Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats
|
|
- Elisabeth Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UV VÄST RAPPORT 2004:23 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats Halland, Stråvalla socken, fastighet 2:29, RAÄ 23 Tore Artelius
2
3 UV VÄST RAPPORT 2004:23 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats Halland, Stråvalla socken, Stråvalla-strand 2:29, RAÄ 23 Tore Artelius Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 3
4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbild Översikt över monumentet. Foto: H. Oreheim. Tryck/Utskrift Elanders Infologistics Väst AB, Göteborg, 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2004:23 ISSN UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
5 Innehåll Inledning 7 En oregelbunden stensättning och dess miljö 10 Undersökningen, monumentet och gravarna 12 Gravarna utformning, fynd och ålder 13 En vikingatida datering 17 Konklusion 19 Referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Bilagor 22 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning 22 Bilaga 2. 14C-dateringar, Ångströmlaboratoriet Uppsala universitet 23 Bilaga 3. Osteologisk bestämning Stråvalla socken, RAÄ 23, Halland 24 Bilaga 4. Fyndtabell 25 Figurförteckning 26 Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 5
6 NORGE VÄRMLAND DALSLAND Vänern BOHUSLÄN VÄSTER- GÖTLAND Vättern Göte Stråvalla strand HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
7 Nuförtiden är havsbadet vid Stråvalla Strand säkert norra Hallands mest besökta. Benvita semesterfirare från hela Norden tumlar omkring i det salta vattnet. Men för länge sedan, under bronsåldern, var detta en helig plats, men då för helt andra soldyrkare. Gravmonumenten som ligger här syntes då vida omkring i det öppna havslandskapet. För över tre tusen år sedan flammade ett av gravbålen på en bergsknalle alldeles invid badet. Vid ett tillfälle lät bronsåldersmänniskorna som levde här uppföra ett stort monument över en av sina kära. I botten byggdes en båt av sten för den döde att färdas i. I denna blåsiga och saltsmakande miljö tedde sig föreställningen om att färden genom döden skulle företas i en båt givetvis alldeles självklar. Båtens för pekade naturligtvis rakt ut mot den nedgående solen och det då ändlösa havets horisont. Inledning Fornlämning RAÄ 23 i Stråvalla socken i norra Halland var en stor och i plan till formen oregelbunden stensättning som anlagts under period II III i bronsåldern. Monumentet bredde ut sig över ett bergskrön och i de omgivande sluttningarnas sprickbildningar. Byggnadsverket hade medvetet konstruerats för att framkalla känslan av att höjden var avsevärt mer omfattande än vad som egentligen var fallet. När stensättningen iakttogs från sidan tedde den sig än idag i framrensat skick som ett monumentalt röse. I själva verket hade bergets naturligt välvda krön klätts med en tunn packning av sten och monumentet var som konstruktion endast några decimeter högt. Bygget kan liknas vid framställningen av en kuliss som givit åskådare ett monumentalt intryck. Genom att bergets sprickor fyllts med stenpackning tedde sig stensättningens yta också alldeles jämn. I monumentet fanns två gravar. Den äldsta påträffades centralt. Över en naturlig spricka i berget hade en skeppsformig konstruktion av hällar lagts ut. I skeppskonstruktionens för återfanns brända ben; Ben som ursprungligen deponerats i en behållare av sannolikt trä eller näver som satts ned i båten. Detta exempel på skeppssymboler som sedan överhöljts med massor av sten eller jord torde vara det äldsta kända i Halland från bronsåldern. I kanten av monumentet fanns en sekundär grav från yngre bronsåldern. Under slutet av förhistorien har man grävt i monumentet, eldat och troligen tillagat mat, allt i ett för landskapets del traditionellt vikingatida återbruk av redan då uråldriga monument. Oregelbundna stensättningar är en i plan asymmetrisk kategori fornlämningar som genom sin form är svår att inkorporera i det arkeologiska klassifikationssystemets strikta krav på regelbundenhet. Även om gravtypen varit känd i 100 år är den ändå en förhållandevis ringa analyserad samling monument. Forskningshistorien visar att det enda som egentligen definierar fornlämningsgruppen är just asymmetrin i framställningen. I denna rapport beskrivs undersökningsresultaten. En vidare diskussion kring oregelbundna stensättningar kring utformningen och monumenten som arkeologisk kategori samt kring gravskick och meningssymbolik kommer i en volym av skriftserien Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter med titeln Ovanliga gravar och vanliga människor. Inledningsvis skall också tilläggas att utgrävningen genomfördes under några veckor i juni månad 1995 inför ombyggnaden av järnvägen i norra Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 7
8 RAÄ 23 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
9 RAÄ 23 Fig. 3. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 6B 1g, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1509. Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 9
10 Halland. Anledningen till att rapporten dröjt är att författaren var tjänstledig under åren Fynden i flinta har översiktligt analyserats av Glenn Johansson vid RAÄ UV Väst. Caroline Arcini vid RAÄ UV Syd och Leif Jonsson vid Göteborgs universitet har gjort den osteologiska bearbetningen. En oregelbunden stensättning och dess miljö Stensättningen låg i det västsluttande bergslandskapet ca 140 meter öster om den nuvarande havsstranden vid Stråvalla Strand strax söder om samhället Åsa i norra Halland. Miljön präglas helt av havet. Det vatten- och vindbrusande nordhalländska strandlandskapet är ljung- och enbevuxna berg och små raviner med vridna aspar och björkar. De rösen och stensättningar som finns på krönen och avsatserna ned mot havet är så förknippade med dessa miljöer att de av de flesta betraktas som delar i den speciella naturen. Anläggningen registrerades redan vid Göteborgsinventeringen I RAÄ:s revideringsinventering blev monumentet 1988 beskrivet som nio meter stort i diameter och halvmetern högt. Uppgifterna visar tydligt hur svårt det är att bestämma dessa gravmonuments utsträckning. I själva verket var monumentet hela 18 meter i diameter, alltså dubbelt så stort än vad som angivits i registret. Höjden kunde också beskrivas på mycket olikartat vis. För en förbipasserande iakttagare tornade stensättningen sedd från havssidan upp sig bortåt två meter över marken. Stod man däremot invid monumentet, Fig. 4. Del av stensättningen vid Stråvalla Strand innan gräs och ljung avlägsnats. Foto: H. Oreheim. 10 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
11 Fig. 5. (a och b) Stensättningen från olika håll efter att rensningsarbetet avslutats. Foto: T. Artelius. Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 11
12 på östra sidan, var det lätt att inse att själva konstruktionen endast var några decimeter hög och bestod av bara ett till två skikt sten. I närområdet finns flera gravmonument. Dessa är rösen och stensättningar som ligger lite längre upp från havet i det bergiga landskapet (RAÄ 14 15,17 22, Stråvalla socken). Bara ett av monumenten i närområdet har varit föremål för en mindre undersökning. Efter att några pojkar för 44 år sedan kastat undan stenar och undersökt den centralt belägna stenkistan i det stora Åskärrsröset (RAÄ 20) gjorde Lennart Lundborg och Arne Modèn en efterundersökning. Denna resulterade i att 175 gram brända ben påträffades i kistan. Graven daterades utifrån gravskicket till andra hälften av bronsåldern och röset restaurerades i samband med undersökningen (Lundborg 1962, s. 123). Åskärrsröset är beskrivet redan av Jacob Richardson i Hallandia Antiqua et Hodierna vid mitten av 1700-talet (1987, s. 43 [1752]). Kring röset florerar flera folkliga historier, bl.a. lär en man ha förvandlats till ett svin invid röset för länge sedan. Enligt traditionen skall det också finnas offerfynd i själva Åskärret. Flera sådana fyndplatser finns i den kustnära regionen. Mest kända är kanske de tre grepptungesvärd från period IV som påträffades i Bacchus Kärr i Nordvära strax söder om Stråvalla för snart 150 år sedan (Montelius 1917, pl. 1212, Artelius 1999, s. 38). Sommaren 1978 undersökte Mats Jonsäter ett röse i Stråvalla socken som uppförts i period V (Jonsäter 1982, s. 111). Monumentet hade i sitt inre ett en meter högt kallmurat kärnröse och vällagda yttre kantkedjor av större sten. Av profilen framgår att den naturligt uppstickande bergsklack som monumentet placerats på kommit att ytterligare accentuera den starkt välvda formen (Jonsäter 1982, s. 118). Vid Källstorp i närbelägna Värö undersökte Leif Jonsson 1979 en oregelbunden stensättning på ett bergskrön vars sprickor fyllts ut med jord och sten. Monumentet är mindre än RAÄ 23 i Stråvalla men annars mycket likartat. I profil framstår konstruktionen som välvd, detta även om den enskiktade stenpackningen var endast 0,05 0,25 meter tjock. Fynd visar att den brukats under äldre järnålder (Jonsson 1982, s. 123). Ett annat exempel är en röserest i Sunvära i Värö som även den undersöktes 1979 (Jonsson 1982, s. 125). Undersökningen, monumentet och gravarna Redan i samband med grovrensning av gravplatsen, då enbuskage, enstaka träd samt en täckande matta av ljung avlägsnades för hand, stod klart att monumentet hade en betydligt större utsträckning än den som angivits i fornminnesregistret. All rensning företogs för hand, och det fyndmaterial som är så vanligt förekommande i dessa miljöer, d.v.s. flintavslag, påträffades direkt i grästorvor och ljung. Efter avtorvning framträdde ett 17,8 11,2 meter stort, flackt och jordfyllt monument med utbredning över bergskrönet och de sprickbildningar som omgav detsamma. Monumentet bestod växelvis av ett till två skikt sten av varierande storlek. Några skador noterades. Bl.a. hade sten avlägsnats från den sydligaste delen av stensättningen; Detta för att på 1960-talet bygga en terrass vid ett sommarhus som låg 15 meter SSV om RAÄ 23. Från monumentets norra del löpte en sträng av stenar, denna återfanns också uppe på stenpackningen i monumentets östra del. Sannolikt var strängarna sentida riktmärken för ägogränser. 12 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
13 Stenmaterialet avlägsnades skiktvis. Även i stenpackningen fanns rikligt med flinta. I den östra och södra delen fanns rester av en inre kantkedja som avgränsade monumentets runda, ca 4 meter i diameter stora och litet upphöjda mittparti. På flera ställen gick det naturliga berget i dagen, något som understryker hur medvetet monumentet konstruerats för att få en välvd form. I norra och södra delen fanns rester av en yttre kantkedja bevarad. Gravarna utformning, fynd och ålder I stensättningen fanns två gravar, där den centrala är den äldsta och anledning till uppförandet av monumentet. Som nämnts fanns det i centrum av monumentet ett svagt förhöjt mittparti. Det förhöjda mittpartiet var ovalt i formen, ca 4 meter stort i diameter, och endast 1 dm högre än den omgivande stenpackningen. En koncentration av större, ca 0,5 meter i diameter stora, flata och liggande hällar fanns i förhöjningen. Några hällar hade spruckit sönder. Hällarna bildade en till det yttre skeppsformig konstruktion som var knappt 3 meter lång och ca 1,2 meter bred. I anslutning till hällarna fanns spridda kolstycken och en stor mängd flintavslag. I konstruktionens centrum fanns ett från större sten helt fritt område. Konstruktionen hade en tydligt avlång form, där det stenfria området som var fyllt med hårt packat grus och sand, beskrev en tydligt rektangulär, ca 1,6 meter lång och knappt halvmetern bred kistform. I fyllningen påträffades enstaka spridda brända ben. Även om Fig. 6. Översikt över monumentet. Foto: H. Oreheim Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 13
14 Skreva 14 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning F6 F5 11,16 11,62 F3 Grav 1 F1 2 10,75 11,71 x53588 y16362,4 Grav 2 11,05 F4 x53588 y16356,4 10,96 x53585 y16356,4 x53585 y16362,4 Fig. 7. Plan över RAÄ 23 i Stråvalla. Skala 1:80.
15 x53585 y16361,4 11,85 B B m Fig. 8. Profil genom monumentet. Den starkt välvda berggrunden har bara klätts med sten och jord. Skala 1:80. 11,33 11,31 Fig. 9. Plan över den centralt belägna och skeppsformiga stenkistan. De brända benens utbredning är markerad. Skala 1:40. 11,22 F13 F3 F12 11,30 Jord B Jord x53589 y16361,4 B 11,28 F69 B B B B B F14 F2 F1 11,39 brända ben återfanns inom hela den skeppsformiga konstruktionen var de mest koncentrerade till kistans sydvästra ände, där de återfanns på en flat häll (F1). En osteologisk bestämning visar att det var en vuxen/äldre individ som gravlagts i kistan. Ingen könsbestämning var möjlig. I den sydvästra delen av kistan fanns även rester av en hartstätningsring (F2), något som antyder att de brända benen ursprungligen deponerats i en urna inför gravläggningen. I övrigt gjordes förutom några flintavslag inga fynd i kistan. Kistan hade konstruerats över ett naturligt hålrum i berget. Skrevan var triangulär till formen, ca 3 meter lång och knappa metern bred samt bortåt halvmetern som djupast, och brända ben påträffades även ställvis väl spridda i hålrummet (F3). Den äldsta gravläggningen i monumentet har utgjorts av en brandgrav. Detta trots den inre kistliknande konstruktionen. Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 15
16 Fig. 10. Foto över monumentets profil. Foto: H. Oreheim. Fig. 11. Den naturliga skrevan i berget under stenkistan. Foto: H. Oreheim 16 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
17 Kring den skeppsformiga kistan och under större delen av monumentet fanns ett tunt sotlager, ställvis bara några millimeter tjockt. Lagret var tjockast, ca 0,5 cm, i direkt anslutning till den centrala stenkistan. I lagret fanns enstaka mycket små fragment av bränt ben, så små att de inte kunde tillvaratas. I anslutning till kistan togs ett 14 C-prov ur sotlagret. Kistan kan inte vara äldre än sotlagret. Provet (Ua-7729) gav en datering till perioden BC (2 sigma), vilket ger en datering av lagret till period II III. Sotlagret med de mikroskopiska brända benen bör vara resterna av ett kremationsbål, och innebörden är att de brända benen i stenkistan rimligen härrör från detta gravbål. Regionalt sett betyder det att graven i stenkistan är att betrakta som en mycket åldrig brandgrav. Ett andra 14 C-prov härrör från en mindre koncentration av brända ben (F4) som påträffades invid yttre kantkedjan i den östra delen av monumentet. Ingen stenkonstruktion fanns kring benkoncentrationen och inga andra fynd gjordes. Provet (Ua-7228) visar att det gjorts en sekundär begravning i monumentet någon gång under perioden BC (2 sigma), under period V eller VI. En osteologisk bestämning är gjord där det konstaterats att det rör sig om mänskliga kvarlevor (Leif Jonsson, muntlig uppgift). Inga daterande artefakter i metall påträffades i monumentet. Spritt på och i stenpackningen fanns en mängd flintavslag, och även avslag i kvarts förekom. Från stensättningen tillvaratogs och registrerades ca flintor. Med mycket få undantag består dessa av avslag, övrig slagen flinta samt splitter. Det spridda flintmaterialet har hopats under ett fyndnummer (F17) Vid sidan av avslagsmaterialet har endast ett tiotal föremål identifierats vid registreringen. Dessa är enstaka kärnor, spånfragment och retuscherade avslag (F7 16). Att datera flintmaterialet är osäkert då detta säkerligen är kronologiskt blandat. Men utifrån de spån och kärnor som fanns företrädda kan påstås att delar av materialet är mesolitiskt. Alldeles tydligt har den redan under stenåldern bearbetade flintan samlats in för bronsåldersbegravningen och då strötts ut i och över monumentet på mycket medvetet vis. De enda övriga föremålsfynden var en del av en malsten (F5) och en brynsten (F6) som återfanns i stenpackningen utan någon närmare relation till någon av de två gravarna. En vikingatida datering I den södra delen av monumentet vidtog det sotlager som återfanns under anläggningen tydligt i mäktighet. Stenpackningen var i detta område också omrörd i ytan och sedan återlagd. En tredje 14 C-analys genomfördes på träkol från denna del av sotlagret, och resultatet visar att detta lager och denna omplockning av monumentet inte skall sammanblandas med det ursprungliga kremationslagret från äldre bronsålder. Istället gav provet (Ua 7230) ett resultat som motsvarar tidsperioden AD (2 sigma). I anslutning till lagret fanns också enstaka brända ben. Utan att närmare kunna artbestämmas kunde klargöras att de ej härrör från människa (Leif Jonsson, muntlig uppgift). Den vikingatida dateringen i det avsevärt äldre monumentet är för Hallands del inte någon ovanlighet. Istället visar dateringen på ett rituellt mönster i Hallands vikingatid det omfattande återbruket av äldre tiders monument. Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 17
18 Fig. 12. Stenkistan vid undersökning. Foto: H. Oreheim. 18 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
19 Konklusion Fornlämning 23 i Stråvalla socken var på många vis typisk för de så kallade oregelbundna stensättningar som återfinns i den halländska och västsvenska kustmiljön under bronsåldern. Monumentet har konstruerats över en naturlig sprickbildning i berget där den primära gravläggningen också återfanns. Monumentet är stort till ytan och i plan tenderar det att verka oformligt och oregelbundet. I profil har monumentet dock framstått som ett högt och mycket väl konstruerat röse. Fornlämning 23 kan liknas vid en kuliss i den mening att naturlandskapets specifika utformning använts för att framkalla bilden av ett röse. Oregelbundna stensättningar är en chimär, skapad utifrån det arkeologiska klassifikationssystemets krav på att allt under solen skall definieras i plan. I själva verket har den högst medvetna framställningen av ett monument, som naturligtvis skulle betraktas i sidoperspektiv, p.g.a. naturlandskapets specifika beskaffenhet, också krävt ett specifikt konstruktionsförfarande. Det har allstå funnits en mycket medveten strävan att framställa en regelbundenhet, ett röse, och paradoxalt nog kräver denna strävan ett helt oregelbundet beteende. Det är beteendet som är oregelbundet och varierande från plats till plats, inte stensättningarna i sig. Den centralt belägna primärgraven i monumentet var en mycket åldrig brandgrav. De brända benen har efter kremationen sannolikt deponerats i ett kärl av trä eller näver, som därefter ställts ned i fören på en skeppsformig stenkista. Skeppet är väl känt i Hallands bronsålder och i begravningstraditionens symbolik som ett uttryck för transitionen av de döda till ett efterliv. Den skeppsformiga stenkistan i RAÄ 23 bör vara det äldsta kända exemplet från bronsåldern i landskapet (Artelius 1996). Fynd av malstenar är vanliga i de halländska monument från bronsåldern som innehåller brandgravar. Malstenen i RAÄ 23 kan inkorporeras i den rituella kontexten som ett uttryck för transformationen av de levande till de dödas värld. Det omfattande avslagsmaterialet i flinta innehöll mesolitiska särdrag. Kring stensättningen fanns alls ingen flinta. Eftersom monumentet anlagts i äldre bronsålder måste konklusionen bli att flintan insamlats för att deponeras i monumentet. På samma vis som i många andra likartade monument fanns också en sekundär grav från yngre bronsålder i stensättningen. Till mönstret hör också en vikingatida datering. Sådana dateringar är vanliga från bronsåldersmonument i Halland, och tecken på ett massivt återbruk av äldre monument i vikingatidens traditioner, där kulten av det förflutna var ett bärande drag. Det avvikande i fornlämning RAÄ 23 är den mycket åldriga dateringen av en primär brandgrav, den trots allt sällsynta skeppssymboliken och att det under monumentet påträffades ett tunt sotlager som sannolikt var rester av kremeringen. Begravningsbålet på berget alldeles invid havet måste ha varit en mycket andäktig upplevelse och sorgligt spektakulär syn för de människor som levde här för över tre tusen år sedan. Monumentet som sedan framställdes syntes också vida omkring i det öppna havslandskapet. I denna blåsiga och saltsmakande miljö tedde sig föreställningen om att färden genom döden skulle företagas i ett skepp givetvis alldeles naturlig. Skeppets för pekade naturligtvis ut mot det ändlösa havets horisont. Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 19
20 Referenser Artelius, T Långfärd och återkomst Skeppet i bronsålderns gravar. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 17. Göteborg. Artelius, T Kungahög Ett gravmonument från bronsålderns IV:e period. I Bronsåldersbegravningar. Arkeologiska resultat UV Väst Rapport 1998:15. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Jonsson, L Fornlämning 48, Värö sn. Oregelbunden stensättning? I Jonsson et al 1982, s Fornlämningar längs E6 i Halland delen Frillesås Åskloster. Riksantikvarieämbetet Rapport UV 1982:40. Riksantikvarieämbetet Göteborg Jonsson, L Fornlämning 109, Värö sn. Röse från bronsåldern. I Jonsson et al 1982, s Fornlämningar längs E6 i Halland delen Frillesås Åskloster. Riksantikvarieämbetet Rapport UV 1982:40. Riksantikvarieämbetet Göteborg. Jonsäter, M Fornlämning 8, Stråvalla sn. Stensättning från yngre bronsålder. I Jonsson et al 1982, s Fornlämningar längs E6 i Halland delen Frillesås Åskloster. Riksantikvarieämbetet Rapport UV 1982:40. Riksantikvarieämbetet Göteborg. Lundborg, L Fornlämningar och fornfynd. Halland, årgång 45, 1962, s Halmstad. Montelius, O Minnen från vår forntid. Stockholm. Richardson, J [1752]. Hallandia Antiqua et Hodierna. Halmstad. Sarauw, G. & Alin, J Götaälvsområdets fornminnen. Göteborg. 20 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
21 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Exploatörens id: Banverket Västra Regionen. Intrasisprojekt:. Undersökningstid: 6 30 juni Projektgrupp: Tore Artelius och Hans Oreheim. Medverkade gjorde också Eva Svennung. Underkonsulter: Osteologisk bestämning, Riksantikvarieämbetet Uv Syd, 14 C-datering, Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 750 m 2. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 1g, x 53600,7y 16361,3. Koordinatsystem: rikets. Höjdsystem: rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 2 planritningar i skala 1:20 (varav 1 är i 8 delar), 1 profilritning i skala 1:20 och, 16 foton med Unr 4036:1 16. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Fynd med Fnr Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 21
22 Bilagor Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning RAÄ 23, Stråvalla socken STENSÄTTNING, till formen oregelbunden, jordfylld, 17,8 (Ö V) 11,2 (N S) meter stor bestående av 1 2 skikt i allmänhet 0,2 0,5 meter stora rundade stenar. Mycket flack profil och en egentlig höjd över berget på växelvis 0,2 0,3 meter. Tendens till bevarad yttre kantkedja i N och S-delen bestående av 0,2 0,4 meter stora stenar. Förhöjt mittparti, ovalt och 4 meter stort i diameter. Stensättningen breder i kanterna ut sig i de naturliga sprickbildningar som finns i berggrunden. Samtliga sprickbildningar var även jordpackade Monumentet har avsiktligt placerats på en naturligt välvd bergsknalle. På flera ställen i anläggningens centrala delar gick det naturliga berget i dagen. Vid ytrensning av monumentet påträffades rikligt med avslag i flinta och ca 10 i kvarts samt en större mängd naturlig flinta och kvarts. Tendens till inre kantkedja återfanns i Ö och S-delen av monumentet. Under den centrala delen var en till det yttre SKEPPSFORMIG KISTKON- STRUKTION bestående av större skarpkantade stenar, 0,3 0,6 meter stora och i allmänhet 0,1 meter tjocka. Konstruktionens yttre mått var 2,9 (NNO SSV) 1,3 meter. Kistkonstruktionens inre var fritt från större sten, rektangulärt format, 1,65 meter långt och 0,4 meter brett. I samt kring konstruktionen fanns lager av småstenspackning i grus och sand. Inne i stenkistan, i konstruktionens sydvästra del var en koncentration av BRÄNDA BEN (F1) på en flat häll. I anslutning till benen var fragment av en HARTSTÄTNINGS- RING (F2). Enstaka spridda brända ben fanns inom hela kistan (F3). Den centrala skeppsformiga kistkonstruktionen av flata stenar visade sig vara byggd över en avlång, jordfylld och stenpackad naturlig skreva i berget. Skrevan var i ytan 3,1 meter lång, upp till 0,8 meter bred och 0,5 meter djup med den största bredden direkt under centrum av den skeppsformiga konstruktionen. Spritt inom centralgraven fanns små KLUMPAR av BRÄND LERA (F18). I den SÖ delen av stensättningen påträffades direkt mot berget och invid en sten i den inre kantkedjekonstruktionen en koncentration BRÄNDA BEN (F4). Övriga fynd påträffades spridda i stenpackningen. Dessa utgjordes av en MALSTEN (F5) och en BRYNSTEN (F6) som låg strax innanför monumentets yttre begränsningslinje i NV-delen. Under hela anläggningens centrala delar, men tydligast i den västra hälftendelen fanns ett bara millimetertjockt sotlager med en utbredning av ca 10 (Ö V) 8 meters (N S) storlek. I lagret fanns små fragment av BRÄNDA BEN. Lagret tolkas som rester av ett KREMATIONSBÅL. 22 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
23 Bilaga C-dateringar, Ångströmlaboratoriet Uppsala universitet I augusti 1995 gjordes vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet tre analyser av träkol från RAÄ 23 i Stråvalla socken. Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 23
24 Bilaga 3. Osteologisk bestämning Stråvalla socken, RAÄ 23, Halland Caroline Arcini Brända ben från skeppsformig konstruktion Spridda brända ben i skeppsformig konstruktion Benfragmenten kommer från människa. Det största fragmentet är 26 mm medan de övriga uppskattas till mm. Utvändigt är fragmenten ljusbeiga men invändigt vita och välbrända. Endast tre kranietaksfragment identifierade och förhållandet mellan de tre kranietaksskikten svår att identifiera, så någon närmare åldersbestämning har inte kunnat göras. Utifrån grovleken på rörbensfragmenten kan det emellertid uteslutas att fragmenten kommer från ett mindre barn. Koncentration av brända ben i skeppsformig konstruktion I södra delen av stenkistan påträffades 74,7 gram brända ben, vilka hade en volym av ca 1 dl. Utvändigt är benen svagt jordfärgade men invändigt är de vita och välbrända. Det största fragmentet är 30 mm och de övriga uppskattas vara mm. Benfragmenten bedöms komma från en äldre vuxen individ. Åldern har bedömts utifrån förhållandet mellan kranietakens olika skikt, där olika skikt är synliga men diploe dominerar. Vikten bestämda ben uppgår till 7,3 gram d.v.s. 9,8 %. Identifierade fragment är 24 kranietak. Sannolikt härrör de brända benen från koncentrationen i den sydvästra delen av stenkistan och de övriga brända ben som återfanns spridda inom hela koncentrationen från samma begravning (F3, 4 gram). 24 UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
25 Bilaga 4. Fyndtabell Flinta insamlades från hela anläggningen utan att det specifikt angavs var den påträffades. Undantagen är F12 14 som påträffades i den centralt belägna stenkistan. Samtliga små klumpar av bränd lera påträffades i anslutning till centralgraven (F18). Fnr Sakord Vikt i g Antal x y z 1 Brända ben 74, , ,3 11, Hartstätningsring 2,0 4 fragment 53588, ,4 11,52 3 Brända ben 4, , ,7 11, Brända ben 21, , ,6 5 Malsten 1 fragment 6 Bryne 1 7 Plattformskärna 1 8 Plattformskärna 1 9 Plattformskärna 1 10 Plattformskärna 1 fragment 11 Plattformskärna 1 12 Retuscherat avslag , ,5 11,40 13 Retuscherat avslag , ,7 11,42 14 Retuscherat spån , ,3 11,44 15 Spån 1 fragment 16 Övrig flinta, retusch 1 17 Övrig slagen flinta Bränd lera, klumpar 330g , ,3-5 11,45 53 Halländsk rösekuliss med stenbåt och bålplats 25
26 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 1g, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Del av stensättningen vid Stråvalla Strand innan gräs och ljung avlägsnats. Foto: H. Oreheim Fig. 5. (a och b) Stensättningen från olika håll efter att rensningsarbetet avslutats. Foto: T. Artelius Fig. 6. Översikt över monumentet. Foto: H. Oreheim (omslagsbilden) Fig. 7. Plan över RAÄ 23 i Stråvalla. Skala 1: Fig. 8. Profil genom monumentet. Den starkt välvda berggrunden har bara klätts med sten och jord. Skala 1: Fig. 9. Plan över den centralt belägna och skeppsformiga stenkistan. De brända benens utbredning är markerad. Skala 1: Fig. 10. Foto över monumentets profil. Foto: H. Oreheim Fig. 11. Den naturliga skrevan i berget under stenkistan. Foto: H. Oreheim Fig. 12. Stenkistan vid undersökning. Foto: H. Oreheim UV Väst Rapport 2004:23. Arkeologisk undersökning
27 Nuförtiden är havsbadet vid Stråvalla Strand säkert norra Hallands mest besökta. Benvita semesterfirare från hela Norden tumlar omkring i det salta vattnet. Men för länge sedan, under bronsåldern, var detta en helig plats, men då för helt andra soldyrkare. Gravmonumenten som ligger här syntes då vida omkring i det öppna havslandskapet. För över tre tusen år sedan flammade ett av gravbålen på en bergsknalle alldeles invid badet. Vid ett tillfälle lät bronsåldersmänniskorna som levde här uppföra ett stort monument över en av sina kära. I botten byggdes en båt av sten för den döde att färdas i. I denna blåsiga och saltsmakande miljö tedde sig föreställningen om att färden genom döden skulle företas i en båt givetvis alldeles självklar. Båtens för pekade naturligtvis rakt ut mot den nedgående solen och det då ändlösa havets horisont. ISSN
Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Läs merStena vid Li-gravfältet
UV VÄST RAPPORT 2000:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stena vid Li-gravfältet Tillbyggnad av befintligt hus vid Li-gravfältet, Fjärås Bräcka Halland, Fjärås socken, Stena 1:1, RAÄ 81 Gisela Ängeby UV VÄST
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merBronsåldersspår i Åmål
UV VÄST RAPPORT 2004:16 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Bronsåldersspår i Åmål Dalsland, Åmåls stad, Höganäs 1:1, RAÄ 191 Tore Artelius UV VÄST RAPPORT 2004:16 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Bronsåldersspår i Åmål
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merSaxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005
UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Saxtorp 10:50 Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström Saxtorp 10:50 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merFjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Läs merFlatmarksgravar i Dvärred, Lindome
UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar
Läs meruv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson
uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merUndersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla
UV VÄST RAPPORT 2000:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Undersökning inför VA-ledning mellan Väröbacka och Stråvalla samt utredning av del av sträckan. Halland, Värö socken, Nordvära 7:16, RAÄ 267 Ewa Ryberg
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merStenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge
UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24
Läs merUtkanten av en mesolitisk boplats
UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merUV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Läs merSchaktgrävning i Nässja och Örberga
UV RAPPORT 2013:129 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktgrävning i Nässja och Örberga Östergötland Vadstena kommun Nässja och Örberga socknar Järnevid 1:1 och Örberga 6:1 RAÄ 9:1 och 10:1, Nässja socken
Läs merArkeologisk utredning för Tulebo Villastad
UV RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad Västra Götalands län, Västergötland, Mölndals kommun, Kållereds socken, Stretered 1:1 Gundela Lindman UV RAPPORT 2014:17
Läs merÄlgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merFallet, riksväg 56. Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg. uv rapport 2012:53
uv rapport 2012:53 arkeologisk utredning, etapp 2 Fallet, riksväg 56 Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg uv rapport 2012:53 arkeologisk
Läs merKvarteret Indien i Ulricehamn
UV VÄST R AP PORT 2000:2 ARKEOLOGI SK U N DER SÖKN I NG Kvarteret Indien i Ulricehamn en arkeologisk undersökning på tomt 7. Västergötland, Ulricehamns stad, kvarteret Indien, RAÄ 65 Carina Bramstång UV
Läs merVäntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Läs merSödertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:33 Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland Jan Ählström Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil
Läs merTrehörningen STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. En stockbåt vid sjön
En stockbåt vid sjön Trehörningen Dokumentation av ett stockbåtsfynd vid sjön Trehörningen, Gullarängens gård, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Kjell Andersson Rapport 2001:18 STOCKHOLMS LÄNS
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merLasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:2 Lasjö Antikvarisk kontroll Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning
Läs merLämningar på Trollåsen
UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar
Läs merEn hög med sprängsten i Brunna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:61 En hög med sprängsten i Brunna Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västra Ryd 98:1 Viby 19:1 Västra Ryd socken Upplands-Bro kommun Uppland Jan Ählström En
Läs merÄldre stenåldersboplats i Kungsladugård
ARKEOLOGISK RAPPORT 2016:2 Äldre stenåldersboplats i Kungsladugård Fornlämning Göteborg 18 Boplats Fastighet Kungsladugård 31:4 och 31:5 Förundersökning 2015 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK
Läs merAgrara lämningar i Görla
UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla 9:2 Cecilia Grusmark UV RAPPORT 2012:198 ARKEOLOGISK UTREDNING Agrara ar i Görla Uppland; Frötuna socken; Görla
Läs merVÄRMLAND VÄSTER- GÖTLAND. HALLAND Blackeberg
Figurbilaga till UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 004:1 Arkeologisk undersökning. Intrasisprojekt V003:. Dnr 43-1383-003 NORGE VÄRMLAND DALSLAND BOHUSLÄN VÄSTER- GÖTEBORG GÖTLAND HALLAND Blackeberg
Läs merEn tillfällig aktivitetsplats i Låssby
Arkeologisk rapport 2013:19 En tillfällig aktivitetsplats i Låssby Björlanda 625 Tillfällig aktivitetsplats Arkeologisk förundersökning Göteborgs kommun Sara Lyttkens ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merSvallade avslag från Buastrand
UV VÄST RAPPORT 2003:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Svallade avslag från Buastrand Halland, Värö socken, Bua 10:248 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2003:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Svallade avslag från Buastrand Halland,
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merArkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1
UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV
Läs merNyupptäckt stensättning i Tahult
UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt stensättning i Tahult Västergötland, Landvetter socken, Tahult 4:21 med flera Dnr 421-649-2012 Gisela Ängeby UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING
Läs merI närheten av kung Sigges sten
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merKungsängens-Tibble i Brunna
UV RAPPORT 2014:6 ARKEOLOGISK UTREDNING Kungsängens-Tibble i Brunna Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Kungsängens-Tibble 1:330, 1:331, 1:403, 1:475 och 1:477 Wivianne Bondesson
Läs merArkeologistik, Rapport 2014.25
AL projektnummer: 2014.52 Lst diarienummer: 4311-37529-2014 Arkeologistik, Rapport 2014.25 Arkeologisk utredning i form av besiktning och dokumentation av skadade fornlämningar längs med Senebyvägen, Vallentuna.
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merGUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF: www.stockholmslansmuseum.se
RAPPORT 2014:29 PDF: www.stockholmslansmuseum.se GUSTAVSBERG 40:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ 40:1, Gustavsbergs socken, Värmdö kommun, Uppland Anna Östling Undersökningens
Läs merEtt husbygge i Gillberga
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:46 Ett husbygge i Gillberga Särskild utredning RAÄ 281 Gillberga 6:5 Vittinge socken Uppland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning...3 Målsättning och metod...4
Läs merRunnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll
Läs merVA-ledning mellan Anneberg och Lindome
UV RAPPORT 2014:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Anneberg och Lindome Arkeologisk förundersökning längs planerad sträckning av VA-ledning i Kungsbacka kommun Hallands län, Halland, Kungsbacka
Läs merMårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun
arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge
Läs merParadisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb
Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
Läs merBoplatser i Svärtinge, för andra gången
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby
Läs merFossilt odlingslager vid Kimme storhög
UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012
Läs merBilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar
Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Nyckel till husbeskrivningarna Hur husbeskrivningar är utformade i rapporter kan variera kraftigt från fall till fall, från avskalade tabelliknande redovisningar till
Läs merEn drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg
UV VÄST RAPPORT 2000:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg Halland, Kungsbacka kommun, Älvsåkers sn, Lerberg 16:15, RAÄ 133 Bengt Nordqvist UV VÄST
Läs merAskims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg
Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merFörundersökning i anslutning till Noreby ödekyrkogård
UV VÄST RAPPORT 2000:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förundersökning i anslutning till Noreby ödekyrkogård Dalsland, Bengtsfors kommun, Steneby socken, RAÄ nr 47 Viktor Svedberg UV VÄST RAPPORT 2000:9 ARKEOLOGISK
Läs merKlovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Läs merSchakt på kvarteret Lotsen i Varberg
UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ
Läs merBackenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön
UV MITT, RAPPORT 2008:10 ARKEOLOGISK UTREDNING Backenområdet Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT
Läs merEn stensättning i Skäggesta
uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merLinköpings universitet - boplatser och gravfält
UV ÖST RAPPORT 2004:11 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Linköpings universitet - boplatser och gravfält Arkeologisk utredning av tre områden inom norra delen av universitetsområdet Linköpings universitet,
Läs merVäg E22 yta invid Vramsån
RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2015 Väg E22 yta invid Vramsån Skåne, Kristianstad kommun, Västra Vram socken, Skättilljunga 62:1 Bo Friman RAPPORT 2015:67 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2,
Läs merUTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB
RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för
Läs merUnder golvet i Värö kyrka
UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet i Värö kyrka Halland, Värö socken, Värö kyrka Dnr 422-1035-2011 Christina Rosén UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet
Läs merEtt gravröse i Vallentuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:40 Ett gravröse i Vallentuna Inför byggnation inom detaljplaneområde Haga 3 Arkeologisk förundersökning, etapp 1 Fornlämning Vallentuna 589 Ormsta 1:241 Vallentuna
Läs mer6.RAÄ 240, ett skadat röse
6.RAÄ 240, ett skadat röse Bohuslän, Munkedals kommun, Foss socken, Saltkällans Säteri 1:2, RAÄ 240 Ulrika Jörnmark Bakgrund Mellan den 23 oktober och 5 november 2003 genomförde Bohusläns museum, i samarbete
Läs merRapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.
KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,
Läs merLjusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Läs merSchaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka
UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK
Läs merProvgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:100 Provgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Kv. Herrgården Arboga stadsförsamling Arboga kommun Västmanlands
Läs merArkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera
uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt
Läs merLINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Läs merRAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1. Vista skogshöjd
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Vista skogshöjd Stockholms län, Södermanland, Huddinge kommun, Huddinge socken, Vistaberg 3:75 1, 3:75 2, 3:62, 3:377, 3:64, 3:348, 3:61, 1:5, 1:2, 1:3 1
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merEn ny miljöstation vid Köping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:41 En ny miljöstation vid Köping Särskild utredning Kalltorp 2:2 och Strö 4:1 Köpings socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merSchaktningsövervakning vid Snöromsvägen
RAPPORT 2015:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningsövervakning vid Snöromsvägen I samband med schaktning för vatten och spillvatten Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken RAÄ 109 Dnr 3.1.1-03453-2014
Läs merTvå boplatser i Gullbringa. Gullbringa. Två boplatser i. Judith Crawford och Per Falkenström
XX FU Två boplatser i Gullbringa Judith Crawford och Per Falkenström Rapport 2007:81 Två boplatser i Gullbringa Arkeologisk förundersökning Hålta 132, 133 och 134 Gullbringa 1:4, Hålta socken, Kungälvs
Läs merLilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1
Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014
Läs merUtvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Läs merTorpa-Kärra 15:9 m.fl.
UV VÄST RAPPORT 2003:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Torpa-Kärra 15:9 m.fl. Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 15:9 och 15:17 Bengt Westergaard UV VÄST RAPPORT 2003:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Torpa-Kärra 15:9 m.fl.
Läs merSkärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats
RAPPORT 2015:9 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Malmen 2:7 Dnr 3.1.1-03876-2014 (RAÄ) Dnr
Läs merValdemarsvik Gryt Ny fi berkabel
Rapport 2008:12 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Valdemarsvik Gryt Ny fi berkabel RAÄ 28, 51, 52 och 53 Valdemarsvik samt Gryt socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson Ö S T
Läs merEn el-ledning i Åkers Styckebruk
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:28 En el-ledning i Åkers Styckebruk Schaktning vid ett järnåldersgravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Åker 10:1 Åkers
Läs merBilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke
Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och
Läs merArboga medeltida stadsområde
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:35 Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk kontroll invid ån RAÄ 34 Sämskmakaren 1 Arboga stad Västmanland Anna Lihammer Arboga medeltida stadsområde Antikvarisk
Läs merM Uppdragsarkeologi AB B
. C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför en utökad bergstäkt inom fastigheten Ullstorp 9:16, RAÄ 7 i Önnestads socken och
Läs merArkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning inför utbyggnad av Örebro flygplats Fastigheterna Vallbytorp 5:1, Råberga 5:8, Råberga 5:10, Falltorp 1:2 och Falltorp 1:3,
Läs merSökschakt vid Pilgrimen 14
UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander
Läs merFöre detta Kungsängsskolan
Före detta Kungsängsskolan Arkeologisk utredning inför exploatering för bostadsändamål inom fastigheten Vingpennan 1:1, Jönköpings socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Läs merOmbyggnad av lågspänningsnät vid Sandby
Rapport 2009:30 Arkeologisk utredning etapp 2 Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby RAÄ 78 Hagebyhöga-Hässleby 1:2 Hagebyhöga-Sandby 2:4 Hagebyhöga socken Vadstena kommun Östergötlands län Petter Nyberg
Läs merKristianopels camping
Kristianopels camping Efterundersökning inom RAÄ 222 Kristianopels socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2013:18 antikvarie Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och kulturhistoria...
Läs merFrån Lillå till Munkgata
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:24 Från Lillå till Munkgata Ett brofundament under Munkgatans asfalt Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Munkgatan Västerås stadsförsamling
Läs merARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, 702 10 Örebro Telefon 019-609 04 10 www.arkeologgruppen.se arkeologgruppen@arkeologgruppen.
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:25 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv Järnlodet 16 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, del av RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1
UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merHenriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på
RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensträngar och murar på Henriksdalsberget Arkeologisk förundersökning av vallanläggning vid Henriksdal, RAÄ 100:1-2, Nacka socken och kommun, Södermanland
Läs mer