Recipientkontroll i skånska vatten

Transkript

1 Recipientkontroll i skånska vatten Lars Collvin SMHF Hässleholm

2 Innehåll Syfte med recipientkontroll Recipientkontroll i skånska vatten Olika nivåer med recipientkontroll Brister i skånska recipientkontrollprogram Koppling recipientkontroll åtgärdsprogram Recipientkontroll och tillsyn

3 Syfte med recipientkontroll att undersöka tillstånd har vi god ekologisk status har vi god kemisk status råder gynnsam bevarande status för livsmiljöer och arter har våra fiskvatten en god status är vårt dricksvatten drickbart nås miljökvalitetsmålen att undersöka om förändringar sker leder händelsen/åtgärden till en förbättring/försämring är förändringen naturlig eller orsakad av människan

4 Recipientkontroll i skånska vatten Biologi Vattenkemi Skyddade områden Grundvatten

5 Olika nivåer av recipientkontroll enligt vattendirektivet Ytvatten Grundvatten

6 Olika nivåer för recipientkontroll Sverige idag Internationell Nationell Regional Flodmynningar Helge å Hammarsjön, > (n=5) Trendstationer vattendrag Verka ån Haväng, > (n=4) Trendstationer sjöar Krageholmssjön, 1995-> (n=4) Lokal IKEU vattendrag Trollbäcken > (n=5) IKEU sjöar Lillesjö, > (n=2) Omdrev sjöar Omdrev vattendrag

7 Olika nivåer för recipientkontroll Skåne idag Internationell Nationell Regional Trendstationer vattendrag Skärån Tostarp, > (n=1) Trendstationer sjöar Svanshalssjön, > (n=8) KEU vattendrag Drivån Osby, > (n=4+) Lokal KEU sjöar Södra Kroksjön, > (n=4+) Provfiskesjöar Skeingesjön, 2001-> (n>30) Omdrev sjöar Omdrev vattendrag

8 Olika nivåer för recipientkontroll Kommuner m. fl. idag Internationell Nationell Regional Samordnad recipientkontroll Helge å Hammarsjön, > (n=5) Finjasjön Restaurering, > (n=?) Lokal

9 Brister i dagens kontrollprogram Miljöproblem med betydande påverkan 1. Övergödning och syrefattiga bottnar Kunskapsläg e 2. Miljögifter i yt- och grundvatten 3. Förändrade livsmiljöer genom fysisk påverkan 4. Försurning 5. Främmande arter 6. Förändrade grundvattennivåer 7. Klorid i grundvattnet 8. Otillräckligt grundvattenskydd 9. Skyddade områden enligt VFF

10 Förslag till åtgärdsprogram Krav på myndigheter och kommuner att besluta om åtgärdsinsatser Länsstyrelserna, åtgärd 7 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare enligt 9 och 11 kap miljöbalken genomför egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Med egenkontroll avses såväl vad som tillförs recipienten som förhållanden i recipienten. Kommunerna, åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås

11 Miljöproblemet övergödning Preliminär ekologisk status för 2015 VF med övergödningsproblem Mål: Uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status 2015, 2021 eller 2027

12 Punktkällor och diffusa källor 11,0 % 6,5 % Fosfor Tommarpsån 15,1 % 65,2 % 8,1 % Kväve 93,6 % Skälig kostnad per sektor? per verksamhetsutövare?

13 Remiss Jordbruk och recipientkontroll

14 Vad händer Steg 1 remiss den 18:e juni i 2015, svar senast den 1:e november 2015 Tillsynsmyndigheter Steg 2 - remiss i november i 2015 svar den 29:e februari 2016 Vattenråd Jordbrukssektorn Centrala myndigheter, några län Steg 3 möte med Havs- och Vattenmyndigheten den 11:e april 2016 Länsstyrelsen Skåne den 11:e april 2016

15 Tillsynsmyndigheter Båstad Osby Ängelholm Örkelljunga Höganäs Perstorp Hässleholm Östra Göinge Åstorp Klippan Bromölla Helsingborg Bjuv Svalöv Höör Landskrona Kristianstad Eslöv Hörby Kävlinge Remissvar Lomma Burlöv Malmö Vellinge Lund Staffanstorp Svedala Trelleborg Skurup Sjöbo Ystad Tomelilla Simrishamn Tillsynsmyndigheten för 24 av 33 kommuner har svarat Remissen omfattade nio direkta frågor om innehållet Lantmäteriet

16 Tack för mig

17

18 8. Ska tillsynsmyndigheter för lst och kn:er gå före ev. Nationell vägledning och krav? Remiss till jordbrukssektorn 9 frågor 1. År länsstyrelsens analys avs. jordbrukets miljöpåverkan på vattenrecipienten OK? 2. Är samordnad recipientkontroll att föredra kontra enskild mer kostnadseffektiv? 3. Länsstyrelsens kostnadsförslag utgör en indikativ kostnad = skälig nivå? 4. Jordbruket i tre storleksklasser för djurhållare och för växtodlare OK? 5. Är föreslagen minsta storlek för recipientkontroll OK? 6. Slå samman B-anläggningar med stora växtodlare, ger totalt tre storleksklasser OK? 7. Nu bara kräva recipientkontroll från klass 1 (B+stora vxt) och 2 (C+ mellanstora vxt)?

19 Vattenmyndigheternas yttrande avseende Prövning av reviderade förslag till åtgärdsprogram

20 Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats, tycker ni saknas? Dagvatten Förlust av biologisk mångfald Läkemedelsrester Bekämpningsmedel Nya miljögifter Dricksvatten Vattendomar C-anläggningar Skogsstyrelsens roll Översvämningsproblematiken Jordbruket Skogsbruket

21 Åtgärdsprogram Kommunerna - åtgärd 32 och Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

22 Huvudavrinningsområden - HARO ÅTGÄRDSOMRÅDEN - ÅO

23 Ekologisk status 2009 Beslutad 2015 Förslag

24 Ekologisk status i skånska vattenförekomster Sjöar - 39 st Vattendrag 179 st ES 2009 ES 2015 ES 2009 ES Hög God Må lig O llfredsställande Dålig Hög God Må lig O llfredsställande Dålig SJÖAR ES ES Hög 0,00% 0,00% God 56,41% 38,46% Måttlig 15,38% 23,08% Otillfredsställande 12,82% 25,64% Dålig 15,38% 12,82% Vattendrag ES ES Hög 0,56% 0,00% God 24,02% 11,17% Måttlig 35,20% 57,54% Otillfredsställande 24,58% 17,32% Dålig 13,41% 10,06%

25 Ekologisk status i 218 skånska sjö- och vattendrags förekomster Sj ö+ Vdrag ES GOD 30,28% 16,06% < GOD 69,72% 83,94%

26 Markanvändning i Skåne - Sverige

27 SRK i Skåne 2013 Samordnad recipientkontroll Kostnad 2013 kr* Utfall 2013 kr 87 Skräbeån Helge å KO Österlen Nybroån Sege å Höje å Kävlingeån Saxån Råån Vegeå Rönneå Ringsjön Västra Hanöbuktens kustvatten Sydkustens kustvatten Öresunds kustvatten Nordvästra Skånes kustvatten TOTALT FÖR SKÅNE

28 Samordnad recipientkontrollen i Skåne 2013 Skåne; ca 6,8 MKr av totalt ca 7,2 MKr Hushåll; 77,8 % av ca 6,8 MKr => ca 5,3 MKr Industri; 21,6 % av ca 6,8 MKr => ca 1,5 MKr Jordbruk; 6,4 % av ca 6,8 MKr => ca 0,4 MKr Övriga; 3,3 % av ca 6,8 MKr => ca 0,2 MKr

29 Skälig kostnad 6,8 Mkr * ca 77,8% => hushållens kostnad ca 5,29 Mkr 5,29 Mkr * ca 44,77% => jordbruksektorns kostnad ca 2,36 Mkr 2,36 Mkr 3 => jordbruksektorns kostnad ca kr per storleksklass Jordbruksklass Antal st. år 2013 Kr per klass o år Kr per verksamhet o år Avrundad kostnad/år* Stora Medelstora Små Totalt *Siffrorna är indikativa; det vattenrådets - eller motsvarande organ - för recipientkontrollen som föreslår kostnad utifrån faktiskt behov av kontrollprogram och det är de betalande medlemmarna som beslutar - tillsynsmyndigheter kan på förfrågan framföra sina eventuella synpunkter på programinnehållet

30 Kostnadsandel för SRK per sektor SRK Skåne 2013 Hushåll % Industri % Jordbruk % Övriga % Skräbeån 65,5 34,5 Helge å 84,3 15,3 0,5 Österlen 77,6 7,7 11,4 3,3 Nybroån 70,0 11,0 7,8 Sege å 72,0 23,0 5,0 Höje å 99,6 0,4 Kävlingeån 83,2 16,6 Saxån 100,0 Råån 100,0 Vege å 84,4 15,6 Rönne å 58,6 41,4 V Hanöbuktens KV 47,6 44,7 7,8 Sydkustens KV 78,0 20,1 1,9 Öresunds KV 68,1 25,0 6,8 NV Skånes KV 71,8 28,2 Antal st Median % 77,6 21,6 6,4 3,3 Min % 47,6 7,7 (0) 0,4 (0) 0,5 (0) Max % 100,0 44,7 11,4 7,8

31 Skånes ytvatten ekologisk status VF Andel SJÖ-VF, 39 Hög God Måttlig Otillfredsställand e Dålig Andel RINN-VF, 179 Hög God Måttlig Otillfredsställand e Dålig 152 VF (70%) < GES!

32 Kunskapsbrist - Pengabrist Miljöbalken 1998:808 Sveriges miljökvalitetsmål Vattendirektivet 2000/60/EG Mål: - Bra vatten - Långsiktig hållbarhet

33 Artikel 9 Täckning av kostnaderna för vattentjänster i direktiv 2000/60/EG anger bl. a. att: För att målen i direktivet ska uppnås är medlemsländerna bl.a. skyldiga att anta en kostnadstäckningspolitik för vattentjänster som inkluderar miljö- och resurskostnader, och tar hänsyn till principen om att förorenaren betalar. Minimikrav i EU Hushåll Industri Jordbruk Vattentjänster Sverige Renvatten och Avloppsvatten EU hävdar att vattentjänster innefattar bl.a.: 1. uttag av vatten för kylning av industrianläggningar 2. bevattning inom jordbruket 3. uppdämning eller lagring av ytvatten för sjöfartsändamål 4. översvämningsskydd eller 5. produktion av vattenkraft 6. brunnsborrning för jordbrukets och 7. industrins förbrukning 8. privat konsumtion

34 Antal jordbruksverksamheter i Skåne 2013 Djurgårdar d.e. Antal st. B C U (10) Växtodlingsgårdar ha Antal st. U U 150-< U ( 25) -< Antal st SKÅNE SKÅNE