Verksamhetsberättelse 2018 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2018 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

2 20 år av uppsökande verksamhet vad har vi uppnått? Nödvändig tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift och gratis munhälsobedömning för personer med omfattande behov av vård och omsorg infördes Kommunernas insatser är navet för att allt ska fungera och för att stötta dem har VGR bland annat infört Intygsbeställningen med beslutsstöd, webbutbildningar, en webbplats samt kontinuer liga uppföljningar med analyser. Sedan 2015 har FTV uppdraget att sköta den uppsökande verksamheten. Mycket har blivit bättre men än finns mycket kvar att förbättra. Det huvudsakliga målet är förstås att förbättra munhälsan bland våra sköraste invånare. Därför ska alla berättigade identifieras och ges tandvårdsintyg, och alla som vill få munhälsobedömning ska bli uppsökta av tandhygienist. I nio verksamhetsberättelser ( ) har vi belyst vad som krävs för att målet ska bli verklighet. Vi har låtit flera kommuner beskriva sina rutiner kring intygsutfärdande och registrering av uppgifter med mera. Och vi har påmint om de viktiga men dåligt utnyttjade munvårdsutbildningarna för vård- och omsorgspersonal. Kunskap ökar engagemanget och det lyfter den dagliga hjälpen med mun och tänder. En hjälp som många är helt beroende av. Lagen 1999 och Överenskommelsen 2018 och Intygsbeställningen Den uppsökande verksamheten är reglerad i lag sedan I lag och förordning anges även att kommuner och regioner ska samverka. Hur samverkan ska gå till i Västra Götaland beskrivs i Överenskommelsen om samverkan om Munhälsa 2018, som förtydligar lagens intentioner. Uppsökeriet är alltså något som bara måste fungera! Enligt Tandvårdsförordningen är kommunen skyldig att vara uppgiftslämnare. Därför fort sätter vi att påminna om att uppgifter i Intygsbeställningen måste vara korrekta det är helt avgörande för hur många som verkligen får en MHB och chans till bättre munhälsa och allmäntillstånd. Politiker i HSN ska verka för god hälsa på lika villkor I år har vi en lite annan inriktning på sidorna 5 till 7 att beskriva för våra politiker hur olika faktorer kring den uppsökande verksamheten påverkar resultaten. Där finns en hel del som tillsammans ger en god insikt i aktuella problem och framtida lösningar och en förståelse för hur statistiken ska tolkas och vad man kan läsa ut av den. Lena Kronvall Regionutvecklare, Enhet Tandvård Med stigande ålder förlorar många sin regelbundna kontakt med tandvården och risken för karies blir hög. Läs gärna om Projekt VIBB på sidan 14. Vart fjärde uppsök leder inte till en utförd MHB Det finns många orsaker till det. Men följden är alltid den samma risk för sämre munhälsa för de personer som blir utan. Deras dagliga munvård blir inte lika individanpassad, sjukliga förändringar upptäcks senare eller inte alls, och kanske märker ingen att behovet av N-tandvård blivit akut. Munnen är kroppens spegel Vi tandvårdare ser munnen som kroppens spegel, säger Heléne Vighagen som är ny chef för uppsökande verksamhet. Men för de sköraste individerna kan munnen tyvärr även spegla hur samverkan fungerar mellan kommunerna och VGR. När allt fungerar som det är tänkt blir inte bara munhälsan bättre det är själva individen som mår bättre och håller sig friskare, betonar Heléne. När ansvaret brister riskerar munhälsan och allmänhälsan att snabbt förfalla med stor risk för allvarliga följdskador. Samverkan är lagstadgad men kräver engagemang Problemen i den uppsökande verksamheten är de samma genom åren även om mycket har blivit bättre, konstaterar Kerstin Karlén. Hon är tandhygienist och en av FTV:s fyra samordnare för uppsökande verksamhet. När MHB inte kan utföras på grund av att ingen ur vårdoch omsorgspersonalen finns på plats, ska en rapport om samverkansavvikelse skrivas. Det upplever många som betungande, eftersom tandhygienisternas mål är att så många ja-tackare som möjligt ska få MHB. Tandvården tar sitt ansvar gånger tre för att alla ska få MHB och för att nå ut med munvårdsutbildningar, anser Heléne. Men tyvärr inser inte alla kommuner allvaret med dålig munhälsa och de stora konsekvenser det får för individen. Det är en bidragande orsak till att flera kommuner fortfarande brister i sin del av ansvaret för att den uppsökande verksamheten ska fungera optimalt, menar Heléne. Kommunerna måste också värdesätta MHB och avsätta tid för att vård- och omsorgspersonal ska kunna medverka vid MHB. Det gäller även utbildningarna i munvård. Utan personalens medverkan är MHB verkningslös, understryker både Heléne och Kerstin. Att personalen aktivt deltar vid MHB är själva förutsättningen för att kunskapen ska Innehåll spridas vidare och att munvårdskortens instruktioner och råd följs av alla som hjälper individen med munvården. Målet är hela tiden att öka samverkan och det är viktigt att påpeka att det finns flera bra exempel. Missat eller bommat uppsök och med eller utan administration? När tandhygienisterna inte kan utföra MHB, ses det som ett missat eller bommat uppsök. Oavsett vad vi kallar det, är det en förlust både för individen och för FTV. VGR har minimerat administrationen för FTV i samband med missade uppsök. I de allra flesta fall räcker det med ett knapptryck för att registrera avvikelsen. Det är mycket administration ändå, både före och efter själva uppdraget, och tillsammans har FTV och ET arbetat för att på olika sätt förenkla för de uppsökande tandhygienisterna. För 1-3 nedan ska nya besök bokas in via telefon eller brev, och det underlättar förstås när kommunens kontaktpersoner kan avboka i förväg. Utebliven MHB vid missat eller bommat uppsök Anledning Antal Kommunal åtgärd FTV-adm 1. Vill ej 266 Ingen/avboka Knapptryck 2. Svårt sjuk 177 Ingen/avboka Knapptryck 3. Ej hemma 287 Ingen/avboka Knapptryck 4. Felregistrerad 667 Uppdatera Knapptryck 5. Avliden 132 Ingen Knapptryck 6. Nej tack Uppdatera Knapptryck 7. Vill ej i år Ingen Knapptryck 8. Personal ej närvarande Summa avvikelser* *En person kan ha flera avvikelser. 1 Samverka Skriva rapport Särskilt tandvårdsstöd MHB & intyg om N-tandvård Statistikens dilemma 4 Politikerkoll viktigt att känna till 5 7 VGR:s skräddarsydda utbildningar är oftast en förspilld möjlighet Munvårdsutbildning under tre år Andelar kommun för kommun 8 9 Förkortningar VGR Västra Götalandsregionen HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsen HSN Hälso- och sjukvårdsnämnderna ET Enhet Tandvård FTV Folktandvården i Västra Götaland MHB Munhälsobedömning MAS LSS ROAG N-tandvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Revised Oral Assessment Guide Nödvändig tandvård Andelar och antal tandvårdsintyg minskar för fjärde året i rad Enhet Tandvård kommenterar årets resultat Se hur resultaten varierar i nämnderna och i kommunerna Nytt projekt : Vårdinventering vid biståndsbeslut, VIBB Antal intyg 31 december 2018 fördelat på ålder och N-grupp jämfört med En komplex historia med tre olika aktörer och runt intygshavare Missa inte skogen för alla träden 15 2 Uppsökande Verksamhet 2018 Uppsökande Verksamhet

3 Munhälsobedömning i bostaden I den uppsökande verksamheten ska alla som har intyg om N-tandvård varje år erbjudas en gratis munhälsobedömning hemma i sin bostad. Det är en enklare kontroll oftast utförd av en tandhygienist där tyngdpunkten ligger i att ge indivi duella råd till personen och till den berörda vårdpersonalen om personens dagliga munhygien. Vid denna kontroll ska alltid den som ansvarar för munvården finnas med för att lära sig hur tänderna och munhålan ska skötas på bästa sätt för personen. Det kan vara någon i vårdpersonalen eller en anhörig. De anpassade munvårdsutbildningarna som ges till vårdoch omsorgspersonal i grupp, är en annan viktig del i den upp sökande verksamheten. Läs om kommunernas deltagande i utbildning under den senaste treårsperioden på sidorna 8 9. Rättigheter ska gälla lika för alla och offentliga medel ska användas effektivt och korrekt Särskilt tandvårdsstöd Det är en individuell rättighet som finansieras med statsbidrag och administreras via regionerna. Tandvårdsstödet har tre delar: N-tandvård och uppsökande verksamhet med munhälso bedömning F-tandvård vid vissa funktionsnedsättningar S-tandvård som led i sjukdomsbehandling Statistikens dilemma Det är lättare att få en hög andel MHB för kommuner med en låg andel ja-tackare Det är 20 år sedan uppsökande verksamhet startade, och Enhet Tandvård har följt upp och analyserat resultaten varje år och kommenterat utvecklingen i en verksamhetsberättelse sedan Uppföljningarna görs dels för att identifiera om/hur kommuner tar sitt samverkansansvar, dels för att se om/hur tandvårdsleverantörerna utför sitt uppdrag. Uppföljningar och analyser I en av uppföljningarna såg vi att en betydligt mindre andel personer fick MHB bland de med LSS/enskilt boende jämfört med personer i särskilt boende. Därför infördes en målrelate rad ersättning 2011 med både bonus och straffavgift för tand vårdsleverantörerna. VGR:s analyser visade att en av leveran törerna i och för sig nådde målen, men rapporterade betydligt fler avvikelser än vad FTV hade gjort. Det ledde till att FTV fick uppdraget i hela Västra Götaland från Uppföljningar är alltså viktiga för att kunna styra verksamhe ten rätt. Och när allt fungerar som det är tänkt blir inte bara munhälsan bättre det är själva individen som mår bättre och håller sig friskare. När ansvaret brister riskerar munhälsan och allmänhälsan att snabbt förfalla med stor risk för allvarliga följdskador. För en rättvis bedömning av kommunernas MHB-andelar bland ja-tackarna, måste man även ha koll på deras andelar ja-tackare bland intygshavarna. Exempel 1 och 2: Om två kommuner har lika många intygs havare och samma MHB-andelar men olika andelar ja-tackare blir det faktiska antalet personer som får en MHB också olika, se graferna nedan. Foto: Håkan Sjunnesson /Neuroförbundet Media I tabellen nedan finns kommunerna med högst andel MHB. Där får procent av ja-tackarna en MHB men deras andelar ja-tackare varierar mellan 47 och 78 procent. Andel ja-tackare Andel MHB Tidaholm 78 % 80 % Töreboda 61 % 80 % Hjo 59 % 80 % Ulricehamn 58 % 80 % Karlsborg 47 % 79 % Foto: jagsimon.blogg.se Exempel 1 Intyg om N-Tandvård ges till personer som: Bor i särskilt boende (äldreboende, servicehus och grupp bostäder) med tillsyn större delen av dygnet och där för bättringsutsikten bedöms vara liten. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg intygshavare Bor i eget boende med mycket hög grad av service och omsorg under dygnet och som vårdas av hemtjänst eller hemsjukvård. Här avses personer med små förbättrings ut sikter. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Exempel 2 78 % ja-tackare bland intygshavarna = 780 personer 80 % MHB bland ja-tackarna = 624 personer Har beslut om insatser enligt LSS. Har assistansersättning från Försäkringskassan eller får stöd och hjälp av anhörig med anledning av begåvningshandikapp, psykiskt eller fysiskt funktionshinder eller svår kronisk sjukdom. Här avses även personer med begränsad verklighetsuppfattning. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. 4 Uppsökande Verksamhet intygshavare 47 % ja-tackare bland intygshavarna = 470 personer 80 % MHB bland ja-tackarna = 376 personer Kvalitetsgranskning av N-tandvård har lett till avsevärda förbättringar 2012 presenterade Enhet Tandvård rapporten Rätt vård till rätt ersättning Odontologisk revision av Nödvändig Tandvård. Av de 312 reviderade patientärendena hade närmare två tredjedelar mer eller mindre allvarliga avvikelser angående vården, journal hanteringen och faktureringen. Efter det infördes en perma nent kvalitetsgranskning både slumpvis och riktad av fak turerad N-tandvård. Granskningen har höjt kvaliteten i den utförda vården och gett bättre följsamhet till Regler om Sär skilt tandvårdsstöd i Västra Götaland. Från 2019 kommer all behandling inom Särskilt tandvårdsstöd, så kallad NFS-tand vård, att kvalitetsgranskas på samma sätt. Det är vårdgivarens dokumentation som granskas Varje debiterad åtgärd ska vara förklarad. Journalen ska inne hålla diagnoser, terapiplan och röntgenbilder ska vara kom menterade. Allt ska vara logiskt och rimligt. Uppsökande Verksamhet

4 Är alltför för många registrerade ja-tackare egentligen nej-tackare? Varför är andelen MHB så låg när FTV:s täckningsgrad är så hög? Statistiken innehåller många olika värden som bör jämföras korsvis, analyseras och värderas för att leda till kloka föränd ringar. Det går alltså inte att läsa ut allt ur enstaka procent satser och tabeller. Men statistiken är ett utmärkt redskap för alla inblandade med kunskaper om olika lokala förhållanden kan de dra värdefulla slutsatser om förbättringar. VGR ser gärna att andelen ja-tackare ökar markant i många kommuner. En låg andel ja-tackare kan tyda på att långt ifrån alla intygshavare blir tillfrågade eller att MHB inte förklaras på ett sätt så alla förstår och inser de positiva effekterna. Men det är en balansgång för kommunen att hitta de som verkligen vill ha en MHB, utan att gallra för hårt och missa någon. En optimal ja-tackare vill ha MHB En stor del av rapporterade avvikelser där uppsök inte leder till MHB beror på att en del ja-tackare kanske blivit nej-tackare. En ja-tackare måste i grunden vilja och kunna få en MHB, även om det ofta förstås är dagsformen som till sist avgör, se faktarutan nedan. Många personer har kanske av personalens välvilja blivit registrerade som ja-tackare för säkerhets skull. Andra har ändrat sig och vill inte längre få MHB. Därför måste uppgifterna i Intygsbeställningen uppdateras kontinuer ligt av kommunen. Centrala begrepp att ha koll på när resultaten jämförs: Andel ja-tackare bland intygshavarna FTV:s täckningsgrad bland ja-tackarna Andel MHB bland ja-tackarna Kunskap engagerar! Men under var det många avdelningar och områden som inte hade en enda utbildnings timme under tre år. Vänersborg valde ROAG-utbildning (se sidan 2), och allt som hjälper till att sätta mun- och tandhälsa på kartan är förstås av godo. Men hela uppsökande verksam heten med både MHB och de skräddarsydda munvårdsutbild ningarna är lagstiftad och kommunerna är skyldiga att sam verka i alla delar. Tabellerna på nästa uppslag visar hur stor andel av kommu nernas vårdenheter som utnyttjat dessa utbildningar under tre år. Exempel: 2018 ökade FTV:s täckningsgrad med en procent Skövde är bäst på utbildning enhet till 85 procent. Andelen som faktiskt fick MHB under året minskade med en procentenhet till 65 procent. Hur hänger det ihop? = 650 ja-tackare Av 650 ja-tackare blir 85 % uppsökta av FTV* = 552 uppsökta ja-tackare Där fick 85 procent av alla avdelningar och mindre områden utbildning under treårsperioden. Skövde har som mål att LSSpersonalen ska få utbildning varje år. Enhetschefer inom LSS och FTV har tillsammans satt samman en bra grundutbild ning och har sedan en anpassad uppföljning utifrån brukarnas aktuella behov. Av 650 ja-tackare får 65 % MHB = MHB bland ja-tackare Utbildning på alla enheter och områden per treårsperiod = 130 uppsökta ja-tackare avstår/missar MHB Ju fler i vård- och omsorgspersonalen som får utbildning, desto bättre blir munvården och därmed munhälsan och allmänhäl san för individen. Därför ska deltagande i utbildning årligen följas upp avseende senaste treårsperioden för alla boendeen heter och hemtjänstområden, enligt Överenskommelsen om samverkan om Munhälsa 2018 mellan kommunerna och VGR. I Västra Götaland arbetar ungefär i den kommunala omsorgen, och idag deltar knappt 10 procent av dem i de kost nadsfria och anpassade munvårdsutbildningarna. Tabellerna på sidan 9 visar hur kommunerna utnyttjat den kostnadsfria utbildningen under den senaste treårsperioden Av intygshavare tackar 65 % ja till MHB Det är en balansgång för kommunen att hitta de som verkligen vill ha en MHB, utan att gallra för hårt och missa någon. * F TV:s täckningsgrad anger hur stor andel av ja-tackarna som tand hygienisterna anses ha uppsökt (inklusive avvikelser). OBS: Av FTV:s 552 uppsök leder alltså 130 inte till en MHB. Det motsvarar nästan var fjärde gång tandhygienisten knackar på en ja-tackares dörr. De 130 missade uppsöken rapporteras som avvikelser, och 13 procent beror på att personerna är regist rerade på fel boendeenhet i Intygsbeställningen det motsva rar i detta exempel 17 ja-tackare som inte kan lokaliseras av tandhygienisten. Det tar mycket av FTV:s tid, särskilt när det gäller personer med LSS/enskilt boende. Läs gärna sidan 3 om anledningar till utebliven MHB och antalet rapporterade avvikelser. Se även sidan 11 där Enhet Tandvård kommenterar årets resultat (punkt 1c & 2). Avvikelser rapporteras i vart fjärde uppsök Det är de sköraste personerna som får intyg om N-tandvård det ligger alltså i sakens natur att just dessa människor inte alltid kan, vill eller orkar få MHB när tandhygienisten knackar på. Det är så verkligheten ser ut. Det underlättar dock avsevärt för FTV när assistenter och omsorgspersonal kan meddela i förväg om en person inte kan eller vill ha den MHB som är bokad. Det är också viktigt att varje år stämma av om personen vill stå som ja-tackare eller nej-tackare. 6 Uppsökande Verksamhet : : : Genomsnitt: När allt fungerar som det är tänkt, blir inte bara munhälsan bättre det är själva individen som mår bättre och håller sig friskare. Heléne Vighagen, FTV-chef för uppsökande verksamhet Foto: Tre Stiftelser Det är omöjligt att förebygga alla avvikelser Totalt antal utbildade personer per år Foto: Tre Stiftelser Andelen avvikelser är stabil år från år. Här finns eventuellt en möjlighet att öka antalet MHB, genom att kommunerna stämmer av med sina intygshavare varje år om de ändrat sig angående MHB det gäller både ja-tackare och nej-tackare. Det aktuella årets svar ska registreras i Intygsbeställningen. Annars får FTV fortsätta lägga tid och insatser före, under och efter en stor del av de missade uppsöken som görs varje år (se tabellen sid 3) var det 35 procent av alla ja-tackare som inte fick MHB en del avstod vid uppsöket och andra blev aldrig uppsökta. I Gullspång var det bara 10 procent som blev utan, jämfört med 54 procent i Vara. Se gärna tabellen om avvikelser på sidan 3, samt sidorna Utbildningarna i munvård är en viktig del i den uppsökande verksamheten Uppsökande Verksamhet

5 VGR:s skräddarsydda utbildningar är oftast en förspilld möjlighet De kostnadsfria munvårdsutbildningarna kan anpassas efter behov och situation på varje avdelning. Personalen får väsentlig kunskap och en förståelse för vad en god daglig munvård verkligen innebär för individen. Trots detta är det en utmaning att få kommunerna att utnyttja möjligheten det är endast runt 10 procent av den kommunala vård- och omsorgspersonalen som deltar minskade antalet deltagare med 422 personer (totalt 4 344). Munvårdsutbildning under tre år Jämför hur din kommun ligger till I år presenteras statistiken på ett nytt sätt för att mer rättvist jämföra små och stora kommuner, och hur de utnyttjat munvårdsutbildningen. Genom att visa statistiken för en treårsperiod istället för ett enskilt år framträder tendenser tydligare och tillfälliga upp- och nergångar i deltagandet jämnas ut. I Intygsbeställningen har LSS, enskilt boende och äldreboende av kommunerna själva delats upp i avdelningar och mindre områden i tabellen kallat sektioner*. Tabellens andra kolumn visas hur stor andel av kommunernas sektioner* som utnyttjat utbildningen För varje HSN markeras högsta andelen med grönt och den lägsta med rött. Att utbildningarna inte prioriteras riskerar att avspeglas i personalens engagemang för munvård, vilket allvarligt kan försämra individens allmäntillstånd. Tandvärk och infektioner i munnen leder ofta till näringsbrist med ökad risk för fallskador. Det kan även leda till aggressivitet eller beteendeförändringar samt förvärra andra sjukdomar. Exempel på utbildningstema: Proteser och tandersättningar Psykiska funktionshinder Etik och vårdtagarens integritet Muntorrhet, diabetes med mera Multisjuka och dementa Vikarier Varje tillfälle anpassas i tid och längd efter verksamheten och bemanningen på respektive enhet eller område. Det är bättre med en kortare stund än ingen utbildning alls. Munhälsan beror helt på personalens insatser utan kunskap är det lätt att hoppa över munvården. Kicki Ljungström, samordnare & leg tandhygienist Munhålan den mest motbjudande kroppsdelen En studie på äldre personer har visat att 77 procent behöver hjälp med tänder och munhygien men endast 7 procent blir hjälpta*. Det kan bero på att vård- och omsorgspersonal ofta känner en stark motvilja att undersöka munhålan. Den upplevs av många som den mest motbjudande kropps delen, och det väcker stort obehag att se vad som eventuellt pågår där. Om en person vägrar gapa eller inte vill ha hjälp med munvården, är risken stor att det känns lätt att hoppa över. Det kan bli slutet för den dagliga munvården om det upprepas. * Källa: Senior alert Bristande munhygien kan leda till: Lunginflammation, smärtor & blodförgiftning Undernäring och försvagning Fallskador med risk för sängliggande Försämrad livskvalitet och för tidig död Foto: Tre Stiftelser Kommun Antal sektioner* Andel sektioner* Deltagande Totalt som fått utb Bengtsfors % Dals-Ed % Färgelanda % Lysekil % Mellerud % Munkedal % Orust % Sotenäs % Strömstad % Tanum % Trollhättan % Uddevalla % Vänersborg % Åmål % Norra HSN % Ale % Alingsås % Härryda % Kungälv % Lerum % Lilla Edet % Mölndal % Partille % Stenungsund % Tjörn % Öckerö % Västra HSN % Stadsdelar i Deltagande Antal sektioner* Totalt Andel sektioner* som fått utb Angered % Askim- Frölunda- Högsbo Centrum/ % % Lundby % Majorna- Linné % N Hisingen % V Gbg % V Hisingen % Örgryte- Härlanda % Östra Gbg % Social Resursförvaltning HSN % % Kommun Antal sektioner* Andel sektioner* Deltagande Totalt som fått utb Bollebygd % Borås % Herrljunga % Mark % Svenljunga % Tranemo % Ulricehamn % Vårgårda % Södra HSN % Essunga % Falköping % Grästorp % Gullspång % Götene % Hjo % Karlsborg % Lidköping % Mariestad % Skara % Skövde % Tibro % Tidaholm % Töreboda % Vara % Östra HSN % VGR HSN Antal sektioner* Andel sektioner* Deltagande Totalt som fått utb Norra HSN % Västra HSN % HSN % Södra HSN % Östra HSN % Totalt VGR ** % ** I snitt fick personer i vård- och omsorgspersonalen utbildning per år under perioden Med kunskap om munhälsans betydelse, känns det inte integritetskränkande att se efter hur mun och tänder mår. 8 Uppsökande Verksamhet 2018 Uppsökande Verksamhet

6 Målet är tre procent men andelar och antal tandvårdsintyg minskar för fjärde året i rad Minst tre procent av invånarna över 20 år bör ha ett tandvårdsintyg det är ett rimligt delmål för kommunerna och VGR, enligt Överenskommelse om samverkan om Munhälsa Men mellan 2014 och 2018 har intygshavarna blivit 200 färre per år. Även antalet personer som fått N-tandvård har minskat med i genomsnitt 220 per år under samma tid. Enhet Tandvård kommenterar årets resultat Sammanställning av antal intyg och insatser 2018 förändringen från 2017 anges inom parentes. 1. Totalt antal intygshavare under året alltså inklusive de som avlidit (+ 40) a) Antal personer som tackade ja till MHB (- 33) b) Antal personer som tackade nej till MHB (+ 73) c) Andel ja-tackare bland intygshavarna var 57 procent (- 1 procentenhet) 2. Antal munhälsobedömda personer (- 100) a) Antal personer som bara fått MHB men inte N-tandvård ( ) Bakgrunden till delmålet är en analys 2017, då andelarna i kommunerna varierade mellan 1,17 och 3,47 procent. Skillnaden kan visa på att det i vissa kommuner finns individer som är berättigade, men som inte fått intyg om N-tandvård. Enhet Tandvård uppmärksammade politikerna i HSN och HSS om Andel intygshavare i varje kommun och HSN Kommun Andel intyg % Bengtsfors 2,47 2,05 Dals-Ed 2,79 2,86 Färgelanda 2,55 2,45 Lysekil 3,11 3,10 Mellerud 3,47 3,31 Munkedal 2,71 2,57 Orust 2,15 2,20 Sotenäs 3,07 2,70 Strömstad 2,11 2,08 Tanum 2,29 2,36 Trollhättan 2,18 2,13 Uddevalla 3,16 3,04 Vänersborg 2,83 2,69 Åmål 3,02 2,89 Norra HSN 2,69 2,59 Kommun Andel intyg % Ale 1,74 1,53 Alingsås 2,86 2,61 Härryda 1,84 1,89 Kungälv 2,32 2,26 Lerum 1,89 1,90 Lilla Edet 2,27 2,32 Mölndal 2,49 2,23 Partille 1,88 1,94 Stenungsund 1,65 1,60 Tjörn 2,08 2,03 Öckerö 2,21 2,22 Västra HSN 2,16 2,07 Fri tandvård eller tandvårdsstöd för unga vuxna? 2019 höjdes den nationella åldersgränsen för fri tandvård i Sverige till 23 år, och i Västra Götaland är tandvården fri till 31 december det år man fyller 24 år. Tills vidare gäller ändå att unga vuxna ska beviljas intyg om N-tandvård redan det år de fyller 20. situationen. Varje kommun måste bedöma om sin andel är rimlig utifrån de lokala förhållandena. På sidan 14 finns en tabell med antal intyg 31 december 2018 fördelat på ålder och N-grupp jämfört med Den visar i vilka åldersgrupper antalet intygshavare har minskat. Andel intygshavare i varje kommun och HSN Kommun Andel intyg % Bollebygd 1,90 1,87 Borås 2,29 2,19 Herrljunga 3,04 3,23 Mark 2,57 2,43 Svenljunga 2,09 2,02 Tranemo 2,42 2,31 Ulricehamn 2,29 2,40 Vårgårda 2,23 2,14 Södra HSN 2,35 2,28 Essunga 2,43 2,80 Falköping 3,40 3,31 Grästorp 3,00 2,95 Gullspång 2,82 2,70 Götene 1,94 1,94 Hjo 2,68 2,67 Karlsborg 2,15 2,36 Lidköping 2,34 2,41 Mariestad 2,84 2,93 Skara 2,33 2,40 Skövde 2,34 2,40 Tibro 2,43 2,15 Tidaholm 2,19 2,30 Töreboda 2,97 2,97 Vara 2,42 2,55 Östra HSN 2,55 2,59 Stadsdelar Andel intyg % Angered 2,03 2,00 Askim- Frölunda- Högsbo 2,36 2,35 Centrum 1,36 1,41 Lundby 1,17 1,17 Majorna-Linné 2,08 1,95 Norra Hisingen 2,16 2,16 Västra Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra HSN 1,90 1,90 1,42 1,38 1,76 1,70 1,88 1,91 1,80 1,78 HSN Andel intyg % Norra HSN 2,69 2,59 Västra HSN 2,16 2,07 HSN 1,80 1,78 Södra HSN 2,35 2,28 Östra HSN 2,55 2,59 VGR 2,22 2,17 Målet är tre procent men andelar och antal tandvårdsintyg minskar för fjärde året i rad. Foto: jagsimon.blogg.se 3. Antal personer som fått N-tandvård (- 156) a) Antal personer som bara fått N-tandvård (-2 486) b) Antal personer som fått både N-tandvård och MHB (+2 330) Kommentarer 1. Antalet intygshavare och ja-tackare är tämligen konstant år från år. Men ett rimligt delmål för kommunerna och VGR (enligt Överenskommelse om samverkan om Munhälsa 2018) är att minst tre procent av invånarna över 20 år bör ha ett tandvårdsintyg, se sidan 10. Skillnad Intygshavare under hela året (+ 40 personer) Intygshavare 31 december (- 600 personer) Avlidna intygshavare (+640 personer) Antal MHB (- 100 personer) Den 31 december 2018 fanns intygshavare det är en ögonblicksbild, därför är de som avlidit under året inte medräknade. Fördelningen mellan ålder, kön och olika boenden just den dagen presenteras i tabellen på sidan c. Andelen ja-tackare förändrades inte 2018: Genomsnittet var 57 procent Norra HSN hade 65 procent och HSN hade 51 procent. Det skiljer fortfarande mycket även bland kommuner och stadsdelar när det gäller andelen jatackare, se tabellen till höger. Det varierar från 36 till 81 procent (2017 & 2016: %, 2015: %). Genomsnittet för LSS/Enskilt boende var endast 32 procent, vilket kan bero på en annan livssituation än bland de på äldreboenden. Gullspång, Tidaholm och Mellerud har högst andel ja-tackare sedan hade Gullspång 81 procent och 90 procent av dem fick MHB. - En låg andel ja-tackare kan tyda på att långt ifrån alla intygshavare blir tillfrågade eller att MHB inte förklaras på ett sätt så alla förstår och inser vilka positiva effekter den för med sig. - En felaktigt hög andel ja-tackare leder till mycket färre MHB, det förklaras på sidorna 6 och Andelen MHB sjönk något även Genomsnittet var 65 procent. Bland kommuner/stadsdelar varierade andelarna från 46 till 90 procent (2017: %, 2016: %, 2015: %). Genomsnittet för LSS/Enskilt boende var endast 47, vilket kan bero på en annan livssituation än bland de på äldreboenden. Lysekil: Återhämtade sig från sin låga andel 2017 och ökade med 15 procentenheter till 64 procent. Mölndal: Ökade visserligen sin andel MHB från 45 till 54 procent men med tanke på att andelen ja-tackare endast var 40 procent blev det årets lägsta resultat, som delades med stadsdelen Lundby. Vara: Andelen fortsatte neråt och minskade med 7 procentenheter till 46 procent årets lägsta andel. Färre personer fick MHB även 2018: Bland ja-tackarna var det 35 procent som inte fick MHB och det var fortsatt stora lokala variationer: I Gullspång var det bara 10 procent som inte fick sin MHB, jämfört med 54 procent i Vara. Om vi tar hänsyn till det stora antalet avvikelser som FTV anmäler om varför MHB inte kunnat göras nästan i vart fjärde uppsök blir resultaten mer rättvisande för FTV. 13 procent av dessa avvikelser beror på att personer är registrerade på fel boendeenheter i Intygsbeställningen. Läs gärna mer om hur täckningsgraden och andelen MHB hänger samman, se sidorna 5 7. Jatackare Munhälsobedömda Högsta andelen ì/î förändring >/= 2 procentenheter Lägsta andelen Gullspång 81 % î Angered 36 % Tidaholm 78 % î Lundby 39 % Mellerud Åmål 75 % î Mölndal 40 % Strömstad, 74 % Ö Gbg 41 % Dals-Ed, 71 % V Hisingen 44 % Karlsborg 47 % î Gullspång 90 % Vara 46 % î Tidaholm, * Töreboda, * Hjo, * Ulricehamn * Åmål, Dals-Ed, Karlsborg * 80 % î ì î 79 % î ì Partille 47 % Ale, Lundby Mölndal, N-Hisingen, V Gbg 52 % 52 % î 54 % ì î * Dessa kommuner har samma andel MHB, % men deras andel ja-tackare varierar från 47 till 78 %. Läs mer om detta på sidan Andelen som fick N-tandvård var 61 procent av intygshavarna sett under hela året, alltså inklusive de som avled (2017: 62 %, 2016: 63 %, 2015/2014/2013: 66 %). Prevalensen: Om antalet som fick N-tandvård under hela året istället ställs mot en punktprevalens 31 december, då det fanns intygshavare blir prevalensen för N-tandvård 74 procent (2017: 73 %, 2016: 74 %, 2015/2014: 76 %, 2013: 78 %). 10 Uppsökande Verksamhet 2018 Uppsökande Verksamhet

7 Se hur resultaten varierar i nämnderna och i kommunerna I genomsnitt fick 65 procent av ja-tackarna en MHB i kommuner och stadsdelar varierar andelen munhälsobedömda från 46 till 90 procent (2017: 45 91, 2016: 53-89, 2015: 42 93, 2014: 34 91). På nämndnivå är variationerna mindre. HSN Norra n HSN Västra n HSN Södra n HSN Östra n HSN n Andelen ja-tackare i procent av intygshavare I genomsnitt 57 procent. Andelen munhälsobedömda i procent av ja-tackarna I genomsnitt 65 procent. De röda staplarna skulle kunna nå 100 procent om varje uppsökt ja-tackare fick en MHB, vilket inte är ett realistiskt mål. Om man jämför FTV:s täckningsgrad på 85 procent med andelen MHB på 65 procent motsvarar mellanskillnaden de inrapporterade uppsök där MHB av olika anledningar inte kunnat göras (se sid 5 7). Tabellerna visar endast andelen utförda MHB och FTV:s avvikelserapporter räknas alltså inte med här. De blå staplarna når aldrig 100 procent eftersom de beräknas utifrån alla intygshavare, där många personer av olika anledningar alltid kommer att tacka nej till MHB. Dock bör andelen ja-tackare öka markant i de flesta kommuner och stadsdelar. Totala antalet intygshavare Anges vid varje nämnd/kommun/stadsdel. Avser alla intygshavare, även de som avlidit under året. OBS. Diagrammens procentmarkering är gemensam för båda staplarna, men beräkningarna av andelarna är olika enligt ovan. I det optimala fallet når de röda staplarna 100 procent även om det faktiska antalet munhälsobedömda personer då är lika många som antalet ja-tackare i de blå staplarna. I diagrammen ingår alla intygshavare, även de som avlidit under året. Ale 426 n Alingsås 980n Härryda 610 n Kungälv 902 n Lerum 657 n Lilla Edet 300 n Mölndal n Partille 641 n Stenungsund 373 n Tjörn 301 n Öckerö 249 n Bollebygd 160 n Borås n Herrljunga 281 n Mark 803 n Svenljunga 200 n Tranemo 270 n Ulricehamn 529 n Vårgårda 221 n Västra HSN Södra HSN Bengtsfors 204 n Dals-Ed 123 n Färgelanda 156 n Lysekil 439 n Mellerud 298 n Munkedal 250 n Orust 313 n Sotenäs 272 n Strömstad 275 n Tanum 276 n Trollhättan n Uddevalla n Vänersborg 960 n Åmål 357 n Essunga 137 n Falköping 987 n Grästorp 158 n Gullspång 134 n Götene 235 n Hjo 229 n Karlsborg 154 n Lidköping 893 n Mariestad 660 n Skara 429 n Skövde n Tibro 242 n Tidaholm 285 n Töreboda 268 n Vara 401 n Angered 830 n Askim-Frölunda-Högsbo n Centrum 928 n Lundby 622 n Majorna-Linné n Norra Hisingen n Social Resursförvaltning 113 n Västra 924 n Västra Hisingen 638 n Örgryte-Härlanda n Östra 833 n Norra HSN Östra HSN HSN 12 Uppsökande Verksamhet 2018 Uppsökande Verksamhet

8 En komplex historia med tre olika aktörer och runt intygshavare Nytt projekt : Vårdinventering vid biståndsbeslut, VIBB vårdskontakt. Bland FTV:s patienter över 81 år har 21 procent tappat kontakten. I uppsökande verksamhet är kommunen en central spelare som intygsutfärdare och uppgiftslämnare, FTV:s tandhygienister utför MHB och håller utbildningar och VGR med HSN och Enhet Tandvård servar med uppföljningar, analyser, IT-stöd med mera. De många intygshavarna är som folk är mest bara lite svagare och med många svårigheter i vardagen. Alla har stort behov av att andra människor för deras talan, och måste mötas med insikten att de inte alltid kan fullfölja bokade besök. Oral ohälsa ska förebyggas eller upptäckas tidigt Projektets mål är dels att utveckla en metod för att tidigt upp täcka oral ohälsa, dels att skapa en process som säkrar regel bunden tandvård med förebyggande behandling. Bistånds handläggare ska också ges rutiner för att munhälsa och tandvård beaktas redan vid den första bedömningen. Kommunens vård- och omsorgspersonal står närmast de allra flesta intygshavarna och känner dem väl. Därför är det kommunen som ska fråga individen och ta ställning till om hen ska registreras som ja- eller nej-tackare. Det är en stor del i kommunens samverkansansvar*, att lämna uppgifter kring intygshavare och hålla registret uppdaterat via Intygsbeställ ningen. Hur kommunen väljer att administrera detta är upp till varje kommun. Genom åren har vi låtit några kommuner tipsa om hur de arbetat för att utveckla samverkan mellan MAS, enhetschefer och den lokala tandhygienisten. Några har även delat med sig av hur de löst svårigheter på vägen och har skapat nya rutiner som förbättrat både samverkan och indivi dernas munvård. Projektets omfattning Ökad skörhet och ökad risk för karies Andelen personer över 65 år med beviljade biståndsinsatser i de fyra försökskommunerna är procent, vilket motsvarar riksgenomsnittet. Antalet deltagande personer beräknas till Med stigande ålder förlorar många sin regelbundna kontakt med tandvården och risken för karies blir hög, det visar forsk ning och erfarenhet. Det är 42 procent av de som fyllt 65 år, som redan vid det första biståndsbeslutet har förlorat sin tand Foto: Robotdalen/Alice Öberg FTV:s tandhygienister planerar alla uppsök och kontaktar i Antal intyg 31 december 2018 fördelat på ålder och N-grupp jämfört med 2017 Åldersgrupp N (2017) N (2017) N (2017) N (2017) N (2017) år 131 (175) î 10 (18) î (1 588) î 395 (462) î (2 243) î år 236 (222) 40 (36) (1 471) 654 (709) î (2 438) år 216 (238) î 46 (50) î (1 195) î 861 (988) î (2 471) î år 388 (430) î 106 (119) î (1 384) î (3 064) î år (1 131) (757) î 233 (283) î 893 (907) î (1 330) î (3 277) î år (2 078) î 646 (623) 463 (385) (1 189) î (4 275) î år (4 904) î 998 (1 025) î (7 019) î år (3 116) (3 859) år > 111 år (ny grupp) Totalt 143 (91) (12 011) (1 050) î (40) 508 (390) 4 (3) 363 (350) 8 (5) 0 9 (5) (2 574) Minskning under 2018 markeras med î Förändrat antal intygshavare: Minskat 27 grupper Ökat 19 grupper Oförändrat 4 grupper På sidan 10 finns tabeller som visar andelen intygshavare i varje kommun och HSN. 14 Uppsökande Verksamhet (6 720) (7 442) Fördelning mellan kvinnor och män 160 (101) (28 747) Medellivslängden i Sverige 2018 var drygt 84 år för kvinnor och närmare 81 år för män, det skiljer 3,5 år. I åldern är de flesta intygshavare män. I åldersgruppen börjar skillnaden avta, och från 71 år och uppåt är det fler kvinnor som har intyg och skillnaden ökar för varje åldersgrupp. Totalt sett är det fler kvinnor som har intyg. Enligt Socialstyrelsen beviljas fler män insatser enligt LSS. Orsaken är främst en ökad andel utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd bland unga män (källa: socialstyrelsen.se Insatser till kvinnor och män med funktionsnedsättning). god tid alla vårdenheter och avdelningar samt personer i enskilt boende för att boka in besök. De åker ut med ambitio nen att kunna göra så många MHB det bara är möjligt under en dag. Som vi redan beskrivit på flera sidor i denna verksam hetsberättelse blir det dock ingen MHB vid var fjärde besök. Hur stora möjligheterna är att minska detta bortfall är svårt att bedöma men det är dock omöjligt att förebygga alla avvikel ser, läs faktarutan på sidan 6. Det är viktigt att ha det här per spektivet när både kommunernas och tandhygienisternas insatser bedöms. Enhet Tandvård tar fram statistik och följer upp verksamhe ten för att bistå kommunerna, FTV och HSN. I januari får kommunerna rapporter om vilka ja-tackare som avstått MHB minst två gånger, detta för att enhetschefer ska kunna se över om personerna ska vara registrerade som ja-tackare även i fort sättningen. Sedan 2009 har statistik och analyser presenterats i formen av en verksamhetsberättelse. * VästKom:s och VGR:s Överenskommelse om samverkan om Munhälsa med uppsökande verksamhet 2018 är en del av Hälsooch sjukvårdsavtalet. Enligt avtalet 1.5 ska kommuner och VGR samverka när det gäller områden som regleras av Hälsooch sjukvårdslagen (2017:30) och Socialtjänstlagen (2001:453). Det gäller intygsutfärdande, uppgiftslämning, närvaro vid MHB samt deltagande i utbildning. Missa inte skogen för alla träden Den inledande frågan Vad har vi uppnått? kan enkelt besvaras med: En hel del! Det är lätt att vi stirrar oss blinda på vad som bör förbättras, och då missa vad vi lyckats uppnå med all samverkan. Hundratusentals personer har fått besök i sina bostäder och de flesta har även fått en MHB. Individuella munvårdskort har fyllts i av tandhygienister och förklarats för omsorgspersonal och anhöriga samt tejpats upp på väggar bredvid fluortand kräm och tandborstglas. Munvårdsutbildningar anpassade för vårdtagarna på just en särskild avdelning har spridit engage mang och kunskap som lyft den dagliga munvården några vik tiga snäpp. Det är detaljerna som avgör. Över en halv miljon har fått N-tandvård. Allt detta har förstås betytt mycket för alla som sluppit ha ont när de äter, blivit av med infektioner och kunnat behålla sin allmänhälsa lite längre. Det är lätt att uppskatta. Foto: jagsimon.blogg.se Enhet Tandvård har fått uppdrag av HSS att driva ett treårigt projekt, där sköra äldre i riskzonen för försämrad tandhälsa erbjuds en årlig undersökning hos valfri tandläkare eller tand hygienist och ett återbesök hos tandhygienist. Projektet kallas VIBB Vårdinventering vid biståndsbeslut. Det är helt fri stående från den uppsökande verksamheten och N-tandvård, men omfattar personer som är 65+ och beviljats sin första biståndsinsats enligt Socialtjänstlagen. Skövde, Mölndal, Uddevalla och Partille har tackat ja till att delta i projektet. Uppsökande Verksamhet

9 Enhet Tandvård Västra Götalandsregionen Foto framsidan: jagsimon.blogg.se Enheten arbetar med övergripande tandvårdsfrågor i Västra Götaland och ansvarar för strategi och långsiktiga frågor. Enheten administrerar även Särskilt tandvårdsstöd: N-tandvård nödvändig tandvård och munhälsobedömning vid stort behov av omvårdnad F-tandvård vid vissa sjukdomar eller funktionsnedsättning S-tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid Vid Särskilt tandvårdsstöd betalar patienten för sin tandvård som för övrig hälso- och sjukvård. Och samma frikort gäller. Unga vuxna och personer som fyllt 85 år betalar ingen patientavgift alls. Allt om uppsökande verksamhet och munhälsobedömning i Västra Götaland.