Verksamhetsberättelse 2016 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

2 Är munhälsobedömningar något att bry sig om? För en person som av olika anledningar tillhör en grupp som är särskilt utsatt betyder munhälsan mycket för allmäntillståndet. Att få rätt hjälp med sina tänder kan vara av görande för att må bra och kunna äta, tala och slippa ha ont. Därför är det en lagstadgad rättighet att få en årlig munhälsobedömning och vid behov även nödvändig tandvård. Vi vill se så många munhälsobedömningar som det bara är möjligt och en helt avgörande förutsättning är att kommunerna arbetar efter tydliga rutiner kring intyg om N-tandvård. Det är ett komplext ansvarsområde med flera nivåer och huvudmän. Många kommuner kämpar på men upplever det som otroligt svårt att få flyt i verksamheten. Men det finns goda förebilder och med förhållandevis enkla medel kan redan beprövade rutiner anpassas till förhållanden i olika kommuner för att slippa uppfinna hjulet på nytt. Uppdaterade uppgifter leder till bättre munhälsa I våra uppföljningar ser vi hur andelen uppsökta varierar kraftigt mellan kommunerna i Västra Götaland. Det utmärkande för de som når toppresultat är att uppgifter i Intygsbeställningen alltid är aktuella. För att nå det målet har en del kommuner utsett en eller några personer som får lägga lite tid och omsorg på att varje intygshavare har rätt kontaktperson och kontaktuppgifter registrerade. Det gör enorm skillnad. Källa: jagsimon.blogg.se Vi måste arbeta som ett team Inaktuella kontaktuppgifter leder alltid till att personer inte kan bli uppsökta och undersökta av en tandhygienist och att de inte heller får individuella instruktioner om sin dagliga munvård. Det är ett återkommande tema i verksamhetsberättelserna. Därför måste vi i år betona att kommunerna har ett stort ansvar för att den uppsökande verksamheten ska fungera. Det följer av tandvårdslagen och av Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Lena Kronvall Regionutvecklare, Enhet Tandvård Att kunna fortsätta ta del av livet Allmänt välbefinnande. God social samvaro. Livskvalitet. Oavsett vad vi kallar det så betyder en frisk mun mycket för individen på flera sätt. Att inte kunna tugga, ha ont eller svårt att svälja leder ofta till undernäring och allmän försvagning. Därför är det så viktigt att alla delar av den uppsökande verksamheten fungerar optimalt. Förkortningar VGR Västra Götalandsregionen HSN Hälso- och sjukvårdsnämnderna ET Enhet Tandvård FTV Folktandvården i Västra Götaland MHB Munhälsobedömning MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Bättre resultat trots strul och bristande kontakt Folktandvården tog över ansvaret för MHB 2015 och fick snabbt bilda uppsöksteam på alla sina kliniker i Västra Götaland. Det blev en febril aktivitet och starka intryck som följdes av en stabilare period. Och målet för 2016 att nå 80 procent av alla som tackat ja till MHB överträffades. Uppsöksteamen med tandhygienister och samordnare har under året utbildats och drillats i rutiner, logistik och om den betydelsefulla och centrala kontakten med MAS:ar och enhetschefer. På olika sätt och med enad kraft arbetar teamen för att stärka kommunikationen och samarbetet med kommunerna. Det finns en bra dialog mellan FTV och uppdragsgivaren VGR genom ET, som regelbundet träffar MAS:ar runt om i Västra Götaland för att stärka samverkan och få kommunerna att ta större ansvar för att identifiera och ge tandvårdsintyg till alla berättigade samt ge uppsöksteamen rätt uppgifter för att hitta varje person som tackat ja till MHB. Våldsamma skillnader bland kommunerna Jörgen Persson är chef för FTV:s uppsökande verksamhet. Han lyfter fram tre områden där många kommuner har utvecklingspotential: Uppdatering av kontaktuppgifter, omsorgspersonalens närvaro vid MHB samt deltagande i munvårdsutbildningar. Det är svårt! konstaterar Jörgen, och syftar på uppsöksteamens problem att nå fram till rätt personer i kommunerna. Och svårigheterna att få verklig förståelse för vad individanpassad och daglig munvård innebär. Det verkar inte riktigt ha gått fram överallt, att målet med MHB är att öka munhälsan och därmed vårdtagarnas allmäntillstånd. Det är ett tungt uppdrag att få kommunerna att inse, att deras ansvarsområde att uppdatera uppgifterna i Intygsbeställningen är den absolut viktigaste förutsättningen för att alla ska få MHB. Uppdateringen är en stor del av innebörden i HoSavtalets 10 kommunerna ska se till att samverkan med VGR fungerar optimalt *. Att investera några timmar i registervård är första steget i att förbättra munhälsan hos de allra Innehåll Jörgen Persson sköraste. Även att göra en indelning i Intygsbeställningen så att registret överensstämmer med boendeenheternas avdelningar gör underverk. Individuella råd går rakt ut i luften Enligt lagstiftarens intentioner ska omsorgspersonal närvara för att ta del av instruktioner och råd. Ju mer man kan och vet, desto lättare är det att vara engagerad i sina arbetsuppgifter, betonar Jörgen. Därför ska personal närvara för att lära sig och sprida kunskapen vidare med stöd av det individuella munvårdskortet som tandhygienisten lämnar. Ingen blir friskare av en MHB men den kan förbättra den dagliga hjälpen som många behöver med både tänder och mun. Det är kvaliteten i den dagliga munvården som avgör. Munvårdsutbildningen en förspilld möjlighet Det finns utbildningstillfällen som handlar om etik och omsorgspersonalens rädsla för att kränka vårdtagarnas integritet, andra teman kan vara hur man bäst klarar munvården för de som är multisjuka eller dementa. FTV har också möjligheter att anpassa tillfällena efter behoven på en viss boendeenhet. Även tiderna och längden för varje tillfälle kan anpassas till verksamheten och bemanningen, eftersom det är bättre med en kortare stund än ingen utbildning alls. Responsen från kommunerna att nappa på de kostnadsfria utbildningarna är dålig, enligt Jörgen. Och 2016 var det nästan 600 färre som deltog än året före. * HoS-avtalets lydelse fram till En bilaga till det nya avtalet kommer i slutet av 2017 angående samverkan i den uppsökande verksamheten Särskilt tandvårdsstöd MHB & intyg om N-tandvård Kort om statistiken Rutiner gör uppgifterna hanterbara och resultaten hållbara Låt de verkliga förhållandena styra indelningen i Intygsbeställningen 5 Kommuner som arbetar enligt tydliga rutiner ger oss allt vi behöver för ett bra jobb 6 Vi arbetar som ett team med målet att bevara och öka munhälsan hos de allra sköraste 7 Samverkansproblemen gör det tungt att arbeta förlorarna är de som inte får MHB 8 Antalet deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunerna 9 Även unga vuxna ska ges intyg Intygsfördelningen ; ålder, kön & boendeform 10 Enhet Tandvård kommenterar årets resultat 11 Se hur resultaten varierar i nämnderna och i kommunerna En arbetsseger för Trollhättan Bara 34 personer fler som blev munhälsobedömda Det finns ljuspunkter och ambitiösa kommuner Lätt att göra rätt i nya Intygsbeställningen 15 2 Uppsökande Verksamhet 2016 Uppsökande Verksamhet

3 Munhälsobedömning i bostaden I den uppsökande verksamheten ska alla som har intyg om N-tandvård varje år erbjudas en gratis munhälsobedömning hemma i sin bostad. Det är en enklare kontroll oftast utförd av en tandhygienist där tyngdpunkten ligger i att ge individuella råd till patienten och till den berörda vårdpersonalen om patientens dagliga munhygien. Vid denna kontroll ska alltid den som ansvarar för munvården finnas med för att lära sig hur den enskilda patientens tänder och munhåla ska skötas på bästa sätt. Det kan vara någon i vårdpersonalen, en anhörig eller patienten själv. En annan viktig del i den uppsökande verksamheten är den generella utbildningen som ges till vårdpersonal i grupp om allmän munhälsovård. Läs om antal deltagare och utbildningstimmar på sidan 9. Särskilt tandvårdsstöd Det är en individuell rättighet som finansieras med statsbidrag och administreras via landsting och regioner. Tandvårdsstödet har tre delar: N-tandvård och uppsökande verksamhet med munhälsobedömning F-tandvård vid vissa funktionsnedsättningar S-tandvård som led i sjukdomsbehandling Källa: jagsimon.blogg.se Intyg om N-Tandvård ges till personer som: Bor i särskilt boende (äldreboende, servicehus och gruppbostäder) med tillsyn större delen av dygnet och där förbättringsutsikten bedöms vara liten. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Bor i eget boende med mycket hög grad av service och omsorg under dygnet och som vårdas av hemtjänst eller hemsjukvård. Här avses personer med små förbättrings ut sikter. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Har beslut om insatser enligt LSS. Har assistansersättning från Försäkringskassan eller får stöd och hjälp av anhörig med anledning av begåvningshandikapp, psykiskt eller fysiskt funktionshinder eller svår kronisk sjukdom. Här avses även personer med begränsad verklighetsuppfattning. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Kort om statistiken 2016 Ett inbyggt problem med statistiken är, att en kommun eller stadsdel med låg andel ja-tackare naturligtvis har lättare att få en hög andel MHB bland dessa personer. Ett av resultaten för 2016 är att den genomsnittliga andelen munhälsobedömda ökade med 2 procent ändå var det endast 34 personer fler som fick en MHB. Andelen MHB säger heller inget om hur stor andel som var förhindrade eller avstod eller helt enkelt inte hittades när tandhygienisten skulle besöka dem. För varje uppsök som inte leder till en MHB lämnas en patientavvikelse* och de räknas in när FTV redovisar sitt uppdrag. Det är förklaringen till att FTV nådde en täckningsgrad på 80 procent trots att andelen munhälso - bedömda var 68 procent. Det finns alltså utrymme för många fler MHB än de som verkligen kunnat utföras. Här finns stora möjligheter till förbättringar bland de flesta kommunerna. Det är bra om fler inser fördelarna med MHB och därför tackar ja men att registrera alla som ja-tackare kan istället leda till fler patientavvikelser. Oavsett höga eller låga andelar, är det viktigt att de stämmer överens med verkligheten. Statistiken är ett utmärkt arbetsredskap Statistiken innehåller många olika värden som bör jämföras korsvis, analyseras och värderas för att leda till kloka förändringar. Det går alltså inte att läsa ut allt i enstaka procentsatser och tabeller. Men statistiken är ett utmärkt arbetsredskap för MAS:ar och enhetschefer i kommunen och FTV:s samordnare. Med sina kunskaper om olika lokala förhållanden som exempelvis kan påverka antalet ja-tackare i ett område jämfört med ett annat, kan de dra värdefulla slutsatser om hur verksamheten kan förbättras i den egna kommunen eller stadsdelen. * Se faktarutan om patientavvikelse och samverkans - av vikelse, sidan 5. Rutiner gör uppgifterna hanterbara och resultaten hållbara I våra uppföljningar och möten med MAS:ar och enhetschefer runt om i Västra Götaland ser vi att de kommuner som lyckas bäst är de som följer enkla, skriftliga rutiner. Det finns en hel del kommuner som arbetar aktivt på många olika sätt för att samverka med VGR. Och det finns en del som borde göra mer. Tidigare år har vi lyft fram kommuner som är förebilder när det gäller bra samverkan och idogt arbete som skapar förutsättningar för att tandhygienisterna ska kunna hitta de som vill ha en MHB. Det gäller Trollhättan, Mellerud, Töreboda, Tidaholm och Gullspång som dessutom har årets bästa resultat. I verksamhetsberättelsen för 2015 skrev vi om Trollhättans två enkla framgångsfaktorer, som bidrog till att andelen MHB ökade med hela 26 procentenheter under Läs mer på sidan 14. I den här upplagan skriver vi om det väloljade samarbetet i Lerum med deras munvårdsadministratör som är central (sid 6 & 7). Vi nämner också att Partille visar en stigande trend och ökade andelen munhälsobedömda med 14 procentenheter, från 42 till 56 procent (sid 11). Det visar att det finns stora möjligheter för kommunerna att förbättra resultaten så att fler kan bli uppsökta och få ett munvårdskort med professionella och individuella råd som omsorgspersonalen kan följa i brukarens dagliga munvård. Nästa år kanske vi får återkomma till hur rutinerna ser ut i Åmål, som under 2016 tog sig in på listorna över högsta ande- Intygsbeställningen och Uppsök2011 är två sidor av samma register uppgifterna är helt avgörande för att så många som möjligt ska bli uppsökta Låt de verkliga förhållandena styra indelningen i Intygsbeställningen len ja-tackare och högsta andelen munhälsobedömda, där ET kommenterar årets resultat. Att organisera, delegera och anpassa befintliga rutiner eller skapa egna samt använda statistiken som arbetsredskap är vägen till förbättring. Målet är som alltid, att så många som möjligt ska få en MHB och individuella munhälsoråd och i förlängningen ett förbättrat eller bevarat allmäntillstånd för de allra sköraste. Två typer av avvikelser PATIENTAVVIKELSE görs av tandhygienisten om en person är felregistrerad fel boende/område, fel avdelning eller har en inaktuell kontaktperson. Det görs också när en person vid besöket inte vill, inte är hemma eller liknande. - Felregistrerade personer rapporteras tre gånger per år till MAS för översyn och åtgärd. - Personer som inte vill, inte är hemma eller liknande vid minst två tillfällen rapporteras i januari till MAS för översyn och eventuell åtgärd. SAMVERKANSAVVIKELSE görs när samarbetet inte fungerar som det ska. Rapport kan skrivas både av kommunens personal och av tandhygienisten via vgregion.se/tandvardsenheten välj Särskilt Tandvårdsstöd > Uppsökande Verksamhet > Samverkansavvikelse. Det är kommunerna som bäst känner sina verksamheter därför är de bäst lämpade att dela in sin del av Intygsbeställningen så att registret överensstämmer med kommunens organisation av Boendeenheter, LSS, Psykiskt funktionshinder, Hemtjänstområden med flera. Annars är det stor risk att hela boendeenheter saknas i Intygsbeställningen och att personer med hemtjänst eller LSS registreras fel. Felaktig indelning är en stor anledning till att många som tackat ja till MHB aldrig kan bli uppsökta. Förklaringen är att Intygsbeställningen har samma registeruppgifter som Uppsök2011 som tandhygienisterna använder. Det är helt enkelt så att de uppgifter kommunen lämnar i Intygsbeställningen ger förutsättningarna för tand hygienisternas Uppsök2011. Även stora boendeenheter och hemtjänstområden sett till geografi och befolkning kan enkelt indelas i avdelningar och distrikt i Intygsbeställningen. Det underlättar också för administrativa munvårdsombud och leder till att många fler får sin MHB. Kontakta Enhet Tandvård så kan vi hjälpas åt med att få en optimal indelning. 4 Uppsökande Verksamhet 2016 Uppsökande Verksamhet

4 Kommuner som arbetar enligt tydliga rutiner ger oss allt vi behöver för att kunna göra ett bra jobb Kicki Ljungström är tandhygienist och FTV:s samordnare för uppsökande verksamhet i bland annat Lerum. Hon är närmast lyrisk över hur väl samverkan med kommunerna kan fungera, och ser två helt avgörande orsaker till de goda resultaten. Det allra, allra viktigaste för att så många som möjligt ska kunna bli uppsökta och få en MHB, är alltid kvaliteten i kontaktuppgifter som kommunen förser oss med genom Intygsbeställningen. Ju snabbare och enklare vi kommer i kontakt med rätt boende, rätt avdelning och rätt kontaktperson, desto fler hinner vi bedöma och ge individuella råd om deras tand- och munhälsa, konstaterar Kicki. Hon stöttar klinikerna i allt som handlar om uppsöken; utbildar vård- och omsorgspersonal, ordnar nätverksträffar och håller kontakt med kommunerna via MAS:arna. Tillsammans med samordnarna tar hon också fram olika dokument och stöd för alla som berörs av MHB, det kan vara munvårdskortens utformning, bildstöd, information via intranät eller till brukare och anhöriga. När hon rycker in som uppsökande tandhygienist märker hon hur det fungerar i praktiken. Det varierar mycket mellan olika boenden och det fungerar alltid bättre där samverkan mellan VGR och kommunen är bra. Ofta är det en spegling av enhetschefernas inställning. Kicki Ljungström Organisera och delegera mera MAS:arnas insatser betyder mycket men de behöver inte sköta alla rutinuppgifter på egen hand. Att utfärda intyg, fråga intygshavare om de vill ha MHB samt uppdatera uppgifterna i Intygsbeställningen sköts bäst av de som är närmare kommunens brukare. MAS:ens uppdrag är att organisera och delegera kommunens administration inom uppsökeriet. Att ha många intygsutfärdare säkrar att de som är berättigade till tandvårdsintyg och MHB direkt får intyg. Att utse en munvårdsadministratör eller liknande på boendeenheter och hemtjänstområden säkrar att alla kontaktupp gifter till intygshavarna är aktuella. Att Intygsbeställningens indelning i boendeenheter och hemtjänstområden överensstämmer med verkligheten underlättar enormt för både munvårdsombud och uppsökande tandhygienister. En bra organisation ger stor utdelning och arbetsro för alla inblandade. Tre länkar i en stark kedja Kicki ser en röd tråd i den lyckade samverkan mellan VGR och kommunerna själva orsaken till att verksamheten löper på fint och att fler får en MHB. 1. VGR & kommunen: För att komma igång ordentligt och behålla kursen, är det viktigt med en bra kontakt mellan samordnaren och MAS:arna och att ha samma mål och insikt om vad munhälsan betyder för individen. 2. Kommunen: MAS kan med stor fördel överlämna ansvaret för indelningen och uppgifterna i Intygsbeställningen till en administratör. Med några timmars arbete i månaden kan en munvårdsadministratör göra underverk för den upp sökande verksamheten. MAS kan också via boendenas enhetschefer och sjuksköterskor sprida acceptans, förståelse och intresse för munvården bland omsorgspersonalen. Och få enhetscheferna att se till att personalen kan vara med vid MHB. Se faktarutan och läs gärna stycket En munvårdsadministratör med stenkoll på sidan Kommunen & tandhygienisterna: Intygs utfärdare registrerar beviljade personers namn, adress och kontaktuppgifter i Intygsbeställningen och det är dessa uppgifter som de uppsökande tandhygienisterna planerar sina besök utifrån. Därför är det så avgörande att alla uppgifter är aktuella. Det ingår inte i tandhygienisternas uppdrag att leta upp de som utlovats en MHB. Om kommunens boenden och hemtjänstområden är väl avgränsade och indelade i mindre delar och avdelningar går det fort och lätt att planera besöken. Under förutsättning att rätt adresser, telefonnummer och kontaktpersoner är angivna. Vi arbetar som ett team med målet att bevara och öka munhälsan hos de allra sköraste Visst är det svårt att hinna med det som krävs i samverkan med VGR, säger Micaela Kronberg Thor som är MAS i Lerum. En gång om året ska alla som inte tackat ja till MHB få ett nytt erbjudande, adress- och kontaktuppgifter ska hållas aktuella och omsorgspersonalen ska gärna gå någon av munhälsoutbildningarna som erbjuds kommunen utan kostnad. Om det inte finns rutiner för det och om ingen har tilldelats uppdraget blir det besvärligt. Men en noggrann planering ger stort utslag och en lättare hantering. Munvårdsadministratör med stenkoll Lösningen i Lerum blev att utse en munvårdsadministratör som tar hand om allt som rör N-tandvård och MHB. Carl Odhnoff på Lerums myndighetsstödfunktion har ständig överblick och tar hand om det som får årshjulet att rulla i uppsöken och gör uppföljningar. När inbjudningarna till årets munhälsoutbildningar skickats ut, ser han till att få svar från alla enhetschefer. Dessutom är det han som delar ut behörigheter till alla som har rätt att utfärda intyg. I Lerum är det i första hand biståndshandläggarna, där efter enhetscheferna och sedan sjuksköterskorna så att ingen berättigad person riskerar att bli utan intyg om N-tandvård. Vi är enade i arbetet, både FTV och vi i kommunen. Carl håller ihop det hela och har nära kontakt med Kicki Ljungberg från FTV, och naturligtvis med mig, säger Micaela. Det administrativa munvårdsombudet i Lerum arbetar efter rutiner som: minimerar risken för att någon inte tilldelas intyg om N-tandvård säkrar att alla nya intygshavare och de som tackat nej till MHB varje år får erbjudande om MHB säkrar att inbjudan till de kostnadsfria utbildningarna i munhälsa för omsorgspersonalen skickas och att mottagarna påminns om att ge besked om deltagande. 6 Uppsökande Verksamhet 2016 Uppsökande Verksamhet

5 Samverkansproblemen gör det tungt att arbeta förlorarna är de som inte får MHB eller ens ett intyg om N-tandvård MAS har många ansvarsområden inom kommunens hälso- och sjukvård. En del MAS:ar känner att de är fel yrkesgrupp att organisera kommunens insatser för att den uppsökande verksamheten ska fungera. Då är det heller inte så konstigt att samverkan inte blir bra. Antalet deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunerna 2016 Antal timmar Antal deltagare Bengtsfors 2 22 Dals-Ed 3 15 Färgelanda 5 27 Lysekil 1 6 Mellerud 2 14 Munkedal 1 5 Orust 8 52 Antal timmar Antal deltagare Bollebygd 7 20 Borås Herrljunga 9 66 Mark Svenljunga 1 15 Tranemo 9 58 Ulricehamn Tandhygienister och samordnare för uppsökande verksamhet har naturligtvis tand- och munvården i fokus. MAS:ar har ett medicinskt ansvar för vårdtagarnas fysiska och mentala hälsa och arbetar varje dag för att uppfylla många regelverk och krav från olika håll. Det kan leda till viss friktion i samverkan när det gäller den uppsökande verksamheten. I vissa områden händer det att samordnare och tandhygienister upplever stora samverkansproblem i sina kontakter med MAS och omsorgspersonal. Kommunens personal kan vara ointresserade eller rent av negativt inställda till arbetsuppgifterna och munnen ses inte som en del av kroppen. Kunskaperna är ofta bristande både om MHB och N-tandvård, och i förlängningen om vad det innebär för individens allmäntillstånd. I områden med betydande samverkansproblem, ser vi också att MAS:arnas frustration över organisationen riskerar att sprida sig till utfärdarna och till intygshavarnas kontaktpersoner. Det kan leda till att ingen i personalen vill delta i MHB och att personer som är berättigade inte ens får ett intyg om N-tandvård, vilket är en stor förlust för den enskildes välbefinnande. En del enhetschefer tror att den enskilde själv ska ansöka om intyg. Det kan vara en blandning av ointresse, bristande kunskaper och en spridd ovilja att ta ansvar för munhälsan. Och på andra boenden fungerar det exemplariskt det visar att det är fullt möjligt att nå hela vägen, bara viljan och förståelsen finns. Sotenäs 3 12 Strömstad 6 77 Tanum 2 23 Trollhättan 6 30 Uddevalla Vänersborg Åmål 8 59 Norra HSN Ale 2 24 Vårgårda Södra HSN Essunga 3 30 Falköping 1 12 Gullspång 5 58 Götene 3 20 Hjo Karlsborg 7 90 Lidköping Alingsås Mariestad 9 70 Härryda 6 41 Skara 2 12 Foto: Ralf Sundhäll, Marks kommun. Administrativa åtgärder för bättre munhälsa 1. Utse en munvårdsadministratör som sköter det som har med uppsökande verksamheten att göra och håller alla uppgifter aktuella i Intygsbeställningen. Administratören kan antingen vara en enda person för hela kommunen, eller en för varje hemtjänstområde och boendeenhet. 2. Dela in områden och boenden. Stora boendeenheter och hemtjänstområden sett till geografi och befolkning kan enkelt indelas i avdelningar och distrikt i Intygsbeställningen. Det underlättar för munvårdsadministratören och leder till att många fler får sin MHB. Kontakta Enhet Tandvård så hjälps vi åt att få en optimal indelning. Läs mer längst ner på sidan Planera in utbildningarna i munvård. De är kostnadsfria, har olika teman och kan varieras efter behoven i kommunen. Det är bättre att några i personalen deltar, än ingen alls. FTV är flexibla i tid, plats och teman. Kungälv Lerum 5 34 Mölndal Partille 4 40 Stenungsund 2 21 Tjörn 2 13 Västra HSN Angered 6 26 Askim-Frölunda-Högsbo Centrum/Göteborg 7 56 Majorna-Linné 4 58 Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen 4 26 Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg HSN Antalet deltagare i utbildningarna minskade med cirka 600 personer en försämring på 13 procent sedan Totalt sett fick 9,3 procent av kommunernas omsorgspersonal utbildning i munhälsa (2015: 10,7 %). Skövde Tidaholm 3 26 Töreboda Vara Östra HSN TOTALT Responsen från kommunerna att nappa på de kostnadsfria utbildningarna är alltför dålig Inbjudan med O.S.A Det underlättar förstås planeringen för FTV att veta om någon kan delta eller inte. Men det är tyvärr vanligt att mejl med inbjudan till utbildningar aldrig besvaras, trots påminnelser med önskan om svar. Ibland beror det på att uppgifterna i Intygsbeställningen är inaktuella, så att inbjudan skickats till personer som inte arbetar kvar ibland är inte ens själva boendeenheten inlagd. Därför når många inbjudningar om nästa utbildningstillfälle inte ens fram till enhetscheferna. Och det händer som sagt att de som får inbjudan aldrig besvarar den. (O.S.A om svar anhålles betyder att en inbjudan ska besvaras, vare sig man kan delta eller inte.) 8 Uppsökande Verksamhet 2015 Uppsökande Verksamhet

6 Källa: jagsimon.blogg.se Även unga vuxna ska ges intyg Vissa kommuner har inte ett enda tandvårdsintyg bland personer mellan år. Detta bör alla intygsutfärdare i varje kommun se över omgående. Unga som har rätt till intyg om N-tandvård ska få ett sådant i början av det år de fyller 20 trots att de ändå har rätt till fri tandvård. Det finns två orsaker till det, den främsta är vårdbehovet och den andra är finansieringen. Den fria tandvården för unga vuxna i Västra Götaland är inte lagstadgad utan bygger på ett regionalt beslut och finansieras helt av VGR. MHB och N-tandvård däremot ingår i Särskilt tandvårdsstöd som finansieras med statsmedel. Det viktigaste skälet till att även unga vuxna ska ha intyg om N-tandvård, är att de är mycket beroende av kontinuitet i vårdkedjan. De har ofta ett större behov av kontroller och omvårdnad än andra i samma ålder. Det är därför oerhört viktigt att dessa personer får ett intyg redan i början av det år de fyller 20, så att de kan gå från den mer omhändertagande tandvården för barn och tonåringar direkt in i N-tandvården. Fri tandvård för alla unga vuxna Unga som har rätt till N-tandvård ska inte betala någon patientavgift i tandvården, eftersom alla unga vuxna i Västra Götaland har fri tandvård. Det kan vara bra att känna till i kontakten med dessa personer och deras anhöriga. I kommuner med bra resultat finns alltid en engagerad och välinformerad MAS Antal intyg fördelat på kön, ålder och N-grupp N1 N2 N3 N4 N år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M Antal intyg K M K+M Medellivslängden i Sverige 2015 var 84,1 år för kvinnor och 80,3 år för män. Det är runt dessa åldrar könsfördelningen blir jämn, därefter ökar andelen kvinnor i alla personkretsar. Varför är det så viktigt med rätt uppgifter? De uppgifter som registreras av kommunens personal i Intygsbeställningen, är samma uppgifter som de uppsökande tandhygienisterna ser i Uppsök2011 uppgifter som är helt avgörande för att kontakta och besöka var och en som tackat ja till MHB. Intygsbeställningen och Uppsök2011 är alltså två sidor av samma register. En jämförelse mellan antal intyg och olika insatser 2016 Här jämför vi antalet intyg om N-tandvård med hur många personer som fick en gratis munhälsobedömning samt hur många som fick N-tandvård. Förändringen jämfört med 2015 anges inom parentes. 1. Totalt antal intygshavare under året alltså inklusive de som avlidit (+275) a) Antal personer som tackade ja till MHB (- 668) b) Antal personer som tackade nej till MHB (+943) 2. Antal munhälsobedömda personer (+34) 3. Antal personer som fått N-tandvård (- 585) a) Antal personer som fått N-tandvård utan föregående MHB b) Antal personer som fått N-tandvård och MHB Enhet Tandvård kommenterar årets resultat 1. Antalet intygshavare och ja-tackare är tämligen konstant år från år. Men det finns ett mörkertal. Om vi jämför med SKL:s rekommenderade andel om 2,3 procent av invånarna över 20 år, borde vi ha ytterligare intygshavare Skillnad Intygshavare under hela året (+275) Intygshavare 31 december (+17) Dödsfall & indragna intyg (+258) Antal MHB (+34) Den 31 december 2016 fanns personer med intyg. Eftersom det är en ögonblicksbild är de som avlidit under året inte medräknade. Fördelningen mellan ålder, kön och olika boenden just den dagen presenteras i tabellen på sidan a. Andelen ja-tackare sjönk något: Genomsnittet i Västra Götaland minskade med två procentenheter till 58 procent. Det är fortfarande stora skillnader bland kommuner och stadsdelar när det gäller hur många av intygshavarna som har tackat ja till MHB. Det varierar från 35 till 83 procent, jämfört med året före (44 och 88 procent). En låg andel ja-tackare ger misstankar att långt ifrån alla intygshavare blir tillfrågade i dessa kommuner. Eller att MHB inte förklaras på ett sätt, så att alla personer verkligen förstår vad det innebär och vilka positiva effekter den har för dem. I Gullspång tackar 83 procent ja till MHB, och de allra flesta av dem blir också uppsökta 89 procent. Det är det bästa resultatet Den stigande MHB-trenden fortsätter. Andelen som fick MHB bland ja-tackarna ökade med två procentenheter till 68 procent (2015 var ökningen sex procentenheter). Bland kommuner och stadsdelar varierade andelarna från 53 till 89 procent, jämfört med procent under 2015 (34-91 under 2014). Det innebär att under de senaste två åren har den lägsta nivån för andelen munhälsobedömda ökat med hela 19 procent - enheter. Av ja-tackare var det dock ändå 32 procent som inte fick en MHB (668 personer färre än året före). Tar vi hänsyn även till patientavvikelserna blir resultatet mer rättvisande för vårdgivarna, eftersom en del personer är felregistrerade och några vill inte när de blir uppsökta, och därför inte kan få en MHB. För första gången fick över hälften av ja-tackarna en MHB i alla kommuner och stadsdelar 53 procent var den lägsta andelen var det sex kommuner där inte ens hälften av ja-tackarna fick MHB, och 2014 var det 16 kommuner. Den genomsnittliga andelen i Västra Götaland var 68 procent (året före var det 66 %). Trollhättan ökade andelen munhälsobedömda med hela 26 procentenheter, från 45 till 71 procent. Partille ökade med 14 procentenheter, från 42 till 56 procent, men de har låg andel ja-tack. Läs mer om antalet munhälsobedömda på sidan 14. Ja-tackare Munhälsobedömda Högsta andelen Gbg soc. resursförv altning Lägsta andelen 92 % Angered 35 % î Gullspång 83 % Lundby 37 % î Mellerud, Tidaholm Bengtsfors, Strömstad Färgelanda, Åmål 78 % V Hisingen/Ö Gbg 42/43 % 74 % Lerum, Mölndal 47 % 73 % Ale, Öckerö 50 % Gullspång 89 % Herrljunga, Vara 53 % Tidaholm 88 % Norra Hisingen 54 % ì Hjo 85 % Mölndal, Västra Gbg 55 % Åmål 84 % Partille 56 % ì Dals-Ed, Ulricehamn, Essunga 83 % Stenungsund 57 % 3. Andelen som fick N-tandvård var 63 procent av intygshavarna sett under hela året, alltså inklusive de som avled tre procentenheter mindre än året före (2015/2014/2013: 66 %, 2012: 69 %). Prevalensen: Om antalet som fick N-tandvård under hela året istället ställs mot en punktprevalens 31 december, då det fanns intygshavare blir prevalensen för N-tandvård däremot 74 procent. Denna beräkning är densamma som gjorts tidigare år (2015/2014: 76 %, 2013: 78 %, 2012/2011: 81 %). 10 Uppsökande Verksamhet 2016 Uppsökande Verksamhet

7 Se hur resultaten varierar i nämnderna och i kommunerna I genomsnitt fick 68 procent av ja-tackarna en MHB, två procentenheter högre än 2015 (2014: 62 procent, 2013: 63 procent). Resultaten i kommuner och stadsdelar varierar från 53 till 89 procent (2015: 42-93, 2014: 34-91, 2013: 35-88). På nämnd nivå är variationerna mindre. De röda staplarna når 100 procent om FTV lyckats optimalt, det vill säga att alla ja-tackare fått en MHB. Dock: Endast de uppsök som resulterat i en MHB räknas med i dessa siffror. Att andelen munhälsobedömda personer beräknas utifrån antalet ja-tackare istället för antalet intygshavare ger en rättvis bild av FTV:s resultat, eftersom tandhygienisten bara får uppsöka de som blivit registrerade som ja-tackare Andelen ja-tackare i procent av intygshavare I genomsnitt 58 procent. Andelen munhälsobedömda i procent av ja-tackarna I genomsnitt 68 procent. De blå staplarna däremot når troligen aldrig 100 procent eftersom de beräknas utifrån alla intygshavare, där många har tackat nej till MHB. Dock bör även andelen ja-tackare öka markant i de flesta kommuner och stadsdelar. Totala antalet intygshavare Anges vid varje nämnd/kommun/stadsdel. Avser alla intygshavare, även de som avlidit under året. OBS. Diagrammens procentmarkering är gemensam för båda staplarna, men beräkningarna av andelarna är olika enligt ovan. I det optimala fallet når de röda staplarna 100 procent även om det faktiska antalet munhälsobedömda personer då är lika många som antalet ja-tackare i de blå staplarna. I diagrammen ingår alla intygshavare, även de som avlidit under året. Ale 450 n Alingsås n Härryda 574 n Kungälv 887 n Lerum 674 n Lilla Edet 293 n Mölndal n Partille 603 n Stenungsund 378 n Tjörn 316 n Öckerö 270 n Bollebygd 150 n Borås n Herrljunga 254 n Mark 798 n Svenljunga 210 n Tranemo 263 n Ulricehamn 507 n Vårgårda 221 n HSN Västra n HSN Södra n HSN Norra n HSN Östra n HSN Göteborg n Antalet nämnder minskades från tolv till fem under Västra HSN Södra HSN Bengtsfors 251 n Dals-Ed 126 n Färgelanda 148 n Lysekil 450 n Mellerud 312 n Munkedal 257 n Orust 314 n Sotenäs 279 n Strömstad 270 n Tanum 272 n Trollhättan n Uddevalla n Vänersborg 983 n Åmål 355 n Essunga 130 n Falköping 960 n Grästorp 157 n Gullspång 138 n Götene 232 n Hjo 225 n Karlsborg 147 n Lidköping 906 n Mariestad 631 n Skara 414 n Skövde n Tibro 245 n Tidaholm 276 n Töreboda 248 n Vara 373 n Angered 839 n Askim-Frölunda-Högsbo n Centrum 861 n Lundby 592 n Majorna-Linné n Norra Hisingen 957 n Social Resursförvaltning 128 n Västra Göteborg 861 n Västra Hisingen 636 n Örgryte-Härlanda n Östra Göteborg 809 n Norra HSN Östra HSN HSN Göteborg 12 Uppsökande Verksamhet 2016 Uppsökande Verksamhet

8 Enkla och effektiva framgångsfaktorer särskilt för kommuner med stora boenden 1. Organisera i mindre områden Med hjälp av ET kan kommunen dela in registret i Intygsbeställningen, så att boendeuppgifterna specificerar vilken avdelning varje person bor på. Även områden för hemtjänst/hemsjukvård bör delas in i mindre delar. Fördelarna är dels att tandhygienisten får fler och mer lätthanterliga listor över personer som bor nära varandra och ofta har samma vårdpersonal. Och dels blir det enklare för kommunen hålla alla uppgifter aktuella. Empiriska tips och råd från Kerstin Larsson, uppsökande tandhygienist i Trollhättan. En arbetsseger för Trollhättan 2. Registrera nya uppgifter i Intygsbeställningen Nej-tackarna bör i början av året tillfrågas om de vill ha MHB. Detta för att komma med i planeringen av uppsöken. Ja-tackare som inte längre vill ha MHB bör omregistreras till nej-tack och få förnyad fråga nästa år. De ja-tackare som vid några tillfällen i rad valt att avstå MHB, ska bedömas om de istället ska registreras som nej-tack. Om inte förr, så i januari varje år när kommunen får en rapport om dessa personer från ET. Det finns ljuspunkter och ambitiösa kommuner Kerstin Karlén är tandhygienist och en av fyra samordnare för uppsökande verksamhet i Västra Götaland. Hon ser att det har blivit lite bättre ordning och något färre felaktigheter. Kommunerna går framåt, men långsamt, säger Kerstin. Munnen har alltid kommit i sista hand när det gäller omsorg och hälsovård, och det påverkar även många kommuners inställning till att ge rätt förutsättningar för MHB. MAS:arna är centralfigurer och avgörande för hur väl samarbetet med kommunen fungerar, enligt Kerstin. Även enhetscheferna på boenden och hemtjänstområden är oerhört viktiga att ha med på tåget för att optimera antal intyg, ja-tackare och MHB. Intresserade MAS:ar har en förmåga att sprida engagemanget och förståelsen för både munvård och registervård. Kerstin Karlén I kommuner med bra resultat finns alltid en engagerad och välinformerad MAS, sammanfattar Kerstin. Två goda exempel Trollhättan: Tandhygienist Kerstin Larsson ger utbildning i munhälsa till sjuksköterskestudenter i samarbete med Högskolan Väst. Mellerud: MAS Carina Fors och tandhygienist Carina Fredriksson ska medverka på Gerodontimässan i Stockholm april De ska tala om det goda samarbetet i Mellerud som en förebild för andra som arbetar med MHB. Det har inte alltid varit en okomplicerad uppgift för den tandhygienist som har hand om den uppsökande verksamheten i Trollhättan. Men tack vare kommunens arbete de senaste årens med enkla och effektiva rutiner för organisering och registrering, har kurvorna vänt uppåt. Under 2016 ökade antalet munhälsobedömda med 173 personer och det blev ytterligare 41 ja-tackare trots att det var 42 intygshavare färre. Antingen är det normala variationer, eller så är det början på en positiv trend. Grundläggande planering ger stort utslag, lättare hantering och många fler munhälsobedömningar Källa: jagsimon.blogg.se Lätt att göra rätt i nya Intygsbeställningen I Gullspång tackade 83 procent ja till MHB, och 89 procent av dem blev också uppsökta. Det är det bästa resultatet 2016 NYHET TILL HÖSTEN 2017 Bara 34 personer fler som blev munhälsobedömda 2016 Det är skillnad på att jämföra andelar och antal personer. Trots att vi ser en något stigande MHB-trend, har det inte blivit så många fler som faktiskt blivit munhälosbedömda. Ökningen är endast 34 personer. Orsakerna är många, men för att ytterligare effektivisera uppsöken och få fler MHB måste kommunerna ha tydliga rutiner för att hålla kontaktuppgifter aktuella och få fler intresserade av att tacka ja till MHB. Skriftliga rutiner är särskilt viktigt när personalomsättningen är hög. Den uppsökande verksamheten kan förbättras ytterligare om kommunerna gör en mer detaljerad indelning i Intygsbeställningen efter hur boendeenheter och hemtjänstområden de facto är indelade i verkligheten. Kommunens insatser kan inte överskattas eftersom uppgifterna i Intygsbeställningen är samma uppgifter som tandhygienisterna baserar sitt arbete på ute i fält. Antalet kommuner/stadsdelar med mindre än 50 procent munhälsobedömda är nu noll. (2015: 6 stycken. 2014: 16 stycken). Antalet kommuner/stadsdelar med minst 80 procent munhälsobedömda är nu nio. (2015: 11 stycken. 2014: 9 stycken). Till hösten 2017 inför vi en ny version av Intygsbeställningen. Tack vare de mer detaljerade formulären kommer det att bli mycket enklare att avgöra om en person ska beviljas ett tandvårdsintyg intyg om nödvändig tandvård. Intygsutfärdaren vägleds genom hela beslutsprocessen, och det blir tydligt var det krävs extra information om patientens funktionsnedsättning och omsorgsbehov. En annan stor fördel för alla utfärdare är att de i tveksamma fall kan överlåta ärendet till Enhet Tandvård, som då får fatta beslut att avslå eller bevilja intyg. För individens del kommer det att bli ett mer rättssäkert beslut. 14 Uppsökande Verksamhet 2016 Uppsökande Verksamhet

9 Enhet Tandvård Västra Götalandsregionen Enheten beställer tandvård och tecknar avtal med vårdgivare, samt har hand om övergripande tandvårdsfrågor i Västra Götaland med ansvar för strategi och långsiktiga frågor. Enheten administrerar även Särskilt tandvårdsstöd: N-tandvård nödvändig tandvård och munhälsobedömning vid stort behov av omvårdnad F-tandvård vid vissa sjukdomar eller funktionsnedsättning S-tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid Vid Särskilt tandvårdsstöd betalar patienten för sin tandvård som för övrig hälso- och sjukvård. Och samma frikort gäller. Allt om uppsökande verksamhet och munhälsobedömning i Västra Götaland finns på Vårdgivarwebben för vårdgivare och samarbetspartners.