Tillförsel av fosfor och kväve till Öresund 2009
|
|
|
- Rolf Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillförsel av fosfor och kväve till Öresund 29 Øresundsvandsamarbejdet Öresundsvattensamarbetet
2 Belastningsförhållandet under året 29 Årets väder 29 Sammanfattning av väderåret 29 för Skåne och Själland är att det blev ännu ett varmt år i sin helhet. Utmärkande är att det var torrare än normalt med låga flöden som följd. Våren var kort, varm och solig medan den riktiga sommarvärmen inte komm förrän i juli månad. Hösten bjöd på snabba väderomslag och i mitten av november drabbades Skåne av ett oväder med nedfallna träd, strömavbrott och en stängd Öreundsbro. Närsaltsbelastningen på Öresund Det har inte gått att få fram uppgifter från dansk sida på närsalttransporten i vattendragen. Utsläpp från punktkällor på danska sidan av Öresund är delvis uppdaterade efter 25. Figurerna som visas är därför endast helt uppdaterade för Skåne medan 25 års värden har använts under perioden på danska sidan där data saknas. Beräkningarna ger då att under 29 tillfördes ca 55 ton kväve och ca 315 ton fosfor till Öresund från Skåne och Själland. Diagrammen nedan visar hur den totala kväve och fosfor tillförseln från land har sett ut uppdelat på vattendrag och punktkällor under perioden ton/år Total kvävebelastning till Öresund ton/år 25 Total fosforbelastning till Öresund 15 Tot-N punktk Tot-N v-drag Tot-P punktk Tot-P v -drag Tabell över den totala kväve- och fosforbelastningen under perioden till Öresund År Tot N Tot P År Tot N Tot P
3 I figuren nedan visas punktkällornas (industrierna och avloppsreningsverken) utsläpp av kväve och fosfor. För dansk sida är data uppdaterad till 75 % och där det inte gått att få fram nyare data har 25 års värden använts för perioden Punktkällorna är i huvudsak avloppsreningsverk eftersom de flesta verksamheter leder sitt spillvatten till avloppsreningsverk. Befolkningstätheten längs Öresund är störst på danska sidan varför belastningen från punktkällorna blir störst här. Punktkällornas bidrag av kväve till Öresund Punktkällornas bidrag av fosfor till Öresund ton N/år Själland Skåne ton P/år Själland Skåne När det gäller vattendragen är det naturligt att belastningen blir störst på svenska sidan av Öresund. Avrinningsområdet till skånska vattendrag är betydligt större och det transporteras betydligt större vattenmängder via de skånska vattendragen. Vattenföringen i vattendragen varierar mycket från år till år beroende på den årliga nederbörden samt nederbördens fördelning under året. Mycket nederbörd på vintern medför större uttransport då upptaget i vegetation på land inte är lika effektiv som under tillväxtsäsongen. Diagrammet nedan visar hur den årliga nederbörden varierat under perioden vid en mätstation i Köpenhamn. mm/år Nederbördsdata från Köpenhamn Årlig nederbörd under perioden Data från Danmarks Meteorologiska Institut, DMI, från regionen Köpenhamn och Nordsjälland. 3
4 1 Vattendragens bidrag av kväve till Öresund 3 Vattendragens bidrag av fosfor till Öresund ton/år Själland Skåne Diagrammen visar vattendragens transport av kväve och fosfor till Öresund. På dansk sida är data inte uppdaterad sedan 25. Kvävetransport från Skånska vattendrag Fosfortransport från Skånska vattendrag ton N/år R 2 =, R 2 =, ton/år Själland Skåne ton P/år En enkel linjär regressionsanalys på vattendragstransporten från Skåne till Öresund för perioden visar en fortsatt svag nedåtgående trend för kväve (se figur ovan). Vattendragens fosfortransport visar en tydligare nedåtgående trend. Analysen är gjord på den totala årstransporten och data är inte testad för normalfördelning. Avvikande värden är inte justerade. Ett R²-värde talar om hur stor procent av transporten som förklaras av tiden. Ju högre R²-värde desto starkare samband mellan transport och tid. 4
5 Statusklassning EU:s medlemsländer har enats om att skapa en likartad förvaltning av sina vatten genom det så kallade ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv /6/EG ). Allt vatten ska kartläggas, beskrivas och analyseras med avseende på tillstånd och påverkan. En bedömning av statusen är gjord både i Danmark och Sverige. Alla sjöar, vattendrag och kustvatten är statusklassade och den ekologiska statusen är bedömd efter en femgradig skala som visar miljöns tillstånd jämfört med opåverkade förhållanden. Det övergripande målet är att nå åtminstone näst högsta klassen, god status, senast år 215. De vatten som statusklassats är så kallade vattenförekomster, det vill säga sjöar som är en km 2 eller större och vattendrag som har ett avrinningsområde som är tio km 2 eller längre. Kustvattnet är också indelat i vattenförekomster som sträcker sig en sjömil ut från respektive lands baslinje. Resultaten från statusklassningen presenteras nedan som kartor. 8 Økologisk tilstand, nuværende 2.3 Øresund Målforhold 1:25 Dato 29/9-21 Signaturforklaring I Skåne har alla vattenförekomsterna fått tidsfrist till 221 för att uppnå god ekologisk status. Bedömningen är att det inte är rimligt att med föreslagna åtgärder nå god ekologisk status till
6 Bidrag av kväve från vattendrag ton/år till Öresund N trsp Vattendrag Skåne Råån 439, 719, 742, 419, 83, 475, 182, Saxån 761, 172, 15, 876, 128, 664, 496, , Kävlingeån 1963, 178, 2472, 2369, 2754, 1719, 122, Höjeån 594, 82, 852, 813, 875, 747, 448, , Alnarpsån 39,8 86, 49,8 71,4 69,7 29,3 2,7 45, ,6 Segeån 59, 536, 75, 664, 849, 53, 236, Skumparpsdiket 52,4 4,47 3,41 31,49 21,22 17,17 13,22 29,58 5,92 2,4 12,79 22,1 32,46 13,68 11,2 Nya beräkningar S-HYPE modell Bunkeflodiket 16,3 13,6 27, 29,89 26,66 22,16 2,24 1,55 14,63 8,13 1,51 5,67 15,98 1,98 9,21 8,4 12,42 2,17 5,7 4,97 Nya beräkningar S-HYPE modell Tygelsjöbäcken 64,4 81,9 66, 79,15 85,14 58,33 1,6 11,5 78,92 55,1 47,73 38,67 68,66 23,19 53,44 37,31 51,22 73,89 34,69 3,38 Nya beräkningar S-HYPE modell Vellingebäckarna 2, 24, 268, 43, 55, 318, 73,4 78,6 418,4 393,1 26,9 269,8 419,9 131,6 125,64 25,9 379,89 394, ,3 Övriga 438,76 499,51 64,86 552,93 696,94 446,62 241,56 298,35 673,82 57,94 458,31 339,52 568,88 225,97 424,73 37,84 587,79 537,13 381,66 23,41 Summa 4985, , , , ,14 574, ,76 339, , ,4 527, , , 2567, ,6 3497, ,92 613,2 4336, ,26 Vattendrag Danmark Öresund nr 73 (25 km 2 ) Söborg kanal 112,4 121,9 117,5 13, 163, 19,5 12,7 47,8 144,4 89,4 74,6 67,3 19,5 62,7 94,1 67 Esrum Å 46,5 54,3 55,3 49,2 68,9 54,3 4,6 26,5 65,9 54,3 47, ,9 47,8 41 övriga källor 67, 95, 84, 78, 123, 79, 64,1 31,1 116,2 78,4 62,9 54,8 86,9 46,2 71, ,9 271,2 256,8 23,2 354,9 242,8 81,4 15,4 326,5 222,1 184,6 161,1 255,4 142,8 213,5 169, Öresund nr 72 (55 km 2 ) Nive Å 72,8 96,5 84,3 8,7 84,7 59,7 6,18 29,6 91,1 68,7 52,4 4,4 57,6 33,6 49,3 35 Usseröd Å 168, 178,7 153,4 12,7 12,4 89,1 32,78 44,9 1,4 8,2 65,5 53,6 84,3 53,8 64,4 59 ö källor Frederiksborgs A 33, 51, 48, 52, 76, 56, 39,16 31,7 88,6 62,5 47,3 38, ,2 5,3 43 Kikhanerenden 8,8 7,7 8,1 9,3 12,7 15,4 1, 7 1 1,5 1 9,5 13 8,97 8,9 9 Mölleån 14,5 22,9 12,4 19, 47, 24,3 14, 9,4 22 3,3 2,4 18,1 28,6 16,9 24,6 17,2 ö källor Köpenhamns Am 122,11 146,65 89,19 76,81 99,27 71,22 39,6 35,71 9,91 73,46 56,98 46,55 68,89 44,12 57,29 47,54 419,21 53,45 395,39 34,51 44,7 315,72 141,72 158,31 43,1 325,66 252,58 26,35 35,39 195,59 253,98 21,74 Köge bukt nr 71 (984 km 2 ) Harrestrup å 32, 32, 15, 34, 46, 3, 7, , Store Vejle Å 31,8 38,6 26, 58,9 61,9 46,8 18,9 33, , ,6 18,1 26,56 22,6 Lille Vejle Å 18,5 34, 24,9 57,9 48,4 34,6 6, , ,2 17,56 26,17 19,5 Skensved Å 58,7 56,13 53,25 96,31 74,91 49,31 9,38 22, ,35 44,8 35,45 76,86 22,22 42, Köge Å 233,72 222,94 21,99 49,86 366,73 256,25 29,77 63, ,45 238,18 134,86 134,38 274,72 7, , Vedskölle Å 81,3 84,3 66,7 159,76 122,74 7,73 11,76 25,191 15,76 75,94 42,6 34,69 1,35 29,28 48,26 38 Tryggevaelde Å 698,51 784,77 584,44 936,76 984,61 571,6 2,1 224, ,17 66,7 384,97 394,11 783,94 245,1 47, övriga källor 566,85 615,55 482,16 861,6 837,91 52,49 139,15 198,45 762,78 559,97 337,9 327,56 68,37 29,42 351,36 32, 172, , , ,9 2543,2 1579,79 422,35 62, , ,61 125,59 994,19 265,4 635,64 166,44 917,1 Summa , , , ,8 3338, ,31 645,47 866,5 344, , , , ,83 974,3 1533, , , , , ,84 Understrukna arealuppgifter=mätpunktens avrinningsområde, värdena är inte korrigerade för mynningens avrinningsområde, divergensen finns istället med i övriga källor. Kursiverade siffror är beräknade Länsstyrelsen Sida
7 P trsp Bidrag av fosfor från vattendrag ton/år till Öresund (Kursiverade siffror är beräknade) Vattendrag Skåne Areal km2 Råån 193 9,1 6,2 8,3 4,3 2,5 9, 5,3 1,6 4,2 8,3 6,4 5 4,4 9 2,3 6 7,7 5,2 7,3 4,2 2,7 Saxån 36 27,2 12,6 14,5 12,3 8,3 19,4 1,8 7, 7, ,6 9,4 5,7 8,3 8 7,43 14,7 7,6 4,8 Kävlingeån , 22,6 33,6 45,6 47,5 6,1 27,3 15,1 17,5 48, ,3 2,5 41 9,8 2,6 15,5 29,3 46 2,8 11 Höjeån ,2 9,9 16,4 9,7 13,4 16,1 14,1 9,2 1, ,4 1,8 5,3 9,4 6,8 11,25 12,1 6,3 3,4 Alnarpsån 21 1,15 1,66 1,1 2,4,96 1,,42 1, ,7 Segeån , 8,5 11,8 9,7 9,5 21,8 11, 6,6 6,3 12,5 7,6 8,9 4,2 12,2 4,7 12 5,9 9 15,5 7,2 4,1 Skumparpsdiket 8,9 1,9,23,16,31,98,19,18,15,9,29,38,25,23,16,6 Nya beräkningar S-HYPE mode Bunkeflodiket 6,2,4,58,4,4,34,34,16,13,36,12,6,4,1,6,11,1,6,9,7,13 Nya beräkningar S-HYPE mode Tygelsjöbäcken 14,3,89 1,2,69,74,79,57,26,27,82,19,59,51,68,46,62,84,64,92,55,4 Nya beräkningar S-HYPE mode Vellingebäckarna 92 3,3 6,2 7,1 1, 8,6 4,6 3, 6,2 7,1 6,6 3,55 3,37 2,9 2,3 2,25 2,3 5,45 6,91 2,98 3,48 Övriga 246 2,99 6,21 9,4 8,82 9,2 13,37 7,42 4,26 5,14 1,67 7,81 6,43 4,75 8,42 2,96 5,85 4,68 6,69 1,1 4,81 2,9 Summa 2795,4 238,49 7,6 12,77 1,27 12,46 151,9 84,29 48,41 58,42 121,2 88,7 73,2 53,95 95,65 33,67 66,42 53,2 75,97 113,76 54,67 32,97 Vattendrag Danmark Areal km2 Öresund nr 73 (248 km 2 ) Söborg kanal 58,1 9,1 7,1 5,1 4,2 7,1 4,5,96 2,39 3,37 3,49 3 2,5 3,9 2,36 2,52 2,727 Esrum Å 13,1 3,9 4,6 4,2 3,6 5,7 4,9 1,13 2,71 6,55 7,23 5,9 5,1 7,7 4,73 6,6 6,87 övriga källor 61,8 2,1 2,7 1,9 1,5 3,5 2,2 3,87 1,36 2,53 2,4 2 1,7 2,6 1,78 2,8 1, ,1 14,4 11,2 9,3 16,3 11,6 5,96 6,46 12,45 13,12 1,9 9,3 14,2 8,87 11,2 11,21 Öresund nr 72 (55 km 2 ) Nive Å 62,4 7,6 8,2 6, 3,5 4,7 3,2 1,3 2,88 2,97 3,27 2,8 2,6 2,7 2,5 2,86 2,734 Usseröd Å 139,7 39,5 34,2 29,6 15,2 13,6 8,7 5,4 5,74 8,64 8,6 7,2 5 8,2 4,88 4,35 4,348 ö källor Frederiksborgs A 3 1,8 2,4 2,5 2, 3,4 3,5 1,4 3,5 4 3,7 2,9 2,8 3,7 3,45 4,59 3,55 Kikhanerenden 5,2 3,2 3,6 1,2,44,79,7,4,3,5,3,4,3,4,28,24,36 Mölleån 12,6 2,81 4,3 2,5 4,29 1,17 4,2 1,7 1,4 2,9 3,7 2,4 2,6 4 2,4 2,23 2,7 ö källor Köpenhamns Am 147,1 22,49 21,66 17,18 1,45 13,42 8,34 4,8 5,68 7,81 7,82 16,45 5,47 7,81 5,22 5,87 5, ,22 74,36 58,98 35,88 46,8 28,64 14,1 19,5 26,82 26,85 32,15 18,77 26,81 17,92 2,14 18,44 Köge bukt nr 71 (984 km 2 ) Harrestrup å 63,5 1, 1, 1, 1, 9, 1, 2,, ,6 3 2,972 1,35 Store Vejle Å 51,8 1,41 1,29,87 2,42 1,86 1,2,8,9 1,3 1,1,8,8 1,53,78 1,5,94 Lille Vejle Å 46,4,28,51,26,48,48,46,12,2,5,44,35,5 1,3,46,46 Skensved Å 35,5,89 1,18,55 1,73 1,52,84,37,391 1,16 1,11 1,75 1,69,452,66,51 Köge Å 134,3 4,48 5,6 2,68 6,5 6,38 4,1 1,29 1,396 6,887 4,49 2,32 3,11 4,84 1,546 2,24 3,7 Vedskölle Å 32,5,98 1,9,49 1,4 1,82 1,2,28,373,649 1,19,64,6 1,47,452,58,391 Tryggevaelde Å 295,8 18,39 2,72 9,58 17,65 17,14 9,96 8,25 6,949 12,26 12,13 7,86 11,45 15,22 6,616 11,39 5,77 övriga källor 324,2 13,48 15,16 7,58 15,32 18,77 9,9 6,44 5,16 13,15 1,54 6,86 8,95 13,93 6,45 9,7 5, ,91 46,1 23,1 46,5 56,97 27,58 19,54 15,67 39,9 32, 2,83 27,16 42,28 19,6 29,45 17,43 Summa ,23 134,77 93,19 91,68 119,35 67,82 39,51 41,63 79,18 71,98 63,88 55,22 83,29 46,39 6,78 47,7 47,7 47,7 47,7 47,7 Understrukna arealuppgifter=mätpunktens avrinningsområde, värdena är inte korrigerade för mynningens avrinningsområde, divergensen finns istället med i övriga källor. Kursiverade siffror är beräknade Länsstyrelsen Sida
8 Punktkällor med kväveutsläpp, ton/år till Öresund Recipient Kommun Platsnamn Öresund Höganäs Höganäs ARV 95, 76,6 7,8 52, 3,3 28,14 2,6 23,1 3, ,5 2, ,1 41,7 26,4 Öresund Helsingborg Helsingborgs ARV 531, 569, 231, 168, 153, 134, 128, 114, , Öresund Landskrona Landskrona ARV 156, 18, 146, 181,5 215, 177, 183, 125,3 53,67 38, ,85 43,44 43,3 45,184 71,8 71,8 4,1 37,6 52,6 Öresund Malmö Sjölunda ARV 749, 83, 84, 89, 97, 94, 96, Öresund Malmö Klagshamnas ARV 95, 68, 41, 35, 56, 53, 45, Öresund Vellinge Skanör-Falsterbo ARV 21, 19, 25, 21, 18, leds till Klagshamns ARV Öresund Helsingborg Kemira Kemi AB 1 4, ,9 11,11 1 Öresund Landskrona YARA AB (Hydro Agr 119, 145, 135, 13, 175, 2, 166, , ,3 37,4 23 4,7 Öresund Landskrona Scandust AB,8,8,8,9,5,5,65,8,83,9 1,26 1,34 1,27,9,47,347,29 summa ARV=avloppsreningsverk Recipient Kommun Platsnamn Öresund Frederiksborg Filetfabrik, Gilleleje 4,2 3,9 7, 5,3 4,4 1,7 3,8 Öresund Frederiksborg Dronning Mölle rensn 3,8 8,5 3,9 3,3 5,2 6, 9,9 4,9 7,9 5,7 5,3 7,9 6 6,6 5,9 8,7 11,23 11,11 4,615 4,945 Öresund Frederiksborg Nordkysten rensnings 41,5 42,3 34,9 26,9 15, 12,1 3,5 6,1 6,2 8,4 9 7,2 9,7 6,5 11,4 6,9 7,7 7,381 6,666 4,96 Öresund Frederiksborg Helsingör rensningsa 8,2 1,4 97,6 89,6 17,8 53,7 7,81 36,2 31,6 23,5 16,7 15,5 11,7 8,7 9,7 48,6 23,21 13,83 14,263 7,832 Öresund Frederiksborg Sydkystens rensnings 49,3 35,2 24,3 23,5 21,8 24,9 21,23 22,3 23, ,8 23,9 29,8 18,9 17, ,594 16,429 15,896 17,253 Öresund Frederiksborg Humlebaek rensnings 6,5 8,5 7,8 8,3 8,7 7,4 7,1 Öresund Frederiksborg Nivå rensningsanlæg 46,7 47,5 39,3 12,7 12,4 9, 5,59 8,7 8,5 7,2 7,4 7,4 1,9 8,1 9 5,2,97 6,516 7,331 9,222 Öresund Frederiksborg Rungsted rensningsa 19,6 12,8 11,3,,,, Öresund Köpenhamns Vedbaek rensningsan 29,9 33,7 24,9 8,8 1,6 7,6 5,7 6,5 21,9 7,8 9,1 8,8 7,69 6,9 7,78 6,792 6,445 9,75 6,689 6,669 Öresund Köpenhamns Lundtofte rensningsan 328,2 359,8 29,4 123,9 98,5 112,5 98,5 19,1 139,1 1,7 114,7 1,9 61,57 64,26 87,58 46,895 71,232 81,175 75,84 73,491 Öresund Köpenhamn Overlöbsbygvaerker 62, 96, 95, 114, 158, 94, 4,9 2 4, ,554 Öresund Köpenhamn Damhusåen rensningsanlæg , ,56 191, ,575 Öresund Köpenhamn Lynetten rensningsan 32, 26, 29, 29, 3, 27, 165, Öresund Köpenhamns Tårnby rensningsanlæ 181,7 168,8 155,3 147,9 82,2 47,2 19, 2,6 27,6 53,2 27,3 27,9 34, ,21 31,95 27,186 45,911 34,15 28,46 Öresund Köpenhamns Köpenhamns Lufthav 22, 52, 51, 94,7 74, 13, 74, 78 19, ,7 9,7 5,47 9,1 6,88 6,88 6,88 6,88 6,88 Öresund Köpenhamns Dragör rensningsanlæ 35,1 48,5 37,1 39,7 18,1 6,7 7,5 5,3 7,2 8,6 7,6 8,1 8,62 6,32 6,26 6,27 7,473 7,119 6,517 5,361 Köge bukt Köpenhamns Spildevandscentret A 817,2 664,7 345,8 442,4 379, 267,9 24,8 182,6 216,1 148,7 143,4 142,8 143,15 134,1 16,5 151,8 138,89 21,69 137,77 129,423 Köge bukt Roskilde Amt Mosede rensningsanl 13,64 116,79 93,2 71,43 49,16 26,79 17,6 27,91 42,782 25,35 21,92 25,4 37,5 18,67 32,873 21,392 35,297 45,24 23,187 3,546 Köge bukt Roskilde Amt Solröd rensningsanlæ 72,37 45,28 53,85 31,36 22,54 12,71 9,7 13,625 9,215 8,1 9,56 8,6 13,1 8,37 9,192 11,135 9,975 1,298 9,59 6,544 Köge bukt Roskilde Amt Sun Chemical 95,4 71, 79, 28, 23,4 24,1 6,5 6,46 5,7 4, ,8 4,2 6,337 5,578 5,578 5,578 5,578 5,578 Köge bukt Roskilde Amt Ferrosan,48,54,34,19,3,38,49,313,34,42,33,4,3,345,448,429,429,429,429,429 Köge bukt Roskilde Amt Pectinen via KER via KER 22, 8, 98,19 63,74 86,8 21, , ,2 15,649 22,261 27,31 27,31 27,31 27,31 27,31 Köge bukt Roskilde Amt Köge Egn rensningsa 41,45 278,61 15,86 76,59 57,99 49,84 33,2 42,82 44,83 25,19 23, ,1 17,885 23,985 21,161 21,852 31,916 23,395 12,32 Köge bukt Roskilde Amt Codan,66,96 1,3,85,52,38,1,31,31,14,14,2,2,15,15 Köge bukt Roskilde Amt Junckers Industrier 55,18 66, 63, 96, 213,3 499,73 199, 225,43 96,2 32,6 25 5,4 3,5 2,817 1,58 2,419 2,419 2,419 2,419 2,419 Köge bukt Roskilde Amt Ströby Ladeplads ren 9,86 1,89 8,3 9,56 13,73 5,53 4,16 8,32 1,21 5,17 5,24 5,3 1 7,539 6,51 4,483 8,952 9,259 2,743 2,759 Summa Inklusive Silver Eel samt Grow How grönmarkerat område visar att det är 26 års siffror 8
9 9
UTKASFÖRSLAG TIL TILLFÖRSEL AV KVÄVE OCH FOSFOR TILL ÖRESUND 2003 ÖRESUNDSVATTENSAMARBETET - ØRESUNDSVANDSAMARBEJDET
UTKASFÖRSLAG TIL TILLFÖRSEL AV KVÄVE OCH FOSFOR TILL ÖRESUND ÖRESUNDSVATTENSAMARBETET - ØRESUNDSVANDSAMARBEJDET Belastningsförhållandet under året Den totala belastningen av kväve till Öresund från omgivande
KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin
Jordbruk och recipientkontroll Malmö 2015-11-12 Lars Collvin Miljöproblemet övergödning Preliminär ekologisk status för 2015 VF med övergödningsproblem Mål: Uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status
Miljösituationen i Malmö
Ingen övergödning Utsläppen av övergödande ämnen från mänskliga verksamheter har i Sverige under senare år avmattats och legat på samma nivå eller till och med minskat något. Några tydliga förändringar
Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version
Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21 Version 211-11-18 på uppdrag av Ivösjökommittén Tom sida Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21
Påverkan övergödning Storsjön
Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,
Transporter av fosfor och kväve från skånska vattendrag
Transporter av fosfor och kväve från skånska vattendrag Tillstånd och trender till 21 P Miljöövervakning, Miljöenheten Skåne i utveckling 23:3 Håkan Sandsten ISSN 142-3393 N 2 Transporter av fosfor och
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen
Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Bakgrund - Varför bedriver vi SRK-program? Enligt miljöbalken är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig
Norra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015
Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017
Rönne å - Vattenlkontroll 17 Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 17 Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön 17 Mm 3 % ton % ton % ton %
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Provtagningsprogram 2015
Provtagningsprogram 215 Vattenkemi 1 provpunkt Bottenfaunan 14 provpunkter Kiselalgsfloran 8 provpunkter. Lokal Vattendrag Namn Undersökning Koord X Koord Y Kommun 8 Råån Görarpsdammen vattenkemi 212 131125
Planeringsunderlag för vatten
Planeringsunderlag för vatten -vad behöver man veta för att kunna genomföra kostnadseffektiva åtgärder Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd Christel Strömsholm-Trulsson Foto: Ekologgruppen Geraldine
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Vad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus. Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad
Stockholms nya Dagvattenstrategi och Handlingsplan för god vattenstatus MSL Dagvattenträff 2017-03-30 Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Kommunens skyldighet att följa åtgärdsprogram och
Recipientkontroll i skånska vatten
Recipientkontroll i skånska vatten Lars Collvin SMHF Hässleholm 2016-04-01 Innehåll Syfte med recipientkontroll Recipientkontroll i skånska vatten Olika nivåer med recipientkontroll Brister i skånska recipientkontrollprogram
Medins Biologi Kemi Miljö
! " # $ % & Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö! "! # $ % " &! % " & ' ( ) *+!, ' -. / -, ' # 1 # 2 3 4 5 * 4 4 6 4 7 8 3 3 4 5 * 6 6 8 5 9 2 : ', ;: < : *=! "! # ; 8 4 7 4 4 / " " >?
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; SFS 2016:734 Utkom från trycket den 21 juni 2016 utfärdad den 9 juni 2016. Regeringen
Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg
Svensk vattenförvaltning i kortform Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg Innehåll Vattendirektivet Direktiv och lagstiftning Sveriges förvaltningsmodell Organisation och redskap
Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi
Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS 2011-05-09 Skattat reduktionsbehov av
Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp
SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland - Rapporter om natur och miljö Rapport nr 7: Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland - Sammanställning och utvärdering Birgitta
Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem
Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter
Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393
Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna
Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp
Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA
Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Ger åtgärderna effekt?
Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära
Typområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län
Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län Slutsatser VAS-rapport 1 Länsstyrelsen och VASK vill nu öppna upp för en bred diskussion om vad som behöver göras och har utgått från VAS rapport
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2009 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 5 /2010 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2010 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 9/2011 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Ministermötet i Köpenhamn
HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen
Vad påverkar god vattenstatus?
Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status
Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt
Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet
Fakta om Göta älv. - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern
Fakta om Göta älv - En beskrivning av Göta älv och dess avrinningsområde nedströms Vänern 2015 Uppdatering av skriften som gavs ut senast 2005 Ny information, speciellt med tanke på vattenförvaltningen
Miljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde
Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna
Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Analys av miljötillståndet
Analys av miljötillståndet 2005-2015 Gryaab AB Rapport April 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas 12803297_gryaab_miljötillstånd_v2.docx
Copyright Studio e. Gästnätter i Skåne
Copyright Studio e Gästnätter i Skåne Årsrapport 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Hotell är den
Uppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Riktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig
SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention
2016-12-21 SMHI Kommunala avloppsreningsverk Utsläpp, rinntid och retention Sjöars ekosystemtjänster Sverige är ett land rikt på sjöar. Sverige står ensamt för 38 % (och tillsammans med Finland för 61
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
2.2 Miljöproblem Övergödning
Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av
ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc
METALLTRANSPORTER TILL KALMARSUND OCH EGENTLIGA ÖSTERSJÖN
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng METALLTRANSPORTER TILL KALMARSUND OCH EGENTLIGA ÖSTERSJÖN Transport och deposition av metallerna koppar, zink, bly, kadmium, nickel, arsenik och kvicksilver Rapport
Ätrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Rekordmånga danskar flyttar till Skåne
Ø-analys N R 2 m a r s 2 7 A K T U E L L A N A LY S A V Ö R E S U N D S R E G I O N E N Rekordmånga danskar flyttar till Skåne 26 riktade fler danskar än någonsin blicken mot öster när de skulle välja
GIS-stöd små avlopp. Handläggarträff Örebro-Värmland
GIS-stöd små avlopp Handläggarträff Örebro-Värmland 2018-11-20 AGENDA Före lunch Om GIS-stödet Vad är det? Lite bakgrund och inledning Konceptmodellerna Fosfor Kväve Hälsoskydd Efter lunch Att använda
Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Dagvattenplan för Åstorps kommun Bilaga 1 Nulägesbeskrivning
Dagvattenplan för Åstorps kommun Bilaga 1 Nulägesbeskrivning 2015 Innehåll Vattendrag och deras avrinningsområden... 3 Statusklassning av vattenförekomster... 4 Vege å: Humlebäcken-källa... 4 Kölebäcken...
Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen
Ord och begrepp inom vattenförvaltningen Om det du funderar på inte finns i ordlistan nedan går det även att leta i databasen över vatten i Sverige, VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Där finns även
M2016/01062/R
Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i
Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Övergripande om vattenförvaltning. Niklas Holmgren, SMHI
Dagens program! 10.00 Övergripande om vattenförvaltning, Niklas Holmgren 10.30 Kustvatten: Erfarenheter och behov av verktyg och data (kustzonsmodellen, vattenwebb, datavärdskap, bedömningsgrunder fys-kem),
Segeåns Vattendragsförbund
Segeåns Vattendragsförbund Christel Strömsholm Trulsson, Projektledare i Segeå-projektet Alexandra Skopal, Projektsekreterare för Bräddavloppsprojektet LOVA Medel för utredning av bräddavlopp 2014 och
GIS-stöd för prövning av små avlopp. Jane Hjelmqvist Emma Sjögren
GIS-stöd för prövning av små avlopp Jane Hjelmqvist Emma Sjögren 2017-11-24 Vad är GIS-stödet? GIS-stödet utgörs av kartor som visar risk för påverkan på recipient till följd av belastning från ett tillkommande
Bakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk
Ulf Larsson Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk ett exempel på tillämpad adaptiv förvaltning Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Varför
Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag
Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag Piteälven, Lill-Piteälven, Rokån och Jävreån Potentiella vattenförekomster 517 vattendrag (flödesordning >3) 247 sjöar >0,5 km2 inkl mindre sjöar om skyddade områden
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Salems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
www.lansstyrelsen.se/orebro
Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro
Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser
Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser, sociala funktionen Skåne i utveckling 2003:43 Kerstin Jonsson och Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Förord Länsstyrelsen i Skåne redovisar i denna rapport
MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Finn de områden som göder havet mest. i Södra Östersjöns vattendistrikt
r e g e r i n g s u p p d r a g: Finn de områden som göder havet mest i Södra Östersjöns vattendistrikt Innehåll Sammanfattning 5 Uppdraget Finn de områden 7 Övergödning i Östersjön 8 Närsaltstillförsel
Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde
Bakgrund - geografi Torneälvens avrinningsområde Area: Ca 40 000 km 2 Ca 2/3 av ytan ligger i Sverige, ca 1/3 i Finland och endast en liten del i Norge. De största älvarna, tillika nationsgräns mellan
Mickael Tannus. Gästnätter i Skåne
Mickael Tannus Gästnätter i Skåne Rapport januari 2018 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bäst av de stora länen... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 6 4 Stugbyar ökar
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
till Vänern och Västerhavet
till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta älvs avrinningsområde Kväve och fosfor till Vänern och Västerhavet Transporter, retention och åtgärdsscenarier inom Göta
KONSEKVENSER OCH ARBETE MED KLIMATANPASSNING I MALMÖ - med fokus på avloppsledningsnätet
KONSEKVENSER OCH ARBETE MED KLIMATANPASSNING I MALMÖ - med fokus på avloppsledningsnätet Susanne Steen Kronborg, VA SYD FVIT 25-26 april 2012, Tylösand Innehåll Kort om VA SYD Malmös avloppssystem Problem
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Ivösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland
Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland Faktablad nr 20 Juni 2004 Detta faktablad redovisar hur stor del av svenska och norska huvudavrinningsområden som ligger i Sverige, Norge
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Riktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare
Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010
Bohuskustens Vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2010 Uppdragsnummer Stockholm 2013-05-28 12801140 ISBN 978-91-87107-13-9 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org.
Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Beskrivning av samverkan och översiktliga direktiv
Bilaga 4 2010-08-19 Kommunstyrelserna i Danderyd, Järfälla och Sollentuna kommuner samt Stockholms stad, Solna stad och Sundbybergs stad Beskrivning av samverkan och översiktliga direktiv 2011-2013 Bakgrund
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.