Den kollektiva arbetsrättens grunder och spelreglerna i anställningsförhållandet

Transkript

1 ARBETSRÄTT Ämnesstudier i arbetsrätt Föreläsningar hösten 2013 Den kollektiva arbetsrättens grunder och spelreglerna i anställningsförhållandet UNDERVISNINGSUNDERLAG 2 OVER-Head professor Niklas Bruun Den kollektiva arbetsrätten Presentationens struktur I Inledning & särdrag i den finska kollektiva arbetsrätten samt dess historia och internationella kontext II Kollektiv arbetsrätt - kollektivavtal, tjänstekollektivavtal - fredsplikt - konfliktlösning och övervakning - Samarbetslagen och samarbetsavtal III Internationell arbetsrätt, särskilt med tanke på kollektiv arbetsrätt NB

2 Något om processen i arbetsdomstolen Kompetens: - arbets- eller tjänstearbetsförhållandets giltighet, innebörd, omfattning och rätt tolkning av enskilda punkter I avtalet - om förfarande strider mot kollektivavtal eller lag - påföljd av fötfarande som strider mot kollektivavtal eller lag Sammansättning: trepartssammansättning Part i processen: Enskild delaktig förening eller arbetsgivare utför talan i eget namn Utlåtanden Processförutsättningar: förhandling NB

3 KOLLEKTIVAVTALSNORMER: TYPOLOGI A Obligatoriska bestämmelser velvoitemääräyksiä förpliktar enbart mellan koll.avt.parterna avtalsfrihet förpliktelsekompetens B Normbestämmelser (normimääräykset) parternas regleringskompetens, källa KollavtL 1 B1 Individualnormer (työnormit) arbetsavtalsnormer gränser B2 solidarnomer (työolonormit) förpliktar enbart bunden ag NB

4 Tolkning av kollektivavtal Två tolkningsmodeller internationellt: a) Obligatoriska bestämmelser som avtal b) Normbestämmelser som lag Den finska och nordiska modellen: Kollektivavtalet som ett privaträttsligt avtal betonas. Parternas tolkningsmonopol: Parterna äger avtalet. 1. Ordalydelse (konsekvens I begreppsanvändning 2. Partsavsikten 3. Arbetsmarknadspraxis 4. Tillämpningspraxis Lagstiftning och motsvarande bestämmelse i kollektivavtal HÄVNING AV KOLLEKTIVAVTAL? NB

5 Överlåtelse av rörelse KollAvtL 5, Har innehavare av företag varit part i eller annars bunden av kollektivavtal, inträder hans efterträdare i alla de rättigheter och skyldigheter, som enligt kollektivavtalet tillkom tidigare innehavare. Kan leda till: Parallell tillämpning av två avtal hos nya ägaren Motsvarar dock arbetsavtalslagens och EUdirektivets reglering Då avtalet upphört kan förändringar ske så också vanligt i praktiken EXEMPEL: HD 2009:28: Mirja J anställd vid Rautaruukkis personalmatsal (Metallindustrins avtal) AMICA tog över och ville tillämpa hotell- och restaurant-avtalet. Se särskilt ArbetsavtalsL 7:6 (skydd för AT) NB

6 Något om kollektivavtalsbundenheten 1.Vilka blir bundna (at) Individuella medlemmar Medlemsföreningar Nyanslutna Däremot inte takorganisationen Hur med icke medlemmar KollAvtL 4.2: Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal, må inom dess tillämpningsområde inte heller med arbetstagare som står utanför I avtalet, men utför I kollektivavtalet avsett arbete, sluta avtal på villkor som strider mot avtalet. MEN: Organisationsklausul laglig (SE ÄVEN HD 2013:11). Kollektivavtal kan slutas att gälla medlemmar. NB

7 Något om kollektivavtalsbundenheten 1.Vilka blir bundna (ag) Enskilda arbetsgivarföretag, som är medlemmar då avtalet slutes Medlemsföreningar Nyanslutna Däremot inte takorganisationen Hur med icke medlemmar STÅR UTANFÖR BEHÖVER INTE FÖLJA AVTALET, MEN JFR. Allmänt bindande avtal NB

8 Hur realiseras avtalsbundenheten 1. Förtroendemannasystemet - Heltidsanställda förtroendemän, viktiga för kollektivavtalssystemet - Förhandlingsklausuler - Skede 1: förhandlingar at/fm-ag - Skede 2: uppgör protokoll om oenighet på lokalnivå - Skede 3: Förhandlingar på förbundsnivå inom 2 veckor från att protokoll levererats - Skede 4: Protokoll från förbundsnivå om oenighet kan talan väckas I arbetsdomstolen 2. Lagstadgad representation - Förtroendeombud mm. faller utanför systemet NB

9 PÅFÖLJDER OCH ÖVERVAKNING Brott mot kollektivavtalet (civilrätt) 7 enskild bunden ag eller at medvetet bryter, eller som på goda grunder hade bort inse kan dömas att betala plikt (hyvityssakko) arbetsdomstolen Övervakningsskyldighet 8 vem är övervakningsskyldig vem övervakas vad övervakas plikt 9-10 NB

10 PÅFÖLJDER OCH ÖVERVAKNING 2 Under åren har arbetsdomstolen ådömt och förkastat krav på plikt mot enskild arbetsgivare med stöd av KollavtL 7 enligt följande: 2008 Godkänts: 6% (1) Förkastats: 94% (16) 2009 Hyväksytty: 19% (4) Hylätty: 81% (17) 2010 Hyväksytty: 28% (5) Hylätty: 72% (13) 2011 Hyväksytty: 25% (3) Hylätty: 75% (9) 2012 Hyväksytty: 59% (10) Hylätty: 41% (7) NB

11 PÅFÖLJDER OCH ÖVERVAKNING 3 Utdömda pliktbelopp under år Lägst : 500 eur Medeltal: 2504 eur 2010 Störst: 2800 eur Lägst: 2500 eur Högst: 5000 eur Medeltal: 3360 eur 2011 Lägst: 3500 eur Högst: 4000 eur Medeltal: 3666 eur 2012 Lägst: 400 eur Högst: 3500 eur Medeltal: 1975 eur NB

12 ALLMÄNT BINDANDE KOLLEKTIVAVTAL ArbavtL Bestämmelser om allmänt bindande kollektivavtal (yleissitova tes) ArbavtL 2:7-8 och L om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan (2001:56) Minimiarbetsvillkor Mätbarhet Löne- o a individualnormer Solidarnormer arbetarskydd NB

13 Allmänt bindande koll.avt. KRITERIER OCH EFFEKTER 2:7 Se 7:1 ordalydelse likaså 7:2. Ag skall följa som minimumvillkor riksomfattande kollektivavtal som bör anses vara representativt för branschen, koll.avt.som gäller det arbete at utför eller närmast jämförbart arbete Villkor i allmänt bindande koll.avt.: Framom villkor i arbetsavtal - men, förmånlighetsregeln NB

14 Allmänt bindande koll.avt. 2 KRITERIER OCH EFFEKTER 2:7 branschen i fråga - kollektivavtalets tillämpningsområde - representativitet: Kan arbetstagarna/arbetsgivarna ansluta sig till föreningarna som är part i avtalet - huvudsaklig bransch (toimiala) - Hur då flera kollektivavtal reglerar samma jobb (olika kriterier: omfattning, betydelse, arbetstagarens jobb mm) - 50 % regeln i dag mera flexibel - Några exempel Aviisi Tammerfors universitets studentkår Byggnadsbranschen: (jäsenyritysten ja miiden työntekijöiden välisiin suhteisin) 1. Byggföretag i byggbranschen 2) Andra företag med byggprojekt. 3) Föreningar stiftelser mm, som inte är företag, 4) Privatpersoner NB

15 Allmänt bindande koll.avt. KRITERIER OCH EFFEKTER II 2:7.3 Ag bunden av kollektivavtal med riksomfattande arbetstagarförening som part behöver ej iaktta allmängiltighetsregeln 2:8 L Lagbestämmelser om fastställande av allmängiltighet Särskild procedur för att minska ovisshet: Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan. - Tidpunkt för ikraftträdande NB

16 Uthyrning av arbetskraft. Bestämmande av arbetsvillkor, ArbavtL 2:9 kollavt Prioritetsordning 1. Om uthyrarföretaget UF är medlem i ett arbetsgivarförbund och förbundet har ingått ett kollektivavtal med ett arbetstagarförbund som genuint representerar hyresarbetstagare, skall UF på basis av KollavtL följa detta koll.avt. 2. Om uthyrarföretaget (UF) inte heller är bundet av ett allmänbindande avtal skall i användarföretaget gällande minimiregler gälla (kollavtal eller allmänt bindande kollavtal) NB

17 Lön / kollektivavtal Lön normeras i kollavt, i andra hand allmänt bindande kollektivavtal För lönefrågan kan arbetsavtalet bli relevant, om inget bindande kollektivavtal ingen relevant bestämmelse i kollektivavtalet förmånlighetsprincipen Om ingen lönebestämmelse i arbetsavtalet, ArbavtL 2:10: sedvanlig och skälig lön Bestämmelsen om oskäliga villkor i arbetsavtal gäller även lönevillkor. Villkoret kan alltså jämkas ArbavtL 10:2. NB

18 Fördelar och nackdelar med allmänt bindande avtal diskussionen har småningom nyanserats Stärker kollektivavtalssystemet, som reglerare av minimilön Minimilön behövs ej Utjämnar konkurrensvillkor och förhindrar låglönekonkurrens Nyttigt vid implementering av EU-direktiv (jfr. svenska problem, Lex Laval), såsom utstationeringsdirektivet Kritik Ger ringa flexibilitet åt småföretag, som i vissa avseenden kan vara förhindrade att utnyttja flexklausuler Gäller avtalet som helhet Förhindrar låglönejobb NB

19 FREDSPLIKT (työrauhavelvollisuus) TRE DIMENSIONER 1.I KOLLAVTL 8, fredsplikt under pågående kollektivavtal 2.STÄNDIG FREDSPLIKT (pysyvä työrauhavelvollisuus) -allmänt (nationellt) -EU-rätten 3. MEDLINGSINSTITUTET NB

20 FREDSPLIKT KollavtL 8, (työrauhavelvollisuus) avser inte allmänt bindande! Saklig omfattning (vad) Förbjuds: kampåtgärder mot koll.avt. Vad är en kampåtgärd (rättspraxis)? Kollektiv natur effektivitetskravet samband med arbetsförhållandet Mot avtalet? de facto -ändring högre lön än i avtalet mot ag-tillämpning ag.s tolkningsföreträde skyddas med fredsplikt NB

21 FREDSPLIKT II Utrymme för laglig stridsåtgärd? Fredspliktens personella omfattning, vem Passiv: Bunden förening och bunden ag - ej ensk. At Aktiv: Övervakningsskyldighet Bunden förening övervakar underlydande led Vad, aktiv och passiv: avhålla sig från förbjuden stridsåtgärd NB

22 FREDSPLIKT III Praxis Fackavdelningen ansvarar för sina funktionärer, förtroendemän för avdelningsmajoriteten sträng bedömning, tendens till objektivt ansvar för att få arbetsstriden att upphöra Sanktion, plikt 9-10 möjlighet till upprepade belopp övervakningsansvaret gäller inte de vildas beteende tryck på fredspslikten NB

23 FREDSPLIKT IV Betydelsen av fredspliktsklausuler I kollektivavtalet Indirekt reglering av fredspliktens omfattning FREDSPLIKTEN I TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTALS- SYSTEMET Det som utryckligen är tillåtet går an (jfr. Kollektivavtalssystemet: det som är uttryckligen förbjudet går ej) NB

24 FREDSPLIKT V Den enskilda arbetstagarens rättsliga ställning under den tid stridsåtgärd vidtas i. Effekt på arbetsavtalet traditionell diskussion och olika lösningar ii. Särskilt skydd vid åtgärder som beslutats av fackförening iii. Rätt till neutralitet iv. Fråga om skyddsarbete och strejkgränser NB

25 Den ständiga fredsplikten Den enskilda arbetstagarens rättsliga ställning under den tid stridsåtgärd vidtas i. Effekt på arbetsavtalet traditionell diskussion och olika lösningar ii. Särskilt skydd vid åtgärder som beslutats av fackförening iii. Rätt till neutralitet iv. Fråga om skyddsarbete och strejkgränser NB

26 Den ständiga fredsplikten HD 1985 II 118 Bojkott, kan vara lagstridig och strida mot god sed. 1987:86 Bojkott HD 1999:39 Köpbojkott Interimistiska förbud och strejk HD 200:94 ej förutsättningar då Sjömansunionen vidtagit bojkott NB

27 Den ständiga fredsplikten II EU-rättens betydelse: Kan en stridsåtgärd strida mot EUfördragets regler om fri rörlighet eller rätten till fri etablering. Frågan var uppe till bedömning i fallen Viking C-438/05 och Laval 341/05 I EU-domstolen. Några utgångspukter: - Rätten att vidta stridsåtgärder är en grundläggande rättighet enligt EUrätten NB

28 Den ständiga fredsplikten III Några utgångspukter: - Rätten att vidta stridsåtgärder är en grundläggande rättighet enligt EUrätten Detta innebär -rätten säkerställs av domstolen -skyddas av gemenskapsrätten -Ett legitimt intresse som kan motivera inskränkningar i de skyldigheter som följer av gemskapsrätten NB

29 Den ständiga fredsplikten IV - innebär en inkränkning i den fria etableringsrätten - Bör ha ett fackligt intresse att skydda de anställda Krav på proportionalitet: Fackligt syfte i fallet Viking, men De fackliga stridsåtgärderna skall vara ägnade: 1) att säkerställa att det eftersträvade målet med stridsåtgärderna uppnås 2) vara nödvändiga för att säkerställa att detta mål uppnås samt inte falla utanför vad som är nödvändigt för att uppnå målet. NB

30 Den ständiga fredsplikten V BALPA-konflikten, exempel på följder av EU-rätten. Jämför med Demir&Baykara- domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det finns en viss spänning mellan EUdomstolens praxis och rättspraxis för Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Se särskilt HD 2010:93. NB

31 Medling Arbetsinställelse får inte inledas eller utvidgas Med anledning av uppkommen arbetstvist om inte två veckor i förväg till riksförlikningsmannens byrå och motparten getts meddelande om: -orsakerna till arbetsinställelsen (eller till utvidgningen) -tidpunkten samt -omfattningen av inställelsen. Vem När Rättsverkan Påföljd NB

32 Medling 2 Riksförlikningsmannen ska 1) i samverkan med arbetsmarknadsorganisationerna sträva efter att främja relationerna mellan arbetsgivare samt arbetstagare och tjänstemän samt deras organisationer, 2) på begäran av parterna vara ordförande vid förhandlingar om åstadkommande av arbets- eller tjänstekollektivavtal eller förordna en förlikningsman till ordförande vid förhandlingarna, 3) sörja för medlingen i arbetstvister i hela landet och vid behov förordna en förlikningsman att sköta en viss medlingsuppgift antingen självständigt eller som biträde för riksförlikningsmannen, 4) utföra de övriga uppgifter som statsrådet ålägger riksförlikningsmannen. NB

33 Medling 3 Efter att ha mottagit det meddelande som förutsätts i 7 ska riksförlikningsmannen eller en förlikningsman som denne förordnat ofördröjligen vidta sådana åtgärder som förlikningsmannen finner ändamålsenliga för medling i tvisten. Även annars då riksförlikningsmannen fått kännedom om en arbetstvist som äventyrar arbetsfreden, får riksförlikningsmannen vidta de åtgärder som ärendet kräver. NB

34 Medling 4 Anses en på grund av en arbetstvist planerad arbetsinställelse eller utvidgning av den med hänsyn till sin omfattning eller arbetsområdets art beröra samhällets livsviktiga funktioner eller avsevärt skada ett allmänt intresse, kan arbets- och näringsministeriet på framställning av förlikningsmannen eller förlikningsnämnden, i syfte att reservera tillräckligt lång tid för medling, meddela förbud mot den planerade arbetsinställelsenför högst 14 dygn. NB

35 Medling 5 Då det är fråga om en tvist som gäller tjänstemäns anställningsvillkor, kan ministeriet på framställning av förlikningsmannen eller förlikningsnämnden av särskilda skäl förbjuda stridsåtgärden för ytterligare högst 7 dygn. Förbudet ska delges parterna senast tre dygn före den tidpunkt då den planerade stridsåtgärden inleds eller, i det sistnämnda fallet, före utgången av förbudstiden. NB

36 Medling 6 Den som bryter mot ett förbud som anges i 7 eller 8 2 mom. eller som meddelats enligt 8 1 mom. ska för brott mot lagen om medling i arbetstvister dömas till böter. Åklagaren får inte väcka åtal för brott mot förbudet i 7 om inte målsäganden anmält brottet till åtal. NB

37 PARTICIPATION I ARBETSLIVET - Information / förhandling / beslut Bestämmelser om information i ArbavtL Samarbetslagen / kollektivavtalsmekanismer Styrelserepresentation Varierande attityder Lokala avtal om former SamarbetsL Ett strukturerande skelett av lagen Målsättning 1 - främja samarbete - samarbetets syfte Tillämpningsram - företaget - koncernbestämmelser NB

38 PARTICIPATION I ARBETSLIVET - Ökad och förbättrad information för fackliga representanter Tidigare medvetenhet om uppkommande problem Ökat förtroende mellan parterna, fackliga representanter kan utgöra en garanti för att facket inte luras med ensidig information Ökar det ekonomiska kunnandet och ekonomiska insikter hos fackrepresentanterna Påverkningsmöjligheter åtminstone såtillvida att fackliga argument och synpunkter kan komma fram i ett tidigt skede+kontrollmöjlighet Erfarenheterna positiva på bägge sidor, undersökningar har utvisat att en klar majoritet ställt sig positiv senaste siffrorna från 1999 Styrelserepresentation en nordisk och europeisk modell, men saknas i de anglosaksiska länderna och i en klar majoritet av EU:s medlemsländer. NB

39 Corporate Governance och arbetstagarinflytande Man hittar ytterst litet material om hur man skall förhålla se på arbetstagarnas roll i modern Corporate Governance. Corporate Governance focuserar på förhållandet mellan ägare och ledare och tenderar att förbise t.ex. stakeholders (anställda, kreditorer mfl). Orsaken självklar fenomenet arbetstagarinflytande saknas i USA (England) som dominerar debatten. NB

40 PARTICIPATION I ARBETSLIVET - Oberoende styrelseledamöter enligt Kommissionens rekommendation (2005/162/EG) (b) Han bör inte vara anställd i företaget eller ett närstående företag och inte ha varit det under tre senaste åren. Det gäller dock inte om han som företagsextern styrelseledamot eller styrelseledamot med tillsynsfunktion inte tillhör företagsledningen utan har valts till styrelsen inom ramen för ett system för arbetstagarrepresentation, som är erkänt genom lag och som innehåller ett tillräckligt skydd mot uppsägning utan saklig grund och andra slag av orättvis behandling NB

41 A. Enligt sakinnehåll SAMARBETSFRÅGOR Samarbetslagen 334/2007 företagsledningsfrågor pers.s ställning trad. frågor i arbetsförhållande socialpolitisk verksamhet Skolningsverksamhet, planering B. Enligt förfarande 1 Den grundläggande modellen Ag har infoplikt förhandlingsskyldighet beslutanderätt At har rätt till medverkan, myötävaikutus NB

42 SAMARBETSFRÅGOR - förfarandet B. 2 Avtalsmodellen Ag har informationsplikt förhandlingsskyldighet beslut förutsätter avtal B.3 Medbestämmande At har rätt till medverkan. Om ej avtal personalbeslut 30 Förhandlingsförfarandet kap. 6-8 Före beslut om 6-8 kap ärende skall ag förhandla om grunderna för åtgärden, verkningar och alternativ med vem 34 NB

43 SAMARBETSFÖRFARANDET forts Kap. 6: Förändring i företagsverksamheten Kap. 7:Samarbetsförfarande vid överlåtelse av rörelse Kap.8: Samarbetsförfarande när användningen av arbetskraft minskar Lagens tillämpningsområde: anställda Parter i samarbete: Arbetsgivaren och företagets personal * * * SANKTION, gottgörelse 62, ekonomisk sanktion, max euro, straffstadgande i 67 och SL NB

44 SAMARBETSFÖRFARANDET - koncern Koncernsamarbete, reform 1996 EG, sporre och broms Europeiska företagsråd Europabolag. PERSONALREPRESENTATION Uttalat mål 1 : samarbete / öka personalens inflytande / utveckla företaget, at som resurs Lagens tillämpningsområde finska AB etc inom vilka antalet at i Finland normalt minst 150. Jfr. SamarbL 2 1 mom., 30 at Systemet för personalrepresentation utformas genom avtal om avtal inte kan nås - på arbetstagarkrav enligt det system lagen utvisar (3-5 ). 9 Personalrepresentanterna och ftg.s representanter i organet i fråga har samma rättigheter och skyldigheter - vissa undantag 9 1 mom. NB

45 PERSONALREPRESENTATION Rätt att ta del av material i ärende som behandlas Personalrepresentanterna har inte rätt att delta i behandlingen av ärenden ang.: val eller uppsägning av företagsledningen ledningens avtalsvillkor, personalens anställningsvillkor eller stridsåtgärder, 9 2 mom. Rösträtt kan begränsas genom avtal 4. Personalrepresentanterna har uppsägningsskydd, som för förtroendemän. Tystnadsplikt, 12, liknar den som införts i SamarbL Tillsyn Arbetsministeriet utövar tillsyn (medel?) över att lagen iakttas - med arbetarskyddsdistriktens bistånd. 13 Länsstyrelsen kan utfärda vite (uhkasakko) 14 Straffhot 15 Strafflagen NB

46 LAG OM UTSTATIONERADE ARBETSTAGARE 1999 Särskilda bestämmelser om uthyrda arbetstagare 2012 Arbetsgivares skyldighet att utse företrädare Skyldighet att ha uppgifter om utstationerad arbetstagare Lag om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft 2006 Är kopplad till systemet med allmänt bindande kollektivavtal NB