Bilaga. Fuktsäkerhet TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Transkript

1 Bilaga Fuktsäkerhet TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1

2 Bilaga: Fuktsäkerhet, Tekniska anvisningar Augusti 29 Detta dokument ingår som bilaga till Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar. Denna bilaga måste alltid läsas i enlighet med läsanvisningar i projekteringsanvisningarnas övergripande dokument, punkt 1 Introduktion.

3 Innehåll Allmänt 4 Tekniska fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter 4 Allmänna fuktsäkerhetskrav 4 Fuktmätningar 6 Materialval 6 Mark och grundläggning 7 Betongbjälklag 8 Ytterväggar 9 Innerväggar 10 Yttertak 11 Våtrum 12 VVS installationer 13 Lufttäthetsanvisning 14 Uppföljning av fuktsäkerhetskrav 16 Åtgärder vid avvikelser 16

4 Allmänt I fuktsäkerhetsarbetet följs Branschstandard ByggaF som kan laddas ner på Fuktcentrums hemsida. Bygga F rekommenderar att fastighetsförvaltningen anlitar en person som är sakkunnig inom fuktsäkerhet; en fuktsamordnare. Projektets fuktsamordnare ska alltid samråda med arkitekten och konstruktören. Tekniska fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Nedanstående fuktsäkerhetskrav är inte projektspecifika och därmed inte fullständiga. Kraven ska anpassas efter det aktuella projektet. Allmänna fuktsäkerhetskrav Gäller projektet en ombyggnad och/eller tillbyggnad av en befintlig byggnad genomförs en inventering i tidigt skede för att fastställa om eventuella fuktskador förekommer och om det finns behov av åtgärder före om- och/eller tillbyggnad. Inventeringens omfattning avgörs utifrån det enskilda fallet i samråd med fastighetsförvaltningen. Uppförandet av byggnaden planeras så att tätt hus uppnås tidigt, före inbyggnad av fuktkänsliga material. Fuktkänsligt byggnadsmaterial måste i alla led av byggskedet skyddas mot uppfuktning. Långvarig uppfuktning av fuktkänsliga material som senare torkas ut efter att huset är tätt får inte ske då det innebär stor risk för att fuktrelaterade följdskador uppstår, och är en grogrund för framtida skadeutveckling. Vid tätt hus ska klimathållning och uttorkning av byggfukt inledas direkt. För att kunna upprätthålla klimatet och undvika risk för fuktskador till följd av fuktutfällning i kalla ytterområden, krävs att byggnaden då även är förhållandevis lufttät. 4

5 Metod för hantering och fuktskydd av fuktkänsliga material beskrivs i entreprenörens fuktsäkerhetsplan. Inför montage av fuktkänsliga konstruktioner och material, ska arbetet planeras så att de fuktkänsliga materialen inte utsätts för skadlig fukt. Fuktkänsligt material ska inte lagras utomhus. Mellanlagring utomhus under regnskydd får endast ske tillfälligt, under dagen för leverans. Fuktkänsligt byggnadsmaterial transporteras på täckt lastbil alternativt inpackat i sexsidigt vattentätt emballage. Före inpackning och transport ska det vara uttorkat under kritisk nivå för mikrobiell växt. Materialet lyfts om möjligt direkt in på plats i byggnaden. Material som trots förebyggande åtgärder fuktas upp över kritiska nivåer och får följdskador ska i första hand kasseras och ersättas med nytt, torrt och oskadat material. Om tätt hus inte är uppnått inför montage av fuktkänsliga konstruktioner och material ska byggnaden förses med väderskydd på egen stomme. Väderskyddet ska ansluta tätt och robust till de eventuella delar av byggnaden som används som provisoriskt väderskydd under entreprenaden. Väderskyddet bibehålls tills byggnadens eget klimatskal är nederbördstätt Relativ luftfuktighet i rum Befuktning bör undvikas. Fuktevakuering av duschar och andra fuktiga utrymmen ska regleras via givare i utrymmet. För avfuktning av större utrymmen bör avfuktning med uteluft undvikas. Högsta tillåtna fukttillstånd för material För material och ytor där mögel, bakterier och svampar kan växa till, ska väl dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet. Säkerhetsmarginal Vid fuktdimensionering med probabilistiska metoder, det vill säga baserade på sannolikheter, ska hänsyn tas till de osäkerheter som är förbundna med att förutsäga storleken på en viss fuktpåverkan. En säkerhetsmarginal bör därför införas, genom att det aktuella kritiska fukttillståndet sänks motsvarande säkerhetsmarginalen. 5

6 07 Temperaturberoende Risken för att materialet ska angripas av mögel, bakterier och svampar är beroende av både relativ fuktighet och av temperatur samt den varaktighet under vilket dessa råder. Vid fuktdimensionering krävs därför både fukt- och värmeberäkningar av aktuell konstruktion som tar hänsyn till regionalt klimat, mikroklimat samt konstruktionens placering i byggnaden. 08 Fuktmätningar Mätning av fukt i trä ska ske enligt anvisningar i SP Träteks Fukt i trä för byggindustrin Mätning av relativ fuktighet i betong ska ske enligt RBK, Rådet för byggkompetens. mätningen ska utföras av en RBK-auktoriserad fuktkontrollant betong mätningar ska registreras hos RBK Fuktmätning ska utföras i avjämningsmassor. RF-mätning på uttagna prover enligt GBRs branschstandard. Mätteknikern ska vara RBK-auktoriserad. Fuktmätning planeras för sammansatta konstruktioner såsom HD/F bjälklag, bjälklag, igjutningar och pågjutningar. Fuktmätning ska utföras i betongväggar och murverk som förses med täta ytskikt, såsom tätskikt i våtrum. 09 Materialval Inget material som är märkbart fukt- eller luktskadat, blånat eller smutsigt får byggas in i konstruktioner. Vald kvalitetsklass ska förebygga förekomsten av blånat virke. Inget tryckimpregnerat eller återanvänt virke får föreskrivas eller användas till byggnaden. På utsidan av den termiska isoleringen väljs material som tål förväntad fuktbelastning. Pappbeklädda gipsskivor, plywood eller liknande utgör riskkonstruktioner i denna miljö. För att minska risken för skador på grund av limfukt vid limning av täta golvbeläggningar på högvärdig betong (vct 0,5 eller lägre) ska väldokumenterad, lågalkalisk avjämningsmassa föreskrivas. Avjämningen ska vara slagg- och kaseinfri, minst 10 mm tjock. Tjockleken får inte överskrida 20 mm utan beställarens godkännande. 6

7 För att reducera mängden limfukt ska häftlimning övervägas och anvisad mängd lim inte överskridas. Råd på avseende limningsteknik och val av lim ska följas. Allt trävirke samt övrigt fuktkänsligt material ska avskiljas och fuktskyddas från betong med erforderlig fuktspärr. Vanligen ska fuktspärren även utgöra lufttätning mellan materialen. Fuktskydd under trägolv ska vikas upp och även skydda trägolvets sidor mot anslutande betongväggar. Detta i syfte att förebygga risk för missfärgning av parkett. Vid direktlimning av trägolv på betongunderlag ska alltid golvoch limleverantörens läggningsanvisningar och fuktkrav följas. Mark och grundläggning Resultat och anvisning i geoteknisk undersökning beaktas vid utformning av grundläggning och dränering. Högsta förväntade grundvattennivå ska fastställas. Grundvattennivån kan innebära särskilda krav för grundläggning och dräneringssystem Vid grundläggning mot mark: Cellplast läggs under betongplatta till uppvärmda utrymmen i en tjocklek som säkerställer en temperaturgradient av minst 3 Celsius över isoleringen. Detta med hänsyn till risk för tillskjutande markfukt i ångfas. Isolertjockleken bör vara minst 200 mm Material under termisk isolering ska bestå av rent, kapillärbrytande och dränerande material Det kapillärbrytande och dränerande skiktet bör vara minst 200 mm tjockt Termisk isolering undviks på betongkonstruktionens varma sida Termisk isolering läggs om möjligt även under voter, gropar och fundament. Om det inte är möjligt krävs inbyggda fuktspärrar mot markfukt där isolering inte kan utföra heltäckande. 7

8 Torktider för betongplatta och avjämningsmassa bedöms tidigt i projekteringsstadiet av projektören. Betongkonstruktioner under mark förses med utvändig termisk isolering. Isoleringen ska även vara dränerande och kapillärbrytande. För eventuella betongväggar i kontakt med grundvatten krävs vattentät betong liksom vattentäta gjutskarvar. Likaså krävs tätning av genomföringar. För att leda bort regnvatten krävs ett fall på 1:20 de närmaste 3 meterna från huset. Sockelhöjden anpassas så att regnvatten inte kan stänka upp mot fasadmaterialet. Riktvärde är 200 mm sockelhöjd med undantag lokalt vid dörrar. Betongbjälklag Uttorkningstider för betong ska beräknas i tidigt skede med hjälp av prognosprogram, till exempel TorkaS, Bi-Dry, Produktionsplanering Betong, eller annat verifierat beräkningsprogram. Erforderliga torktider enligt beräkningar ska med god säkerhetsmarginal rymmas i tidplanen inklusive aktuella påslag för mätosäkerheter vid fuktmätning i betong. Vid behov av styrt torkklimat ska det anges krav på relativ fuktighet och temperatur. Metod för övervakning av uttorkningsklimatet ska upprättas och resultat kontinuerligt redovisas. Vid igjutningar, ilagningar, foggjutningar eller motsvarande i betong och prefabricerad betong ska självtorkande betong med lågt vct-tal användas. Högsta möjliga betongkvalité, det vill säga lägsta möjliga vct/vbt-tal väljs för igjutningarna med ambitionen att nå självuttorkande egenskaper. Konstruktören avgör begränsningar i betongkvalité. Golv i fläktrum behöver ibland beläggas i tidigt produktionsskede, på grund av aggregatmontage, och kan därför behöva projekteras separat. Eventuella krav på vattentätt skikt beaktas. 8

9 Fuktmätning enligt RBK, Rädet för byggkompetens, ska utföras under entreprenaden i några fuktkritiska betongkonstruktioner. Det ska göras i tidigt skede för att kunna stämma av mot den teoretiska uttorkningsberäkningen. En uppföljande mätning ska utföras mitt i prognostiden och ett slutvärde ska tas fram inför beläggningen för att säkerställa att uttorkningen är tillräcklig för tänkt beläggning. Eventuella balkongplattor ska utformas med ett fall på minst 1:100 från fasad samt med en fuktsäker anslutning mot fasad och balkongdörr. Dräneringshål säkerställs i samtliga HD/F kanaler snarast efter montage. Förtillverkade dräneringshål kontrolleras för att säkerställa att hålets invändiga mynning i kanalen inte dämmer upp vatten (på grund av borrkax eller invändiga kanter i stuckna hål). Vid uttorkning kontrolleras och bedöms uttorkningsförloppet i samtliga ingående komponenter i den sammansatta konstruktionen; bjälklag, igjutning, pågjutning samt kanaler. Ytterväggar I möjligaste mån används oorganiska material i fuktkritiska delar i ytterväggskonstruktioner. Regelkonstruktioner i yttervägg bör utföras av stålprofiler för att undvika risk för fuktskador dels under byggtid, men även under driftskedet i konstruktionens kallare delar. Väggreglar av trä ska undvikas. Vid användning av stålreglar beaktas risken för korrosion. Likaså beaktas konsekvenser av köldbryggor av stålreglarna, såsom invändigt i fönstersmygar. Ytterväggsreglar håller normalt endast korrosionsklass C2, vilket behöver beaktas. Om delar av regelverket består av trä skall homogent virke med dokumenterad virkeskvalité väljas före till exempel plywood eller spånskivor. Skivmaterial har lägre fuktlagringsförmåga, skadas lättare vid fuktbelastning och kan inte torka ut tillräckligt fort efter eventuell uppfuktning. 9

10 Eventuella organiska och fuktkänsliga material utanför och i isolerskiktets yttre delar måste klara det klimat de utsätts för. Fördelningen av väggens termiska isolering bör utföras på ett sådant sätt att fuktkänsliga material får en varm och torr position i konstruktionen. Fuktberäkningar utförs för att verifiera att kritisk fuktbelastning underskrids. Vindskydd av pappbeklädd gips, plywood, träfiberboard och liknande, bör inte användas då de innehåller organiskt material som är känsligt för fukt och kan angripas av mikrobiell påväxt. Skiktade fasader utformas med tvåstegstätning med ventilerad, dränerande och tryckutjämnande luftspalt bakom fasadbeklädnaden. Byggmaterial som angränsar till ventilationsspalten i ytterväggen bör vara av material som tål ytfukt och som leder bort fukt utan att materialet fuktas upp. Tvåstegstätning tillämpas alltid i fasadskarvar och i anslutningar mellan mötande material. Byggskivor med innehåll av magnesiumklorid och/eller magnesiumsulfat (så kallade magnesiumoxidskivor) ska inte användas. Skivorna kan ackumulera vatten från omgivande luft, försvagas och formförändras samt generera korrosion på fästanordningar. Även fuktutfällning kan förekomma. Innerväggar Invändiga väggskivor av gips eller motsvarande ska avslutas minst 10 mm över färdigt golv. Vid väggar med förhöjda ljud- eller brandkrav kan dessa springor förslagsvis fogas igen vid behov. Om delar av regelverk innehåller trä ska homogent virke med dokumenterad virkeskvalité väljas före en inhomogen träprodukt såsom till exempel plywood eller spånskivor. Skivmaterial har lägre fuktlagringsförmåga, skadas vanligtvis lättare vid fuktbelastning och kan inte torka ut tillräckligt fort efter eventuell uppfuktning. 10

11 Yttertak Uteluftsventilerade kallvindar och luftspalter i tak utgör en riskkonstruktion eftersom ventilationsluften i perioder kan förväntas ha hög relativ luftfuktighet. Risken beaktas, till exempel vid val av material som exponeras för ventilationsluften samt metod för termisk isolering av takkonstruktionen. Antalet genomföringar i yttertak bör begränsas. Detaljer för infästning av taksäkerhetsprodukter, eventuella räckesinfästningar liksom andra genomföringar bör upprättas, gärna med detaljprojektering. Platta tak ska undvikas. Taklutning ska anordnas så att risken för stillastående vatten på takytor helt elimineras. Tätskikt på tak med ovanliggande växtlighet ska tåla påfrestningar från växtlighetens rotsystem och måste vara dimensionerad för ständigt vattentryck. Särskild hänsyn tas till dimensionering av regnvattenavlopp samt dränering av jordskiktet på tak med växtlighet och dess avvattningssystem. Korrekt bräddningsfunktion av vatten projekteras. Bräddavlopp eller motsvarande liksom risk för fuktinträngning via till exempel dörröppningar och genomföringar på tak beaktas. Utförande av huvar, rökluckor eller andra takgenomföringar ska detaljprojekteras för att säkerställa vatten- och lufttäthet. Invändiga avlopp för avvattning av taket ska undvikas. Stuprör förses med självrensande silar som inte stänker mot fasadytor. Fukttillskottet till yttertakskonstruktionen på grund av byggfukt i underliggande betongbjälklag beaktas. Någon form av lämplig, heltäckande fuktspärr krävs, så länge betongen har möjlighet att torka ut nedåt. Underlagstak av hårdpressad träfiberboard, plywood eller spånskiva är fuktkänsliga material, som i uteluftsventilerade vindsutrymmen periodvis utsätts för hög relativ fuktighet. Dessa material bör därför undvikas. Regelbunden avsyning och kontroll av tak och dess avloppssystem krävs under driftsskede. Avvattning genom sargkonstruktion ska undvikas. 11

12 Våtrum Utförande ska ske gällande branschregler såsom Säker Vatteninstallation, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV), Branschregler Säkra Våtrum (GVK) och Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK). Entreprenören ska redovisa intyg om behörighet/ auktorisation och dokumentation över utförande och använda godkända produkter. Träreglar bör undvikas som regelstomme i våtrum. Väggar inom våtrum utförs i första hand av betong eller murverk. Vid lätt-regelstomme är stålreglar att föredra. Gipsskivor med pappskikt bör undvikas i våtrum. Eventuella gipsskivor, behandlas enligt senaste utgåva av Måleribranschens regler för våtrum alternativt senaste utgåva av Golvbranschens Våtrums Kontroll, GVKs branschregler Säkra Våtrum, får användas i våtzon 1 och 2. Våtrumsväggar mot yttervägg ska fuktsäkerhetsprojekteras. Placering av duschplats ska beaktas så att fuktbelastningen på ytterväggen blir så låg som möjligt. Placering av dusch intill yttervägg utgör en riskkonstruktion och bör om möjligt undvikas. Genomföringar i tätskiktet i ytterväggen ska helt undvikas. Där det inte är möjligt ska antalet genomföringar minimeras och utföras i enlighet med Handbok för elinstallationer i badrum samt svensk standard SS Infästning av rör och annat bör ske med skruvlöst montage (limmade fästen). Fall mot golvbrunn ska vara minst 1:50 närmast golvbrunnen samt minst 1:100 i övriga delar av våtrummet. Golvbrunnar i våtrum bör ligga minst 20 mm lägre än golvnivån i intilliggande rum alternativt för avslut av tätskikt mot dörrtröskel. Så kallade designbrunnar bör undvikas då dessa kan utgöra en förhöjd fuktrisk. I kök och liknande utrymmen beaktas arbetsmiljöregler för planhet för golvytor vid vilka stadigvarande arbete kommer att ske. 12

13 Bakfall får inte förekomma. Förtydligande ska tas fram för hur borrhål för uppsättning av inredning ska utföras. Entreprenör ska redovisa intyg om utförande håltagning i våtrumsvägg. Kravet på högsta tillåtna fukttillstånd i underlaget beaktas. Detta gäller både golv och väggar av betong. Vid tätskikt och keramisk beklädnad på båda sidor av en våtrumsvägg som kan komma att vattenbegjutas ska behovet av bortförsel av fukt i mellanliggande konstruktion beaktas. Betongens krympning beaktas vid fast beklädnad av keramiska plattor. Keramiska plattor får läggas först 3 månader efter gjutning om inte särskild fästmassa eller glidskikt används eller de läggs på tätskikt. Vid val av särskild fästmassa eller vid läggning på deformationsupptagande tätskikt får plattorna läggas tidigast efter 1 månad, dock efter att den relativa fuktigheten har nått under den kritiska nivån för vald golvbeläggning. En ytterligare förutsättning är att tillverkaren av använda produkter godkänner dessa förutsättningar. VVS installationer Aktuell BBR beaktas angående utbytbarhet, underhåll och besiktning samt råd om erforderliga avledningsanordningar med mera för att vattenläckage från rör- och avloppsledningar omedelbart ska upptäckas och inte medföra skada (läckageindikering). Vid larminstallation bör larmsystemet förses med vattenfelbrytare. 13

14 Lufttäthetsanvisning Vid projektering beaktas metoder och system för att uppnå bästa möjliga lufttäthet. Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid ±50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,3 l/s per m 2 omslutande yta enligt SS-EN ISO 9972:25, eller annat lufttäthetskrav ställt i projektet. Lufttäthet över lägenhetsskiljande ytor måste också vara god för att undvika luftläckage mellan lägenheter som kan sprida lukter. Täthetskravet gäller därav även över lägenhetsskiljande ytor. Det lufttäta skiktet skapas av antingen betong, fönster/dörrar, foliesystem i lättregelväggar eller en kombination av dessa. När folie avslutas tar annat material över funktionen som lufttätt skikt, till exempel fönsterkarm, betongbjälklag eller anslutande betongmellanväggar. Tillsammans ska dessa material och konstruktioner skapa ett sammanhängande invändigt skikt som säkerställer ställda krav på lufttäthet. Lufttäta och beständiga metoder för anslutning och tätning mellan de olika materialen måste utarbetas. Metoder för att uppnå detta sammanhängande skikt planeras vid projektering samt lämpligen genom att en lufttäthetsplan upprättas som bilaga till fuktsäkerhetsplanen. Följande rekommendationer beaktas, alternativa tätningsmetoder ska godkännas av fastighetsförvaltningen; Fönsterpartier, dörrar med mera, ska uppfylla ställda lufttäthetskrav. Skarvar i ångspärr av folie bör överlappas minst 400 mm och ske vid en regel eller motsvara annat gällande regelavständ för att säkerställa skarvning över regel. Skarven kläms mekaniskt, och tätas i hela sin längd med ändamålsenlig skarvprodukt, så som ett dubbelhäftande butylgummiband som är godkänt för systemet och/eller en likvärdig godkänd tätningsprodukt. Före applicering av tätningsbandet rengörs foliens båda anliggningsytor från smutspartiklar för att säkerställa vidhäftningen. Produkter som tätband, folier och tejp ska vara testade och godkända tillsammans för åldersbeständighet. Vid kontakt med betong krävs även att systemen är 14

15 godkända och testade mot betong för att bland annat vara alkalibeständiga. Folie tätas mot betong genom att folien viks ut mot betongen. Betongytan stryks med vidhäftningsprimer och skarvtätning utförs mot den primerstrukna ytan med ett dubbelhäftande butylgummiband som är godkänt för systemet eller en likvärdig godkänd tätningsprodukt. Skarven kläms dessutom mekaniskt i hela sin längd. Ångspärren viks in i fönstersmygar. Folien kompletteras i hörn och skarvtätas med dubbelhäftande butylgummiband eller åldersbeständig tejp. Tätning mellan fönster och stommens ångtäta skikt utförs med bottningslist och för ändamålet lämplig och beständig mjukfog. Mjukfogen ska utföras enligt leverantörens anvisningar för att nå rätt elasticitet och beständighet. Fogning mot betongytor utförs mot en yta som har strukits med vidhäftningsprimer. Fogning mot fönster utförs mot en rengjord yta av fönster partiet. Rör- och kabelgenomföringar i ångspärr ska begränsas. I förekommande fall tätas genomföringarna med lufttätningsmanschetter alternativt motsvarande ändamålsenlig produkt. Eventuella gjutskarvar i betong i anslutning till klimatskärmen utförs lufttäta. Ångspärr av plastfolie måste monteras direkt i samband med termisk isolering monteras. Detta för att säkerställa att varm uppfuktad inneluft inte läcker ut och fäller ut fukt i konstruktionens yttre delar som blir kallare efter att isolering har monterats. Byggnadens lufttäthet kontrolleras och säkerställs genom täthetsprovning under byggskedet. Provningar för utvärdering av montagemetoder för lufttätt skikt ska utföras tidigt. Denna tidiga provning kan utföras genom deltryckprovning i lämplig avdelning av byggnad, alternativt i hela byggnaden. Här fokuseras på läckagesökning längs tätningar och anslutningar mellan material framför att försöka räkna fram ett korrekt lufttäthetsvärde. Slutlig provning utförs av hela färdiga byggnaden alternativt ett antal delar av den valda i samråd med fastighetsförvaltningen. 15

16 Metod för mätning enligt SS-EN ISO 9972:25. Läckage via klimatskärmen spåras genom lämplig metod, till exempel termografering i samband med täthetsprovningen, om årstiden så medger, samt med indikeringsrök. Metod enligt Europastandard SS-EN Uppnås inte det ställda lufttäthetskravet vid första täthetsprovningen ska en uppföljande täthetsprovning genomföras efter genomförda åtgärder. Detta för att säkerställa att åtgärderna har haft avsedd effekt att minska luftläckaget. Uppföljning av fuktsäkerhetskrav Fuktsäkerhetskraven följs upp på byggmöten, alternativt på särskilda fuktmöten där fuktsäkerhetsfrågor diskuteras, lämpligen i samband med fuktronder. Åtgärder vid avvikelser Eventuella avsteg från ovanstående fuktsäkerhetskrav skall dokumenteras och motiveras i en avvikelserapport. I avvikelserapporten ska också föreslag på åtgärd anges, som ska godkännas av fastighetsförvaltningen innan den genomförs. 16

17 17

18 FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Drottninggatan 7 Postadress Helsingborg Reception