BUP 2 Delårsrapport 2017

Transkript

1 BUP 2 Delårsrapport 2017 Kvartal Kommunstyrelsen

2 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsen Sammanfattning Ekonomiskt resultat för nämnden Ekonomisk analys och prognos Viktiga händelser första halvåret Måluppföljning Uppdragsuppföljning Sammanställning av investeringar Bilagor Politisk ledning Ekonomiskt resultat Ekonomisk analys och prognos Politiska projekt Ekonomiskt resultat Ekonomisk analys och prognos SALS/SEU Ekonomiskt resultat Ekonomisk analys och prognos Fastigheter KS Ekonomiskt resultat Ekonomisk analys och prognos Storstockholms Brandförsvarsförbund Ekonomiskt resultat Ekonomisk analys och prognos Plan, mark och exploatering Ekonomiskt resultat Ekonomisk analys och prognos Åtgärder vid avvikelse/effektiviseringsåtgärder Viktiga händelser första halvåret Utmaningar och planer för Nyckeltal med kommentar och analys BUP 2 Delårsrapport

3 1 Kommunstyrelsen 1.1 Sammanfattning Kommunstyrelsen bereder ärenden som beslutas av kommunfullmäktige, ansvarar för den ekonomiska förvaltningen, verkställer kommunfullmäktiges beslut och fullgör de uppdrag som kommunfullmäktige lämnat till styrelsen. Kommunstyrelsen övervakar att planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt. Kommunstyrelsens budgetuppföljning för första halvåret avser, utöver kommunstyrelsen, verksamheter inom politisk ledning, sektorn för administration, ledning och service, sektorn för ekonomi och uppföljning, fastigheter KS, Storstockholms brandförsvar, kommunstyrelsens planutskott samt plan, mark och exploatering. Kommunstyrelsen redovisar per juni ett budgetöverskott om 15,3 mnkr beroende bl a på ännu ej ianspråktagna projektmedel, outnyttjad reserv för avställda lokaler samt av högre OH-intäkter. Årsprognosen beräknas visa ett överskott om 11,3 mnkr. Budgetöverskottet förklaras främst av att en del av kommunstyrelsens fleråriga projektmedel inte kommer att förbrukas under Kommunstyrelsen är Värmdö kommuns personalmyndighet. Per sista juni 2017 hade kommunen 2334 tillsvidareanställda. Av dessa var 1821 kvinnor och 513 män. Visstidsanställda var 280 personer (184 kvinnor och 96 män). Kommunstyrelsen har antagit sex effektmål för Fyra av effektmålen bedöms vara uppfyllda eller delvis uppfyllda. Ett effektmål kan inte bedömas förrän vid helårbokslutet medan ett effektmål inte bedöms vara uppfyllt. 1.2 Ekonomiskt resultat för nämnden Enhet Ack utfall Ack budget Ack budgetavvikelse Årets budget Förbrukat - % Årets prognos Prognosavvikelse Fg Bokslut Kommunstyrelsen Politisk ledning Politiska projekt SALS/SEU Fastigheter KS Storstockholms Brandförsvarsförbund Plan, mark och exploatering Kommunstyrelsens planutskott Resultat Ack utfall Ack budget Ack budgetavvikelse Årets budget Förbrukat - % Årets prognos Prognosa vvikelse Fg Bokslut VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljning Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag (intäkter) Finansiella intäkter -5 BUP 2 Delårsrapport

4 Resultat Ack utfall Ack budget Ack budgetavvikelse Årets budget Förbrukat - % Årets prognos Prognosa vvikelse Fg Bokslut varav interna intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader inkl PO Övriga personalkostnader Köp av verksamhet Bidrag (kostnader) Hyror Övriga verksamhetskostna der varav oattesterade fakturor Kapitalkostnader varav interna kostnader NETTORESULTAT Ekonomisk analys och prognos 2017 Prognosens avvikelse mot budget innan planerade åtgärder Orsak till prognosavvikelse Belopp (tkr) Outnyttjad reserv för avställda lokaler Högre OH-intäkter Lägre Kapitalkostnader 800 En del av budgetmedel avseende nedan nämnda projekt kommer ej att tas i anspråk under året: Reserv för oförutsedda händelser 750 Högskolesatsning e-arkiv e-handel Budgetsystem och utveckling av befintliga stödsystem Combine 850 Miljömiljon 600 Överenskommelsen 300 Div. utredningsmedel PEX, prognosens avvikelse förklaras under avsnittet Totalt Kommunstyrelsens driftbudget har justerats enligt kommunfullmäktiges beslut om resultatbalansering från år 2016 samt om revidering av årets driftbudget. Årsdriftbudgeten har av fullmäktige reviderats med +2,0 mnkr, medel som har överflyttats från investeringsbudget avseende digital agenda. Ej ianspråktagna projektmedel om 9,2 mnkr från 2016 har överförts till BUP 2 Delårsrapport

5 Kommunstyrelsen redovisar för första halvåret en sammantagen nettokostnad på 61,7 mnkr, vilket ger ett budgetöverskott om 15,3 mnkr. Överskottet hänförs främst till ännu ej ianspråktagna projektmedel. Kommunstyrelsen prognostiserar ett budgetöverskott om 11,3 mnkr med hänsyn tagen till det prognostiserade underskottet om 6,4 mnkr inom Plan, mark och exploateringsenheten. Kommunstyrelsens politisk ledning redovisar per juni en nettokostnad som är i nivån med budgetramen och även årsprognosen beräknas visa ett resultat inom ram. Politiska projekt knutna till kommunstyrelsen redovisar för första halvåret ett överskott om 1 mnkr. Balansering av projektmedel om 0,5 mnkr från 2016 ingår i årets budget. Budgetöverskottet beror bl a på ännu ej förbrukade avsatta medel avseende bl a Överenskommelsen samt reserven för oförutsedda händelser. Årsprognosen beräknas visa ett överskott om 2,0 mnkr. Ledning, administration och ekonomi, (SALS/SEU) redovisar per juni ett budgetöverskott om 13,6 mnkr beroende främst på outnyttjad reserv för avställda lokaler, högre OH-intäkter och på ännu ej ianspråktagna projektmededel avseende bl a digital agenda, miljömiljon samt högskolesatsning. Prognosen vid årets slut är preliminärt ett överskott om 15,8 mnkr. Fastigheter KS redovisar för första halvåret en nettokostnad på 6,7 mnkr, vilket är i nivå med budgetramen. Ett utfall inom ram beräknas till årets slut. Kommunens nettokostnader för medverkan i Storstockholms brandförsvarsförbund per juni uppgick till 12,3 mnkr, vilket är i nivån med medlemsavgiften. Årsprognosen beräknas visa ett resultat inom budgetram. Plan, mark och exploateringsenheten redovisar för första halvåret en sammantagen nettokostnad på 9,4 mnkr, vilket ger ett budgetöverskott om 0,6 mnkr. Ett prognostiserat underskott om 6,4 mnkr beräknas till årets slut. Budgetunderskottet är föranlett av bl a felbudgeterade planavgifter samt av felperiodiserade plankostnadsavtal. En detaljerad förklaring till prognosens avvikelse mot budget finns under avsnitt plan, mark och exploatering. Uppföljning av kostnader och intäkter för Gustavsbergsprojektet sker under plan, mark och exploatering. Budgetanslaget finns centralt under finansiering, medlen överförs till projektet periodvis och täcker respektive periods faktiska nettoresultat. Driftkostnaderna per juni uppgick till 2,1 mnkr av dessa har 1,7 mnkr tillskjutits från centrala medel. Helårsprognosen för driftkostnaderna beräknas uppgå till 3,1 mnkr, vilket ger ett budgetunderskott om 1,1 mnkr. 1.4 Viktiga händelser första halvåret 2017 Kommunstyrelsen har under det första halvåret 2017 haft åtta sammanträden, varav två varit extrainsatta för att hantera brådskande ärenden. Sammantaget har cirka 160 ärenden behandlats av kommunstyrelsen under våren. Ett urval av viktiga händelser inom kommunstyrelsens ansvarsområde presenteras nedan. Farstavikens skola/ekedal. Kommunstyrelsens beslutade i maj 2017 om att genomföra ett fördjupat utredningsuppdrag och komplettera befintliga underlag i ärendet avseende alternativa lösningar för Farstavikens skola/ekedal. Som en del av utredningsuppdraget ska en enkätundersökning samt medborgardialog genomföras för att inhämta berörda vårdnadshavares samt övriga berörda medborgares synpunkter kring de fyra alternativ som nu är aktuella. Återrapportering inför beslut i kommunstyrelsen ska ske vid styrelsens sammanträde i oktober Ny kommundirektör och kommunstyrelsens ordförande BUP 2 Delårsrapport

6 Kommunstyrelsen har anställt en ny kommundirektör, Camilla Broo, som tillträdde sin tjänst i februari. Camilla Broo kom närmast från Södertälje där hon arbetade som tillförordnad statsdirektör. Kommunstyrelsen har även fått en ny ordförande, Deshira Flankör, som tillträdde sitt uppdrag i januari. Deshira Flankör var tidigare ordförande i bygg-, miljö och hälsoskyddsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige. Upprustning av Krokviksvägen I april 2017 beviljades intresseföreningen för Krokviksvägen kommunal medfinansiering för upprustning av körväg under förutsättning att medel från övriga finansiärer enligt föreningens uppgivna fördelning blir beviljade. Krokviksvägen är belägen på Nämdö och är cirka 200 år gammal, nedsliten och svårframkomlig. En upprustning av Krokviksvägen i kombination med utbyggnad av bredbandsnät och förbättrad elsäkerhet bedöms medföra flera positiva effekter för såväl fritidsliv, föreningsliv, besökare och permanentboende. Redovisning av Värmdö kommuns stipendier och fonder Under första halvåret 2017 slutfördes en systematisk genomgång av kommunens stipendier och fonder. Kommunen arbetar aktivt med stipendierna. En del är relativt nya, t.ex. "Snabb slant" som riktar sig till ungdomar år. "Snabb slant" syftar till att stimulera och stödja ungas egna initiativ samt att ta tillvara ungas engagemang och idéer. Ett annat stipendium är "Årets pedagog". Detta syftar till att lyfta fram pedagoger som goda förebilder som kan ses som en inspiration till andra pedagoger med målet att öka kvaliteten i förskolan och skolan, inklusive fritidshem. Kommunens fonder konstaterades dock vara gamla och innehålla mindre kapital. Kommunstyrelsen beslutade därför att uppdra åt kommundirektören att ansöka hos Kammarkollegiet om permutation, för att få möjlighet att dela ut fondernas kapital och därefter avsluta dem. Yttranden Kommunstyrelsen har yttrat sig över sju remisser från regeringen och dess myndigheter som bland annat handlat om åtgärder för minskad nedskräpning, vissa skollagsfrågor del 4 samt förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. Vidare har kommunstyrelsen yttrat sig i fyra ärenden som inkommit från andra kommuner, bland annat Stockholms stads översiktsplan och Lidingö stads Blåplan, samt en revisionsrapport om flyktingmottagande och en trafikförändringsremiss från landstinget. Nya styrdokument I januari antog kommunstyrelsen riktlinjer för tillgänglighet och service. Syftet är att tydliggöra Värmdö kommuns förhållningssätt gentemot medborgarna och öka medvetenheten om vikten av god service. Vidare har kommunstyrelsen antagit en handlingsplan för att uppnå målen i näringslivspolicyn, en strategisk lokalförsörjningsplan samt nya riktlinjer för ungdomsdialog. E-arkiv För att kunna säkerställa hållbar informationshantering över tid som ger bättre möjlighet att möta kraven på öppenhet, återsökning av handlingar samt för bättre service och tillgänglighet har Värmdö kommun vid årsskiftet 2016/2017 infört e-arkiv, ett system för digitalt långtidsbevarande. Under våren 2017 har två system flyttats över till e-arkivet och gallrats. Under hösten 2017 kommer ytterligare tre system att anslutas dvs. flyttas över till e-arkivet. 1.5 Måluppföljning En hållbar kommun Inriktningsmålet en hållbar kommun tar sikte på är att kommunen ska vara ett samhälle som i alla BUP 2 Delårsrapport

7 aspekter är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart för generationer framåt. I effektmålet preciseras detta till vad kommunstyrelsen inom ramen för sitt ansvarsområde ska bidra med. Kommunen ska ha en balanserad och stark ekonomi, säkerställa att naturkapitalet tas tillvara och ständigt utveckla socialt ansvarstagande. Balanserad och stark ekonomi Att kommunens ekonomi är balanserad och stark mäts i första hand genom överskottsmålet om 1 procent. Utfallet för Värmdö första halvåret 2017 är 1,0 procent, d v s i princip i paritet med målet, dock är den ekonomiska marginalen ytterst liten. Vårens budgetuppföljning visade ett visst underskott. Det är av yttersta vikt att nämnder som prognostiserar underskott upprättar, verkställer och följer upp åtgärdsplaner i syfte att nedbringa underskotten. Mot denna bakgrund beslutade kommunstyrelsen att samtliga nämnder som prognostiserar budgetunderskott ska upprätta åtgärdsplaner. Vidare beslutades att samtliga nämnder med underskott ska göra ekonomiska månadsuppföljningar. Lokalförsörjning Kommunen är under stark tillväxt och behovet av kommunal service med tillhörande verksamhetslokaler kommer både att öka och förändras framöver. För att möta dessa behov antogs den 7 juni 2017 en strategisk lokalförsörjningsplan för 2017 i syfte att planera, strukturera och budgetera kommunens samlade lokalbehov. Den strategiska lokalförsörjningsplanen visar på ett stort framtida investeringsbehov av såväl förskolor, skolor, idrottsanläggningar, vård- och omsorgsboenden m.m. En väl fungerande strategisk lokalplanering i enlighet med lokalförsörjningsplanen bedöms möjliggöra en kostnadseffektiv lokalhushållning inom kommunen. Kommunstyrelsen har uppdragit åt kommundirektören att utreda behovet av framtida välfärdsfastigheter inom utbildning och äldreomsorg, av framtida kultur- och idrottsanläggningar samt behovet av framtida bostäder. Uppdraget kommer redovisas under hösten. Bostadsbyggande och befolkningsprognos Detaljplanearbetet är en viktig förutsättning för att möjliggöra den framtida befolkningsökningen och möta den bostadsbrist som råder i kommunen. Antalet bostäder som färdigställs, byggs ut, och planeras i kommunen följs kontinuerligt upp. Uppföljningen ligger till grund för bostadsbyggnadsoch befolkningsprognosen. Arbetet med kommunens bostadsbyggnadsprognos har utvecklats och årets prognos har en tydlig koppling till aktuella och planerade detaljplaneprojekt. Vidare görs bostadsbyggnadsprognosen i ett planeringsalternativ och ett maxalternativ för att utgöra underlag för den kommunala planeringen. Bostadsbyggnadsprognosen är en viktig faktor i framtagandet av kommunens årliga befolkningsprognos, för de kommande tio åren, som bland annat utgör ett underlag i beräkning av skatteintäkter samt för budgetering och planering för kommunala verksamheter. Prognosen gör även en utblick mot 2050 för att möjliggöra den långsiktiga planeringen. Leader Stockholmsbygd I sin strävan att på bästa sätt leva upp till sina målsättningar kring hållbar utveckling har kommunen valt att medverka i Leader Stockholmsbygds program. Leader Stockholmsbygd arbetar för en livskraftig skärgård och landsbygd i hela Stockholms skärgård och i delar av tillhörande kustkommuner mellan Östhammar och Nynäshamn. Värmdö kommun deltar i Föreningen Leader Stockholmsbygds nuvarande programperiod för lokalt ledd utveckling genom att bidra med medel samt delta i styrelsearbetet. Programmet Leader Stockholmsbygd finansieras från EU:s jordbruksfond, EU:s havs- och fiskerifond och EU:s socialfond samt offentlig medfinansiering från Värmdö och övriga kommuner. Flera projekt inom Värmdö kommun har godkänts, bla. upprustning BUP 2 Delårsrapport

8 av Krokviksvägen på Nämdö som kommunen också är med och medfinansierar. Bredband Värmdö kommun arbetar kontinuerligt med att uppnå uppställda mål för bredband. Bredbandsutbyggnad ska enligt kommunens strategi ske genom marknadsdriven utbyggnad. Värmdö kommun har en viktig uppgift att stödja utvecklingen. Under det första halvåret har kommunen genomfört informationsinsatser för att öka kunskapen om bredband i kommunen, verkat för att underlätta tillståndsgivning och fört dialog med berörda aktörer. Bredbandsutbyggnaden är för närvarande stor inom kommunen. Bland annat har ett projekt i Värmdös och Haninges skärgård fått närmare 60 mnkr i stöd från landsbygdsprogrammet för utbyggnad av fiber till ett stort antal öar i skärgården. RUFS 2050 Arbetet med att ta fram en regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2050 pågår. Värmdö kommun har följt processen att ta fram ett utställningsförslag och bevakat de frågor som rör Värmdö kommun. Under hösten kommer Värmdö kommun ges tillfälle att yttra sig över utställningsförslaget, förslag till Landsbygds- och skärgårdsstrategi samt Klimatfärdplan Naturkapitalet Värmdö kommun är en snabbt växande kommun och med en ökande befolkning ökar även belastningen på vårt naturkapital. Genom att följa mål och rekommendationer i översiktsplanen och av fullmäktige antagna styrdokument, tar kommunen hänsyn till naturkapitalet. Kommunens samlade miljöarbete följs upp i det årliga miljöbokslutet. En genomlysning av alla styrdokument och policys på hållbarhetsområdet har påbörjats under våren 2017, vilket finansieras med den av fullmäktige avsatta miljömiljonen. Energirådgivning Inom ramen för den kommunala energirådgivningen har ett antal aktiviteter riktade till medborgare genomförts under våren. I samband med två bygglovskvällar i maj erbjöd kommunen energirådgivning till besökande småhusägare och i slutet av maj hölls ett välbesökt seminarium på temat solenergi i kommunhuset. Värmdö kommuns solkarta, som möjliggör för medborgare att göra en första bedömning om deras tak har potential för solel, lanserades under våren. KOMPIS Som ett ytterligare led i kommunens satsning på det hållbara samhället och miljön har Värmdö kommun, tillsammans med övriga skärgårdskommuner i Stockholms län, ansökt om KOMPIS-medel. KOMPIS är ett bidrag som administreras av länsstyrelsen och som syftar till att öka kunskaperna om havs- och kustvattenplanering i kommunerna. Syftet med projektet är att gemensamt klargöra kommuners anspråk och utvecklingsintressen på skärgårdshavet, hur dessa kan samverka och vilka eventuella konflikter som kan väntas uppstå. Projektet ska ledas av processledare och ska resultera i en beskrivning och kartmaterial som visar och beskriver befintliga och framtida intressen, lyfter samspelet mellan dessa samt identifierar eventuella konflikter som kan uppstå när områdena utvecklas. I nästa steg bör materialet kunna ligga till grund för kommande översiktsplan. Seastop: Central Baltic Värmdö kommun har under våren beslutat att ansöka om Interreg-bidrag till Central Baltic och anslå medel för medfinansiering för projektet Seastop. Projektets mål är att utveckla 21 mindre gästhamnar. Nio hamnar i Värmdö planeras att byggas ut för sammanlagt 18 mnkr. Värmdö kommun medfinansierar projektet med cirka 2,2 mnkr. Projektet föreslås ske i samverkan med Norrtälje, Österåker, Mariehamn, Företagsam skärgård på Åland samt Bromarv och Peterzéns i Finland. Värmdö kommun kommer att ha övergripande samordningsroll och ansvar för förskottering av en del BUP 2 Delårsrapport

9 av projektmedlen. Central Baltic har i juni 2017 lämnat positivt besked på ansökan steg ett. Värmdö kommun kommer som lead partner att tillse att ansökan steg två lämnas in i september Socialt ansvarstagande För att möjliggöra en ständig utveckling av socialt ansvarstagande krävs en samordning av kommunens främjande och förebyggande arbete. Detta sker bland annat genom intern samverkan, genom samverkan med polisen och stöd till idéburna organisationer, föräldrar med tonårsbarn samt företag. Inom ramen för detta ansvar har ett flertal aktiviteter genomförts under första halvåret Förebyggande arbete (ANDT) I april arrangerade Värmdö kommun, tillsammans med polisen och Värmdö nattvandrare en guidad busstur för tonårsföräldrar. Syftet med bussresan är att ge föräldrar en bild av omfattningen av alkohol- och droganvändning bland tonåringar i Värmdö, visa vilka platser tonåringar samlas på och vad som kan hända en vanlig kväll. Aktiviteten syftade även till att informera föräldrar om vad de kan göra för att minska risken för att deras barn ska använda alkohol och andra droger. På vårens bussresa deltog cirka 30 föräldrar. Värmdö kommun samverkar med krognäring, vaktbolag och polis för att eliminera krogrelaterat våld med metoderna "Ansvarsfull alkoholservering" och "Krogar mot knark". Metoderna består av tre delar; samverkan mellan bransch och myndighet bland annat i form av krögarmöten och genom en referensgrupp med intresserade krögare, utbildning om ansvarsfull alkoholtillsyn samt förstärkt tillsyn där kommun samverkar med polis, Skatteverket och brandförsvaret. I april hölls en tvådagarskurs i Ansvarsfull alkoholservering i samarbete med Nacka och Tyresö kommuner. Utbildningen erbjuds till krogpersonal i dessa tre kommuner och omfattar följande områden: Krögarens och personalens ansvar enligt alkohollagen. Alkoholkonsumtionens konsekvenser. Hur tillsynsmyndigheterna arbetar. Vad begreppet "märkbart påverkad person" innebär. Utmaningar i knepiga serveringssituationer. Narkotika i krogmiljö. Deltagarna examineras med ett skriftligt prov. Under juni genomfördes en narkotikautbildning inom ramen för Krogar mot knark. All krogpersonal i kommunen var inbjuden. Deltog gjorde cirka 40 personer från fem krogar i kommunen. Trygghetsrådet Trygghetsrådet har under våren haft två möten där olika trygghetsrelaterade frågor diskuterats. Bland annat har ungdomsrelaterad problematik blivit en standardpunkt på rådets agenda då det förekommer problem med motorburen ungdom framförallt i centrumområden i kommunen. Trygghetsrådet har även diskuterat frågan kring en ökad åsiktspolarisering bland ungdomar på Värmdö. Socialtjänsten har fått in ett ökat antal anmälningar och ungdomar beskriver en låg tilltro till att vuxna ska gripa in. Ett arbete har inletts med att utbilda fritidsledare i dessa frågor och ge dem verktyg att kunna hantera de situationer som kan uppkomma. På rådets möten har även planering inför skolavslutning fastställts samt en diskussion kring tema för årets trygghetsdialog påbörjats. Dialogen kommer genomföras i slutet av året. Under våren har en utvärdering av rådet genomförts och godkänts av kommunfullmäktige. Det framkommer i utvärderingen att det inte tydligt framgår att Trygghetsrådet är ett strategiskt forum för samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag i det trygghetsskapande arbetet. Vidare råder det vissa oklarheter kring medlemmarnas roller och åtaganden i rådet. För att åtgärda detta beslutade fullmäktige om en reviderad arbetsordning för rådet som bland annat klargör att BUP 2 Delårsrapport

10 Trygghetsrådet är ett strategiskt forum för samverkan med andra myndigheter, organisationer och företag i det trygghetsskapande arbetet. Vidare tydliggörs att trygghetsrådet även ansvarar för det strategiska arbetet mot våldsbejakande extremism. I syfte att förtydliga medlemmarnas roller och åtaganden, beslutades om ett tillägg om att teckna överenskommelser mellan kommunen och övriga deltagande myndigheter och nyckelorganisationer i Trygghetsrådet. Vidare föreslogs rådet utse en arbetsgrupp med representanter som dagligen arbetar med eller nära ungdomar i kommunen. Syftet med arbetsgruppen är mer regelbundna och täta samverkansmöte för att löpande kunna återrapportera en aktuell läges- och problembild till Trygghetsrådet. Överenskommelse med polisen Den polisiära överenskommelsen reglerar ambition och förutsättningar för samverkan mellan Nacka lokalpolisområde och kommunerna Nacka, Tyresö och Värmdö. Till överenskommelsen kopplas underbilagor med aktiviteter. Under 2017 samverkar kommunen och polisen kring följande områden: Ungdomar och brott genom bl.a. samordnade ungdomsinsatser mot narkotika (Linköpingsmodellen) och genom att polisen medverkar i arbetet med ungdomar som är under behandling. Ungdomar i riskzon genom bl.a. bussresor för tonårsföräldrar, fältsamverkan, föräldraseminarier och Kronobergsmodellen. Trafik genom bl.a. hastighetskontroller inom Gustavsbergs centrum och förstärkt kontroll av efterlevnad av busskörfältet på Idrottsvägen. Brottsoffer/unga brottsutsatta genom bl.a. information till elever i åk. 8 och regelbunden informationsdelning och avstämning kring brottsutsatta invånare i kommuner. Våld i nära relationer genom projektet Huskurage där kommunen tillsammans med Tyresö och Nacka ingår i ett pilotprojekt som initierats av polisen. Krog genom bl.a. samordnad tillsyn av alkohol, tobak och läkemedel, krögarfrukostar, utbildning i Ansvarsfull alkoholservering och Krogar mot Knark samt utbildning av poliser i yttre tjänst. Arbetet med aktivitetsbilagorna följs upp i en övergripande styrgrupp med polis och kommunrepresentanter. Bedömning av måluppfyllelse Kommunens ekonomi är balanserad i bemärkelsen att delårsresultatet, ett överskott om 1,0 procent, ligger i linje med beslutat överskottsmål. Dock finns inte någon marginal i förhållande till målnivån. Värmdö kommun har låg arbetslöshet och en stark befolkningstillväxt men samtidigt har kommunens ekonomi försämrats. Den ökande befolkningstillväxten avspeglas i en kraftigt stigande efterfrågan på kommunal service samt boende. Detta resulterar i ett allt större investeringsbehov både på kort och något längre sikt. Kommunen kan uppnå överskottsmålet även på längre sikt men det räcker inte till att finansiera investeringsbehovet. Kommunens pågående interna och externa arbete med att utveckla miljö- och klimatarbetet inom alla verksamheter har utvidgats och sträcker sig numera över Sveriges gränser i t.ex. projektet Race for the Baltic. Däremot följs den del av målet som berör naturkapitalet upp genom det årliga miljöbokslutet. Under kommunstyrelsen finns det samordnande ansvaret för alkohol-, narkotika-, doping- samt tobaksprevention, vilket är en viktig aspekt av socialt ansvarstagande. Flertalet aktiviteter har genomförts under året med fokus på ungdomar t.ex. minska risken för alkohol- och droganvändning bland barn och ungdomar på Värmdö samt minska polarisering bland ungdomsgrupper. BUP 2 Delårsrapport

11 En sammanvägd bedömning av de indikatorer som används samt alla aktiviteter och åtgärder som har genomförts visar på att kommunstyrelsens effektmål om en hållbar utveckling är delvis uppfyllt. Indikator Utfall Senaste kommentar Långtidsarbetslöshet, åringar. 1,5% Andelen långtidsarbetslösa utgörs av andel personer år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader. Andelen långtidsarbetslösa i Värmdö uppgår till 1,5 procent första kvartalet 2017 (källa: Kolada), vilket är en förbättring jämfört med föregående år då andelen uppgick till 1,7 procent. Detta resultat är bättre än genomsnittet för alla kommuner, som är 3,8 procent, och bättre än genomsnittet för kommunerna i Stockholms län, som är 2,7 procent. Långtidsarbetslöshet, åringar. 0,6% Andelen långtidsarbetslösa i kommunen utgörs av andel personer år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader. Andelen långtidsarbetslösa unga i Värmdö är 0,6 procent första kvartalet 2017 (källa: Kolada), vilket är en förbättring jämfört med föregående år då andelen uppgick till 1,1 procent. Värmdös resultat är bättre än genomsnittet för alla kommuner, som är 2,5 procent, och genomsnittet för kommunerna i Stockholms län, som är 1,0 procent Överskottsmål 1% Driftresultatet för första halvåret 2017 uppgick till + 10,6 mnkr, väsentligt lägre än utfallet motsvarande period föregående år, + 84,7 mnkr. Resultatet motsvarar 1,0 procent (egentligen 0,97 procent) av skatteintäkter/statsbidrag/utjämning och ligger därmed i princip i paritet med överskottsmålet om 1 procent. Det är dock väsentligt lägre än de senaste årens resultatnivåer, högst var helårsbokslutet 2016 med 6,3 procent (exklusive jämförelsestörande poster). Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd mäts inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) och ger information om kommunens sociala struktur. Nytt resultat kommer senare under året och kommer att följas upp i helårsbokslut 2017.Förra årets resultat (1,9 procent) visade att andel invånare som erhållit ekonomiskt bistånd i Värmdö kommun är lägre än genomsnittet för riket Inflytande och dialog Inriktningsmålet anger att medborgarinflytande, exempelvis genom dialoger, förslag och möjligheten att ställa frågor till fullmäktige, ska utvecklas. Detta avser särskilt ungdomars och unga vuxnas inflytande. I effektmålet preciseras detta till vad kommunstyrelsen inom ramen för sitt ansvarsområde ska bidra med. Kommuninvånarna ska alltid känna förtroende för den offentliga servicen. Nöjd-kund-index avseende bemötande samt utfall på tillgänglighet, telefoni och e-post ska öka. Tillgänglighet och service En kommun är inte som vilket annat företag eller organisation som helst. Kommunen finansierar sin verksamhet genom skatter och avgifter och har inom flera områden/verksamheter monopol på tjänster. En missnöjd medborgare kan inte välja bort kommunens tjänster avseende till exempel myndighetsutövning till förmån för ett företag som levererar bättre service. Därför är servicekravet och förväntningarna högre på en kommun. Kommunens tillgänglighet och service mäts genom den årliga servicemätningen som genomförs på hösten inom ramen för SKL:s jämförande undersökning; Kommunens kvalitet i korthet. Kommunstyrelsen antog nya riktlinjer för tillgänglighet och service i januari Riktlinjerna beskriver kommunens vision och mål samt vilka värdeord som gäller för anställda inom kommunen. I riktlinjerna tydliggörs också vilka krav som ställs på anställda inom Värmdö kommun för att uppnå god tillgänglighet och service. Värmdö kommun har även under första halvan av 2017 vidtagit flera åtgärder inom kommunens kontaktcenter och synpunktshantering för att förbättra kommunikationskanalerna och på så sätt skapa BUP 2 Delårsrapport

12 ett ökat medborgarinflytande. Kommunen har påbörjat implementering av en ny kommunikationskanal i form av frågeforumet KUNDO på webben där medborgare kan ställa sin fråga och få svar men också se svar på andra kunders frågor. Forumet lanserades på hemsidan i juni Dessutom har arbetet påbörjats med utveckling och förbättring av Kontaktcenter och den fysiska receptionen i kommunhuset. Medborgardialog Hemmesta: För att få till stånd en mer transparent planeringsprocess och öka medborgarnas demokratiska deltagande, genomfördes en medborgardialog om Hemmestaområdets framtida utveckling i maj Syftet med den pågående planerings- och medborgardialogen är att fördjupa kunskaperna och diskutera utvecklingsalternativ för Hemmesta med närområde som också bygger på olika trafiklösningar. Genom dialogen fick medborgare, boende, besökare, näringsidkare möjlighet att bidra med sina erfarenheter, uttrycka sina tankar samt i ett tidigt skede få delta i och påverka processen. Dialogens genomförande Nästan 200 personer deltog sammanlagt vid dialogmötena. På mötet deltog också tjänstemän, politiker samt konsulter knutna till projektet. För de medborgare som inte kunde delta på dialogen, eller som föredrog att lämna sina synpunkter digitalt, erbjöds möjligheten att lämna sina synpunkter via kommunens hemsida. Deltagarnas synpunkter på dialogen Omkring 300 personer har lämnat synpunkter via formulär i samband med mötena och i efterhand på kommunens hemsida. Synpunkterna ställs nu samman och vävs in i arbetet med att ta fram förslag till utvecklingsplaner för området. Två arkitektkontor har fått i uppdrag att ta fram utvecklingsplanerna. I oktober kommer en ny medborgardialog att äga rum och då kommer det att finnas ytterligare en möjlighet att tycka till om utvecklingsalternativen. Ungdomsinflytande Första halvåret 2017 har tre större aktiviteter genomförts med syfte att öka ungas delaktighet och inflytande i kommunen. Ungdomsrådet VKUNG Ungdomsrådet VKUNG:s arbete ingår i det ordinarie arbetet med att öka ungas inflytande. Ungdomsrådets funktion är att agera länk mellan kommunens unga invånare, i åldern år, och förtroendevalda i kommunen. VKUNG har under årets första halva fokuserat på ungas skolmiljö. Ungdomsrådet valde att nyttja allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige i mars och ställa frågor kring ungas skolmiljö. Arbetet kommer att följas upp under andra halvan av Meet & Greet Den 1 juni arrangerades Meet & Greet på Gustavsbergsteatern. 240 högstadieelever deltog under arrangemanget. Medverkande politiker representerade de olika partierna som finns representerade i kommunstyrelsen. Inför Meet & Greet samlades frågor in från ungdomar i kommunen men det fanns även möjlighet att direkt på plats ställa frågor till politikerna. Syftet med Meet & Greet är att unga och politiker under mer avslappnade former kan träffas och föra dialog. Kommunutvecklarna Under sommaren har unga anställts för att på heltid under tre veckor jobba med inflytande och delaktighet i kommunen. Två olika projekt har genomförts. Totalt 18 ungdomar har jobbat med uppdragen. Ungdomarna har i sin tur intervjuat ett femtiotal ungdomar. Projekten kommer utvärderas och avrapporteras under hösten. BUP 2 Delårsrapport

13 Synpunktshantering Antalet insända synpunkter till kommunen var 206 under fösta halvåret 2017 vilket kan jämföras med 234 samma period Cirka 40 procent var olika klagomål, medan ca 31 procent handlade om upplysningar och tyckande, 11 procent var insända förslag medan cirka tio procent av synpunkterna handlade om diverse frågor. När det gäller fördelning av kommunikationskanaler har de flesta synpunkter inkommit via kommunens webbplats, drygt 70 procent, medan cirka 14 procent inkom via e-post. Resterande synpunkter inkom via brev, blanketter/svarskort samt telefon. *värdighetsgaranti är något som utlovas att de äldre ska få och en garanti om hur det ska vara, synpunkter om denna sorteras i denna kategori. E-förslag E-förslag är en möjlighet till inflytande och delaktighet för medborgarna och ett sätt för kommunens förtroendevalda att få information om vilka frågor som medborgarna anser är viktiga. Förslag lämnas in på kommunens hemsida och under den tid ett e-förslag är aktivt kan andra personer stödja förslaget. Under första halvåret 2017 inkom åtta godkända e-förslag som handlade om bland annat trafikmiljö, friluftsanläggningar, solenergi och byggnationer i Gustavsbergs hamn. Av de publicerade BUP 2 Delårsrapport

14 förslagen har ännu inget uppnått 500 röster. Detta kan jämföras med tio godkända e-förslag under första halvåret Inget förslag uppnådde 500 röster. Utveckling av kommunikationen Det ökade kravet på snabb och tillgänglig information från både media och medborgare ställer nya krav på val av kommunikationskanal, budskapsformuleringar och snabbhet både vid krissituationer och allmänna informationsinsatser. Under det första halvåret har därför fokus varit på en ännu snabbare samt mer transparent, proaktiv och öppen kommunikation. Närvaron i sociala medier har ökat genom Facebook och Instagram. Kommunen har också ökat användningen av rörlig media. Medborgartidningen Vårt Värmdö Kommunens tidning Vårt Värmdö syftar till att kommunicera aktuella händelser inom kommunens verksamhet och Värmdö kommun som helhet på ett sätt som lockar till läsning bland kommunens medborgare. Tidningen för proaktivt ut information som kan öka medborgares intresse och aktivera deltagande i kommunens verksamhet. Vårt Värmdö är ett komplement till varmdo.se för information och service gentemot medborgare och andra intressenter i kommunens verksamhet. Tidningen ges ut med fyra nummer per år och har ett för årstiden angeläget tema. Sociala medier Sociala medier är verktyg för kommunen att använda i kommunikationsarbetet, särskilt för att utveckla kund- och medborgardialog, samt vid kriskommunikation. De sociala medierna är inte endast en informationskanal utan en plats för dialog. Värmdö kommun är aktivt på sociala medier med målet att vara aktiva i de kanaler där kunder, medborgare och andra intressenter finns. Kommunens närvaro ska hålla en hög kvalité och öka närvaron i de kanaler som medborgarna använder. Facebook Värmdö kommuns officiella Facebook-sida startade den 31 januari Facebook är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation och relationsskapande. Kommunikation via Facebook ska ses som en integrerad del av kommunens samlade kommunikation och stötta vid de tillfällen där det passar. Inlägg på kommunens officiella Facebook-sida besvaras inom 24 timmar på vardagar. Under det första halvåret har kommunen fått drygt följare, varav 69 procent är kvinnor. Ungefär en tredjedel av följarna är i åldern år och knappt en tredjedel i åldern år. I genomsnitt har kommunen 33 "likes", tre kommentarer och fyra delningar per inlägg. Instagram Värmdö kommuns Instagramkonto öppnades 24 april Bilduttrycket på Instagram ska vara en del av att bygga och stärka bilden av Värmdö kommun. Bilderna ska förmedla känslan av Värmdö, vi som arbetar här, de som bor här och den utveckling som sker. Bilderna ska visa bredden i kommunens verksamheter genom medarbetarberättelser och spegla vardagen i Värmdö. Under de drygt två månader som kontot varit i drift har kommunen fått 310 följare, varav 71 procent är kvinnor. Följarna är övervägande i åldern år. I genomsnitt har kommunen 35 "likes" per inlägg. Twitter Värmdö kommuns Twitter-konto öppnades 26 januari Twitter är en kanal som har stor betydelse för mediakontakt. Många journalister och tidningar följer Värmdö kommuns konto. Inläggen är ofta korta med några få ord som uppmanar till att läsa mer på kommunens webbsida, pressrum eller Facebook. Varje pressmeddelande Värmdö kommun skickar ut postas också med rubrik på Twitter. Under det första halvåret har kommunen fått följare. I genomsnitt har kommunen 3,3 "likes", och en delning per inlägg. BUP 2 Delårsrapport

15 Kundo Kundforumet är en självserviceportal som är öppen dygnet runt med en dynamisk FAQ som samlar frågeställningar angående kommunens verksamhet och lyfter fram de frågor som för stunden är mest förekommande. Kommunens facebooksida har en koppling till Kundo-portalen för att ytterligare öka tillgängligheten och servicen. Via Kundo kan medborgare även ställa frågor och få svar av en servicehandläggare. Digital utveckling Den samhälleliga och tekniska utvecklingen leder till nya utmaningar knutna till medborgarnas ökade behov av snabbhet och tillgänglighet till digitala tjänster. För att kunna möta medborgarnas nuvarande och framtida digitala behov bättre, annorlunda och med högre kvalitet, samordnar kommunstyrelsen det övergripande arbetet inom digitalisering. Arbetet utgår från Digital agenda Två projekt; Digitala nycklar och Betaltjänst kommer att genomföras under året. eblomlådan För att kunna utvärdera sitt arbete med digital service och verksamhetsutveckling i kommunen och skapa en jämförelse med andra kommuner deltar Värmdö kommun i årets e-blomlåda. eblomlådan är ett verktyg för utvärdering av digital service och verksamhetsutveckling i kommunen. Värmdö Kommun förbättrat sitt resultat i nästan alla kategorier, och ligger långt fram i underkategorierna ledning, arbetssätt och metoder, barn och elever. Kommunens resultat ligger i nivå med genomsnittet för riket. Bedömning av måluppfyllelse Kommunen arbetar aktivt med att på olika sätt öka medborgarnas demokratiska deltagande samt möjlighet till inflytande och dialog. Under första halvåret 2017 har medborgardialoger genomförts där sammanlagt cirka 200 personer deltog. Dessutom har medborgarna möjlighet att lämna in e- förslag och synpunkter och under första halvåret inkom åtta e-förslag och 291 synpunkter till kommunen. Samtidigt har kommunen utvecklat sin kommunikation och ökat antalet kommunikationskanaler genom att lansera kommunens Facebook-sida, kommunens sida på Instagram, lansering av frågeforumet KUNDO, samt påbörjat arbetet med utveckling och förbättring av receptionsytan i kommunhuset. Kommunens tillgänglighet för medborgarna har således ökat. Däremot saknas resultat från medborgarundersökning och servicemätningen. Dessa mätningar genomförs under hösten och ger en inblick i medborgarnas attityder avseende möjligheten till insyn och inflytande samt ger en indikation på hur snabbt en medborgare får svar på enkla frågor via e-post och telefoni och hur gott bemötande som kommunen ger. Utifrån förra årets resultat för dessa mätningar kan dock noteras att det finns en diskrepans mellan kommunens utbud när det gäller antal kommunikationskanaler samt medborgarnas möjligheter till inflytande och dialog och medborgarnas bedömning av möjligheten till detsamma. Dock torde de förbättringsåtgärder som genomförts under våren medföra ett bättre resultat än föregående års mätningar, vilket bedöms medföra att målet kan uppfyllas under helår Indikator Utfall Senaste kommentar Antal e-förslag 8 Under första halvåret 2017 inkom åtta godkända e-förslag som har publicerats på hemsidan. De åtta publicerade förslagen berör bland annat om trafikmiljö, friluftsanläggningar, solenergi och byggnationer i Gustavsbergs hamn. Av de publicerade förslagen har ännu inget uppnått 500 röster. Detta kan jämföras med tio godkända och publicerade e-förslag från föregående mätning. Inte heller föregående år uppnådde ett e-förslag 500 röster. Nöjd-medborgar-index (NMI) Medborgarnas bedömning av kommunens verksamheter mäts genom det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI). BUP 2 Delårsrapport

16 Indikator Utfall Senaste kommentar Resultat kommer senare under året och kommer att följas upp i helårsbokslut I förra mätningen uppgick NMI för Värmdö kommun till 50, vilket var en positiv förändring från föregående år. Trots detta var resultatet lägre än genomsnittet för deltagande kommuner, vilket uppgick till index 55. Inom områdena äldreomsorg och räddningstjänst hade dock Värmdö ett högre resultat än genomsnittet. Resultatet uppdelat på kön visade att kvinnor och män är lika nöjda med kommunens verksamheter. Nöjd inflytande-index (NII) Andel som får ett gott bemötande i kontakt med kommunen via telefon Andel som får svar på e-post inom 2 dagar Andel som får svar på enkel fråga via telefon inom 60 sekunder Delaktighetsindex Medborgarnas bedömning av inflytandet i kommunen mäts genom det sammanfattande betygsindexet nöjd-inflytande-index (NII), inom ramen för SCB:s medborgarundersökning. Resultat för 2017 kommer senare under året och kommer att följas upp i helårsbokslut. I förra mätningen från 2016 uppgick NII för Värmdö kommun till 33, vilket är i nivå med föregående års resultat. I jämförelse med genomsnittet för deltagande kommuner, som uppgick till index 40, har Värmdö ett lägre resultat. Resultatet uppdelat på kön visade att kvinnor bedömer möjligheten till inflytande som något bättre (NII 35) än män (NII 31). Bedömningen av bemötandet genomförs i servicemätningen inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Resultat kommer senare under året och kommer att följas upp i helårsbokslut I föregående mätning hade Värmdö kommun index 83 som resultat. Värmdös resultat var bland de bästa kommunerna när det gäller bemötande i telefon. Mätningen av kommunens tillgänglighet via e-post utförs årligen av ett externt företag inom ramen för KKIK. Resultat kommer i slutet av året och kommer att följas upp i helårsbokslut Värmdös resultat i den senaste mätningen från 2016 var en förbättring från föregående år och var i nivå med genomsnittet för deltagande kommuner. Mätningen av tillgängligheten inom telefoni utförs av ett externt företag inom ramen för KKIK. Under oktober/november 2016 har företaget ringt 108 samtal via kommunens växel. Tillgängligheten bedöms som andelen samtal som besvaras inom en minut och där frågan blir besvarad. Resultat kommer senare under året och kommer att följas upp i helårsbokslut 2017.Värmdös resultat för 2016 är bättre än föregående år men lägre än genomsnittet bland deltagande kommuner. Under 2016 förbättrade sitt resultat avseende andelen samtal som inte får svar direkt (inkl. vidarekoppling). Endast sex procent får inte svar på sin fråga utan hänvisas till telefontid eller person som inte är på plats. Genomsnittet för deltagande kommuner är 36 procent som inte får svar direkt på en fråga. Delaktighetsindexet mäts inom ramen för kommunens kvalitet i korthet och består av en egenskattning utifrån 18 kriterier. Indexvärdet beräknas som andel av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling. Resultatet för 2017 kommer under hösten och redovisas i samband med årsbokslutet. De senaste åren har kommunen en positiv trend där möjligheten till inflytande och delaktighet i beslutsfattandet har ökat för medborgarna genom bl.a. ett ökat användande av medborgardialog men också genom nya kommunikationskanaler Omsorg och trygghet Kommunstyrelsen har inte antagit något effektmål kring inriktningsmålet omsorg och trygghet. Dock finns det samlade ansvaret för kommunens krisberedskap hos kommunstyrelsen och risk och säkerhetsarbetet. Därmed redogörs här för exempel på det arbete som bedrivits under första halvåret inom ramen för kommunstyrelsen som har bäring på inriktningsmålet omsorg och trygghet. Kommunens säkerhetsarbete styrs av t.ex. Lagen om extraordinära händelser och lagen om skydd mot olyckor. Under våren har arbetet fortsatt med att ansluta samtliga kommunens verksamheter till en enhetlig rapportering av brandskyddet. Detta sker i samarbete med räddningstjänsten och Stockholmregionens Försäkring AB. Dryga hälften av verksamheterna är nu anslutna och övriga utbildas och ansluts under hösten. BUP 2 Delårsrapport

17 Informationssäkerhet EU:s nya dataskyddsförordning som träder i kraft den 25 maj 2018 sätter fokus på informationssäkerhetsfrågor och i synnerhet hantering av personuppgifter. Kommunen har sedan 2015 arbetat med att förbättra systemförvaltning, systemadministration och hantering av personuppgifter och register. Arbetet startades i december 2016 med att analysera och säkerhetsklassa tio system. En analys av tio utvalda informationstillgångar visar att informationen som behandlas inom kommunen är en viktig tillgång med högt skyddsvärde och det krävs ett strukturerat informationssäkerhetsarbete för att uppnå och bibehålla en acceptabel skyddsnivå. Insatser inom informationssäkerhet är prioriterat och analysen pekar på flera viktiga insatser som måste göras. Kommunen kommer att utveckla organisationen, revidera styrdokument, förbättra rutiner och utveckla avtal vid behandling av personuppgifter. Syftet med arbetet är att möta de krav som EU:s dataskyddsförordning ställer. Beredskap Under våren har workshops och seminarier genomförts för att stärka kommunens generella beredskap. Fokus har legat på områdena vatten och avlopp samt kommunens psykologiska- och socialomhändertagande vid kris. Efter de vattenhändelser som har inträffat i kommunen finns nu en förbättrad rutin och beslutsstöd för de som arbetar med vatten och avlopp inom kommunen. Fokus i rutinen ligger på att händelsen kan bedömas snabbare och att ansvariga därefter snabbare kan larma rätt instanser och få ut relevant information till medborgare såsom internt till kommunens verksamheter. Terrorattentatet den 7 april innebar att det psykologiska- och sociala stödet (POSOM) etablerades för att ge stöd till eventuellt drabbade. Kommunen kunde i samband med händelsen snabbt reagera på de önskemål som samverkansfunktionen i länet ställde avseende kontaktpunkter samt behov av informationsspridning och länkning till relevanta informationsresurser. Samtidigt satte händelsen ljuset på behovet av att ytterligare förtydliga rutiner och arbeta med POSOM-funktionens uppdrag och de förväntningar som finns. Ett arbete som påbörjades under våren och bland annat innebar att ett antal utvecklingsområden identifierades. Kommunstyrelsen har informerats om det regionala samarbetet inom ramen för den samverkansfunktion som aktiveras vid en allvarlig händelse. Samtidigt diskuterades krisledningsnämndens uppdrag. Inom ramen för inriktningsmålet Omsorg och trygghet faller även vissa delar av kommunens trygghetsskapande arbete som bedrivs i Trygghetsrådet, framförallt kopplat till ungdomars upplevda trygghet. Eftersom detta även har bäring på kommunstyrelsens effektmål kring social hållbarhet och då arbetsordningen för trygghetsrådet föreskriver uppföljning av rådets arbete i halv- och helårsbokslut redovisas rådets arbete samlat under kommunstyrelsens effektmål kring En hållbar kommun. Indikator Utfall Senaste kommentar Upplevd trygghet bland medborgarna Inom ramen för SCB:s medborgarundersökning undersöks medborgarnas upplevda trygghet. Indexet är en sammanvägning av svaren på tre frågor rörande trygghetsaspekter utomhus på kvällar och nätter, mot hot, rån och misshandel samt avseende inbrott i hemmet. Resultat kommer senare under året och kommer att följas upp i helårsbokslut I förra mätningen från 2016 uppgick index för Värmdö kommun till 62 vilket var något sämre än föregående års resultat. I jämförelse med genomsnittet för deltagande kommuner, som uppgick till index 58, hade Värmdö ett lägre resultat. Samtliga tre underliggande faktorer uppvisade en marginell försämring jämfört med föregående år, dock inte statistiskt säkerställd. Resultatet uppdelat på kön visade att kvinnors upplevda trygghet (index 59) är lägre än mäns (64). Dock har skillnaden minskat sedan föregående år. Skillnaden mellan könen är störst avseende trygghetsaspekter utomhus på kvällar och nätter. BUP 2 Delårsrapport