Näringsseminarium

Transkript

1 Näringsseminarium Dokumentation gruppdiskussioner Fråga 1: Offentlig verksamhet i privat regi- en möjlighet? Grupp 1 Ledning: Katrin Sjögren, social- och miljöminister Dokumentation: Ester Miiros Medverkande: Sandra Jansson, Carin Holmqvist, Barbro Gustafsson, Göte Winé, Kristina Lenck-Kalliola, Azim Fatan, Svante Fagerlund, Ann Lindberg, Rolf Granlund, Synnöve Jordas Litet, få människor Kulturen att se varandra som hot Svårt att etablera nytt Svårt ta risker Liten marknad Avundsjuka Bristande konkurrens Vi är sena med privatisering Vi borde börja med verksamheter närmast affärsverksamhet, före initiativ med vård och skola Offentlig sektor har en trögare struktur Egen sjukvårdsutbildning Egen lagstiftning inom vård Indragningar i offentlig sektor Många har råd att betala för god vård Offentlig och privat sektor kompletterar varandra Offentlig sektor är den största kunden de privata levererar Vi har rätt till samhällsbetalda tjänster Vissa uppgifter gör det offentliga bättre, och andra gör det privata bättre. Viktigt med symbios och att klargöra VAD och VAR. Det privata har mindre administration, skapar effektivitet. Vad kunden möter = samma service, samma höga nivå. Administrationen kan skilja sig. Externa pengar in - behandling och fortbildning sker här, vi blir experter inom vissa områden. Ledning: Runar Karlsson, trafikminister Dokumentation Linnéa Johansson Medverkande: Tomas Hartvik, Jonny Mattsson, Kristian Packalén, Haidari Benn, Jan Nylund Britt-Marie Wickström, Pär Eriksson, Ulf Grussner, Nina Axell Mindre privata aktörer kan fungera att privatisera offentlig verksamhet; i stora organisationer försvinner incitament till effektivitet Privat äldreboende är ett förslag; svårt få tag i personal Risk att det blir privat monopol (skärgårdstrafiken), bjud ut till lägre kostnad; kostnader styrs av lagar och avtal. Vågar vi inte bjuda ut offentlig verksamhet eftersom vi tror att det saknas konkurrens? Företagsamhet växer genom att offentliga uppgifter bjuds ut Läge att privatisera nu, man måste ju spara på offentliga utgifter

2 Större valfrihet genom privata alternativ Öka avgiftsfinansieringen för bil på skärgårdsfärjor Bilpooler på fasta Åland och i skärgården, kombinera med små snabba persontransportbåtar. Upphandlingskompetens inom offentlig sektor måste stärkas vilket ökar utgifterna initialt, en given kostnad för att kunna privatisera verksamheter Förändringar av system kostar alltid Sjukvård i privat regi kan nischa sig inom verksamheter där offentlig sektor saknar uppdrag Ledning Mats Perämaa, finansminister Dokumentation: Susanne Andersson Medverkande: Gösta Helander, Johanna Björkvall, Marcus Qvarnström, Markus Fellman, Mats Rosberg, Robert Mansén, Mårten Fröjdö och Daniel Dahlén. Vad kan vi inte privatisera? - det är frågan! Vissa områden inom demokratiska processen, upphandlingar samt ren myndighetsutövning kan inte privatiseras. Inom vården bör möjligheter finnas inom alla sektorer, framta en klar avgränsning mellan privat och offentligt. Privatiseringen bör ske inom områden där privata aktörer har bäst kunskap, t ex sjötrafik eller privata vårdhem Åland utgör en liten marknad med begränsad konkurrens - kräver utredning om vilka områden som passar bäst att privatisera Det offentliga har en viktig roll att säkerställa ramar och regelverk för upphandlingen av privat verksamhet så att drift och konsumentens intressen kan tillgodoses. En privat verksamhetsutövare kan behöva kombinera sin verksamhet med olika områden, tex bilbesiktning och bilverkstäder. Grupp 4 Ledning: Jan-Erik Mattson, näringsminister Dokumentation: Åsa Eriksson Medverkande: Lena Brenner, John Wrede, Jannika Reed, Hilding Holmström, Marianne Holmström, Katarina Fellman, Caroline Eriksson, Johan Lindholm, Roger Eriksson, Ulf Asplund Fortfarande bekymmer med kontinuitet och stabila flöden för privata och nystartade företag inom offentlig sektor, t ex äldrevård och förskola Skärgårdskommunerna behöver förstärkning inom flera arbetsområden privata bemanningsföretag är dock en dyr lösning. Privata företag kan verka som underleverantörer till offentlig sektor och erbjuda enklare tjänster Mer flexibla anställningsformer i privata företag Privata företag större flexibilitet gällande anställningsformer Uppmuntra företag i skärgården att sälja tjänster på distans, geografiska avstånd inga hinder. Initiera konjunkturfond som erbjuder stugnäringen utvecklingsstöd för nödvändiga moderniseringar och standardförbättringar Startraket för nyföretagande stimulans i uppstartsfas

3 Fråga 2: Företagsutveckling under lågkonjunktur nya marknader & produkter för åländska företag? Grupp 1 Åland har en stor trygghetsfaktor - sälja exklusiva tjänster inom medicin och må bra/må välbranschen. Tysta hotell, ta in professionella thailändska massörer. Läger och aktiviteter för barn med väl meriterad personal, så att barnen har trygga regler, lär sig massor nytt, får det lilla extra. Barn är morgondagens vuxna. Barn har stor makt, deras behov styr deras föräldrar, är barnen nöjda, kommer deras föräldrar tillbaka. Det gäller att se både de uppenbara och de latenta möjligheterna. 2 miljoner kryssningsgäster - Hur får vi dom att övernatta? Paketeringen är avgörande. Åland är tudelat: rederierna vill förpacka massturism, medan vi har möjligheter att nischa oss, många små leverantörer kan ge exklusiva upplevelser. Vår nischade marknad måste sammanföras, samordnas och marknadsföras. Uppmuntra leverantörer att presentera tjänster på hotell, nätet, en upplevelse (med taxi, buss som hämtar upp folk som vill delta: troll, trumpet i grottor, spökutflykt, båt, jakttur jfr Island, Thailand). Erbjud på ett exklusivt och kundvänligt sätt. Generationsväxling verkar behövas Vi måste veta vad vi erbjuder. Kunden och jag som säljare/leverantör är på samma sida. Vind; solenergi, framtidslandet den gröna ön i ett blått hav; elbilar Lågkonjunktur; dåliga tider inspirerar till nytänkande Målgruppen barnfamiljer kan utvecklas, åländska ungdomar/barn har inte heller något att göra, sitter vid datorn; barnfamilj -skapa något för alla. Många företag försvinner i lågkonjunkturen - klarar åländska företag det bättre? Företag tvingas tänka nytt eller upphöra, konkurrenskraften stärks Konjunkturcykeln är förskjuten 1-2 år på Åland Hälsoturism; välfärdsjukdomar ökar Kortturism gynnas av osäkra ekonomiska tider Nostalgin är viktig - Åland som på 1950-talet Miljöteknik förutspås vara en framtidsbransch, kan liknas vid IT- sektorn, fokusera resurser här. VI har energibehov oavsett konjunkturläge. Åland bör profilera sig, tex vindkraft utveckla kunskap och exportera. Skapa ett "brand" som användas i marknadsföring av Åland Kunskap och kompetens inom IT-sektorn bör tillvaratas och kopplas ihop med miljöteknik Bör wheelit processen återuppväckas? Infrastruktur bör förbättras om Åland vill att nya företag startas, initiativet från det privata i första hand. Nyföretagande bör stödjas med åtgärder ej direkta stöd, praktisk hjälp i form av konsultcheckar bör införas

4 Grupp 4 Turisten bestämmer sig snabbt - erbjud attraktiva paket och enkla och användarvänliga bokningsmöjligheter Åländsk natur en tillgång - paketera annorlunda upplevelser som t ex storm, stjärnhimmel, etc. Tänk 4 årstider! Kombinera resande och högkompetens för målgrupper med behov - erbjud finska företagare, politiker, mfl kurser i svenska. Förpacka tillsammans med unika upplevelser och boende på Åländsk anläggning.

5 Fråga 3: Internationellt klimatmöte i Köpenhamn vilka affärsmöjligheter erbjuder klimatmålen? Grupp 1 hann inte med fråga 3 Sydvästra och sydöstra skärgården är Finlands mest blåsiga region Den gröna ön i det blåa havet Helt ekologisk ö - enklare att positionera sig, generera kunskap och utveckling Ställ högre krav- inget bygglov utan solkraft Alla jordbruksfastigheter kan ha solenergianläggningar Klimatneutrala pakethus - tillverkning på Åland Stor kompetens inom vindkraft Kabel till Finland är dyr- energi distribueras - pengarna kunde användas till energilagringsanläggningar - teknikutvecklingen går framåt - det går snart att lagra el Positionera Åland med gratis busstrafik på hela Åland Minska avdrag för bil i beskattningen Koppla ihop transport och kommunikation Bilpool; GSM vet var bilen är, öka samåkningsmöjligheterna, behöver inte äga bil kan hyra den Landskapsregeringen bör bjuda in företaget Kairos Future för inspirationsföreläsningar. I samband med sådana tillfällen - formas grupper för företagare/blivande företagare med goda idéer Ett näringspolitiskt program efterlyses Grupp 4 hann inte med fråga 3

6 Fråga 4: En åldrande befolkning med nya konsumtionsvanor - kan åländska företag leverera? Grupp 1 hann inte med fråga 4 Runar Karlsson, trafikminister Medverkande: Tomas Hartvik, Jonny Mattsson, Kristian Packalén, Haidari Benn, Jan Nylund Britt-Marie Wickström, Pär Eriksson, Ulf Grussner, Nina Axell Ta reda på vad gruppen vill ha vill ha Räcken och toaletter i staden Rehabiliteringstjänster efterfrågas Hälsofarm under uppsikt Hälsokontroller Opererad i Uppsala- rehabilitering på Åland - sälj till svenska landsting. Trygghet på Åland Nyttja seniorresurser som vet vad andra seniorer vill ha Seniorgolfturneringar; någon senior arrangerar Vilken utbildning ska öppna högskolan ordna? Vård, holistisk/alternativ vårdkunskap Vilka nya yrkesgrupper kommer fram Modulutbildningar Kurser i nätverksbyggande och vårda relationer Värdskap Mats Perämaa, finansminister Medverkande: Gösta Helander, Johanna Björkvall, Marcus Qvarnström, Markus Fellman, Mats Rosberg, Robert Mansén, Mårten Fröjdö och Daniel Dahlén. Fråga den åldrande befolkningen, vilka krav har dom? Pensionärer bör ses som en resurs, ex privat vårdhem som bildat förening för att driva hemmet och även sälja service. Den äldre befolkningen är mer internetorienterade, företag bör utveckla och rikta försäljning till 60+ och 65+. Grupp 4 hann inte med fråga 4