Linköpings universitet - boplatser och gravfält

Transkript

1 UV ÖST RAPPORT 2004:11 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Linköpings universitet - boplatser och gravfält Arkeologisk utredning av tre områden inom norra delen av universitetsområdet Linköpings universitet, Intellektet 1 Linköpings stad och kommun Östergötland Dnr , Fredrik Molin & Anna Molin 1

2 UV ÖST RAPPORT 2004:11 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Linköpings universitet - boplatser och gravfält Arkeologisk utredning av tre områden inom norra delen av universitetsområdet Linköpings universitet, Intellektet 1 Linköpings stad och kommun Östergötland Dnr , Fredrik Molin & Anna Molin 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Foto Fredrik Molin Utskrift UV Öst, Linköping 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2004:11 ISSN

4 Innehåll 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Undersökningsresultat 7 Utvärdering och vidare åtgärder 12 Referenser 13 Administrativa uppgifter 13 Bilaga 1. Anläggningslista 14 Bilaga 2. Fyndlista 15 Bilaga 3. Analyserade 14 C-prover 16 3

5 Fig 1. Utdrag ur Gröna kartan med platsen för undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Arkeologisk utredning, etapp 2 Linköpings universitet boplatser och gravfält Riksantikvarieämbetet, UV Öst utförde under hösten 2001 en arkeologisk utredning, etapp 2 inom norra delen av Linköpings universitetsområde. Utredningen i form av sökschaktsgrävning resulterade i två nyupptäckta boplatsområden och ett ej tidigare känt gravfält. Lämningarna härrör från äldsta stenålder och äldre järnålder. Stenålderslämningarna ansluter till Ancylussjöns forna strandlinje, kring 75 m ö h. Under augusti och november månad 2001 utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, en arkeologisk utredning, etapp 2 inom norra delen av Linköpings universitetsområde, Intellektet 1 i Linköpings stad och kommun. Utredningen föranleddes av att Akademiska hus i Linköping AB i samråd med Linköpings kommun utvecklat en strategi för universitetets framtida utveckling. En del av strategin innefattar att fördela entréer och trafik till området, varvid i en första etapp en ny rondell, anslutningsväg samt parkeringsplats planeras till områdets nordöstra del. Ytterligare en ny rondell och en ny infart från Universitetsvägen finns planerad för den nordvästra delen. Utredningen omfattade även ett grönområde längs med Universitetsvägen, norr om SKL-huset, föranlett av eventuell framtida exploatering. Tre utredningsobjekt bedömdes lämpliga för arkeologisk sökschaktgrävning, Objekt I III. Samtliga objekt ansluter till Ancylussjöns forna strandlinje, kring 75 m ö h. Uppdragsgivare var Akademiska hus i Linköping AB i samråd med Linköpings kommun. Arbetet beställdes genom Börje Mathiasson Arkitektkontor AB. Den arkeologiska utredningen genomfördes efter beslut från Länsstyrelsen i Östergötlands län och fältarbetet utfördes av arkeologerna Fredrik Molin samt Göran Gruber. För rapportarbetet ansvarade Fredrik Molin och Anna Molin. Föreliggande rapport redovisar resultatet av den arkeologiska utredningen. Syfte och metod Syftet med utredningen var att utröna huruvida det finns ej synliga och kända fornlämningar i området och i vilken omfattning dessa är bevarade. Om så är fallet var målsättningen att bedöma lämningarnas karaktär och om möjligt avgränsa dessa inför eventuella kommande arkeologiska förundersökningar. Vid utredningen banades vegetationsskikt, matjordslager och eventuella fyllnadsmassor skiktvis av med hjälp av grävmaskin, ned till orörd mark och anläggningsnivå. Därefter användes handredskap vid framrensningsarbetet. Avbaningen skedde i form av sökschakt. Utvalda delar inom området djupschaktades även med maskin för att klargöra möjliga överlagringar, i samband med eventuella transgressionsfaser i anslutning till Ancylussjöns forna strandlinje. Dokumentationen utfördes med hjälp av handritade schaktplaner samt anläggningsprofiler i skala 1:20. Dateringar grundas på tidstypiska fynd samt tre analyserade 14 C-prover. 5

7 / X Obj II Obj I Obj III Utredningsområde Objekt schakt X Y Y Fig 2. Översikt över norra delen av universitetsområdet. Utredningsobjekten I III är markerade. Skala 1:4000.

8 Topografi och fornlämningsmiljö Området avgränsas i norr och åt väster av Universitetsvägen, som tidigare utgjorde del av gamla Kalmarvägen (riksväg 34). Åt öster ligger Valla gård med kringliggande friluftsområde och norr om detta finns ett koloniområde. Huvuddelen av området är bebyggt och hyser merparten byggnader tillhörande Linköpings universitet. Norra delen av universitetsområdet ansluter geologiskt till nordöstra utlöparen av en större isälvsavlagring, där undergrunden främst består av olika sandmaterial. Samma isälvsavlagring sträcker sig över Malmens flygplatsområde och vidare mot Malmslätt. De områden som varit föremål för utredning ansluter samtliga till höjdkurvan kring 75 m ö h. Vid tiden för Ancylussjön låg havsnivån ca m högre än idag i området. Med början för omkring 8500 år sedan skapade Ancylussjön tydliga strandformationer, den så kallade Ancylusgränsen, i form av dels kraftiga erosionsbrinkar men även som uppkastade vallformationer i samband med tillfälliga höjningar av havsytan (transgressioner). Få boplatser som kan sägas ha direkt anknytning till Ancylussjöns kustlinje har tidigare undersökts och daterats i Östergötland (Molin 2000). Under 2003 påbörjades emellertid undersökningen av en näraliggande lokal vid Trädgårdstorp, strax norr om Malmens flygplatsområde. Boplatsen uppvisar delvis överlagrade lämningar med ett fyndmaterial av i huvudsak bearbetad (slagen) kvarts, porfyr och flinta (Molin 2003, Molin i manus). I nära anslutning till Trädgårdstorp ligger även en sedan tidigare delvis undersökt boplatsyta vid Jägarvallen (Borna 1989). Tidigare undersökningar har även utförts vid Lilla Åby och Häradsjorden i Slaka. Lämningar som kunnat dateras till mellan ca BP (Appelgren 1995, Helander 2000). Under historisk tid har området legat under tidigare Valla by som under slutet av 1700-talet utgjordes av tre gårdar. Universitetsområdet tillhör en trakt rik på fornlämningar. Strax österut ligger Vallaskogen och det tidigare militära övningsområdet. I dessa områden har under senare år ett stort antal nya fornlämningar påträffats (t ex Schönbeck & Ternström 2001). Vallaskogen rymmer sannolikt ett flertal bevarade gårdslägen från äldre järnålder, med tillhörande gravfält och odlingslämningar (Franzén 2001). Närmast det nu aktuella området ligger RAÄ 330, ett boplatsområde som via undersökningar kunnat dateras till yngre järnålder (Nydolf & Wickman-Nydolf 1989, Larsson 1997). I närheten av boplatsen, delvis inom friluftsområdet vid Valla, finns två grupper med tre respektive två osäkra stensättningar (UV 8, Stålbom 1997). Närmast större registrerade gravfält är RAÄ 157 bestående av sex runda samt två kvadratiska stensättningar. Gravfältet ansluter även till en hålväg. Vidare står en runsten (RAÄ 91) uppställd på Valla gård. Platsen är dock inte ursprunglig, utan stenen har placerats där i ett senare skede. Undersökningsresultat Efter en besiktning av utredningsområdet förordades sökschaktsgrävning inom tre objekt (I III). Objekt I antogs kunna utgöra ett topografiskt lämpligt boplatsläge. Området bestod av grönytan direkt öster om byggnaden Ceasar i utredningsområdets nordöstra del. Ytan innefattade även en glest bevuxen trädridå mot de närmast liggande kolonitomterna. Planerna för området var att anlägga delar av en ny anslutningsväg samt en ny parkeringsplats. Ancylussjöns forna strand var här synlig som en ursvallad storblockig och flack erosionsbrink exponerad åt öster. Den anlagda gräsmattan närmast Ceasar bildade en svag sydvästsluttning med delvis uppenbart påförda massor i dess norra del. Ytan uppgick till ca 3500 m 2. Vid undersökningen öppnades fem sökschakt motsvarande ca 70 m 2. Det befanns att området i huvudsak blivit urschaktat och utjämnat med påförda fyllnadsmassor. Inom utredningsobjektet påträffades inga fornlämningar. 7

9 Objekt II utgjordes av delar av det idag kvarvarande skogsområdet i utredningsområdets nordvästra del. Ytan begränsas av Universitetsvägen, med cykelbana och bussvändplan i väst, och av universitetsbyggnaden Adam i öst. Åt söder gränsar ytan till infartsvägen till Adam och en större parkeringsplats. För området finns framtida planer på en ny rondell med anslutande vägar. Objekt II antogs kunna utgöra ett topografiskt lämpligt boplatsläge. Den på kartan markerade ytan uppgår till ca m 2. Genom området sträcker sig den forna Ancylusstranden i öst-västlig riktning, i form av en kraftig erosionsbrink i det lätteroderade sandmaterialet. Utredningen koncentrerade sig till det plana markområde ovanför och i närmast anslutning till strandformationen. Sex ytor med sökschakt grävdes, vilka benämns som schakt A F. Schakten omfattade sammanlagt ca 267 m 2. I schakten påträffades lämningar från två skilda tidsperioder, dels boplatslämningar från mesolitikum och dels gravar, vilka sannolikt daterar sig till perioden yngre bronsålder/äldre järnålder. I schakten A, B och C framkom 15 förhistoriska anläggningar, varav tre utgjordes av gravar i form av stensättningar. Huvuddelen av lämningarna antas härröra från mesolitikum, vilket styrks av fyndmaterialet samt av två 14 C-dateringar. Schakt B grävdes med början nedanför strandhaket och avslutades på den plana ytan ovanför detta. Ytligt under det tunna vegetationsskiktet (ca 10 cm tjockt) iakttogs spridda skärvstenar vid foten av sluttningen. Inga anläggningar påträffades emellertid nedanför erosionsbrinken eller i dess sluttning. Sluttningen djupschaktades med maskin för att dokumentera strandformationens lagerföljder. Det visade sig att sandmaterialet blev finare desto djupare schaktet grävdes. Inga skikt av svallgrus kunde konstateras. Sex anläggningar av boplatskaraktär framkom på den plana ytan ovanför strandhaket. Anläggningarna utgjordes främst av mörkfärgningar och sannolika stolphål. Samtliga var tillsynes överlagrade av ett upp till 15 cm tjockt sandskikt vilket föreföll naturligt avsatt och opåverkat. Sandmaterialet var för grovt för att utgöra flygsand. I nuläget finns två tänkbara förklaringar till fenomenet. Antingen är sandskiktet resultatet av överlagrat material från en tillfällig höjning av havsytan, en transgression, eller så är anläggningarna så pass ytligt urlakade, i det grövre sandmaterialet, att de vid en första anblick (i toppen av anläggningarna) framstod som osynliga. Tre anläggningar undersöktes (A3, 4 och 6) och befanns vara två grunda möjliga stolphål samt en härdgrop. Fyllningarna var överlag urlakade men sotiga. Härdgropen, A3, var 0,40 m i diameter och 0,25 m djup med en rundad bottenprofil. I fyllningen fanns rikligt med kol. Ett analyserat 14 C-prov (Ua-26159) gav värdet /- 70 BP, eller BC. I fyllningen framkom även fynd av slagen kvarts. Övriga fynd från schaktet bestod av slagen kvarts, porfyr och flinta och kan klassificeras som olika avslag eller splitter. Fynden styrker entydigt en mesolitisk datering av boplatslämningarna. Boplatsytan fortsätter tillsynes åt nordväst då det även i schakt A framkom en urlakad mörkfärgning, A15. Anläggningen undersöktes inte. I södra delen av schakt B påträffades en rund flack stensättning, A5. Graven låg direkt under vegetationsskiktet men var ej synlig före maskinavbaning. Stensättningen var 2,0 m i diameter med en stenpackning bestående av ett homogent rundat stenmaterial i storleken 0,20 0,30 cm. Packningen föreföll enskiktad. Stensättningen undersöktes inte. Schakt C grävdes alldeles intill och söder om tre synliga berghällar, vilka ligger längs med kanten av erosionsbrinken. Tidigt framkom rikligt med skärvsten under det tunna vegetationsskiktet. Direkt under torven påträffades flera förhistoriska lämningar i den fina bottensanden. Ingen av lämningarna undersöktes. Två runda stensättningar, A9 och 11 tangerade varandra och var av mycket likartat utseende som A5 i schakt B. Gravarna var runda, runt 2 m i diameter och med 8

10 3 4 Fig 3. Den forna Ancylusstranden synlig som en kraftig erosionsbrink vid Objekt II. Fig 4. Utredningsobjekt III. Boplatsen ligger i en svag sydsluttning inom grönområdet. Fig 5. Schakt C inom Objekt II. Två mesolitiska härdar, A8 och 10 tangerar stensättningarna A9 och 11. Härdarna syns som ansamlingar av små skarpkantade skärvstenar. Gravarna är endast delvis framrensade. 5 9

11 vällagda stenpackningar. Stenmaterialet var homogent med stenar mellan 0,15 0,50 m stora. I packningarna fanns även enstaka inslag av skärvstenar. Ytligt i packningarna låg rikligt med brända ben, F4 och 5, blandat med en delvis sotig sandfyllning. Vid sidan av stensättningarna kunde två tydliga härdar av stenålderskaraktär rensas fram, A8 och 10. De hade ett sinsemellan mycket likartat utseende med en stor mängd små skarpkantade skärvstenar i fyllningen. De var mellan 1,0 1,10 m i diameter och uppvisade fyllningar som var ytligt urlakade på sot och kol. Anläggningarna var inte, likt i schakt B, överlagrade av sandmaterial. Från A8 togs ett 14 C-prov (Ua-26160) vilket efter analys gav värdet /- 65 BP eller BC, d v s tidigmesolitisk tid. Vid sidan av härdarna låg ytterligare tre mörkfärgningar vilka delvis även de uppvisade skärvsten i fyllningarna. Lämningarna i schakten A, B och C visar att såväl det mesolitiska boplatsområdet som det yngre gravfältet sträcker sig över stora delar av utredningsobjektet. Varken boplatsen eller gravfältet är avgränsade i samband med undersökningen varvid fornlämningsområdets sammantagna begränsning inte är fastställt. Schakten D, E och F var tomma på lämningar. Objekt III utgjordes av ett större grönområde mellan Universitetsvägen och Olaus Magnus väg, norr om det s k SKL-huset, i västra delen av utredningsområdet. Ytan består av ett ca m 2 stort vårdat parkområde med bland annat ett flertal nyplanterade träd samt två uppbyggda flacka kullar. Området blev föremål för utredning som komplement till de övriga två områdena, för att uppnå en helhetssyn gällande eventuell fornlämningsförekomst inom hela den sammantagna norra delen av universitetsområdet. Områdets södra del övergår i en mjuk sydsluttning i anslutning till 75-meterskurvan. Sålunda utgör denna del ett topografiskt lämpligt boplatsläge. Det var emellertid svårt att före sökschaktsgrävningen avgöra hur påverkat och stört området var av senare tiders aktiviteter. Undersökningen koncentrerades till områdets södra del. Utifrån konceptkartan till års storskifteskarta, över byn Vallas ägor, framgår att delar av området hyst Västergårdens tomt med därtill hörande byggnader. Därav kunde det befaras att även yngre lämningar skulle påträffas vid undersökningen. Yngre fynd av tegel och rödgods påträffades även regelbundet tillsammans med uppenbart yngre gropar och nedgrävningar i den södra delen av området. Östergötlands Länsmuseum har vid ett senare tillfälle, i samband med en antikvarisk kontroll, konstaterat tydliga matjordslager vid korsningen Olaus Magnus väg/mäster Mattias väg (Feldt 2002). Sannolikt representerar lagren tidigare Västergårdens närmaste åkergärde. Nio sökschakt grävdes, vilka benämns schakt G O. Schakten omfattade ca 218 m 2. I den södra delen av utredningsobjektet kunde en förhistorisk boplats konstateras, omfattande såväl kulturlager som anläggningar. Sannolikt kan lämningen dateras till övergången yngre bronsålder/äldre järnålder. I schakten G J påträffades inga lämningar. Större delen av schakten uppvisade bitvis tjocka fyllnadslager och urschaktade bottnar. Sannolikt är hela den norra delen störd i samband med ytans planering och med anknytning till grönområdets anläggande. Schakten i sydsluttningen visade att undergrunden utgjordes av fint sandmaterial under endast en tunn grässvål. I flera fall var bevarade plogspår synliga. I schakt K, L och M framkom förhistoriska boplatslämningar, främst i form av ett kulturlager, L1. Lämningarna undersöktes inte. Lagret dominerade schakt K och M samt syntes som en mindre rest i schakt L. Lagret bestod av mörk, fet sotig sand, med inslag av kol och skärvig sten. I fyllningen iakttogs en del fynd, såsom bränd lera, 10

12 / A5 Fig 6a. Planritning över stensättning, A5 inom Objekt II. Skala 1:40. NV A9 A8 A10 A11 Fig 6b. Planritning över anläggningar A8 A11 inom Objekt II. Skala 1:40. 11

13 obrända ben, keramik och tegel. Teglet påträffades emellertid enbart i lagrets omrörda övre del. Som tjockast var lagret 30 cm i nedre delen av schakt K för att uppenbart tunna ut längre åt söder. I anslutning till lagret i schakt K påträffades en härd, A3 som delvis fortsatte in under schaktkanten. Fyllningen bestod av sotig sand med inslag av kol och skärvig sten. I anläggningen iakttogs även bränd lera. Ett analyserat 14 C-prov (Ua-26224) gav dateringen BC. I schakt L fanns en mörkfärgning, A1, vilken hade en fyllning bestående av sot och sand. Anläggningen överlagrade en urlakad ränna, A2, vilken var 1,20x0,30 m stor. Schakten N och O var tomma på lämningar. Boplatslämningen kunde inte begränsas i samband med undersökningen. Sannolikt fortsätter fornlämningsområdet främst åt väster men även mot norr. Österut förefaller lämningarna störda av yngre aktiviteter, dels från historisk tid men sannolikt även av planeringsarbeten i samband med universitetets etablering. Utvärdering och vidare åtgärder Den arkeologiska utredningen, etapp 2 kunde konstatera två nya fornlämningsområden, vilka omfattar två boplatslämningar samt ett gravfält, inom den norra delen av universitetsområdet. Utredningsobjekt I befanns urschaktat och utjämnat med påförda fyllnadsmassor, och uppvisade således inga fornlämningar, varvid Riksantikvarieämbetet, UV Öst bedömer att den planerade anslutningsvägen samt parkeringsplatsen kan anläggas utan ytterligare arkeologiska åtgärder. Inom objekt II konstaterades ett mesolitiskt boplatsområde samt ett gravfält med stensättningar, sannolikt från perioden yngre bronsålder/äldre järnålder. Fornlämningsområdet är inte avgränsat. Lämningarna är välbevarade och ansluter till den forna Ancylusstranden vilken är synlig som en kraftig erosionsbrink. Dateringsunderlaget gör gällande att stenåldersboplatsen varit direkt kustanknuten runt 7500 år före Kristus, d v s för mer än 9000 år sedan. Området och dess närmaste omgivning kan inte tas i anspråk för exploatering utan att vidare arkeologiska åtgärder utförs. Delar av objekt III är sedan tidigare urschaktade och utfyllda. I den södra delen konstaterades emellertid lämningar efter en förhistoriskt boplats i form av kulturlager och anläggningar. Det kan inte uteslutas att boplatsen är samtida med, och tillhör, det näraliggande nyupptäckta gravfältet inom objekt II. Boplatsområdet är inte avgränsat varvid objekt III inte kan tas i anspråk för exploatering utan att vidare arkeologiska åtgärder utförs. De nypåträffade fornlämningarna kommer att registreras i fornminnesregistret (FMR). Ansökan om framtida exploatering ställs till Länsstyrelsen, Kulturmiljöenheten i Östergötlands län, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka fortsatta arkeologiska insatser som krävs. Linköping i februari 2004 Fredrik Molin & Anna Molin 12

14 Referenser Appelgren, K Lilla Åby. Arkeologisk undersökning. Lilla Åby 3:2 m fl. RAÄ 49 och del av RAÄ 50. Slaka socken. Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1995:19. Borna, H Förundersökning. Mjärdevi område J, L och Q. Östergötland, Slaka socken, Linköpings kommun. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. Rapport. Feldt, A-C Arkeologisk förundersökning och antikvarisk kontroll. Fjärrkyla vid universitetet i Linköping. Universitetet. Mäster Mattias väg och Olaus Magnus väg. Linköpings stad och Slaka socken. Linköpings kommun. Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 57:2002. Franzén, G En betraktelse över Vallaskogens forntid. Franzén arkeologi. Helander, A Häradsjorden 1:1. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 220, Slaka socken, Linköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:11. Larsson, M Arkeologisk förundersökning. Universitetsområdet. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1997:52. Molin, F Mesolitikum i västra Östergötland forskningsläge och aktuella problemområden. I: Vetenskaplig verksamhetsplan för UV Öst. Arkeologiskt program Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:21. Linköping Tidigmesolitiska lämningar vid Trädgårdstorp. Arkeologisk utredning inför planerad återvinningscentral samt delar av ett nytt skyttecentrum. Trädgårdstorp 1:4, Värö 3:1, 3:8. Kärna socken, Linköpings kommun. Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2003: I manus. Trädgårdstorp. Arkeologisk förundersökning inför planerad återvinningscentral samt delar av ett nytt skyttecentrum. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst. Nydolf, N-G. & Wickman-Nydolf, G Riksantikvarieämbetet. Provundersökning, Valla gård, Linköping, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Byrån för arkeologiska undersökningar. Rapport. Schönbeck, M. & Ternström, C Kulturlandskapet kring Smedstad gård. Linköpings garnisions f d övningsområde. Linköpings stad och Slaka socken. Linköpings kommun. Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 118:2001. Stålbom, U Arkeologisk utredning. Gång- och cykelväg genom Valla fritidsområde. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1997:16. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: , Länsstyrelsens dnr: , UV:s projektnummer: , Undersökningstid: Augusti 2001, november Projektgrupp: Fredrik Molin, Göran Gruber, Anna Molin. Entreprenad: ÖGRÄF, Börje Klockners Maskingrävning samt Lanshed Gräventreprenad. Undersökt yta: Ca 554 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad , 8F 5h, Linköping. Edition 2 Februari Koordinatsystem: Rikets, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans SV-del: Obj II x y , Obj III x y Höjdsystem: HT Arkiv: Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm; 4 ark profilritningar i skala 1:20. Fynd: Fnr 1 8, inlämnas till Statens Historiska Museum (SHM). 13

15 Bilaga 1. Anläggningslista Objekt II Anl Schakt Typ Undertyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd Anmärkning A1 B Stolphål? Stenskott 0,30x0,30 Sand, sot & kol, rundade stenar Ej undersökt A2 B Mörkfärgning 0,60x0,60 Sand, sot & kol F1 Ej undersökt A3 B Härd Härdgrop 0,40x0,40 0,25 Sand, sot & kol F2 14 C-dat BC (Ua-26159) A4 B Stolphål? 0,15x0,15 0,08 Sand, sot & kol A5 B Grav Stensättning 2,00x2,00 Sand, sten (0,20 0,30 m stora) Ej undersökt A6 B Stolphål? 0,26x0,26 0,10 Sand, sot A7 B Stolphål? Stenskott 0,25x0,25 Sand, sten F3 Ej undersökt A8 C Härd 1,10x1,10 Sand, sot & kol, skärvsten Ej undersökt, tangerar A9 14 C-dat BC (Ua-26160) A9 C Grav Stensättning 1,90x2,10 Sand, sten (0,25 0,40 m stora) F4 Ej undersökt Enstaka skärvstenar A10 C Härd 1,00x1,00 Sand, skärvsten Ej undersökt, tangerar A11 A11 C Grav Stensättning 1,80x? Sand, sot, sten (0,15 0,50 m stora) F5 Ej undersökt A12 C Mörkfärgning 0,15x0,15 Sand Ej undersökt A13 C Mörkfärgning 0,35x0,35 Sand, skärvsten Ej undersökt A14 C Mörkfärgning 0,25x0,25 Sand Ej undersökt, urlakad A15 A Mörkfärgning Sand Ej undersökt Objekt III Anl Schakt Typ Undertyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd Anmärkning A1 L Mörkfärgning 0,40x? Sand, sot Ej undersökt, skär A2 A2 L Ränna 1,20x0,30 Sand Ej undersökt, urlakad A3 K Härd 1,60x? Sand, sot & kol, skärvsten, br lera Ej undersökt, 14 C-dat BC (Ua-26224) L1 K, L, M Lager Kulturlager Ca 36,00x? 0,05 0,30 Sand, sot & kol, skärvsten Se text Ej undersökt, omrört i övre delen 14

16 Bilaga 2. Fyndlista Objekt II Fnr Anl Schakt Sakord Material Antal Vikt (g) Anmärkning F1 A2 B Avslag Kvarts 1 1 Bipolär metod F2 A3 B Avslag Kvarts 2 7 Troligen bipolär metod F3 A7 B Avslag Porfyr 1 1 Röd porfyr F4 A9 C Br ben Ben 2 2 F5 A11 C Br ben Ben F6 LF B Splitter Flinta 1 1 Sydskandinavisk flinta F7 LF B Avslag Kvarts 1 3 Plattformsmetod F8 LF B Avslag Kvarts 1 12 Plattformsavslag med cortex LF = lösfynd 15

17 Bilaga 3. Analyserade 14 C-prover 16

18 / X E F A A3 B C A8 A10 A9 A11 A5 D X Y Y Fig 7a. Objekt II med schakt och anläggningar markerade. Skala 1:

19 / A3 L1 L1 M O A1 A2 L1 N Y K J H G L I Y X X Fig 7b. Objekt III med schakt och anläggningar markerade. Skala 1: