälp med sin munvård, anser Ewa. Att personalen nu har fått utbildning om äldres tänder och mun samt lärt sig att bedöma deras munhälsa med ROAG:s kvalitetsdokumentation har stärkt hela omsorgsarbetet. Framför allt bidrar det till att öka livskvalitén för våra äldre, poängterar hon. Det är också oerhört viktigt att de som börjar bli sköra uppmuntras att behålla en regelbunden kontakt med tandvården. Ewa Nyström, Carina Gustavsson och Anita Petersson. Rejäl rivstart för munhälsan All omsorgspersonal, 397 personer har utbildats i munvård & ROAG. Föreläsningar om munvård för pensionärsföreningar som en del i kommunens folkhälsoarbete. Runt 100 gode män har informerats om de olika bidrag och stöd som finns inom tandvården. TAIK har deltagit i seniormässor och informerat om munvård och att Munnen är en del av kroppen. Vikarier och nyanställda får 30-minuters introduktion i munvård från och med Syften med projektet TAIK 1. Att sprida kunskap om äldres munhälsa till alla som på något sätt arbetar inom äldreomsorgen och till personer över 65 år och deras närstående. 2. Att sköra äldre ska behålla kontakten med tandvården. Personer 65+ är friska och oberoende eller sköra och börjar få svårigheter att klara sin vardag eller beroende av andra för att klara den dagliga tillvaron ofta med kommunala insatser. 6 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet

5 Egna tänder livet ut ökar kraven på vårdpersonalen Antalet deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunerna 2014 Idag är total tandlöshet ovanligt och de flesta har kvar sina tänder livet ut tack vare en god tandhälsa genom åren. Ofta behöver dock tänderna mer eller mindre restaureras alternativt ersättas med komplicerade konstruktioner. Det ökar naturligtvis kraven på vårdpersonalens förmåga att utföra den dagliga munhygienen optimalt åt dessa äldre. den uppsökande verksamheten är kostnadsfria. Antalet munvårdsutbildade bör höjas avsevärt. Bra utbildningar erbjuds av Folktandvården Basutbildning till vårdpersonal: Grunder om orsaker till karies och tandlossning. Visning av hjälpmedel för munhygien och produkter som hjälper mot muntorrhet eller förebygger karies. Antal Antal HSN timmar deltagare Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Antal Antal HSN timmar deltagare Härryda Mölndal Partille HSN Bollebygd Borås Utbildning för bättre munvård och livskvalitet Det är viktigt att personalen inser att just munhälsan kan stärka eller stjälpa hälsotillstånd och livskvalitet hos sköra personer. Därför måste kommunerna leva upp till HoSavtalets krav på samverkan beträffande de personer som är berättigade till det särskilda tandvårdsstödet och på allvar se till att vårdpersonen utbildas i munhälsovård. Hittills har antalet utbildningstimmar varierat stort och långt ifrån alla kommuner har låtit vårdpersonalen höja sin kompetens. Detta trots att de utbildningar i allmän munhälsovård som ges av vårdgivarna i Munvård på annan person: Praktisk information med visning av hjälpmedel och teknik. Även vissa sjukdomar som kan påverka munhälsan tas upp. Muntorrhet: Orsaker och hur det kan lindras. Betydelsen av fluor poängteras då kariesrisken ökar dramatiskt vid muntorrhet. Kommande utbildningar efter önskemål: Munvård på en dement person. För unga vuxna med psykiska funktionshinder. HSN Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål HSN Lilla Edet Trollhättan Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn HSN Essunga Falköping Grästorp Götene Uddevalla Lidköping Munhälsan är en av fem delar i Senior alerts vårdpreventiva arbetssätt Vänersborg HSN Ale Kungälv Stenungsund Tjörn Skara Vara HSN Gullspång Hjo Karlborg Det är vanligt med ohälsa i munnen hos de äldre som har intyg om N-tandvård. Bristande munhygien kan bland annat leda till lunginflammation, smärta, blodförgiftning, undernäring och försämrad livskvalitet. Därför är det viktigt att vård- och omsorgspersonal har kunskap om munhälsa och arbetar systematiskt med bedömningar och åtgärder. Det ökar dessutom medveten heten hos personalen och synliggör behovet av munvård i det dagliga arbetet. Det förebyggande arbetet inom Senior alert går ut på att göra riskbedömningar gällande fall, trycksår, undernäring, munhälsa och inkontinens. Här har Mellerud utmärkt sig och har mycket duktiga och engagerade munvårdsombud och bra in - arbetade rutiner. Öckerö HSN Askim Högsbo Västra Frölunda Centrum Linnéstaden Majorna S Skärgården Tynnered Älvsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda HSN Lundby Backa Kärra Rödbo Tuve Säve Biskopsgården Knappt en av tio får den hjälp de behöver En studie på äldre personer har visat att 77 procent behöver hjälp med tänder och munhygien men endast sju procent blir hjälpta. Detta visas också i de munbedömningar som är gjorda i Senior alert, så kallade ROAG-bedömningar som är en enkel kontroll av munhälsan utförd av kommunens vårdpersonal. Det är ett bra komplement till MHB som görs av legitimerade tandhygienister. HSN Alingsås Herrljunga Lerum Vårgårda HSN Torslanda H Gunnared Lärjedalen Härlanda Örgryte Bergsjön ROAG-bedömningarna visar att: 38 procent har ohälsa i munnen som kan åtgärdas med bättre munhygien 13 procent behöver vård av läkare eller tandläkare Kortedala H TOTALT procent har risk för ohälsa i munnen, men det har inte gått att genomföra en ROAG-bedömning Källa: senioralert.se Foto: Solhaga äldreboende, Kode 8 Uppsökande Verksamhet 2013 Uppsökande Verksamhet

6 Lathund för vårdpersonal och anhöriga om munhälsobedömning och N-tandvård Fråga: Stämmer någon av de fyra förutsättningarna för intyg in på personens situation? (Se faktarutan på sidan 4. Stort behov av vård, omsorg eller service större delen av dygnet alternativt LSS-beslut.) Svar JA: Personen kan då få intyg om N-tandvård. Intyget är en förutsättning för båda punkterna nedan och utfärdas av biståndshandläggare, sjuksköterska, enhetschef eller annan som utsetts av MAS. 1. Personen ska erbjudas en årlig och gratis munhälsobedömning i sin bostad. En tandhygienist gör då en enklare kontroll av tänder och munhåla och ger individuella råd till vårdpersonalen eller anhöriga om patientens munvård. Det går inte att välja tandhygienist. 2. Rätt till nödvändig tandvård N-tandvård till fasta patientavgifter 100, 200 eller 300 kronor och med samma högkostnadsskydd och frikort som i hälso- och sjukvården. När personen har betalat sammanlagt 1100 kronor är både tandvården och sjukvården fri så länge frikortet gäller. Valfri tandvårdsklinik. Tandvårdsgivaren är skyldig att tillhandahålla både högkostnadskort och frikort även i de fall N-tandvården är mobil och utförs i patientens hem. Patientfoldrar om MHB och N-tandvård kan beställas från TVE. De specifika råden som tandhygienisten ger under MHB ökar möjligheterna till god munhälsa och ett gott liv. Antal intyg fördelade på ålder, kön och personkretsar 31 december 2014 Antal intyg Ålder N1 N2 N3 N4 N år K M K+M år K M K+ M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M Antal intyg K M K+M Medellivslängden i Sverige 2013 var 80 år för män och 84 år för kvinnor. Det är runt dessa åldrar könsfördelningen blir jämn, därefter ökar andelen kvinnor i alla personkretsar. Foto: Thomas Harrysson. En jämförelse mellan antal intyg och olika insatser 2014 Här jämför vi antalet intyg om N-tandvård med hur många personer som fick en gratis munhälsobedömning samt hur många som fick N-tandvård. 1. Totalt antal intygsinnehavare under året alltså inklusive de som avlidit a) Antal personer som tackade ja till MHB b) Antal personer som tackade nej till MHB Antal munhälsobedömda personer Antal personer som fått N-tandvård a) Antal personer som fått N-tandvård utan föregående MHB b) Antal personer som fått N-tandvård och MHB Tandvårdsenheten kommenterar årets siffror: 1. Antalet intygsinnehavare är tämligen konstant år från år. Det finns dock ett mörkertal för de som borde fått intyg om N-tandvård Skillnad Intygsinnehavare under hela året (+152) Intygsinnehavare i december (+520) Dödsfall & indragna intyg (-368) Antal MHB (-309) Den 31 december 2014 fanns personer med intyg. Eftersom det är en ögonblicksbild är de som avlidit under året inte medräknade. Fördelningen mellan ålder, kön och olika boenden just den dagen presenteras i tabellen på sidan a) Ökad andel ja-tackare: Genomsnittet i hela Västra Götaland höjdes med en procentenhet till 60 procent. Dock är det stora skillnader bland kommunerna när det gäller hur många av intygsinnehavarna som har tackat ja till MHB. Det varierar från 39 till 87 procent, vilket alltså är en höjning jämfört med året före (35 och 84 procent). En låg andel ja-tackare ger misstankar att långtifrån alla intygsinnehavare blir tillfrågade i dessa kommuner. Och om MHB förklaras på ett sätt, så att varje intygsinnehavare verkligen förstår vad det innebär och vilka positiva effekter den har för dem (se sidan 15). 2. Nedåtgående trend för andelen som fick MHB: Totalt sett är resultaten något sämre för 2014 än året före som också visade en nedgång. Andelen som fick MHB varierade från 34 till 91 procent av ja-tackarna i olika kommuner och stadsdelar, jämfört med under 2013 samt procent under Sedan 2011 har lägsta nivån sjunkit med tio procentenheter. Av de som tackade ja till MHB var det nästan 40 procent som inte blev uppsökta (7 906 personer, tre procentenheter mer än 2013). Det kan bero på samverkansavvikelser och patientavvikelser, läs mer om det på sidan 14. Varje intygsinnehavare måste vara registrerad på rätt adress och som ja-tackare för att överhuvudtaget kunna bli uppsökt. Vid hänsyn till patientavvikelserna blir resultatet mer rättvisande för vårdgivarna, med tanke på de personer som faktiskt blir uppsökta men som då inte vill, inte är hemma eller är för sjuka. I vissa fall har personen flyttat eller avlidit. Årets resultat har i viss mån försämrats av att 3D Dentomed gick i konkurs i maj. Fortfarande väsentligt högre andel MHB bland personer i särskilt boende än bland övriga grupper. Allt fler äldre med omfattande omsorgsbehov bor kvar hemma jämfört med för 15 år sedan när den uppsökande verksamheten började. Det måste tas ökad hänsyn till det både vid planeringen och vid utförandet så att fler personer i enskilt boende blir uppsökta. Patientkategori K M Kön Särskilt boende, N Hemsjukvård, N LSS, N Eget boende, N Antal MHB De senaste årens målrelaterade ersättningar med bonus och straffavgifter för att öka antalet MHB bland de med LSS-beslut eller i enskilt boende har inte gett önskat resultat (mer om detta på sidan 14). Alltför dåliga resultat i 16 kommuner där inte ens hälften av jatackarna fick MHB. För att effektivisera uppsöken och få fler MHB krävs bättre rutiner för att uppdatera registren. Den uppsökande verksamheten kan även förenklas genom en mer detaljerad registerindelning för stora boenden och områden (läs om Trollhättan s 7). 16 kommuner/stadsdelar har under 50 procent uppsökta jatackare (2013: 7 st) 24 kommuner/stadsdelar har från 50 till 60 procent uppsökta ja-tackare (2013: 20 st) 9 kommuner har minst 80 procent uppsökta ja-tackare (2013: 8 st) 3. Andelen som fick N-tandvård var 66 procent av intygsinnehavarna sett under hela året, alltså inklusive de som avled samma resultat som året före (2012: 69 procent, 2010: 92 procent). Prevalensen: Om antalet som fick N-tandvård under hela året istället ställs mot en punktprevalens 31 december, då det fanns intygsinnehavare blir prevalensen för N-tandvård däremot 76 procent (jämfört med 78 procent för 2013 och 81 procent både 2012 och 2011). Denna beräkning är densamma som gjorts tidigare år. 10 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet

7 Se hur resultaten varierar i nämnderna och i kommunerna I genomsnitt blev 60 procent av ja-tackarna munhälsobedömda, tre procentenheter lägre än 2013 (2012: 64 procent). Resultaten i kommuner och stadsdelar varierar från 34 till 91 procent (2013: 35-88, 2012: procent). På nämndnivå är variationerna mindre. De röda staplarna når 100 procent om vårdgivarna lyckats optimalt, det vill säga att alla ja-tackare fått en MHB. Att andelen munhälsobedömda personer beräknas utifrån antalet ja-tackare istället för antalet intygsinnehavare ger en rättvis bild av vårdgivarnas resultat, eftersom tandhygienisten bara får uppsöka de som blivit registrerade som ja-tackare. De blå staplarna däremot når troligen aldrig 100 procent eftersom de beräknas utifrån alla intygsinnehavare, där många har tackat nej till MHB. Dock bör även andelen ja-tackare öka markant i de flesta kommuner och stadsdelar. Andelen ja-tackare i procent av intygsinnehavarna I genomsnitt 61 procent. Andelen munhälsobedömda i procent av ja-tackarna I genomsnitt 64 procent. OBS. Diagrammens procentmarkering är gemensam för båda staplarna, men beräkningarna av andelarna är olika enligt ovan. I det optimala fallet når de lila staplarna 100 procent även om det faktiska antalet munhälsobedömda personer då är lika många som antalet ja-tackare i de blå staplarna. FYRBODALS KOMMUNER SÖDRA BOHUSLÄNS KOMMUNER Nämnd 1 Nämnd 3 Nämnd 2 Nämnd 4 Nämnd 7 Totala antalet intygsinnehavare Anges vid varje nämnd/kommun/stadsdel. Avser alla intygsinnehavare, även de som avlidit under året. Lysekil 423 n Munkedal 260 n Orust 329 n Sotenäs 271 n Strömstad 266 n Tanum 277 n Bengtsfors 231 n Dals-Ed 118 n Färgelanda 155 n Mellerud 295 n Åmål 365 n Lilla Edet 303 n Trollhättan n Uddevalla n Vänersborg 944 n Ale 440 n Kungälv 809 n Stenungsund 377 n Tjörn 338 n Öckerö 261 n Härryda 547 n Mölndal n Partille 608 n HSN n HSN n HSN n HSN n HSN n HSN n HSN n HSN n HSN n HSN n HSN n HSN n Andel ja-tack i % kontra intyg GÖTEBORGS STADSDELAR * ÄLVSBORGS KOMMUNER SKARABORGS KOMMUNER Nämnd 10 Nämnd 9 Nämnd 8 Nämnd 6 Nämnd 12 Nämnd 11 Nämnd 5 Askim 334 n Högsbo 558 n Frölunda 463 n Centrum 847 n Linnéstaden 754 n Majorna 563 n S Skärgården 82 n Tynnered 492 n Älvsborg 260 n Lundby 571 n Backa 514 n Kärra-Rödbo 215 n Tuve-Säve 295 n Biskopsgården 402 n Torslanda 189 n Gunnared 494 n Lärjedalen 413 n Härlanda 400 n Örgryte 590 n Bergsjön 345 n Kortedala 519 n * Denna uppdelning av Göteborgs stadsdelar bygger på förhållandena när avtalet för uppsökande verksamhet skrevs Eftersom avtalet inte förlängdes 31 december 2014 kommer presentationen nästa år att överensstämma med de verkliga namnen och indelningarna. Alingsås n Herrljunga 264 n Lerum 686 n Vårgårda 224 n Bollebygd 154 n Borås n Mark 782 n Svenljunga 180 n Tranemo 276 n Ulricehamn 507 n Essunga 125 n Falköping 937 n Grästorp 163 n Götene 247 n Lidköping 854 n Skara 399 n Vara 377 n Gullspång 145 n Hjo 223 n Karlsborg 139 n Mariestad 551 n Skövde n Tibro 242 n Tidaholm 287 n Töreboda 243 n Andel ja-tack i % kontra intyg Andel mhb % kontra ja-tackare 12 Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet

8 Uppföljningen avslöjade kryphålen i den målrelaterade ersättningen INFÖR DE NÄRMASTE ÅREN Det är naturligtvis lättare att utföra flera MHB under samma dag vid de särskilda boendena än bland de personer som har beslut enligt LSS och de som vårdas i enskilt boende. För att få upp resultaten i dessa grupper införde VGR 2011 en målrelaterad ersättning med både bonus och straffavgift för vårdgivarna. Kravet är att vårdgivarna ska uppsöka minst 60 procent av jatackarna i båda grupperna. Våra specialiserade och effektivare uppföljningar kunde påvisa att vårdgivaren Oral Care i de flesta områdena nådde minimigränsen men hade utnyttjat Foto: Ralf Sundhäll möjligheten att rapportera patientavvikelsen Vill inte. Detta för en betydligt större mängd personer än vad Folktandvården och 3D Dentomed gjorde. Noggranna analyser leder till förbättringar Bedömningen är att drygt tusen personer förra året gick miste om möjligheten att få MHB i de områden som tillhörde Oral Care. Det ledde i sin tur till att HSN valde att inte förlänga avtalet inom uppsökande verksamhet utan lät det löpa ut 31 december Folktandvården som har en lokal förankring i respektive ort och en högre täckningsgrad fick uppdraget i hela VGR inför 2015 (3D Dentomed hade också hög täckningsgrad men gick i konkurs under våren 2014). De nya samlade rapporterna ökar möjligheten att styra Det är HSNK som sammanställer alla avvikelser och återkopplar till kommunerna. För att underlätta hanteringen och ge bättre översikt för kommunerna har HSNK ändrat rapportrutinerna från och med Var fjärde månad får MAS rapporter om alla felregistrerade personer. I januari rapporteras även de som vid minst två tillfällen året före avböjt MHB vid själva uppsöket. De samlade rapporterna gör det enklare att styra verksamheten. Hur kan vi öka andelen ja-tackare? En viktig fråga är hur vi ska kunna öka andelen verkliga ja-tackare. Att bara kryssa i Ja tack för alla är inte rätt väg att gå. Risken är att många avböjer i sista stund och tandhygienistens tid går till att rapportera patientavvikelse istället för att göra MHB på någon som verkligen vill ha det. I Västra Götaland var det i genomsnitt 60 procent av intygsinnehavarna som tackade ja till MHB under Det varierar från 39 till 87 procent bland kommunerna, och de bästa kommunerna visar vad som borde vara möjligt. En låg andel ja-tackare kan vara ett tecken på att långtifrån alla blir tillfrågade i dessa kommuner. Det kan också bero på att MHB inte förklaras på rätt sätt, så att varje intygsinnehavare verkligen förstår vad det innebär och vilka positiva effekter den har för dem. De två bästa kommunerna Mellerud har genom åren redovisat väldigt goda resultat både vad gäller andelen ja-tackare och andelen genomförda MHB utifrån antalet ja-tackare. På Fagerlids gruppboende tackar alla ja, enligt enhetschefen Ann-Charlotte Andreassen. Det beror antagligen på att de verkligen inser och förstår nyttan. Redan vid ankomstsamtalet förklarar vi vad en munhälsobedömning är. Alla brukar faktiskt tacka ja. Och det är sällan någon ångrar sig när det är dags. Mellerud och Gullspång var de enda kommunerna som hade över 80 procent både för andelen ja-tackare och för andelen som fått MHB. Mellerud hade 81 respektive 83 procent, Gullspång hade 80 respektive 91 procent. Rimlig andel ja-tackare I praktiken är det kommunerna som ser till att berättigade har intyg om N-tandvård och tillfrågas om de vill ha MHB. Enligt SKL:s bedömning i en uppföljning av landstingens tandvårdsstöd bör en rimlig andel ja-tackare ligga runt 70 procent av intygsinnehavarna. Under året var det bara tio av 82 kommuner och stadsdelar som nådde 70 procent. Men både Mellerud och Gullspång visar att ännu större andel är fullt möjlig. Tidsödande samverkansavvikelser har kompletterats av enkla patientavvikelser Om den uppsökande verksamheten inte kan fungera som det är tänkt på grund av bristande samverkan, ska personalen rapportera en samverkansavvikelse. Dessa går först till HSNK för utredning. Absolut flest samverkansavvikelser har gjorts av tandhygienisterna eftersom det tidigare var enda sättet att rapportera att personen var felregistrerad eller avböjde en MHB vid det aktuella tillfället eller att kontaktuppgifter var inaktuella. Det var en omständlig och tidsödande procedur som nu har kompletterats av en betydligt enklare patientavvikelse som dessutom görs direkt i samband med uppsöket. Det har förenklat mycket eftersom systemet nu automatiskt genererar rapporter som skickas direkt till MAS i kommunen. Bristande samverkan ska rapporteras och följas upp Alla inom den uppsökande verksamheten utförande vårdgivare och anställda inom kommunen ska rapportera till VGR om själva samarbetet inte fungerar som det är tänkt. Det är HSNK som utreder händelsen. Rapporten skrivs och skickas direkt via TVE:s webbplats (vgregion.se/tandvardsenheten välj Särskilt Tandvårdsstöd Hur många fler borde ha intyg om N-tandvård? Från 2011 till 2020 förväntas gruppen år öka med 19 procent och gruppen 80+ med åtta procent i Västra Götaland. Ändå är antalet intygsinnehavare tämligen konstant år från år. De allra flesta har en god hälsa och klarar sig själva högt upp i åldrarna, men förr eller senare tilltar omsorgsbehoven och många kommer att uppfylla villkoren för intyg om N-tandvård. Av de som fyllt 80 år har nästan 40 procent kommunala insatser i form av hemtjänst eller särskilt boende. Olika studier samt undersökningar bland patienter och brukare visar att sjuka äldres behov inte uppmärksammats tillräckligt. De har svårt att hitta rätt i vården och svårt att hantera alla olika kontakter. Många faller mellan stolarna och ett stort ansvar får tas av anhöriga och närstående. Inte sällan hamnar äldre på sjukhus för åkommor som hade kunnat förebyggas. En god munhälsa kan förebygga undernäring och ett försvagat allmäntillstånd. Det i sin tur kan motverka fallolyckor och därmed minska risken för sängliggande och trycksår. Mörkertal bland de som inte vill ha kontakt med kommunen Många faller alltså mellan stolarna eller kommer kanske inte ens i kontakt med biståndshandläggare och saknar handlingskraftiga anhöriga. Det gör att man kan misstänka att det finns ett mer eller mindre utbrett mörkertal för hur många som verkligen borde fått intyg om N-tandvård. Källa: Regional handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre Enligt SKL* behövs säkra rutiner för: identifiering av berörda personer och utfärdande av intyg om N-tandvård hantering av erbjudande och svar om munhälsobedömning uppföljning av de som avstått erbjudande eller inte svarat uppföljning av de som accepterat erbjudande säkerställa könsuppdaterad statistik * SKL:s uppföljning av särskilt tandvårdsstöd 2013, sidorna 2 och Uppsökande Verksamhet 2014 Uppsökande Verksamhet

9 Tandvårdsenheten i Västra Götalandsregionen arbetar med övergripande tandvårdsfrågor och ansvarar för strategi och långsiktiga frågor. Enheten administrerar även Särskilt Tandvårdsstöd: Text, grafisk form och produktion: Ibiz Reklambyrå, Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning N-tandvård nödvändig tandvård vid stort behov av omvårdnad F-tandvård vid vissa sjukdomar eller funktionsnedsättning S-tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid Vid Särskilt Tandvårdsstöd betalar patienten för sin tandvård som för övrig hälso- och sjukvård. Och samma frikort gäller. Allt om tandvården och Särskilt Tandvårdsstöd samt hur tandvården utvecklas och planeras i Västra Götaland finns på: Verksamhetsberättelser från 2009 till 2013 finns under Särskilt Tandvårdsstöd välj För intygsutfärdare se högerkolumnen.