Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun. Landsbygden. Strängnäs rapportserie 2012:
|
|
- Karl-Erik Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun Landsbygden Strängnäs rapportserie 2012:
2 2 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Medverkande Beställare: Strängnäs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Landskap och Miljö Uppdragsansvarig: Johanna Alton landskapsantikvarie Underkonsult: Eva-Lotta Erlingsson, byggnadsantikvarie Stockholms byggnadsantikvarier AB Foton: Johanna Alton och Eva-Lotta Erlingsson om inte annat anges Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet
3 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 3 Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun Landsbygden
4 4 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden
5 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 5 Innehåll Inledning 6 Syfte 6 Hur kulturmiljöbilagan ska användas 6 Riksintresse för kulturmiljövården 7 Redovisning landsbygden 8 Kulturmiljöns förutsättningar 9 Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling 9 Säteri-/herrgårdslandskap 10 Kyrkbyar 18 Byar 24 Industrihistoriska miljöer 31 Kommunikationshistoriska miljöer 36 Källor 40 Begrepp 41
6 6 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Inledning Syfte Delområdesbeskrivningen av Strängnäs landsbygd ingår i ett stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för kulturmiljö. Det är en noggrannare och mer detaljerad redovisning av sakintresset kulturmiljö som redovisas i Översiktsplanen för Strängnäs kommun. Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogrammet är indelat i fem delområden, vilka är följande: 1. Mariefred-Läggesta 2. Strängnäs-Härad-Tosterön 3. Stallarholmen Södra Selaön 4. Åker-Länna 5. Landsbygden Avvägningar mot andra sakområden och ställningstaganden kring kulturmiljön är i enlighet med Översiktplanen för Strängnäs kommun. Hur kulturmiljöbilagan ska användas I kulturmiljöbilagan för landsbygden presenteras ett urval av miljöer som återfinns på Strängnäs kommuns landsbygd. Den checklista på värden och kännetecken som presenteras för varje specifik miljö är vägledande för miljöns komplexitet. Ju fler komponenter i kulturmiljön som finns bevarade desto större sannolikhet är det att miljön har kulturmiljövärde ur ett såväl ett pedagogiskt som upplevelesemässigt perspektiv. I de mer kompletta miljöerna bör man från kommunens sida vara mer restriktiv till förändringar. Här bör en antikvarisk sakkunnig person anlitas i samband med förändringsarbeten eller nyanläggning av såsom byggnader eller vägsträckningar. För dessa miljöer bör kommunen göra ett ställningstagande avseende skydd för bevarande. Landsbygdsbilagan ska i första hand användas som ett underlag för samhällsbyggnadskontoret på Strängnäs kommun i arbetet med bland annat detaljplaner, fastighetsregleringar, förhandsbesked, bygglov och bygganmälan. Den kan även användas för att kommunicera kulturmiljövärden med allmänheten. Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogrammet kan även fungera som en faktarapport för den som är intresserad av kommunens kulturhistoria.
7 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 7 Kartan Kartan visar de värdefulla kulturmiljöer och objekt som finns i området och dess formella status. Vidare finns markeringar för byar med kulturmiljövärden, kyrkbyar, säteri- och herrgårdsmiljöer samt industrihistoriska miljöer. Riksintresseområde för kulturmiljövården Till riksintresseområdena hör sådana mark- och vattenområden som har nationell betydelse för bevarande eller utveckling. Syftet med riksintresseområdena är att nationella intressen ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen och i andra beslut om markanvändning. Områdena skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse. I detta kapitel redogörs endast för de delar av riksintresseområdesbeskrivningarna som berör landsbygdens miljöer. Det totala antalet riksintresseområden för kulturmiljövården, i kommunen är åtta stycken, varav sex berör landsbygden. fyra riksintresseområden berör endast landsbygden och är följande: Fogdöns centrala del [K:D 14] (Fogdö sn) Motivering: Odlingslandskap som är ett tydligt exempel på centralbygd i Mälardalen alltsedan yngre järnålder. (Fornlämningsmiljö, Klostermiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö). Uttryck för riksintresset: Jordbruksbygd av 1800-talskaraktär med välhållna gårdar och byar. Bergshammars säteri med mangård från 1730-talet. Vårfruberga klosterruin, Kungsbergs kungsgård och Vårfruberga klosterruin, Hanemyra outskiftade bykärna. Fogdö medeltida kyrka. Spår av äldre skogsbete i form av hägnader och delvis bevarade äldre betesmarker. Byn Husby med stora gravfält bl.a. med den stora Ingjaldshögen, 90 m i diameter, invid vägen mot den forna övergången mot Fogdö, fornborg vid Stenby. Överselö-Tynnelsö [K:D 15] (Överselö sn) Motivering: Odlingslandskap med stora gårdar och ett rikt fornlämningsbestånd från bronsålder till yngre järnålder samt unikt biskopssäte med rötter i medeltiden. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö, Slottsmiljö). Uttryck för riksintresset: Tynnelsö slott med medeltida delar, omgestaltat flera gånger, bl.a. till renässanspalats av Karl IX. Överselö kyrka med f.d.
8 8 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden präst- och komministergård. Öppen odlingsmark. Ålderdomlig vägsträckning. Gårdar med välbevarad och 1800-talsbebyggelse. På åsen ett flertal mycket omfattande gravfält, däribland åsagravfältet med högar, stensättningar, skeppssättning och runstenar. Mälsåker [K:D 16] (Ytterslö sn) Motivering: Slottsmiljö med unikt barockslott samt karakteristisk småbruksbebyggelse från 1910-talet, tillkommen efter ett arrende system som speglar dåtidens patriarkala idéer. Uttryck för riksintresset: Mälsåkers slott - omgestaltat på 1670-talet av Tessin d ä med tillhörande park och alléer. Småbruksbebyggelse i tegel. Ängsoch hagmarker. I området ingår även: Gravfält från bronsålder till yngre järnålder. Kinger-Valla [K:D 17] (Vansö sn) Motivering: Odlingslandskap med väl sammanhållna byar i höjdläge med om-kringliggande åkermark som pedagogiskt visar på ett kontinuerligt brukande från vikingatiden (Fornlämningsmiljö, Bymiljö). Uttryck för riksintresset: Flera byar på bergs- och moränhöjder med yngre järnåldersgravfält inom dagens byar. Enstaka äldre järnålders gravfält. Byn Kinger med bevarade 1700-talsdrag. Redovisning av landsbygden Följande del av kulturmiljöbilagan skiljer sig något från de fyra övriga. Här är fokus inriktat på Strängnäs kommuns landsbygd och dess återkommande karaktärsdrag. Varje kulturmiljötema följer dock i stort den enhetliga strukturen för de övriga delområdesbeskrivningarna. De kulturhistoriska värdena på landsbygden kan delas in i två kategorier, dels är det dess autentiska värde alltså, bevarandegraden av ursprunglighet eller ålderdomlighet. Här kan studeras såväl bevarandegraden av den enskilda byggnaden som av den historiska markanvändningen. Dels finns det dess miljöskapande värde som består av ett antal komponenter vilka ingår i en specifik helhetsmiljö. I Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogrammet har det identifierats fem karaktärsbärande helhetsmiljöer, vilka dominerar det sörmländska landskapet, vilka är följande: Säteri-/ herrgårdsmiljöer
9 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 9 Kyrkbyar Byar Industrihistoriska miljöer Kommunikationshistoriska miljöer Till dessa karaktärsbärande helhetsmiljöer hör strukturer, samband och objekt, vilka är kännetecknande för den specifika miljön. Tillsammans utgör dessa en mer eller mindre komplett miljö som kan berätta om Strängnäs kulturhistoria. Kulturmiljöns förutsättningar Beskrivning En kort beskrivning med korthistorik, innehåll, karaktär och dagens situation. Värden och kännetecken Här presenteras checklista med alla de enskilda objekt som representerar den typiska helhetsmiljön. Riksintresseområde för kulturmiljövården Uttryck och motiverande text för riksintresset. Områdets resurs/möjlighet samt framtida utveckling Övergripande riktlinjer Redogör för hur området ska hanteras i den fortsatta planeringen, för att de utpekade kulturhistoriska värdena ska bevaras och utvecklas. Komplementbyggnader En komplementbyggnad är en byggnad som är komplement (tillägg) till en huvudbyggnad på en fastighet. Begreppet komplementbyggnad används i enlighet med den definition som anges i Plan- och Bygglagen. En komplementbyggnad är ett fristående uthus, garage och andra mindre byggnader. Även små växthus, friggebodar och liknande räknas dit.
10 10 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Utpekade värdefulla kulturmiljöer Här följer en förteckning på de kulturmiljöer som ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet och som ligger inom Herresta säteri, Toresunds sn riksintresseområden för kulturmiljövården. Säteri-/ herrgårdslandskap Kulturmiljöns förutsättningar Beskrivning Landskapet i anslutning till större ståndsmässiga gårdar är ofta mycket storskaligt. Bebyggelsens närmaste omgivning är vanligen monumentalt anlagd, innehållande en ståndsmässig huvudbyggnad med tillhörande park, trädgård/orangeri och allésystem. Gårdsmiljön omges av storskalig åkermark omväxlande med stora partier av ädellövträd, där särskilt eken har tillmätts ett symbolvärde. Ekonomibyggnader och personalbostäder är ofta formgestaltade efter den tidens ideal. Till herrgårdsanläggningen hör förutom den storskaliga jordbruksmarken även storskaligt planerade system av vägar, broar, kanaler, järnvägar, manufakturer och hamnanläggningar. Ofta finns spåren kvar efter tidigare byar som avhystes i samband med godsbildningen, på anslutande marker. I det storskaliga produktionssystemet ingår underliggande torp och arrendegårdar. Torpen är i regel belägna i brynen mellan åker- och utmark eller längs vägar i utmarkerna mellan byarna. Torpmiljöerna består av ett enkelt boningshus med tillhörande ekonomibyggnad med tillhörande små åkrar. Torparen fick bo och bruka jorden mot att göra dagsverken på godset.
11 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 11 Arrendebonden fick bo och bruka arrendegården mot att han betalade arrende till godsherren i form av produkter, arbete och senare även pengar. Herrgårdarna kan delas in i tre olika kategorier avseende uppkomst och funktion; sätesgård, säteri och slott. Sätesgården är en benämning för en medeltida storgård som beboddes av en frälseperson. Sätesgårdens läge i landskapet skiljer sig inte nämnvärt från de äldre byarnas, där de viktigaste lokaliseringsfaktorerna var närheten till förhistoriska kommunikationer, en vattenkälla och produktionsmark. Sätesgårdens ortnamn skiljer sig ofta inte nämnvärt från de äldre byarnas. Under stormaktstiden var det ett stort antal mark som donerades till adelsmän för trogen krigstjänst och fick säterirättigheter skattefrihet. I gengäld ålades adelsmannen att se till att säteriet fick en ståndsmässig bebyggelse. Ofta avhystes en eller flera byar för att bereda plats för säteriet. Säteriets huvudbyggnad och flyglar är ofta byggda symmetriskt i räta vinklar mot varandra, ofta på en udde. Säterierna bär ofta ortnamn med ändelsen holm. Ett slott är en byggnad som ursprungligen byggdes för kronans räk-ning, när den befästa borgen hade spelat ut sin roll som försvarsverk. Med tiden har även beteckningen använts mer allmänt för viss ståndsmässig bebyggelse. Värden och kännetecken Manifesterande huvudbyggnad och flyglar Storskaligt odlingslandskap Park i anslutning till huvudbyggnad Trädgård/orangeri Fiskdamm Stora partier med ädellöv, företrädesvis ek Enhetligt formgestaltade ekonomibyggnader Arbetarbostäder Smedja, brygghus, grindstuga, växthus Kapell Allésystem Planerat vägsystem Bro, hamn, kanal, järnväg, hamn, transformatorstation Kvarn, manufaktur
12 12 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Branddamm Arrendegårdar Torp Manifesterande huvudbyggnad, Mälsåkers slott, Ytterselö sn Storskalig åkermark, Herresta säteri, Toresunds sn Trädgård, Herresta säteri, Toresunds sn
13 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 13 Allé, Herresta säteri, Toresunds sn Ekdunge, Herresta säteri, Toresunds sn Ekonomibyggnader Herresta säteri, Toresunds sn
14 14 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Arbetarbostad, Herresta säteri Toresunds sn Arbetarbostäder, Mälsåkers slott Ytterselö sn Äldre ekonomibyggnader på Herresta säteri, Toresunds sn
15 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 15 Vattenkvarn, Rävsnäs säteri, Toresunds sn Torp Herresta säteri, Toresunds sn Transformatorstation, Mälsåker slott, Ytterselö sn
16 16 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Riksintresseområde för kulturmiljövården Tre slottsmiljöer finns med i uttrycket till tre riksintresseområden i Strängnäs. Det är Tynnelsö slott i riksintresseområdet Överselö - Tynnelsö [K:D 15] (Överselö sn), Mälsåkers slott i riksintresseområdet Mälsåker [K:D 16] (Ytterslö sn) samt Gripsholms slott i riksintresseområdet Gripsholm Mariefred [K:D 21] (Kärnbo sn), se vidare delområde Gripsholm - Mariefred. Andra säterier och herrgårdar som ligger inom kommunens riksin-tresseområden, är säterierna Bergshammar [K:D 14], Tynnelsö gård, Fröberga och Stora Lundby [K:D 15]. Övergripande riktlinjer En välbevarad säteri-/herrgårdsmiljö är mycket känslig för komplettering med ny bebyggelse. Landskapet är planerat ur ett funktionellt perspektiv, där olika funktioner och företeelser utgör en del av helheten. För eventuellt behov av komplettering med ny bebyggelse krävs stor hänsyn till det omgivande landskapet, lokal byggnadstradition och funktionella samband i närmiljön. Tillgängliggöra de säterimiljöer som är möjliga att besöka genom skyltning på plats och information om att de finns exempelvis på kommunens hemsida. Komplementbyggnader Ekonomibyggnader är i regel belägna separat från huvudbyggnaden och dess mangård. Dessa byggnader har ofta en enhetlig gestaltning. Nya komplementbyggnader bör därför förläggas i anslutning till befintliga ekonomibyggnader och uppföras så att de harmonierar med den medvetet utformade arkitekturen när det gäller färgsättning, dimensioner och utformning. I säteri- och herrgårdsmiljöer som pekas ut som kulturhistoriskt värdefulla bör utformningen av nya komplementbyggnader ske i samråd med antikvarisk kompetens.
17 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 17 Exempel på säterier i Strängnäs Berga säteri, Åkers sn Bergshammar säteri, Fogdö sn Edeby säteri, Helgarö sn Fröberga säteri, Överselö sn Gripsholms slott Kärnbo sn Herresta säteri, Toresunds sn Hässelbyholm säteri, Fogdö sn Ingeby säteri, Aspö sn Lagnö säteri, statarlänga som är byggnadsminnesförklarat Aspö sn Marby säteri, Aspö sn Mälsåkers slott, Ytterselö sn Räfsnäs säteri, Toresunds sn Stora Lundby säteri, Övereselö sn Säby säteri, Aspö sn Söderlänna säteri, Länna sn Tynnelsö gård, Överselö sn Tynnelsö slott, Överselö sn Veckol säteri, Aspö sn
18 18 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Kyrkbyar Toresunds kyrka Kulturmiljöns förutsättningar Beskrivning En kyrkomiljö utgör centrum för den historiska socknen. Den kan ha uppkommit på flera olika sätt. Det vanliga är att platsen tidigare har utgjort någon form av förhistorisk religiös samlingsplats såsom offerlund. I Södermanland är det vanligt att sockenkyrkan tidigare har varit en kyrka tillhörande en gård, så kallad gårdskyrka. Men platsen kan även primärt ha valts ut för den befintliga verksamheten. Gemensamt för valet av plats är kommunikationerna det skulle vara enkelt att transportera för sockenbefolkningen att ta sig dit. Kyrkomiljöerna är ofta lokaliserade till en eller flera förhistoriska kommunikationsstråk på land såväl som på vatten och innehar i regel förhistoriska lämningar som vittnar om detta, såsom gårdsgravfält och runstenar. Kyrkan var samlingsplats gudstjänster, dop, konfirmation, bröllop och begravningar. Det var i kyrkan som information såväl om omvärlden som om bygden, förmedlades. Det var därför naturligt att kyrkbyn i egenskap av regelbundet använd samlingsplats, kom att bli en knutpunkt även för världsliga funktioner såsom fattigvård, undervisning och kommunikationer med
19 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 19 yttervärlden. Kyrkbyarnas ortnamn är i regel från förhistorisk tid. Vissa kyrkbyar bär namn som indikerar en förhistorisk offer- eller annan helig plats (-vi och lund/-a) eller namn som innehåller fornnordiska gudanamn, såsom Tor, Frej, Frö eller Oden. Andra kyrkor bär namn som vittnar om kungamaktens närvaro, såsom Tuna och Husby. Kyrkbyns bebyggelsestruktur kan variera beroende på flera faktorer såsom ålder, storlek, och topografi. Det finns dock ofta en ordning för hur bebyggelsen förhåller sig till väderstrecken, lokala kommunikationer och hur gårdarna förhåller sig till varandra (se Bymiljöer nedan). Värden och kännetecken Kyrka Kyrkogård Klocktorn Prästgård Tiondebod Kyrkstall Sockenmagasin Sockenstuga Skola Fattigstuga Allfarväg
20 20 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Fogdö kyrka cc Wikimedia/Thoxo Klocktorn, Toresunds kyrka
21 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 21 Toresunds prästgård Skola i Toresunds kyrkby
22 22 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Riksintresseområde för kulturmiljövården Två kyrkmiljöer finns med i uttrycket till två riksintresseområden i Strängnäs. Det är Fogdö i riksintresseområdet Fogdöns centrala del [K:D 14] (Fogdö sn) och Överselö i riksintresseområde Överselö - Tynnelsö [K:D 15] (Överselö sn). Utöver de två ovanstående kyrkmiljöerna ligger Ytterselö inom kommunens riksintresseområden, i riksintresseområdet Mälsåker [K:D 16] (Ytterslö sn). Övergripande riktlinjer Ovanstående beskrivning innehåller vilka olika byggnader och funktioner som kan återfinnas i en kyrkbymiljö. Beroende på hur många av kyrkbyns funktioner som finns kvar och hur enskilda traditionella byggnader har bevarats, kan man dra slutsatsen om vilket kulturhistoriskt värde kyrkbyn innehar. Ju högre kulturhistoriskt värde miljön har desto känsligare är den för kompletteringar. I de flesta kyrkbyar går det att komplettera med ny bebyggelse utan att det påverkar de befintliga kulturmiljövärdena negativt, under förutsättning att stor hänsyn tas till den befintliga bebyggelsen. Det är inte ovanligt att gårdar skiftades ut från kyrkbyn vid laga skifte. Den avhysta bytomten kan fungera väl för nya bostadshus. I Mälardalen är den historiska bebyggelsen belägen på de uppskju-tande moränhöjderna. Kyrkbyarna är ofta belägna på de högst be-lägna åssträckningarna eller moränhöjderna. Ny bebyggelse bör där-för uppföras på dessa höjdsträckningar i anslutning till det äldre kommunikationsstråket. För placering av byggnader på den befintliga bytomten krävs en anpassning till den lokala bebyggelsestraditionen avseende lokalisering av bebyggelseläge, placering av olika byggnader på tomt samt form, materialval och färgsättning. I kyrkbyn är det även viktigt att anpassa nya byggnader till de befintliga byggnadernas lokala funktion. Tillgängliggöra kyrkbymiljöerna genom skyltning på plats och information om att de finns exempelvis på kommunens hemsida. Komplementbyggnader Kyrkbyarnas centrum utgörs av kyrkan med dess tillhörande serviceinrättningar såsom skolan och tiondebod. Dessa ligger i regel i anslutning till den äldre allfarvägen. Nya komplementbyggnader bör i dessa delar anpassas till den övriga bebyggelsens byggnadstradition. Det innebär att nya komplementbyggnader bör harmoniera med den befintliga bebyggelsen när det gäller färgsättning, dimensioner och utformning samt när det gäller placering i relation till omgivande bebyggelse och allfarvägen.
23 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 23 Här är det viktigt att utgå från vilken funktion som den kompletterande byggnaden tillhör, såsom kyrkan (nytt församlingshem exv), skolan eller en av gårdarna i kyrkbyn. En komplementbyggnad som tillhör den kyrkliga funktionen bör anpassas till kyrkans utformning samt det traditionella formspråk som byggnaden har i egenskap av funktionsbyggnad. En komplementbyggnad som hör till en av kyrkbyns gårdar bör anpassas till det formspråk och den placering på gårdstomten som den lokala byggnadstraditionen uppvisar. I regel innebär det att gårdens byggnader är indelade i en mangård och en fägård. Komplementbyggnaden bör därför förläggas till fägården. Byggnaderna ligger ofta i rät vinkel i förhållande till varandra. En sådan placering i förhållande till varandra är att föredra. Ofta är äldre byggnader orienterade efter väderstrecken istället för dagens orientering i förhållande till vägen. I kyrkbymiljöer som pekas ut som kulturhistoriskt värdefulla bör utformningen av nya komplementbyggnader ske i samråd med antikvarisk kompetens. Exempel på välbevarade kyrkbymiljöer Aspö kyrkby Fogdö kyrka Härads kyrkby Länna kyrkby, Toresunds kyrkby Tuna kyrkby Vansö kyrkby Ytterselö kyrkby Åkers kyrkby Överselö kyrkby
24 24 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Byar Nybble, Överselö sn Kulturmiljöns förutsättningar Beskrivning En by består av en eller flera gårdar, vilkas ägor utgör eller i äldre tid har utgjort en samfällighet. Den historiska byns marker var indelad i inägomark och utmark. Inägomarken var inhägnad för att hindra djuren att beträda den åker- och ängsmark som brukades där. Till inägomarken hörde även mangården där bostadsbebyggelsen låg. Utmarken var den skogs- och betesmark som låg utanför. Här släpptes djuren på bete och här utvanns timmer och bränsle. Även om marken inte längre delas in på det här sättet finns spåren kvar från markorganisationen som också kan följas i topografin. En bymiljö består av två eller fler gårdar belägna intill varandra med tillhörande produktionsmarker. Framför allt avses de i äldre tid täta slutna bykärnorna och utvecklade kollektiva brukningsformer såsom exempelvis en gemensam fägata till utmarken, smedja och tidigare ängsmark i dalgången. Den äldre bebyggelsestrukturen består huvudsakligen av så kallade radbyar och klungbyar.
25 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 25 Bygravfält, Husby, Fogdö sn Foto: Britt-Marie Sohlström Samlad by, Hannemyra by, Fogdö sn Foto: Strängnäs kommun Gårdstomt i Nybble Överselö sn
26 26 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Äldre ekonomibyggnad i Nybble, Överselö sn Bygata i Nybble, Överselö sn Radbyarna har en karatäristisk struktur med bygatan längs en av bytomtems sidor, mot vilken gårdstomterna ligger uppradade. I vissa byar med en yngre bebyggelsestruktur ligger mangård och fägård skilda åt på var sida om bygatan och i andra byar ligger byggnaderna längs tomtgränsen samlade kring en man- och fägård. Klungbyarna har en mer rörig karaktär, där gårdarna samlas på en större höjd. Liksom i radbyn består varje gård av en man- respektive fäfunktion som till en början låg på samma gårdstun men som senare delades av. Den äldre byn är i regel belägen invid förhistoriska kommunikationsstråk, land- eller/och sjövägen. I anslutning till bytomten finns ofta ett tillhörande by- eller gårdsgravfält som bevisar dess höga ålder. Dessa byars ortnamn har ofta förhistoriskt karaktär med efterleder som -inge, -a, sta och by. I framför allt övergångsbygderna förekommer det att även att åker-marken har bevarat dess flikighet och mångfald av
27 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 27 röjningsrösen på och i anslutning till åkermarken samt diken och stora stenar. Välbe-tade tidigare ängsmarker kan även förekomma i anslutning till den äldre bebyggelsen. Inte sällan finns det en fägata som nyttjades för att leda boskapen mellan gården och utmarksbetet. Hägnadsrester av sten och ibland till och med i trä kan återfinnas i anslutning till bybebyggelsen. De flesta byar i Mälardalen genomgick skiftesreformerna, stor- och laga skiftet. I samband med den senare sprängdes ofta byarna, vilket betydde att ett antal av byns gårdar fick flytta ut från den gemen-samma bytomten. Därför består dessa byar av ensamgårdar är be-lägna på byns större åkerholmar och i skogsbrynen. Tydligast är detta mönster i slättbygderna. Värden och kännetecken Sammanhållen bebyggelse i höjdläge Närhet till tidigare vattenled Bygata Gemensam bebyggelsestruktur, radby, klungby etc Gemensam smedja Gemensamt brygghus Bygravfält Åkermark med omfattande odlingshinder i form av röjningsrösen, större stenar och diken Ängsmark Ängslador Fägata Hamlade träd Gärdesgård Förhistoriskt ortnamn Riksintresseområde för kulturmiljövården Tre byar nämns i uttrycket till riksintresseområdena i Strängnäs. Det är Hannemyra och Husby i riksintresseområdet Fogdöns centrala del [K:D 14] (Fogdö sn) och Kinger i Kinger Valla [K:D17] (Vansö sn). Utöver de tre ovanstående byarna ligger byarna Östa, Eneby och Hovgården i riksintresseområdet Fogdöns centrala del [K:D 14] (Fogdö sn), byarna Mälby, Söderårby, Åsby, Övre Vältesta, Valla, Högberga och Roteby i
28 28 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden riksintresseområdet Kinger Valla [K:D 17] (Vansö sn), Riby i riksintresseområde för Åkers styckebruk [K:D 20] (Åkers sn) samt byarna Ullunda, Fjällsta, Skäggesta, Näsby, Viggeby och Tuna i riksintresseområdet Mälsåker [K:D 16] (Ytterslö sn). Övergripande riktlinjer Ovanstående beskrivning innehåller vilka olika byggnader och funktioner som kan återfinnas i en bymiljö. Med utgångspunkt från hur många av byns funktioner som finns kvar och graden av hur enskilda traditionella byggnader och jordbruksmarker har bevarats, kan man dra slutsatsen om vilket kulturhistoriskt värde byn innehar. Ju högre kulturhistoriskt värde miljön har desto känsligare är byn för kompletteringar. I de flesta byar går det att komplettera med ny bebyggelse utan att det påverkar de befintliga kulturmiljövärdena negativt, under förutsättning att stor hänsyn tas till den befintliga bebyggelsemiljön. Nytt bostadshus kan med fördel placeras på en avhyst gårdstomt på bytomten. För placering av byggnader på den befintliga bytomten krävs en anpassning till den lokala byggnadstraditionen avseende lokalisering av bebyggelseläge, placering och riktning för olika byggnadstyper på tomt samt form, materialval och färgsättning. I ett laga skifteslandskap bör ny bebyggelse uppföras på höjder och höjdsträckningar eller i skogsbrynet mellan produktionsoch skogs-mark. Tillgängliggöra bymiljöerna genom skyltning på plats och information om att de finns exempelvis på kommunens hemsida. Komplementbyggnader Nya komplementbyggnader på byns gårdstomter bör anpassas till det formspråk och den placering på gårdstomten som den lokala byggnadstraditionen uppvisar, avseende färgsättning, dimensioner och utformning. I regel innebär det att gårdens byggnader är indelade i en mangård och en fägård. Komplementbyggnaden bör därför förläggas till fägården. Byggnaderna ligger ofta i rät vinkel i förhållande till varandra. En sådan placering i förhållande till varandra är att föredra. Ofta är äldre byggnader orienterade efter väderstrecken istället för dagens orientering till vägen, vilket bör gälla för den kompletterande bebyggelsen. I bymiljöer som pekas ut som kulturhistoriskt värdefulla bör utformningen av nya komplementbyggnader ske i samråd med antantikvarisk kompetens.
29 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 29 Ny komplementbyggnad som anpassats till den lokala byggnadstraditionen i Stenby på Tosterö, Strängnäs kommun Exempel på bevarade bymiljöer och byar inom riksintresseområdena Aspö, Aspö sn Eneby, Fogdö sn Fjällsta, Ytterselö sn Fogdö, Fogdö sn Hannemyra Fogdö sn Hovgården Fogdö sn Husby, Fogdö sn Hyvena, Vansö sn Högberga, Vansö sn Karleby Fogdö sn Kinger, Vansö sn Kumla Toresunds sn Kungsberg, byggnadsminnesmärkt gårdsbebyggelse, Fogdö sn Mälby Vansö sn Nybble Överselö sn Näsby, Ytterselö sn
30 30 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Oppeby, Aspö sn Riby, Åkers sn Roteby, Vansö sn Rällinge Helgarö sn Söderårby, Vansö sn Sörby Åkers sn Skäggesta, Ytterselö sn Torlunda Toresunds sn Tuna, Ytterselö sn Ullunda, Ytterselö sn Valla, Vansö sn Valsberga Åker sn Viggeby Kärnbo sn Viggeby, Ytterselö sn Västra Ekeby Kärnbo sn Årby, Kärnbo sn Åsby, Vansö sn Östa Vansö sn Överselö, Överselö sn Övre Vältesta, Vansö sn
31 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 31 Industrihistoriska miljöer Kvarn Länna bruk, Länna sn Kulturmiljöns förutsättningar Beskrivning De tidiga industrimiljöerna drevs med hjälp av vatten och vind. De var därför lokaliserade till större vattendrag med fallhöjd eller till höga höjder, när det gäller väderkvarnar, för att kunna fånga vinden. Lokaliseringen var även beroende på råvarutillgång och i vissa fall tillgången till bränsle. För produktion av tyngre produkter såsom tegel och järn var det viktigt att ligga nära transportled företrädesvis på vatten. En kvarnmiljö kan bestå av en samling av vattendrivna, tidigindustriella anläggningar knutna till en större fors. Det kan vara mjöl-, såg- eller papperskvarnar. Vatten- och väderkvarnanläggningarna kom i flera fall att utvecklas till mindre samhällen. I anslutning till dessa kunde därför arbetarbostäder, jordbruksanknutna ekonomibyggnader och magasin att uppföras. Även vägsystemet anpassades till kvarnen för att lösa logostiken kring anläggningen. Vissa tidigindustriella anläggningar utvecklades senare till eldrivna kraftverk och mekaniska verkstäder.
32 32 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Värden och kännetecken Vattendrag med fall eller höjdläge Transportmöjligheter Råvarutillgång, skog, sand och lera, gruva Förutsättningar för jordbruk Industrianläggning med varierande ålder Äldre ekonomibyggnader med varierande ålder Bruksherrgård Arbetarbostäder Dammanläggning Vägsystem som anpassats till verksamheten Länna bruk, Länna sn
33 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 33 Länna bruk, Länna sn Dammanläggning, Länna bruk, Länna sn Arbetarbostäder, Åkers styckebruk
34 34 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Riksintresseområde för kulturmiljövården Två industrihistoriska miljöer nämns i uttrycket till riksintresseområdena i Strängnäs. Det är Åkers styckebruk och Åkers krutbruk i riksintresseområdet för Åkers styckebruk [K:D 20] (Åkers sn). Utöver de två ovanstående industrihistoriska miljöerna ligger väderkvarnen på Kvarnbacken i Strängnäs stad inom riksintresseområde Strängnäs [K:D 18], väderkvarnen vid Sundby sjukhus i riksintresseområde Sundby sjukhusområde [K:D 19] (Strängnäs sn) och väderkvarnen Pommern i riksintresseområdet Överselö-Tynnelsö [K:D 15] (Överselö sn). Övergripande riktlinjer Underhåll av byggnader och anläggningar. Synliggöra vattendragen och tillhörande anläggningar genom skötsel och eventuell restaure-ring. Synliggöra väderkvarnar genom slyröjning och eventuell restaurering. Bibehåll vägsystemets äldre karaktär (se Kommunikationshistorisk miljö). Tillgängliggöra de industrihistoriska miljöerna genom skyltning på plats och information om att de finns exempelvis på kommunens hemsida. Komplementbyggnader Industrimiljön består i regel av en mangård (boningshus) en fägård (ladugård, vagnslider, loge etc) och en industriell del, lokaliserad till ett vattendrag. Denna indelning gäller även arbetarbostäderna, där bostäderna i regel ligger samlade separat från övriga praktiska funktioner. En industrimiljö har ofta en enhetlig gestaltning. Framför allt har de olika funktionerna inom miljön ofta ett gemensamt formspråk. Nya komplementbyggnader bör placeras enligt den ovan beskrivna funktionsindelningen. Därför bör nya komplementbyggnader således i regel placeras i anslutning till fägården om byggnaden inte utgör en industribyggnad tillhörande den industrihistoriska verksamheten. Nya komplementbyggnader bör anpassas till den kategori byggnader till vilken den tillhör, när det gäller färgsättning, dimensioner och utformning. I industrihistoriska miljöer som pekas ut som kulturhistoriskt värdefulla bör utformningen av nya komplementbyggnader ske i samråd med antikvarisk kompetens.
35 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 35 Exempel på industrihistoriska miljöer Berga säteri, vattenkvarn och pappersbruk, Åkers sn Eksåg vattenkvarn, Härads sn Husby tegelbruk, Ytterselö sn Länna bruk, Länna sn Rosenfors vattenkvarn, Härads sn Rävsnäs vattenkvarn Toresunds sn Kvarnbacken, väderkvarn, Strängnäs stad Bädarn, väderkvarn, Aspö sn Sundby sjukhus, väderkvarn, Aspö sn Pommern, väderkvarn, Överselö sn Åkers styckebruk Åkers sn Åkerskrutbruk, Åkers sn
36 36 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Kommunikationshistoriska miljöer Runsten vid allfarväg, Selaön Kulturmiljöns förutsättningar Beskrivning En kommunikationshistorisk miljö kan vara en vägmiljö eller vägsträckning men det kan även vara en förhistorisk vattenled. Vägmiljön består inte bara själva vägen utan av såväl tekniska anläggningar som organisatoriska, för väghållningen, längs med vägarna. De förhistoriska vattenledsmiljöerna kan förutom själva vattensträckan omfatta runstenar, fornborgar belägna på strategiska höjdpartier och vad- och dragställen längs med sträckningen. Båt var fram till yngre järnålder det dominerande transportmedlet. Därför var farlederna en viktig lokaliseringsfaktor för bebyggelsen. När vattenleden på grund av strandförskjutningen inte längre var farbar anlades vägar mellan byarna, vilka ofta löper parallellt med de gamla vattenlederna. De äldre bevarade vägarna är smala och grusbelagda och följer mjukt terrängens linjer. Ofta är de belägna i randområdet mellan odlingsmark och skogen på åsryggar. De har ofta en lokal prägel och kopplar samman byarna med varandra för att sedan i ett sockenperspektiv koppla samman kyrkorna med varandra som i sin tur kopplar samman sockencentrum med tingsplatser och marknadsplatser på häradsnivå. Många ortnamn vittnar om vår äldsta infrastruktur. Exempel på sådana som pekar på någon form av bearbetat vadställe är ortnamn med drag, -näs, -nor, -bro, -vad, ör-, -bor och kavel. Indirekta färdvägsnamn är platser på tuna och husby. På dessa platser har funnits viktiga vikingatida/medeltida storgårdar med koppling till kunga makten. Dessa anläggningar förlades naturligtvis till strategiskt viktiga och lättillgängliga platser.
37 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 37 De tunga transporterna skedde vintertid, på vintervägar som löpte över sjöisar, vattendrag och myrmarker. Flera av dessa var i bruk till långt in på 1900-talet. De gamla allfarvägarna kom på 1600-talet att utgöra grunden för ett nationellt vägnät med milstolpar var fjärdedels mil, gästgiverier och skjutshåll. En omstrukturering av vägnätet skedde i viss utsträckning i samband med skiftesreformerna, så byar sprängdes och nya vägar anlades mellan ensamgårdarna. Dessa vägar anlades ofta i ägogränserna mellan gårdarna. Värden och kännetecken Dalgångar med tidigare vattenled i dalbotten Runstenar Strategiskt belägna gravrösen exponerade mot vattenleden i höjdlägen Fornborgar Vadställen Milstenar Gästgiveri Skjutshåll Alléer och solitärträd Bymiljöer med anslutande bygravfält Äldre broar Topografiskt anpassad väglinje Vägens storlek anpassad till landskapet Vägens sträckning mellan historiska noder i landskapet, såsom äldre byar, kyrkor, tidigare handels- och tingsplatser etc Ortnamn som vittnar om vår äldsta infrastruktur Riksintresseområde för kulturmiljövården En kommunikationshistorisk miljö nämns i uttrycket till riksintresseområdena i Strängnäs. Det är det ålderdomliga vägnätet med dess runstenar på Selaön inom riksintresseområde Överselö-Tynnelsö [K:D 15] (Överselö sn). Utöver den ovanstående miljön ligger delar av det ålderdomliga väg-nätet på Fogdön inom riksintresseområde Fogdöns
38 38 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden centrala del [K:D 14] (Fogdö sn), västra och östra Selaöns dalgång Överselö-Tynnelsö [K:D 15] (Överselö sn), Bergaån, Löta å och Råckstaån i riksintressområde Åkers styckebruk [K:D 20] (Åkers sn). Övergripande riktlinjer Bevara den äldre vägens karaktär genom att bibehålla väglinje och vägdimensioner. Bibehålla grusbeläggningen. Håll efter vägdiken, genom rensning och eventuellt grävning. För att gynna artrikedomen i vägkanterna bör dessa slås årligen. Slåttern bör inte utföras förrän efter blomning, omkring mitten av juli tidigt. Växtmaterialet samlas in i samband med slåttern för att skapa konkurrenskraft även för mindre dominanta växter. Bevara det öppna odlingslandskapet i dalgången. Bevara vattendraget, den förhistoriska vattenleden i dalbotten. Synliggöra fornborgar och rösen som kan kopplas till den förhistoriska vattenleden. Ny bebyggelse bör inte ske i den öppna dalgången. Byringe gästgivaregård längs Lohevägen, Länna sn Komplementbyggnader Nya komplementbyggnader i vägmiljöer bör anpassas till det lokala formspråket avseende färgsättning, dimensioner, utformning och den bör ha en placering i förhållande till vägen i enlighet med den lokala byggnadstraditionen. I regel innebär det att byggnaderna är placerade i rät vinkel i förhållande till varandra och är ofta orienterade efter väderstrecken istället för i förhållande till vägen. Detta bör även gälla för den kompletterande bebyggelsen. För värdefulla vägmiljöer i anslutning till kyrkbyar, säter-/ och herrgårdsanläggningar, industrihistoriska miljöer och byar, se ovanstående kapitel. I vägmiljöer som pekas ut som kulturhistoriskt värdefulla bör utformningen av nya komplementbyggnader ske i samråd med antikvarisk kompetens.
39 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 39 Exempel på äldre vägar och förhistoriska vattenleder Vägnätet på Fogdö Vägnätet på Oknön Vägnätet i anslutning till Rävsnäs Vägnätet i anslutning till Härads kyrka gamla vägen mellan Strängnäs och Eskilstuna Vasastigen mellan Salby och Rävsnäs Herrestavikens dalgång med dess två fornborgar Lohevägen Länna sn Byringe gästgivaregård, Länna sn Eksåg gästgiveri i en av flygelbyggnaderna, Härads sn Läggesta Vadställe mellan det forna sundet mellan Fogdö och Vansö Västra och östra Selaöns dalgång Kolsundet ett förhistoriskt vadställe till Selaön Löta å, Åkers sn Berga å, Åker sn Råcksta å och Bondkroken Dalgång med förhistorisk vattenled i dalbotten
40 40 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Källor Dunér, K; Hall, T: 1995: Svenska hus Landsbygdens arkitektur från bondesamhälle till industrialism. Lund. Erixon, S. 1947: Svensk byggnadskultur. Stockholm. Sörmlandsbygden. 1988:1. Sörmlands hembygdsförbund Werne, F: 1993: Böndernas bygge. Traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige. Höganäs.
41 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 41 Begrepp Anpassning I samman hanget kan begreppet anpassning stå för till exempel hur en tillbyggnad skall utformas. Anpassningen kan då avse form, volym, fasadutformning, takutformning, material och/ eller färgsättning etcetera och att anpassningen skall ske i förhållande till den befintliga byggnaden eller bebyggelsemiljön. Det behöver inte betyda att man kopierar en äldre stil. Att anpassa färgsättning i ett område kan vara att välja en kulör eller färgton inom ett visst spektra som redan finns representerat inom området eller att man utgår från de pigment som fanns tillgängliga innan färgindustrin industrialiserades. Antikvarisk förundersökning För att ta tillvara en byggnads kvaliteter på bästa sätt vid en ändring krävs kännedom om byggnadens förutsättningar. I en antikvarisk förundersökning sammanställs historiska fakta om byggnaden och byggnadens kulturhistoriska värden definieras och beskrivs. Den antikvariska förundersökningen fungerar som underlag för projekteringen. När det gäller byggnader eller miljöer med högt kulturhistoriskt värde bör en antikvarie även delta i projekteringen för att de antikvariska synpunkterna ska kunna arbetas in i bygghandlingen redan från början. Byggnadsvård Begreppet samlar åtgärder som skötsel, underhåll och ändringar av byggnader som utgår från byggnadens kulturhistoriska värde. Förvanskning Begreppet förvanskning är ett viktigt begrepp inom lagstiftningen. Enligt PBL 8:13 får byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Det avser bygglovpliktiga anläggningar, tomter som omfattas av skyddsbestämmelser, allmänna platser och bebyggelseområden. Förvanskningsförbudet gäller alltid, även för icke bygglovpliktiga åtgärder. Konservering Bevara något i befintligt skick, hindra vidare förfall, genom att tekniskt säkerställa till exempel en del av en byggnad eller en bemålad yta.
42 42 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden Kulturhistoriskt värde, värdering Att beskriva äldre byggnaders, miljöers eller landskaps kulturhistoriska värden är en metod för att analysera andra värden än ekonomiska. För att definiera och beskriva kulturhistoriska värden kan flera olika begrepp användas men vanligast är att utgå från Riksantikvarieämbetets bok Kulturhistorisk värdering av bebyggelse (2002). Här används begreppen dokumentvärde och upplevelsevärde. För att precisera hur kulturmiljövärden tar sig fysiskt uttryck används begreppet värdebärare. Nedan redovisas begreppens innebörd Dokumentvärde (Kunskapsvärde) En byggnad eller ett landskaps informationsvärde eller potentiella informationsvärde. Kunskapsvärden kan vara vad ett byggnadsverk berättar om historisk byggnadsteknik, arkitekturhistoriska ideal eller historiska sociala strukturer. På samma sätt kan växtlighet, landskapssammanhang, vägsträckningar och andra spår i ett landskap ha kunskapsvärden då de berättar om den historiska markanvändningen. Kunskapsvärden kan förstärkas av att de är pedagogiskt och tydligt läsbara. Upplevelsevärde Kulturmiljön som källa till upplevelser hos brukare och/eller besökare. Upplevelsevärden kan vara den lantliga karaktären i ett ålderdomligt jordbrukslandskap, en byggnads arkitektoniska kvaliteter eller autentiska karaktär. Upplevelsevärden kan även vara en plats eller ett objekts identitetsskapande eller symboliska värde för exempelvis en ort. Därtill vägs övergripande och förstärkande värden in som autenticitet och representativitet. Kulturmiljöns värdebärare Olika kulturmiljövärden kan i den enskilda kulturmiljön ofta brytas ner i olika fysiska värdebärare. För bebyggelse kan det vara särskilda byggnadsmaterial, färgsättningar och arkitektoniska drag som fasaduppbyggnad samt tak- och fönsterutformning. Med värdebärare avses också hela landskapssammanhang eller enskilda element som är ett fysiskt uttryck för kulturmiljövärden. I ordet värdering ligger dock ett subjektivt inslag och vad som har uppfattats som värdefullt har varierat över tid beroende på till exempel tidsanda och kunskap hos den som gör bedömningen. Det innebär att rådande värderingsprinciper alltid kan komma att omprövas i framtiden. Därför är det också viktigt att noggrant beskriva och motivera hur vi ser på ett objekt idag. Systemet för värdering innehåller följande steg: -Definiera och beskriva olika bevarandemotiv samt göra en sammanvägd bedömning av de -olika kriterierna.
43 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 43 -Välja ambitionsnivå för bevarande. -Koppla motivering och ambitionsnivå till lämpliga uppföljningsåtgärder, det vill säga bedöma vilken form av skydd som byggnaden eller byggnadsmiljön bör ha, hur den skall dokumenteras och vårdas. Kulturmiljö Begreppet introducerades med den nya kulturminneslagen från 1988 och omfattar miljöer där det finns kulturhistoriska värden att beakta. Skall jämföras med ett vidare synsätt där man från att skydda och bevara enskilda byggnader eller monument ville inbegripa större sammanhang och miljöer. Kulturarv Kulturarv är ett vidare begrepp än kulturmiljö och omfattar både immateriellt som materiellt kulturarv, såsom sånger, berättelser, viktiga platser som vi har övertagit från tidigare generationer. Ombyggnad Enligt PBL är ombyggnad en ändring av en byggnad som innebär att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. En ombyggnad kan ge följdkrav på byggnaden som motsvarar nybyggnadskrav avseende till exempel tillgänglighet, energibesparing, brandkrav. Kraven kan modifieras efter byggnadens förutsättningar, till exempel kulturhistoriska värden. Patina Spår av tidens gång, blekning, slitage eller åldrande. Används i positiv bemärkelse, omöjligt att återställa. Rekonstruktion Rekonstruera betyder återskapa eller återuppbygga en byggnad eller en del av en byggnad. Begreppet kan användas då man på vetenskapliga grunder återuppbygger en riven byggnad eller byggnadsdel med samma tekniker och material som en gång användes. Återuppbyggnadsprocessen kan ge praktisk kunskap om hur man verkligen arbetade förr vilket kan ha ett pedagogiskt eller vetenskapligt värde. Renovering Renovera betyder förnya. Ofta innebär det att man gör så omfattande byten av material att byggnaden eller byggnadsdelen uppfattas som ny. Till exempel byte av ytskikt, fasadmaterial, tekniska system, inredningar. Jämför med underhåll, som syftar
44 44 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden till att bevara en fasadpanel genom upprepad ommålning av lämplig typ, med byte av hela panelen. Restaurering Restaurera betyder återupprätta, återställa. Vid en restaurering avses åtgärder som skall återföra en byggnad, del av en byggnad eller ett landskap till ett äldre men känt utseende. En förutsättning är att tillräckligt mycket spår av ett äldre utseende finns kvar, en restaurering bygger inte på spekulationer. Restaureringsideologi Ordet restaurering definieras ovan men betydelsen har varierat beroende både tid och plats. Det handlar om olika sätt att förhålla sig till och berätta vår historia. Under sent 1800-tal hade man vad vi i tag kallar en mer tillrättaläggande attityd till äldre byggnader. En byggnad uppförd på medeltiden skulle se helt medeltida ut. Som exempel kan nämnas domkyrkan i Lund som uppfördes under medeltiden. Under omfattande restaureringsarbeten under 1800-talet revs bland annat de medeltida tornen och ersattes med nya spetsigare torn. Avsikten med restaureringen var att domkyrkan skulle få en mer renlärig och konsekvent medeltida romansk stil. Man fäste liten eller ingen uppmärksamhet till kyrkobyggnadens tidigare historia. Efter hand växte en stark kritik fram mot denna så kalllade stilrestaurering som man menade var en förfalskning av historien. På vägen mot att uppnå den perfekta medeltida byggnaden revs mer eller mindre intressanta lager från 1600-, och 1800-talen. I stället växte ett förhållningssätt fram där man utgick från byggnaden och hela dess historia fram. På ett mer vetenskapligt sätt började man dokumentera och analysera historiska byggnader inför en förändring. I Strängnäs domkyrka vidtogs under åren omfattande restaurering under ledning av Fredrik Lilljekvist med Sigurd Curman som kontrollant. I detta projekt tillämpade Curman för första gången de nya antikvariska restaureringsprinciper han lärt sig under sina studieresor nere i Europa, bl.a. att varje tids tillägg skulle respekteras. Domkyrkan i Strängnäs är därigenom den av Sveriges domkyrkor som bäst bevarat sin medeltida karaktär. Positionerna inom restaureringshistorien har ständigt förflyttas. Det som var accepterat igår är förbjudet idag. Idag har vi fortfarande ett förhållningssätt där vi respekterar årsringarna och de förändringar en byggnad genomgått. Detta förhållningssätt kan också göra frågan om restaurering mer komplicerad. Skall man spara allt? Ofta handlar det om att fånga det som är karaktäristiskt hos en byggnad och utgå från det, och se vad som är typiskt för tiden då byggnaden uppfördes. Viktiga principer är att utgå från den enskilda byggnaden och dess förutsättningar och kvaliteter innan man gör några drastiska ändringar samt att dokumentera alla ingrepp och förändringar som kunskap åt
45 Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Landsbygden / 45 eftervärlden. Reversibel Omvändbar. Om en åtgärd på en byggnad, ett tillägg, går att ta bort utan att den ursprungliga byggnaden eller byggnadsdelen påverkas kan den kallas reversibel. Ingrepp i den ursprungliga delen går sällan att helt undvika och att motivera en åtgärd genom att kalla den reversibel kan lätt missbrukas. Tidstypisk Något som är generellt typiskt för en viss tidsperiod. Ofta används begreppet tidstypisk när färgsättning, snickerier eller inredningar i äldre byggnader beskrivs. Då avses ett utseende som är typisk för den tiden byggnaden uppfördes eller byggdes om. Tillbyggnad Ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. I kulturhistoriskt intressanta miljöer är det extra viktigt att noga studera hur en tillbyggnad kan gestaltas. En tillbyggnad bör alltid underordna sig den ursprungliga byggnaden. Generella råd är att låta tillbyggnaden bli en synlig egen huskropp och att man väljer att bygga till bakåt i förhållande till gatan. Det bör vara en betydligt mindre volym än ursprungsbyggnaden och den bör inte sticka utanför ursprungsbyggnadens hörn. Snickeridetaljer, stuprör med mera får gärna vara i lite mindre dimensioner än huvudbyggnadens för att inte se klumpiga ut på den mindre huskroppen. Tillägg Utformningen av ett tillägg, till exempel en tillbyggnad, ny inredning eller ett nytt fönster, kan bli föremål för diskussion. Skall ett tillägg utformas i samma stil som den befintliga byggnaden eller skall det få ett modernt formspråk för att historiskt redovisa att det är en ny del som inte skall förväxlas med den gamla? Eller något mitt emellan? Det är en restaureringsideologisk fråga där det inte finns något entydigt svar. I stället får man se till det enskilda huset men även till sammanhanget, stads- eller landskapsbilden. Traditionella material och metoder Med orden ovan avses ofta material och metoder som utvecklades före det industriella byggandet infördes. Till materialen hör till exempel linolje- och kalkfärg, kalkbruk och puts, tegel, natursten, trä i olika former. Arbetsmetoderna är hantverksmässiga, anpassade efter varje enskild byggnad.
Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun. Strängnäs- Härad-Tosterön. Strängnäs rapportserie 2012:
Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun Strängnäs- Härad-Tosterön Strängnäs rapportserie 2012: 2 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Strängnäs Medverkande Beställare:
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun. Stallarholmen och Selaön. Strängnäs rapportserie 2012:
Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun Stallarholmen och Selaön Strängnäs rapportserie 2012: 2 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Stallarholmen och Selaön
Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009
Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:12 2 Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen, Örebro kommun, och Stadsantikvarie
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom
Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Stadsarkitektkontoret Områdesbestämmelser för området vid Munsö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.22.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR
Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser
RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN
1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15)
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15) Tynnelsö slott, foto Sörmlands museum KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Området visar tydligt hur landhöjningen gett upphov till ett successivt
PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer
5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING. Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun
UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 25 maj 2005 39 215 104 37 216 438
cc Wikimedia/Xauxa Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun Mariefred och Läggesta Strängnäs rapportserie 2012:
cc Wikimedia/Xauxa Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun Mariefred och Läggesta Strängnäs rapportserie 2012: 2 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Mariefred
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Skå kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.24.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE
Stadsarkitektkontoret 2014-04-23 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser och upphävande av detaljplan för Munsö gamla skola (Munsö Prästgård 1:2) på Munsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2012.27.214
RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3
RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3 Lyckebyåns vägar: Slingrande grusväg med äldre sträckning. Skogslandets jordbruk: Faluröd traditionell träbebyggelse. Äldre mindre ladugård. Källarbyggnad.
Detaljplan för Viksberg 3:1, område B
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett
MUNDEKULLA Förslag: Klass 2
MUNDEKULLA Förslag: Klass 2 Lyckebyån som resurs: F.d. slåttermader och mossodlingar med en ängslada. Kvarnlämning. Skogslandets jordbruk: Gårdsbebyggelse med äldre mangårdsbyggnader, ekonomibyggnader
Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER
BILAGA 1 1 (5) Kulturmiljöenheten Hans-Erik Hansson Tel 026-17 12 98 hans-erik.hansson@x.lst.se Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto:
Granheds skola, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Granhed (D27) Granheds skola, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Välbevarade, ålderdomliga byar med sammanhållen bystruktur från tiden före skiftena. Västra
Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun. Åker och Länna. Strängnäs rapportserie 2012:
Stadsbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun Åker och Länna Strängnäs rapportserie 2012: 2 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Åker och Länna Medverkande Beställare:
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning. Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun
1 [5] Referens Åsa Anderljung Mottagare Antikvariskt utlåtande- konsekvensbeskrivning Pm i samband med ny detaljplan, granskningsskedet Näs by Grödinge, Botkyrka kommun Bakgrund Näs by är en kulturmiljö
Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden. Toomas Randsalu & Jonas Ronsby.
Bästa sättet att förvalta, utveckla och tillgängliggöra kulturhistoriska värden i staden Toomas Randsalu & Jonas Ronsby Karlshamns kommun Karlshamn 32 000 invånare Karlshamn Djuphamn Eriksberg safaripark
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan
32 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Strängnäs A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan Områdets förutsättningar Beskrivning Stadens offentliga och kommersiella centrum.
HULAN BREDASJÖ, DJURMÅLA, RISINGEN, STOLPABÄCK Klass 1-2
Kartan justeras HULAN BREDASJÖ, DJURMÅLA, RISINGEN, STOLPABÄCK Klass 1-2 Lyckebyåns vägar: Utpekad värdefull vägmiljö. Skogslandets jordbruk: Gårdsnära öppet odlingslandskap med stenmurar och odlingsrösen,
PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret GRANSKNINGHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE HANDLINGAR
Stadsarkitektkontoret 2015-02-16 GRANSKNINGHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser och upphävande av detaljplan för Munsö gamla skola (Munsö Prästgård 1:2) på Munsö i Ekerö kommun, Stockholms
Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN
1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna
KALLELSE. 1. Justerande:... Kulturnämnden 7 oktober 2003
Kulturnämnden 7 oktober 2003 Plats och tid för sammanträdet Bällstarummet. Kommunalhuset, 2 tr, Tuna torg 1, Vallentuna tisdagen den 7 oktober 2003 kl 19.00 Kallade tjänstemän Isa Lindqvist, kommunantikvarie
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL
Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL Översiktsplanering för vindkraft Tillståndsansökningar Bygglov / Detaljplaner (PBL) Beskriva kulturmiljön Kulturmiljö mer än bara fornlämningar och riksintressen! Vindkraftverk
Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Örnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad
Dnr: 813/2016 22 juni 2017 Ändring av stadsplan (1283K-6204) för Kvarteren Laxen m fl Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 22 juni 2017 BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Antagen
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Hägerås
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Hägerås Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Kulturhistoriskt värde
FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan
SKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
BILAGA 6 KULTURINTRESSEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind
Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
ÄNDRING AV DETALJPLAN OCH TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING S. 205
Dnr: KS.2018.0362 ÄNDRING AV DETALJPLAN OCH TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING S. 205 Ändring av detaljplan för fastigheten Druvan 11 Eslöv kommun, Skåne Län Upprättad: Figur 1. Orienteringskarta för planområdet.
Områdesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(6) ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2003.22.213 PLANBESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning
BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV
2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:02 PERSBACKA GÅRD. Kulturhistorisk utredning. Varva 7:1 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011.
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:02 PERSBACKA GÅRD Kulturhistorisk utredning Varva 7:1 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011 Joel Ringh Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar
Astern och Blåklinten Lidköping
Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren
INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8
INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK
Gäller inom markerat område Den inritade gränsen på kartan (hämtad från bevarandeplanen) avser fysisk bebyggelse och är inte en plangräns. Tillägg till detaljplan gäller angivna fastigheter.
Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen
Granskningshandling Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen 1974-10-17 Nordingrå församling Kramfors kommun Byggrätt för befintliga komplementbyggnader Standardförfarande Dnr Mob-2017-303 PLANBESKRIVNING
ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
PLANBESKRIVNING. Bygg- och miljöavdelningen. Johannes Siirtola
Bygg- och miljöavdelningen Johannes Siirtola Johannes.siirtola@alvkarleby.se 026-83044 PLANBESKRIVNING Ändring av Detaljplan för del av Gårdskärs by (del av Gårdskär 25:1 m.fl.) samt ändring av del av
Domaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie
1 av 5 Stadsbyggnadsförvaltningen Helene Brunnström Antikvarie Domaren 15 och 18 Platsbesök: 2018 07 19 1. Förutsättningar Denna antikvariska förstudie syftar till att i tidigt skede uppmärksamma kulturhistoriska
marie-louise aaröe, Frilansjournalist
K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Områdesbestämmelser för området vid Sånga kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Sånga kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.25.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
OMRÅDESBESTÄMMELSER för riksintresset vid Vallsjö gamla kyrka
OMRÅDESBESTÄMMELSER för riksintresset vid Vallsjö gamla kyrka Herrgårdsmiljö i Njudungs medeltida kärnbygd med en välbevarad sockenkyrka från 1100-talet. Öppen inägomark med gravfält som antyder en bebyggelsekontinuitet
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes 2017-02-02 2016-4922 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Fastighetens adress: Jegerhjelms väg 32 Sökande: Braatz, Ingemar Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad
Gäller inom markerat område Upprättad 2006-09-26, Antagen 2006-11-20 (KF 102/06), Laga kraft 2006-12-21 BURLÖVS KOMMUN BYGG- och ANLÄGGNINGSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan
DETALJPLANEFÖRSLAG ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP
ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS DETALJPLANEFÖRSLAG KV NYSTAVAREN 5, 6 OCH 7 ESKILSTUNA KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN OCH LANDSKAP 2016-07-01 AIX ARKITEKTER AB HUDIKSVALLSGATAN 8 113 30 STOCKHOLM TEL +46 8 690
Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00
Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län
1 Områdesbestämmelser för riksintresseområdet ASKERSBY, Sunne kommun Värmlands län Boningshus, Håla (Askersby 1:18) ANTAGANDEHANDLING Upprättad 2013-08-27 Miljö- och byggnadsnämnden Plan- och bygglovenheten
Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen
Granskningshandling Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen 1973-01-29 Nordingrå församling Kramfors kommun Byggrätt för befintliga komplementbyggnader Standardförfarande Dnr Mob-2017-303 PLANBESKRIVNING
Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.
Bilaga 1. Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu. Karta 2. Karta med miljöintressen, delen Purnu-Mukkavaara. Figur 1. Palohuornas, allé längs med vägen. Figur 2. Mukkavaara, allé längs med
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet
Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra
Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet
Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,
Riksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG Bjudby runsten SÖ55, foto KBT Värden Kunskapsvärde Området visar på ett tydligt maktcentra med stormannasläkter under yngre järnålder,
Ändring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden
1 (5) SAMRÅDSHANDLING MSN 2017/168 Standardförfarande Ändring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden Upprättad på planenheten i april 2018 Ändring av PLANBESKRIVNING OCH PLANBESTÄMMELSER
Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:222. Kultur- och fritidsnämnden antar kulturmiljöprogrammet.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Åsa Anderljung Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Kulturmiljöprogram Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden antar kulturmiljöprogrammet. Sammanfattning 2011 fick
Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö
Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd
VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT
VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för
Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen