Verksamhetsberättelse 2015 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

2 Enhet Tandvård ET har nu hand om alla tandvårdsfrågor Alla tandvårdsfrågor i VGR samordnades under våren och ansvaret finns nu hos Enhet Tandvård, före detta Tandvårdsenheten. Därför kan du nu vända dig till oss i alla frågor om uppsökande verksamhet, munhälsobedömning och N-tandvård. ET agerar på flera plan för att förbättra och styra den uppsökande verksamheten, det kan handla om IT-lösningar, webbutbildningar och den viktiga frågan hur vi ska få fler som tackar ja till en MHB. Vi följer upp verksamheten noga, analyserar och presenterar resultatet i årets verksamhetsberättelse. Dessutom arbetar vi oavbrutet för att hitta enkla och effektiva lösningar som kan stärka samarbetet med kommunerna. Ju fler som får MHB och individuella råd om sin munvård, desto fler kan också få ett bättre allmäntillstånd och förebyggande tandvård i tid. Därför är det så viktigt att alla delar av den uppsökande verksamheten fungerar optimalt. Vi vill tacka alla du som ansvarar för att uppgifterna i Intygsbeställningen stämmer, du som tar beslutet att låta vårdpersonalen delta i de kostnadsfria utbildningarna, och du som förklarar för varje intygshavare att en MHB kan leda till förbättrat allmäntillstånd. Och inte minst alla tandhygienister, tandsköterskor och tandläkare vi vill tacka alla som bidrar med sitt engagemang i den uppsökande verksamheten! Lena Kronvall Regionutvecklare, Enhet Tandvård Att kunna fortsätta ta del av livet Allmänt välbefinnande. God social samvaro. Livskvalitet. Oavsett vad vi kallar det så betyder en frisk mun mycket för individen på flera sätt. Att inte kunna tugga, ha ont eller svårt att svälja leder ofta till undernäring och allmän försvagning. Därför är det så viktigt att alla delar av den uppsökande verksamheten fungerar optimalt. Förkortningar VGR Västra Götalandsregionen HSN Hälso- och sjukvårdsnämnderna ET Enhet Tandvård fd Tandvårdsenheten FTV Folktandvården i Västra Götaland MHB Munhälsobedömning MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska LSS Lag om stöd och service till vissa funktions hindrade Full fart framåt för FTV men först en titt i backspegeln Jörgen Persson, chef för FTV:s uppsökande verksamhet, hade ett hektisk år 2015 när FTV blev ensam utförare av MHB i hela Västra Götaland. Eftersom HSN tog beslutet sent under hösten 2014, inleddes året med en blandning av både förberedelser och rivstart. Målen och förhoppningarna var höga. FTV är inga nybörjare på uppsök. Åren före 2006 var det nästan helt uteslutande FTV:s tandhygienister som gjorde MHB, sedan valde HSN att uppdraget skulle konkurrensutsättas och då upphandlades två privata utförare. Fyrbodal har dock hela tiden valt att bara ha överenskommelser med FTV. Då den minsta utförararen gick i konkurs våren 2014 tog FTV över deras områden. När HSN beslutade att åter lägga verksamheten i egen regi, motiverades det främst med att ytterligare MHB skulle kunna bli gjorda enligt de senaste årens utvärderingar. Frisk i munnen hela livet det är FTV:s själ FTV-klinikerna är jämt fördelade runt om i Västra Götaland och har en stark lokal förankring. Det har också tandvårdspersonalen, som ofta känner igen många ansikten och namn bland intygshavarna. Det ligger i sakens natur, att vi med ett så lokalt perspektiv och klinikansvar har större möjligheter och motivation att lyckas brett jämfört med ett företag med centraliserad organisation, sammanfattar Jörgen. Devisen Frisk i munnen hela livet är något av vår själ, och vi är angelägna om att alla ska få den behandling de har rätt till. Innehåll Jörgen Persson Massiv utbildningsinsats för 100 FTV-kliniker Det finns mycket att lära sig om hur den uppsökande verksamheten fungerar och hur den bäst ska organiseras. Därför fick tandhygienister, tandsköterskor och klinikledningar utbildning om regler, ekonomi och rutiner. En bit in i februari hade över 500 medarbetare från 100 av FTV:s allmäntandvårdskliniker utbildats under fem timmar på totalt 18 orter. Väl tillbaka igen fick de sätta sig in i allt och sedan direkt börja ta viktiga kontakter med MAS:ar, enhetschefer och kontaktpersoner via Uppsök2011, som är kopplat till Intygsbeställningen. Flera mål uppnåddes med råge redan första året Runt mars/april var organisationen fullt redo och igång med uppsöken. Bedömningen att fler MHB borde kunna utföras visade sig stämma med god marginal. FTV nådde en täckningsgrad på 80 procent, det vill säga att åtta av tio ja-tackare blev uppsökta. Dock är avvikelserna inte medräknade, vilket innebär att det inte var riktigt lika många som verkligen fick en MHB. Det är i varje fall mycket bra resultat för första året. Särskilt Tandvårdsstöd om MHB och intyg Kort summering av Tips och goda råd från verksamheten ute på fältet 6-7 Kostnadsfri utbildning till vårdpersonalen 8-9 Lathund om MHB och N-tandvård Intygsfördelning; ålder & kön 10 ET kommenterar årets resultat 11 Se hur resultaten varierar i nämnderna och i kommunerna Den målrelaterade ersättningen behövdes inte längre 14 Felregistreringar och andra avvikelser Inför de närmaste åren 15 2 Uppsökande Verksamhet 2015 Uppsökande Verksamhet

3 Munhälsobedömning i bostaden I den uppsökande verksamheten ska alla som har intyg om N-tandvård varje år erbjudas en gratis munhälsobedömning hemma i sin bostad. Det är en enklare kontroll oftast utförd av en tandhygienist där tyngdpunkten ligger i att ge individuella råd till patienten och till den berörda vårdpersonalen om patientens dagliga munhygien. Vid denna kontroll ska alltid den som ansvarar för munvården finnas med för att lära sig hur den enskilda patientens tänder och munhåla ska skötas på bästa sätt. Det kan vara någon i vårdpersonalen, en anhörig eller patienten själv. En annan viktig del i den uppsökande verksamheten är den generella utbildningen som ges till vårdpersonal i grupp om allmän munhälsovård. Läs mer om utbildning på sidan 8. Intyg om N-Tandvård ges till personer som: Bor i särskilt boende (äldreboende, servicehus och grupp bostäder) med tillsyn större delen av dygnet och där för bättringsutsikten bedöms vara liten. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Bor i eget boende med mycket hög grad av service och omsorg under dygnet och som vårdas av hemtjänst eller hemsjukvård. Här avses personer med små förbättrings ut sikter. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Har beslut om insatser enligt LSS. Får stöd och hjälp av anhörig med anledning av begåvningshandikapp, psykiskt eller fysiskt funktionshinder eller svår kronisk sjukdom. Här avses även personer med begränsad verklighetsuppfattning. Det är behovet av omvårdnad som avgör rätten till intyg. Särskilt Tandvårdsstöd Det är en individuell rättighet som finansieras med statsbidrag och administreras via landsting och regioner. Det har fyra delar: Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning N-tandvård nödvändig tandvård F-tandvård vid vissa funktionsnedsättningar S-tandvård led i sjukdomsbehandling Foto: Håkan Sjunnesson /Neuroförbundet Media De individuella råden på munvårdskorten ökar möjligheterna till ett gott liv för personer som har ett stort omsorgsbehov. Kort summering av 2015 Äntligen är den nedåtgående trenden bruten och under året blev 81 procent av ja-tackarna uppsökta. I det resultatet ingår även avvikelser, vilket innebär att det inte var lika många som även blev munhälsobedömda. Det var 66 procent av ja-tackarna som fick MHB. Resultat i enskilt boende: Den målrelaterade ersättningen som infördes 2011 för att få fler MHB bland personer i enskilt boende togs bort inför Under året ökade antalet MHB i denna grupp med 32 procent, vilket motsvarar 737 personer. Patientavvikelserna minskade med 14 procent. Resultat i särskilt boende: et MHB i denna grupp ökade med 5 procent, och patientavvikelserna minskade med 31 procent. Gullspång är ett föredöme och var näst bäst, både när det gäller hög andel ja-tackare och hur stor andel av dessa som blev munhälsobedömda. Läs mer om Gullspång på sidorna 6 & 11. et deltagare i utbildningarna steg med personer det är en ökning med 47 procent mellan 2014 och Totalt sett fick tio procent av kommunens vårdpersonal utbildning i munvård, jämfört med sju procent året före. Gratis munhälsobedömning och tandvård till samma kostnad som för övrig sjukvård är en rättighet för personer i vissa utsatta grupper. Det kallas upp sökande verksamhet med munhälsobedömning samt N-tandvård och ingår i Särskilt Tandvårdsstöd. Oftast gäller det personer som inte har självklara möjligheter att bevaka sina rättigheter, utan måste lita till att personal inom vården känner till och följer de regler och rutiner som finns. Västra Götalandsregionen och kommunen eller stadsdelen ska samverka för att alla invånare ska få den vård och hjälp de är berättigade till enligt det Särskilda Tandvårdsstödet. Och för att de offentliga medlen ska användas på rätt sätt. Att den uppsök ande verksamheten fungerar optimalt gör att alla berättigade personer identifieras och även får den tandvård de behöver och har rätt till. Enhet Tandvård agerar på flera plan för att förbättra den uppsökande verksamheten i Västra Götaland. Tänk på att även unga vuxna ska identifieras och ges intyg om de uppfyller villkoren Vissa kommuner har inte ett enda tandvårdsintyg bland sina unga vuxna mellan år. Detta bör du som intygsutfärdare se över snarast i din kommun. Unga som har rätt till intyg om N-tandvård ska få ett sådant i början av det år de fyller 20 trots att de ändå har rätt till fri tandvård. Det finns två orsaker till det, den främsta är vårdbehovet och den andra är finansieringen. Den fria tandvården för unga vuxna i Västra Götaland är inte lagstadgad utan bygger på ett regionalt beslut och finansieras helt av VGR. MHB och N-tandvård däremot ingår i Särskilt Tandvårdsstöd som finansieras med statsmedel. Det viktigaste skälet till att även unga vuxna ska ha intyg om N-tandvård, är att de är mycket beroende av kontinuitet i vårdkedjan. De har ofta ett större behov av kontroller och omvårdnad än andra i samma ålder. Det är därför oerhört viktigt att dessa personer får ett intyg redan i början av det år de fyller 20, så att de kan gå från den mer omhändertagande tandvården för barn och tonåringar direkt in i N-tandvården. Fri tandvård för alla unga vuxna Eftersom inga unga i Västra Götaland betalar för sin tandvård, ska heller inte unga som har rätt till Särskilt Tandvårdsstöd betala någon patientavgift för sin N-tandvård. Det kan vara bra att känna till i kontakten med dessa personer och deras anhöriga. Mycket stora skillnader mellan kommunerna när det gäller antal ja-tackare, intygshavare under 24 år, MHB, utbildningsdeltagare, avvikelserapporter med mera. Enhet Tandvård (fd Tandvårdsenheten & del av fd HSNK) ansvarar nu för alla tandvårdsfrågor. I fortsättningen kan du alltså vända dig till ET om allt som rör uppsökande verksamhet och Särskilt Tandvårdsstöd. Webbadressen är fortfarande vgregion.se/tandvardsenheten. 4 Uppsökande Verksamhet 2015 Ett individuellt stöd till personer i vissa utsatta grupper Att få ett intyg redan det år man fyller 20, gör det möjligt att gå direkt in i N-tandvården från den omhändertagande barntandvården. Uppsökande Verksamhet

4 Enkla och effektiva framgångsfaktorer särskilt för kommuner med stora boenden 1. Organisera i mindre områden Med hjälp av ET kan kommunen påverka indelningen av registret i Intygsbeställningen. Det är bra om större enheter anpassas efter de faktiska avdelningarna på särskilda boenden, så att boendeuppgifterna specificerar vilken avdelning varje person bor på. Även områden för hemtjänst/hemsjukvård kan med fördel delas in i mindre delar. En massa fördelar för alla Syftet med en mer detaljerad indelning i Intygsbeställningen är dels att tandhygienisten får fler och mer lätthanterliga listor över personer som bor nära varandra och ofta har samma vårdpersonal. Solhaga äldreboende, Och dels blir Kode. det enklare för kommunens personal Foto: som ska hålla koll och se till att uppgifterna är aktuella i Intygsbeställningen, där även nytillkomna hamnar rätt från början tack vare de mindre enheterna. Mellerud, Gullspång och Töreboda Gullspång var den enda kommunen som hade över 80 procent både när det gäller ja-tackare och munhälsobedömda. Mellerud har också bra resultat de senaste åren. De två MAS:arna har några synpunkter på vad som ligger bakom resultaten i sina respektive kommuner. Mellerud Carina Fors: De goda resultaten grundades av en mycket ihärdig tandhygienist, och hennes engagemang lever ännu kvar. För att fortsätta utvecklingen såg Carina och berörda chefer behovet av gemensamma rutiner för kommunen och tandvården. En arbetsgrupp med MAS, chefer från hälso- & sjukvården, vård & omsorg, LSS stöd & omsorg samt från tandvården kom överens om en arbetsfördelning. Den kommuniceras genom ett flödesschema, som enkelt visar vilka kontakter som ska tas när, var och hur. Det är nu dags att samla gruppen igen för att uppdatera dokumentet. Jag är övertygad om att det spelar stor roll, att cheferna tillsammans prioriterar den uppsökande verksamheten och effektivt kommunicerar vad som gäller, säger Carina. Gullspång och Töreboda Annika Jonsson: I Gullspång fick 89 procent av ja-tackarna en MHB jämfört med 66 procent i Töreboda, som är ungefär en dubbelt så stor kommun. Annika har analyserat resultaten och dragit några slutsatser. I Töreboda finns fler personer med LSS, och de tackar oftare nej till MHB. Det kan vara orsaken till den lägre andelen ja-tackare. I Töreboda avböjde dessutom fler personer att få MHB när de blev uppsökta. 2. Registrera nya uppgifter i Intygsbeställningen Nej-tackarna bör tillfrågas redan i början av året om de ändrat sig och vill ha MHB. Detta för att direkt komma med i planeringen av uppsöken. Ja-tackare som inte längre vill ha MHB bör omregistreras till nej-tack och få förnyad fråga nästa år. De ja-tackare som vid några tillfällen i rad valt att avstå MHB, ska bedömas om de ska omregistreras eller inte. Om inte förr, så i januari varje år när kommunen får en rapport om dessa personer från ET. Empiriska tips och råd från Kerstin Larsson, uppsökande tandhygienist i Trollhättan. När det kommer till MHB-andelen, ser hon inga uppenbara skillnader. Töreboda har visserligen procentuellt fler felregistreringar, men det ensamt förklarar inte varför resultaten är så olika. Båda kommunerna har också sina områden och boenden uppdelade i Intygsbeställningen. Att andelarna munhälsobedömda är så olika bör analyseras tillsammans med den lokala FTV-kliniken som ansvarar för uppsöken, sammanfattar Annika. TAIK munhälsa för 65+ Året gick som planerat enligt Ewa Nyström, projektledare för det treåriga projektet* i Mariestad. Projektets tandhygienist besökte alla särskilda boenden för att gå igenom munvårdskort och kvalitetssäkra rutinerna. Hon återkopplade till sjuksköterskorna och gav råd och tips om förbättringar. Hon deltog även i mässor och andra folkhälsoaktiviteter. Varje nyanställd och vikarie i vårdpersonalen fick en halvtimmes utbildning i munvård. Under 2016 ska bland annat ett tjugotal personer i enskilt boende besökas för att säkra att munvårdskorten och rutinerna följs och att munvårdskort och utrustning finns tillgänglig. Vårdpersonalen ska också informeras om kost och matvanor som kan påverka munhälsa och allmäntillstånd. TAIK avslutas hösten *Tandhygienist Anställd i Kommunen I Dalsland flyter allt på som vanligt I Dalsland och Norra Bohuslän har FTV varit ensam utförare sedan den uppsökande verksamheten började Därför flöt allt på som vanligt under 2015 med samma leverantör och med en liten förbättring till och med, enligt Kerstin Karlén. Hon arbetar med uppsökande verksamhet på FTV Västra Götaland och tycker att de alltid känt av fördelen med en stark lokal förankring. Det gör att namnen i registren ofta är kända ansikten och det är lättare att söka personerna även om de skulle vara registrerade på fel boende eller avdelning. Det är stor skillnad mellan olika enheter och områden på hur många som är felregistrerade. Det händer förstås att vi inte hittar alla som tackat ja och måste då rapportera en avvikelse, konstaterar Kerstin. Vi har ju ett uppdrag som ska utföras både kommunen och FTV. Och det måste vara rättvist mellan personer i särskilt boende och i eget boende. Alla som har tackat ja till MHB ska ju bli uppsökta oavsett vilken boendeform de har, betonar Kerstin. En hög personalomsättning kan vara orsaken där många är felregistrerade, och då är det förstås oerhört viktigt med tydliga och skriftliga rutiner kring den uppsökande verksamheten. I Tidaholm händer det grejer Här tog FTV över den uppsökande verksamheten från nyåret 2015 och det har fungerat bra, enligt Maud Joelsson som är MAS i Tidaholm. Kommunen hade nästan exakt lika många ja-tackare som året före, trots att det var 20 intygshavare färre. Ändå blev det 42 MHB fler under Det innebar att andelen munhälsobedömda bland ja-tackarna steg från 55 till 73 procent. Det goda resultatet beror nog på att vi har börjat fokusera mer på munvården generellt, säger Maud. I samband med det håller vi på att ta fram en rutin för att säkra att alla som vill ha en MHB ska kunna bli uppsökta. En avgörande förändring är att alla som har intyg direkt samlas på samma avdelning. Det underlättar för vårdpersonalen och tandhygienisten resultatet blir att fler kan få MHB. För att öka andelen ja-tackare betonar Maud vikten av att förklara för var och en vad en MHB är och vilka fördelar det innebär. De flesta vill bli uppsökta av tandhygienisten. Att Tidaholm har den allra högsta andelen ja-tackare, visar att det är en metod som fungerar. Alla med intyg placeras på samma avdelning och tillfrågas om de vill ha MHB. Kerstin Karlén Nätverksträffar för diskussioner och utveckling Eftersom Dalsland alltid varit ett FTV-område inom den uppsökande verksamheten har kommunen väl inarbetade nätverksträffar, där uppsökande tandhygienister diskuterar aktuella frågor och deltar i föreläsningar. Ämne kan vara hur de på bästa sätt kan påverka vårdpersonalens motivation att sköta sina brukares munvård. Dalsland och Norra Bohuslän är också rutinerade när det gäller att planera och leda de utbildningar som ingår i uppdraget och ska erbjudas vårdpersonalen. Vi medverkar ibland på APT och håller våra utbildningar om munhälsa för omsorgspersonalen. Det är viktigt att inspirera och engagera. Men det finns en del uppförsbackar när det gäller munvården, medger Kerstin och pekpinnar kan då ge motsatt effekt. Det är utmaningar som förstås påverkar hur vi utformar våra utbildningar. Läs mer om utbildningarna på sidan 8. Enkla rutiner som fungerar VID INFLYTTNING Kontrollera i Intygsbeställningen om brukaren har intyg. Om intyg saknas undersök om brukaren är berättigad och ska ges intyg. Alla med intyg placeras på samma avdelning och tillfrågas om de vill ha MHB. Nej-tackarna antecknas i journalkalendern för att kunna tillfrågas igen nästa år. Intygsnumret och intygsdatum läggs in i journalen väl synligt för all vårdpersonal. UPPFÖLJNING Efter 90 dagar kontrolleras om brukaren har fått MHB. Om MHB inte gjorts inom 90 dagar rapporteras en samverkansavvikelse. Undantag: Om brukaren varit sjuk eller av annan godtagbar anledning inte kunnat få MBH har FTV ytterligare 60 dagar för att uppsöka personen. FTV måste dock alltid ta kontakt inom 90 dagar. Stäm av kvartalsrapporten om de personer som rapporterats vara felregistrerade. Rapporten går till MAS. Stäm av den årliga rapporten i januari över de som vid minst två tillfällen blivit uppsökta men ändå avstått från MHB. Rapporten går till MAS. 6 Uppsökande Verksamhet 2015 Uppsökande Verksamhet

5 Leder otvetydigt till en bättre hälsa! et deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunerna 2015 Jörgen Persson är övertygad om att utbildning i munvård gör att vårdpersonalen får en djupare förståelse för hur mycket munhälsan verkligen betyder. Den insikten leder till det engagemang som krävs för att kunna hjälpa sköra människor som inte själva klarar att sköta sin munhygien. Det allra viktigaste i den uppsökande verksamheten är egentligen den generella utbildningen och de patientanpassade råden vi ger till kommunens vårdpersonal, säger Jörgen Persson tandläkare och chef för FTV:s uppsökande verksamhet. Munhålan den mest motbjudande kroppsdelen En studie på äldre personer har visat att 77 procent behöver hjälp med tänder och munhygien men endast 7 procent blir hjälpta*. Det kan bero på att vårdpersonal ofta känner en stark motvilja att undersöka mun hålan. Den upplevs av många som den mest motbjudande kroppsdelen, och det väcker stort obehag att se vad som eventuellt pågår där. Om en person vägrar gapa eller inte vill ha hjälp med munvården, är risken stor att det känns lätt att hoppa över. Det kan bli slutet för den dagliga munvården om det upprepas. Nyckeln är personalens förståelse och engagemang Utbildning ökar personalens förståelse för hur avgörande och central munvården är särskilt för redan sköra personer. Insikten om detta leder ofta till ett mycket större engagemang och Foto: Ralf Sundhäll, Marks kommun. Med kunskap om mun - hälsans betydelse, känns det inte integritetskränkande att se efter hur mun och tänder mår. minskad olust inför uppgiften. Och därmed till en bättre munhälsa och livskvalitet för alla vårdtagare. et deltagare och utbildningstimmar ökade 2015 et munvårdsutbildade i vårdpersonalen ökade med personer, det är en 47-procentig ökning. Slutresultatet blev att tio procent av kommunernas omsorgspersonal fick utbildning under året, en ökning från sju procent året före. Bristande munhygien kan leda till: Lunginflammation, smärtor & blodförgiftning Undernäring och försvagning Fallskador med risk för säng liggande Försämrad livskvalitet och för tidig död * Källa: Senior alert Kostnadsfria och varierade utbildningar: Basutbildning: Grunder om orsaker till karies och tandlossning. Visning av hjälpmedel för munhygien och produkter som hjälper mot muntorrhet eller förebygger karies. Munvård på annan person: Praktisk information med visning av hjälpmedel och teknik. Även vissa sjukdomar som kan påverka munhälsan tas upp. Muntorrhet: Orsaker och hur det kan lindras. Betydelsen av fluor poängteras då kariesrisken ökar dramatiskt vid muntorrhet. Munvård på en dement person Unga vuxna med psykiska funktionshinder kostråd, regelbundna mattider och tandvård med mera. timmar deltagare Färgelanda 3 23 Lysekil Mellerud 4 46 Orust Sotenäs Strömstad 3 26 Tanum 5 33 Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Norra HSN Ale 1 13 Alingsås Härryda Kungälv Lerum Lilla Edet 3 15 Mölndal Partille 2 10 Stenungsund 1 4 Tjörn Västra HSN Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum/Göteborg Lundby 8 65 Majorna-Linné 6 32 Norra Hisingen Västra Göteborg 1 12 Västra Hisingen 3 33 Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg HSN et deltagare i utbildningarna steg med personer det är en ökning med 47 procent mellan 2014 och Totalt sett fick 10 procent av kommunens vårdpersonal utbildning i munvård, jämfört med 7 procent året före. timmar deltagare Bollebygd 3 41 Borås Herrljunga 1 8 Mark Svenljunga 7 37 Tranemo Vårgårda Södra HSN Essunga 8 73 Falköping 3 51 Grästorp 7 50 Gullspång Götene Karlsborg 6 69 Mariestad Skara 2 36 Skövde Tibro 8 38 Tidaholm Töreboda 7 42 Östra HSN TOTALT Kommunen ska se till att vård personalen deltar i kostnadsfria utbildningar i allmän munhälsovård Hälso- och sjukvårdsavtalet 10 Kommunerna ska se till att samverkan med VGR fungerar optimalt berättigade personer identifieras, får intyg om N-tandvård och erbjuds årlig MHB berörd vårdpersonal är med vid varje MHB och fortsätter att ge daglig munvård vårdpersonalen deltar i kostnadsfria utbildningar i allmän munhälsovård att intygsutfärdare har aktuell kompetens kvalitetssäkra ansvarskedjan för intygsutfärdare enligt fastställd delegationsordning medverka i uppföljning och utvärdering av avtalet 8 Uppsökande Verksamhet 2015 Uppsökande Verksamhet

6 Lathund för vårdpersonal och anhöriga om munhälsobedömning och N-tandvård Fråga: Stämmer någon av de fyra förutsättningarna för intyg in på personens situation? (Se faktarutan på sidan 4. Stort behov av vård, omsorg eller service större delen av dygnet alternativt LSS-beslut.) Svar JA: Personen kan då få intyg om N-tandvård. Intyget är en förutsättning för båda punkterna nedan och utfärdas av biståndshandläggare, sjuksköterska, enhetschef eller annan som utsetts av MAS. 1. Personen ska erbjudas en årlig och gratis munhälsobedömning i sin bostad. En tandhygienist gör då en enklare kontroll av tänder och munhåla och ger individuella råd till vårdpersonalen eller anhöriga om patientens munvård. Det går inte att välja tandhygienist. 2. Rätt till nödvändig tandvård N-tandvård till fasta patientavgifter 100, 200 eller 300 kronor och med samma högkostnadsskydd och frikort som i hälso- och sjukvården. När personen har betalat sammanlagt 1100 kronor är både tandvården och sjukvården fri så länge frikortet gäller. Valfri tandvårdsklinik. Tandvårdsgivaren är skyldig att tillhandahålla både högkostnadskort och frikort även i de fall N-tandvården är mobil och utförs i patientens hem. Patientfoldrar om MHB och N-tandvård kan beställas från Enhet Tandvård. intyg fördelade på ålder, kön och personkretsar 31 december 2015 intyg Ålder N1 N2 N3 N4 N år K M K+M år K M K+ M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M år K M K+M intyg K Medellivslängden i Sverige 2013 var 80 år för män och 84 år för kvinnor. Det är runt dessa åldrar könsfördelningen blir jämn, därefter ökar andelen kvinnor i alla personkretsar. Tandvårdsgivaren är skyldig att tillhandahålla högkostnadskort och frikort även vid mobil N-tandvård i patientens hem. M K+M Foto: Thomas Harrysson. En jämförelse mellan antal intyg och olika insatser 2015 Här jämför vi antalet intyg om N-tandvård med hur många personer som fick en gratis munhälsobedömning samt hur många som fick N-tandvård. 1. Totalt antal intygshavare under året alltså inklusive de som avlidit (+113) a) personer som tackade ja till MHB (+241) b) personer som tackade nej till MHB (-128) 2. munhälsobedömda personer (+1 182) 3. personer som fått N-tandvård (+410) a) personer som fått N-tandvård utan föregående MHB (-533) b) personer som fått N-tandvård och MHB (+943) Enhet Tandvård kommenterar årets siffror: 1. et intygshavare och ja-tackare är tämligen konstant år från år. Om vi jämför med riksgenomsnittet finns dock ett mörker tal för de som borde fått intyg om N-tandvård (se sidan 15) Skillnad Intygshavare under hela året (+113) Intygshavare 31 december (-58) Dödsfall & indragna intyg (+171) MHB (+1 182) Den 31 december 2015 fanns personer med intyg. Eftersom det är en ögonblicksbild är de som avlidit under året inte medräknade. Fördelningen mellan ålder, kön och olika boenden just den dagen presenteras i tabellen på sidan a) Andelen ja-tackare var konstant: Genomsnittet i hela Västra Götaland låg kvar på 60 procent. Men det är fortfarande stora skillnader bland kommunerna när det gäller hur många av intygshavarna som har tackat ja till MHB. Det varierar från 44 till 88 procent, jämfört med året före (39 och 87 procent). En låg andel ja-tackare ger misstankar att långtifrån alla intygshavare blir tillfrågade i dessa kommuner. Eller att MHB inte förklaras på ett sätt, så att varje intygshavare verkligen förstår vad det innebär och vilka positiva effekter den har för dem (se sidan 14). I Tidaholm tackar 88 procent ja till MHB, läs gärna om deras nya rutiner på sidan Den sjunkande MHB-trenden bruten andelen som fick MHB bland ja-tackarna ökade med 6 procentenheter. Bland kommuner och stadsdelar varierade andelarna från 42 till 93 procent, jämfört med procent under 2014 (35-88 under 2013). Mellan 2011 och 2014 sjönk lägsta nivån med 10 procentenheter. Årets resultat är en klar förbättring trots att FTV som ny utförare fick inleda med att utbilda många medarbetare under första halvåret. Läs mer på sidan 3. Av ja-tackare var det dock 34 procent som inte fick en MHB (941 personer färre än året före, en glädjande minskning med 6 procentenheter). Tar vi hänsyn även till patientavvikelserna blir resultatet mer rättvisande för vårdgivarna, eftersom en del personer är felregistrerade och några vill inte när de blir uppsökta, och därför inte kan få en MHB. Det är fortfarande alltför dåliga resultat i sex kommuner där inte ens hälften av ja-tackarna fick MHB. Förra året var det 16 kommuner som hade så låg andel munhälsobedömda. För att effektivisera uppsöken och få fler MHB måste kommunerna ha tydliga rutiner för att uppdatera uppgifterna i Intygsbeställningen. Skriftliga rutiner är särskilt viktigt när personalomsättningen är hög. Den uppsökande verksamheten kan även ordnas bättre om kommunerna gör en mer detaljerad registerindelning för stora boenden och områden (läs faktarutan på sidan 6). Kommunen har alltså ett tungt ansvar för att alla registrerade uppgifter är korrekta så att tandhygienisten kan uppsöka ja-tackarna som finns på de digitala listorna, som helt styrs av uppgifterna i Intygsbeställningen. Läs gärna faktarutan om kommunens ansvar enligt HoS-avtalet på sidan 9, samt artikeln om felregistreringar och avvikelser på sidan 15. et kommuner/stadsdelar med mindre än 50 procent munhälsobedömda har minskat från sexton till sex. et kommuner/stadsdelar med minst 80 procent munhälsobedömda har ökar från nio till elva. Högsta andelen Lägsta andelen Ja-tackare Tidaholm 88 % Grästorp 44 % Gullspång 80 % Angered 46 % Mellerud 79 % Lundby 48 % Falköping 72 % Skövde 49 % Munhälso- Vårgårda 93 % Partille 42 % bedömda Gullspång 89 % Trollhättan 45 % Ulricehamn 86 % Norra Hisingen 48 % Färgelanda 84 % Angered & Lundby 49 % 3. Andelen som fick N-tandvård var 66 procent av intygshavarna sett under hela året, alltså inklusive de som avled (2014 & 2013: 66 procent, 2012: 69 procent). Prevalensen: Om antalet som fick N-tandvård under hela året istället ställs mot en punktprevalens 31 december, då det fanns intygshavare blir prevalensen för N-tandvård däremot 78 procent (jämfört med 76 procent för 2014, 78 procent för 2013 och 81 procent både 2012 och 2011). Denna beräkning är densamma som gjorts tidigare år. 10 Uppsökande Verksamhet 2015 Uppsökande Verksamhet

7 Se hur resultaten varierar i nämnderna och i kommunerna I genomsnitt fick 66 procent av ja-tackarna en MHB, sex procentenheter högre än 2014 (2013: 63 procent, 2012: 64 procent). Resultaten i kommuner och stadsdelar varierar från 42 till 93 procent (2014: 34-91, 2013: 35-88). På nämndnivå är variationerna mindre. De röda staplarna når 100 procent om vårdgivarna lyckats optimalt, det vill säga att alla ja-tackare fått en MHB. Dock: Endast de besök som resulterat i en MHB räknas med i dessa siffror. Att andelen munhälsobedömda personer beräknas utifrån antalet ja-tackare istället för antalet intygshavare ger en rättvis bild av vårdgivarnas resultat, eftersom tandhygienisten bara får uppsöka de som blivit registrerade som ja-tackare. Andelen ja-tackare i procent av intygshavare I genomsnitt 60 procent. Andelen munhälsobedömda i procent av ja-tackarna I genomsnitt 66 procent. De blå staplarna däremot når troligen aldrig 100 procent eftersom de beräknas utifrån alla intygshavare, där många har tackat nej till MHB. Dock bör även andelen ja-tackare öka markant i de flesta kommuner och stadsdelar, läs mer på sidan 14. Totala antalet intygshavare Anges vid varje nämnd/kommun/stadsdel. Avser alla intygshavare, även de som avlidit under året. OBS. Diagrammens procentmarkering är gemensam för båda staplarna, men beräkningarna av andelarna är olika enligt ovan. I det optimala fallet når de röda staplarna 100 procent även om det faktiska antalet munhälsobedömda personer då är lika många som antalet ja-tackare i de blå staplarna. I diagrammen ingår alla intygshavare, även de som avlidit under året. Ale 427 n Alingsås 1052 n Härryda 564 n Kungälv 839 n Lerum 693 n Lilla Edet 298 n Mölndal 1447 n Partille 661 n Stenungsund 377 n Tjörn 317 n Öckerö 245 n HSN Västra n HSN Södra n HSN Norra n HSN Östra n HSN Göteborg n et nämnder minskades från 12 till fem under Bollebygd 155 n Borås n Herrljunga 249 n Mark 789 n Svenljunga 184 n Tranemo 274 n Ulricehamn 517 n Vårgårda 217 n Västra HSN Söädra HSN Bengtsfors 262 n Dals-Ed 119 n Färgelanda 153 n Lysekil 451 n Mellerud 306 n Munkedal 265 n Orust 333 n Sotenäs 271 n Strömstad 260 n Tanum 251 n Trollhättan 1186 n Uddevalla 1521 n Vänersborg 959 n Åmål 364 n Essunga 121 n Falköping 956 n Grästorp 158 n Gullspång 139 n Götene 244 n Hjo 236 n Karlsborg 145 n Lidköping 855 n Mariestad 607 n Skara 411 n Skövde 1088 n Tibro 256 n Tidaholm 267 n Töreboda 236 n Vara 372 n Angered 881 n Askim-Frölunda-Högsbo 1329 n Centrum 835 n Lundby 575 n Majorna-Linné 1303 n Norra Hisingen 988 n Social Resursförvaltning 68 n Västra Göteborg 856 n Västra Hisingen 605 n Örgryte-Härlanda 1004 n Östra Göteborg 772 n Norra HSN Östra HSN HSN Göteborg 12 Uppsökande Verksamhet 2015 Uppsökande Verksamhet

8 Den målrelaterade ersättningen behövdes inte längre Bedömningen inför 2015 var att totalt fler skulle kunna få MHB om verksamheten var i egen regi störst ökning väntades bland personer i enskilt boende. Målet uppfylldes under Årets resultat är alltså en klar förbättring, trots att FTV var ny utförare i de allra flesta delarna av Västra Götaland. Den målrelaterade ersättningen från 2011 med bonus och straffavgifter togs bort inför Den hade införts för att öka antalet MHB i enskilt boende, men åtgärden fick aldrig avsedd verkan. Som förväntat ökade antalet MHB i kategorin under året med 737 stycken, en 32-procentig ökning. et avvikelser sjönk dessutom med 14 procent. Årets resultat är en klar förbättring trots att FTV som ny utförare fick inleda med att utbilda många medarbetare under första halvåret. Det gör att resultaten även under följande år kan stärkas ytterligare. Största ökningen skedde i enskilt boende Ja, äntligen bröts den nedåtgående trenden med sjunkande antal MHB framförallt i enskilt boende. Att problemet varit särskilt allvarligt beror på att merparten av intygshavarna bor i just enskilt boende. Det gäller många personer med beslut enligt LSS. Även allt fler äldre med omfattande omsorgsbehov bor kvar hemma jämfört med för 17 år sedan när den uppsökande verksamheten började. Personer som bor samlade i särskilt boende är naturligtvis lättare att uppsöka. Men det är över fler intygshavare som bor kvar hemma. Och alla som vill ha en MHB har rätt att få det, oavsett vilken boendeform de har. Vikten av att förstå fördelarna med MHB Eftersom endast ja-tackare kan bli uppsökta, är det viktigt att kommunen förklarar fördelarna för varje intygshavare. De flesta tackar ja när de förstår att de får hjälp att bevara eller förbättra sitt allmäntillstånd. Det är också en av anledningarna till att de olika utbildningarna i munhälsovård är så centrala. Kunskap och förståelse ökar personalens engagemang att förklara hur betydelsefull just munvården är för sköra människor. Alla intygshavare är möjliga ja-tackare I tabellen nedan jämför vi antalet MHB i förhållande till antalet intygshavare, eftersom alla med intyg är möjliga ja-tackare. Med det vill vi visa hur viktigt det är att fler inser nyttan och vill ha en MHB för sin egen hälsas skull. Att slentrianmässigt sätta upp alla intygshavare som ja-tackare ökar risken att många avböjer när de blir uppsökta. Det blir ett hinder för den uppsökande tandhygienisten och leder därför inte till en ökning av antalet MHB. Vi vill alltså ha fler ja-tackare som inser nyttan. Totalt fick 39 procent av alla intygshavare en MHB. Men det var nästan fyra gånger fler personer i särskilt boende än i enskilt trots att det bor över 3000 fler intygshavare i enskilt boende. Kategorier N1 & N 2-4 intygshavare MHB Andel MHB bland resp. kategori 1 Särskilt boende procent 2-4 Enskilt boende procent Tabellen avser hela Andel utförda MHB bland ja-tackare Särskilt boende 74 procent Enskilt boende 47 procent et ja-tackare Särskilt boende personer Enskilt boende personer Varje felregistrering är en tidstjuv Även om det går fort att rapportera en patientavvikelse för den uppsökande tandhygienisten, tar det ändå en stund att komma fram till att personen är felregistrerad. Tandhygienisten får då göra sitt bästa för att få tag på personal som kan svara på var personen finns. Allt för att hon eller han ska få sin MHB. Grattis Gullspång! et avvikelser i de olika kommunerna varierar mycket, men det totala antalet minskade under året. Gullspång som hade över 80 procent både när det gäller andel ja-tackare och andel MHB hade endast en felregistrerad person och en som tackade nej vid uppsöket. Det tyder på att ja-tackarna i Gullspång blir informerade i förväg och därför är beredda när tandhygienisten dyker upp. Tydlig koppling mellan registervård och antal MHB Det är fortfarande flera kommuner som har alldeles för många felregistreringar vilket också märks i hur många personer som får MHB. Det är stora skillnader mellan olika kommuners resultat de flesta rättar uppgifterna i Intygsbeställningen när felen uppdagas, andra har tyvärr inte lika säkra rutiner. intyg sett utifrån demografin Gruppen år förväntas öka med 19 procent och gruppen 80+ med 8 procent i Västra Götaland från 2011 till Ändå är antalet intygshavare tämligen konstant år från år. Enhet Tandvård ska därför se över hur många tandvårdsintyg det finns i förhållande till befolkningsunderlaget. Även när det gäller intygsfrågor är det stor skillnad mellan kommunerna, vissa har exempelvis inte ett enda intyg för personer under 24 år. En djupare analys ska därför göras av ET. Under 2016 ska analysen presenteras och diskuteras på så många MAS-möten som möjligt i Västra Götaland. Fattas det intyg? Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur många procent av invånarna som beviljats intyg om N-tandvård. Riksgenomsnittet är 2,3 procent enligt SKL. Om den procentsatsen översätts till antalet intygshavare i Västra Götaland borde vi ha fler än de personer som hade intyg under I genomsnitt kan alltså 112 berättigade personer vara utan intyg i varje kommun och i alla Göteborgs stadsdelar. Två typer av avvikelser INFÖR DE NÄRMASTE ÅREN PATIENTAVVIKELSE görs av tandhygienisten om en person är felregistrerad fel boende/område, fel avdelning eller har en inaktuell kontaktperson. Det görs också när en person vid besöket inte vill, inte är hemma eller liknande. - Felregistrerade personer rapporteras tre gånger per år till MAS för översyn och åtgärd. - Personer som inte vill, inte är hemma eller liknande vid minst två tillfällen rapporteras i januari till MAS för översyn och eventuell åtgärd. SAMVERKANSAVVIKELSE görs när samarbetet inte fungerar som det ska. Rapport kan skrivas både av kommunens personal och av tandhygienisten via vgregion.se/tandvardsenheten välj Särskilt Tandvårdsstöd > Uppsökande Verksamhet > Samverkansavvikelse. Rimlig andel ja-tackare Enligt en tidigare bedömning från SKL bör andelen ja-tackare ligga runt 70 procent av intygshavarna. Under 2015 var det bara 9 av 72 kommuner och stadsdelar som nådde den gränsen. Ambitionen är att det ska bli så bra det bara är möjligt. 14 Uppsökande Verksamhet 2015 Uppsökande Verksamhet

9 Enhet Tandvård Västra Götalandsregionen arbetar med övergripande tandvårdsfrågor och ansvarar för strategi och långsiktiga frågor. Enheten administrerar även Särskilt Tandvårdsstöd: Text, grafisk form och produktion: Gullers Grupp. Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning N-tandvård nödvändig tandvård vid stort behov av omvårdnad F-tandvård vid vissa sjukdomar eller funktionsnedsättning S-tandvård som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid Vid Särskilt Tandvårdsstöd betalar patienten för sin tandvård som för övrig hälso- och sjukvård. Och samma frikort gäller. Allt om tandvården och Särskilt Tandvårdsstöd samt hur tandvården utvecklas och planeras i Västra Götaland finns på: Verksamhetsberättelser från 2009 till 2015 finns under Särskilt Tandvårdsstöd välj För intygsutfärdare se högerkolumnen.