Biörn Berglunds knopar

Transkript

1 Biörn Berglunds knopar Biörn, här hemma i vardagsrummet i Linköping. November 2005 De här sidorna har sin upprinnelse i det faktum att jag sommaren 2005 var hemma hos min barndomskamrat Tryggve och hans fru Yvonne för att helt enkelt grilla en bit mat, dricka några glas vin, och prata i största allmänhet. Samtalet kom att handla om den tavla med knopar som Yvonnes morbror Biörn Berglund sammanställt med många av de knopar som förekommer, och som jag fick syn på där den stod i ett av rummen. Vi var snabbt överens om att tavlan förtjänade att visas upp på nätet men att jobbet med att fotografera de olika knoparna fick vänta några dar eftersom arbetet krävde tillgång till nån form av makroobjektiv. Kollegan Bosse, vilken äger ett sådant objektiv, lånade ut detta vid sin passage av Söderhamn på väg till Sundsvall. Bilderna är tagna med Efkes 100-ISO-film på altanen hemma hos Tryggve. Ljuset är dagsljus, diffuserat genom plasttaket på altanen. Som bakgrund har vit engångspappersduk på rulle inköpt hos ÖB använts. Kameran är en gammal Nikon F4. Ingen form av automatik användes, att automatfokusera var inte möjligt. Kameran satt på stativ eftersom slutartiderna omöjliggjorde frihandstagning. Biörn är datakonsult, numera pensionerad, boendes i Linköping. Ursprungligen från Alfta i Hälsingland. Knoptavlan kom till i slutet av 80-talet och är en följd av hans erfarenheter alltsedan barndomen och scouterna, då intresset runt detta med knopar väcktes. Det du nu läser utgör en PDF-utgåva av hur Biörns knoptavla presenteras på Utgåvan har aningen överdrivet stora bilder, detta för att man lättare skall kunna se knoparna. Söderhamn Björn Roos

2 Knytkalaset Naturligtvis har jag under årens lopp,och med anledning av mitt gedigna intresse för knoparnas värld sett ett större antal knoptavlor av varierande omfattning av såväl kvalitet som innehåll men tyvärr allt som oftast byggda av enkla sytrådar eller klena snören.därför beslöt jag redan på planeringsstadiet av mitt projekt Knytkalaset att dels allt ingående tågvirke skall ha en lämplig dimension för att tydligt visa de ingående knoparnas uppbyggnad/funktion, eller som jag litet mera familjärt brukar uttrycka det, betraktaren skall få en bra möjlighet att följa knoparna på jobbet. Just med anledning av det sistnämnda har jag tillverkat ingående komponenter/tillbehör som; pollare, beting, rundhult, ringar, lyftkrokar etc. Lägg här även gärna märke till att samtliga tampar är försedda med sydd tagling och att alla bänslingar är utförda i tjärad märling samt att knoparna visas i realistiska funktioner, alltså visas här tex. hur ett Hakstek applicerats på en lyftkrok.en annan sida av min ambitionsnivå är, att med ett benäget bistånd av Björn Roos, låta modern teknik ge betraktaren ett något annorlunda forum för sin intressesfär knoparnas värld. Nedanstående kunskaper har delgivits mig av Kaj Lund, Rungsted DK, och som ju mera jag läst om/av samtidigt varit den mest vederhäftige person jag verkligen borde förunnats fått träffa under min jordevandring i det här livet. Eftersom jag inte har någon anledning att, som man säger, uppfinna hjulet flera gånger, har jag naturligt nog tagit alla denne andlige mentors visdomsord Ad notam. Uppbyggd av:biörn Berglund Sturefors 1992 Allmänt Att knopa eller slå en knop har efterhand blivit det mest avända uttrycket för att beteckna många olika arbeten med garn och tågvirke. Inom de olika grupperna av knopar skiljer man i praktiken på följande: Egentlig knop som tjänar att skapa en vulst eller förtjockning på ett rep (alltså ursprungligen att arbeta med kardelerna). Ordet knop har samma ursprung som knapp. Ordet knut, som täcker samma begrepp, betyder egentligen enl. sitt ursprungg en avslutning. Öglor kan uppdelas i undergrupperna Löpknop och Fasta ögon eller öglor. Några av de sistnämnda har vilseledande namnförbindelser, exempelvis Pålstek. Stek för fastgöring och sammanfogning av två ändar. Också här finner man vilseledande namnkombinationer som t ex Råbandsknop som ju egentligen är ett stek för sammanfogning. OBS! Använd det riktiga steket till rätt material och till rätt ändamål. Steket skall inte bara läggas rätt ty det skall även samsas (dras till) rätt. Steken får du käka upp, men i dessa fall gäller neutrum, steket!

3 Stoppknopar Stoppknoparna skall inte förväxlas med Stoppstek som ju har en helt annan struktur och tjänar ett annat ändamål. I vanligt tal heter den också vanlig knop, och på landbacken knut. Det är den enklaste av alla stoppknopar, och den används som stopp bl a på sytråden eller på löpande ändar som skall hindras att rappa ur block. 1 Överhandsknop Likaså används den till att skapa en rad vulster på livbåtarnas livlinor för greppet. I detta sammanhang bör dock uppmärksammas att just Överhandskopen, och dess varianter, kan försvaga tågvirkets brottstyrka med ända upp till 50 %! Överhandsknopen består av en hel rundtörn tagen med tampen omkring egen fast part och väl samsad. Den är mycket svår att lösa upp men den kan istället dra ut sig själv, när den ligger mycket nära tampen. Och detta gäller särskilt på glatt syntetiskt tågvirke.

4 (Överhandsknop med dubbel part) Används bl a vid syning med dubbelt garn. Det är samtidigt den snabbaste metoden att sammanfoga två ändar. Men bör dock inte användas till detta ändamål enär den nedsätter ändarnas brottstyrka. Kan även kallas Vattenknop med ögla. 2 Frihandsknop Överhandsknopen är här utförd på en bukt i stället för på tampen. Den löses lätt genom att hålla om den fasta parten med ena handen och dra i tampen med den andra. Knopen används mest i kombination med andra knopar. Kan även heta Överhandsknop om egen part. 3 Överhandsknop med Slirstek

5 (Dubbel överhandsknop) Med en extra invändig rundtörn omkring fasta parten ger knopen en större vulst. Nyttjas i synnerhet på tunt garn, och stundom då med flera invändiga rundtörnar. 4 Överhandsknop med invändig rundtörn Fiol eller Åtta är andra namn på denna knop där rundtörnen går bakvänt. Som stoppknop fyller den bättre än ren överhandsknop, och är framförallt mycket lättare att lösa. 5 Flamsk knop

6 Utförs med två eller flera rundtörnar omkring fast part, varefter tampen förs tillbaka genom samtliga rundtörnar. Det är en vacker symmetrisk knop som fyller gott och håller bra, även på glatt syntetiskt garn. 6 Överhandsknop med utvändig rundtörn Varianter med två eller flera utvändiga rundtörnar och tampen förd tillbaka utanpå dessa (dock under den först lagda rundtörnen) ger en fyllig knop som är lätt att utföra och lätt att lösa men mindre elegant. 7 Stuvarknop

7 Löpknopar Gemensamt för Löpknoparna är ett (mer eller mindre) fast öga på tampen av en lina. Detta öga formar en eller flera rundtörnar omkring linans fasta part och kan röra sig på denna.

8 Med ganska liten bukt lagd omkring fasta parten är till sjöss den mest använda löpknopen på medelgrovt material. Den är pålitlig, lätt att utföra och lätt att lösa, men kan inte läggas omkring ett tunt föremål. 8 Pålstek 9 Enkel löpknop Den enklaste av alla löpknopar och därför att föredra på tunt garn när man t ex gör paket. Den är baserad på överhandsknopen. Men med tjockare garn är knopen direkt opålitlig.

9 Den är baserad på överhandsknop med invändig rundtörn. Dess fördel ligger i att man kan reglera friktionen genom att samsa åt de två rundtörnarna mer eller mindre. 10 Dubbel löpknop Knopen är baserad på Åttan. Den utförs enligt samma princip som enkel löpknop men ger en större friktion än denna och är lättare att lösa. Den kan även kallas för Fiol runt egen part. 11 Flamsk löpknop

10 Den är en dekorativ löpknop med mycket dystra traditioner. Friktionen kan regleras med antalet slagna rundtörnar och åtstramning av dessa. Friktionsmotståndet blir större om man vidgar snaran än om den dras samman. 12 Hängningsknop Ett lärkhuvud är ju i sig självt en löpknop med dubbel part, men i många fall löper den för lätt. En ännu mer reglerad friktion, och större styrka kan uppnås om man ytterligare gång för båda tamparna genom lärkhuvudet och samsar detta kring fasta parten. 13 Löpknop med lärkhuvud

11 Vid påbörjandet av en bänsel med sjömansgarn eller märling föredrar många riggare att bilda ett fast öga med hjälp av en skomakarsplits och därefter föra tampen genom ögat. 14 Skomakarlöpknop

12 Fasta ögon Många knopar kan användas självständigt eller i kombination med fasta ögon. Skönhetsmässigt kan dock inte knopade ögon konkurrera med splitsade. Fördelen ligger dock i att själva knopslagningen går betydligt fortare och att knopade ögon kan lösas igen.

13 Är mycket använt på tunt garn, om den inte skall lösas upp igen. Den bekniper sig oftast och på grövre material verkar den direkt klumpig. 15 Överhandsknop med dubbeltamp Den ger en något större knop som dock är mera symmetrisk än överhandsknopen. Den är dock lättare att lösa, och den kan användas på tjockare material, även syntetiskt. 16 Flamsk knop med dubbeltamp

14 Verkar som tagling och hindrar samtidigt tampen från att glida genom ögat. Den är mycket använd som paketknop. 17 Extra överhandsknop på tamp 18 Kärleksknop En extra överhandsknop med tampen omkring fasta parten gör detta öga till det säkraste i denna grupp. Namnet kommer sig av att sjömännen brukade sända en garnstump med just denna knop i sina kärleksbrev (Älskar/Älskar inte)

15 Tampen formar ett enkelt halvslag kring fasta parten. Lätt att utföra men svår att lösa när knopen dragits åt hårt. 19 Halvslag kring fast part Till öga på en tjock tross kan användas en överhandsknop med invändig rund- törn. (dubbel överhandsknop) Tampen läggs därefter tillbaka och bänslas till fasta parten. Den håller väl, bekniper sig inte, och den försvagar bara i ringa grad materialstyrkan. 20 Bogserkabelstek

16 Tampen tas runt föremålet och fortsätter i ett enkelt halvslag omkring fasta parten. Därefter läggs med fasta parten ett halvslag omkring tampen. Steket kan eventuellt säkras ytterligare med att tampen najas till fasta parten. 21 Förtöjningsöga Ett av de mest använda fasta ögonen passande till förtöjningstrossar såväl som till lättare tågvirke. Steket är lätt att lösa, även om det varit utsatt för stark dragning. 22 Enkelt Pålstek

17 Bukten, som passerat genom slingan, förs ner omkring de två öglorna och krängs upp på deras baksida. Bukten samsas sedan åt omkring de fasta parter som ligger över slingan. 23 Dubbelt pålstek Det utförs med bukten men i övrigt ungefär som enkelt pålstek. Det skall uppmärksammas att pålsteket utfört som här kan användas med två öglor. Genom att reglera tampens längd bildas en tredje ögla, vars storlek kan anpassas efter behov. De så erhållna öglorna kan sedan utnyttjas till en båtsmans- eller räddningsstol med ett öga till vart ben och ett extra ögla till ryggen. 24 Tredubbelt pålstek

18 På glatt, och styvt syntetiskt tågvirke bör man ge Pålsteket en extra säkring genom att göra två rundtörnar med fasta parten omkring tampen. Tampen förs därefter bakom fasta parten och tillbaka genom de båda rundtörnarna och samsas åt. 25 Pålstek med dubbel rundtörn Det börjar som överhandsknop med slirstek men här är det bukten som förs mellan de andra två parterna och tajtas till. Det bekniper sig inte, men är i stället mycket opålitligt på glatt syntetiskt tågvirke. 26 Selestek eller Artilleristek

19 En av de allra bästa och säkraste formerna av ett öga på bukten av en lina! Det är symmetriskt och säkert och det tål dragningar i alla riktningar och det bekniper sig inte. Bukten vrids till en åtta, varvid den yttersta slingan skall vara störst. Den stora slingan läggs över den lilla, förs sedan under bakom och upp genom bägge ögonen och dras sträckt. 27 Fjärilsöga En synnerligen praktisk nytta med detta säkra stek är att en serie (med väl valda avstånd) kan bilda en repstege för hjälp i nödsituation, om en säker infästning anordnas i både början och slutet av stegen. Den enklaste av alla splitsmetoderna (även kallad skräddarsplits) utförs genom att sticka in tampen i full tjocklek mellan dess egna kardeler 2-3 gånger med ett mellanrum av 5-8 gånger tågvirkets tjocklek. Observera att vid Äkta skomakarsplits skall första insticket göras med hela ändan (halande parten) varvid ögat avpassas till önskad storlek. Därefter görs övriga instick med tampen två gånger genom tåget. 28 Skomakarsplits

20 Om tågets halande part inte är fri att splitsa med ( den kan sitta fast någostans eller vara försedd med splits) utförs skomakarsplitsen helt med ögats korta tamp. Den oäkta skomakarsplitsen, som används ofta, men är långt ifrån lika säker som den äkta. 29 Oäkta skomakarsplits

21 Sammanknopning

22 Sedan urminnes tider har just Råbandsknopen varit en av de mest använda knoparna för sammanfogning av två ändar eller garn. Av dess många namn är också Revknop vanligt. Dess popoularitet beror bland annat på att den är liten och flat, att den är lätt att slå och att den är förhålladevis lätt att lösa även om den varit utsatt för stark dragning. Knopen används vid avslutande beläggning av en bänsel eller i andra kombinationer av fastgöring, men där den nyttjas ensam skall den aldrig betraktas som en helt pålitlig sammanknopning av ändar. 30 Råbandsknop Även om den utförd korrekt är den osäker, och då i synnerhet på styvt glatt tågvirke såsom en del syntetiska material. Och den är direkt förbjuden om den ena änden är tjockare och styvare än den andra. Visserligen kommer båda tamparna ut vid sidan om den egna fasta parten, men de två tamparna ligger tvärs emot varandra i stället för i längdriktningen. Denna knop är därmed helt opålitlig genom att dragkrafterna verkar i diagonal riktning. Namnet Tjuvknop kommer sig av att knopen anvädes som lås av t ex sjösäcken, och den obehörige gjorde sedan en äkta råbandsknop i brådskan efter besöket. 31 Falsk råbandsknop (Tjuvknop)

23 En god och synnerligen säker sammanknopning av tunt glatt tågvirke, men jämförelsevis långsam att utföra och mycket svår att lösa upp! 32 Vattenpknop Slå en överhandsknop med den ena tampen varefter den andra tampen förs motsatt väg genom knopen så att de båda parterna kommer att ligga dikt sida vid sida genom hela knopen. Avslutningsvis måste därefter samtliga parter dras åt hårt! Engelsk knop (Fiskarknop) Knopen är en effektiv sammanknopning av två garnändar eller linor. Den bekniper sig hårt när det kommer kraft på, därför passar den inte till sammanknopning av trossar. Men den är att föredra vid knopning av en stropp vid de tillfällen när man inte har tid att splitsa. 33 Engelsk knop (Fiskarknop)

24 Tidigare användes den företrädesvis för sammanknopning av kabelgarn. Numera används den för hopknytning av garn eller kardeler där dess särskilda fördelar kan utnyttjas. Den är den minsta av alla sammanfogningsknopar. I gengäld är dess brottstyrkan mindre än för råbandsknopen. 34 Garnknop Håller bara om steket är hårt åtsamsat innan kraft läggs på det, och vajern får kinkar som sedan aldrig kan rätas ut. På vajer används detta stek endast som en nödlösning om t ex en förhalningsvajer har sprungit och det ej finns tid att splitsa. Det är däremot ett ett lämpligt stek för sammanbindning av ståltråd enär uppkomna kinkar kommer att fungera som säkring. 35 Enkelt vajerstek

25 Vajerstek med rundtörn ger en säkrare sammanknopning av två styva feta vajrar. Det kan med fördel även användas vid sammanknopning av tjockt tågvirke. Steket är dock mycket svårt att lösa om stor kraft legat på. 36 Dubbelt vajerstek Strukturen är ungefär som i enkelt vajerstek. Det är en enkel och solid sammanknopning av två flata element t ex två läderremmar. 37 Remstek

26 Ofta benämns detta stek felaktigt som helling. Karrakstek är en fördanskning av det engelska Carrick bend, och kan härledas till Carrick Road dvs. Falmout redd, som under senmedeltiden var en viktig hamn för långfarare. 38 Karrakstek Karraken eller Karreken betecknade den största skeppstypen på 1400-talet. Karraksteket var i äldre tider mycket använt för sammanknopning av två ändar, och då i synnerhet när det gällde grovt tågvirke. Huvudorsaken till att det numera sällan används är antagligen att det finns ett halv-dussin olika varianter, varav dock endast en är den riktiga nämligen just denna. Detta är det enda av varianterna som håller utan uppsejsningar ch det är förhållandevis lätt att lösa. Dessutom är det synnerligen lämpat som helling.

27 Hellingar Hellingar är en gemensamhetsbeteckning för sammanknopningar och fastgöring av ögon på grovt tågvirke där knopen suffleras av bänslingar. Beteckningen används företrädesvis om kombinationer av långsträckta knopningar och sejsningar. Sådan kombination ger en jämnare fördelning av kraftpåverkan i trossen och därmed en betydligt högre brottgräns.

28 En lämplig helling som skonar trossarna. Den lämpar sig också för sammanknopning av vajer. De två tamparna ligger diagonalt ovanpå varandra varefter de bänslats till sina fasta parter. 39 Rent/Fullt Karrakstek En av de många versionerna av Enkelt Karrakstek måste medtagas här enär det mycket ofta omtalas och illustreras i böcker om tågvirke som falsk helling. 40 Grönlandsstek Detta beror kanske på att Grönlandssteket endast duger som just helling om tamparna bänslas. Annars håller det mycket dåligt.

29 En ren hellig består uteslutande av sejsningar, och detta kabelstek är ett bra exempel. 41 Vanligt kabelstek HalvslagshelingDen enklaste och snabbast utförda hellingen. Den kräver goda bänslingar och helst två på varje tamp. 42 Halvslagsheling

30 Ryskt kabelstek Denna sammanknopning. Skonartrossarna och håller lika bra som karrakstek, men är dock inte lika lämplig för vajer som karraksteket. 43 Ryskt kabelstek

31 Skotstek Skotstek är förmodligen den mest överreklamerade knopen och som har de flesta liven på sitt samvete. Detta gäller i första hand enkelt skotstek och då i synnerhet slagen på tågvirke av moderna syntetiska material. Många onödiga olyckor har inträffat vid t ex fastgöring av båtmanstolen. Skotstek uppträder under många olika namn beroende på vad den används till och hur den slås. Bl. a. är det särskilt känt som utvändigt nackstek, och du har kanske hört om steket som flaggstek men till just flaggan är inget lämpligare än ledsegelstek, I sin primitivaste form är det ett enkelt halvslag som läggs omkring en bukt och bekniper sin egen tamp i bukten. Fastgöringsstället kan vara en lös bukt eller bukten av ett fastöga.

32 Olämpligt på: tjockare tågvirke, lika grova ändar och som sagt på glatt konstfiber. 44 Enkelt skotstek Tamparna sitter diagonalt från varandra och ger då en sned dragning i knopen och därmed en betydligt lägre friktion. Det är direkt farligt att använda det felslagna skotsteket som här i förening med en lös bukt. 45 Felaktigt skotstek I de fall då då steket slås i ett fast öga har det ingen betydelse åt vilket håll tampen går.

33 Så här skall det se ut! Mycket säkrare än enkelt skotstek. Det kan ej beknipa sig och det är lätt att lösa. Men se upp med slagning av steket i en lekare som därefter kanske inte kan rotera. 46 Skotstek med utvändig rundtörn (Dubbelt skotstek) Särskilt lämpat för hopknopning av olika tjocka ändar. Ju tunnare den ena änden är desto flera rundtörnar med denna. 47 Skotstek med invändig rundtörn

34 Tampen låses genom att föra den tillbaka i ett enkelt halvslag kring den egna parten. Man får därigenom båda tamparna att visa samma väg, och de kommer inte att fiska om steket används vid släpning över något uppstående hinder. 48 Släpskotstek Fyller bättre än enkelt skotstek och är både snabb och lätt att lösa. 49 Skotstek med ögla

35 Stek för fastgöring

36 Lämpligt för tunt tågvirke eller garn vid fastgöring omkring ett runt tjockt föremål, t ex ett rundhult. Det är lätt att lösa även om det varit utsatt för stor kraft. Timmersteket används dessutom med förkärlek vid begynnelsen av bänslar. Kombinerat med ett Mulstek nyttjas timmersteket även vid lodrät upphissning av långa föremål. 50 Timmerstek 51 Ledsegelstek Steket kallas även Valthornsstek de två runda slingorna påminner om ett valthorn och är ett nyttigt stek som är lätt att utföra som håller väl och som inte bekniper sig. Steket har speciellt kommit till användning vid fastgöring av smäckert tågvirke till glatta rundhult. Mycket bra vid fastgöring i ring. Steket är mycket bra vid fastgöring i ring, och är ett av de mest praktiska och mycket lätt att slå och håller mycket bra, enär det låser sig självt under rundtörnarna. Vilket väl belyses av att det på segelskutornas tid nyttjades till att fästa topprån på gaffelriggade segelskutor. I nyare böcker kallas detta stek Fiskarstek, men jag har trots ihärdiga studier aldrig lyckats hitta något spår från namnbytet eller varför det inte längre får heta Ledsegelstek! Just Ledsegeltek är och kommer alltid att vara ett av mina absoluta favoriter!

37 Dubbelt halvslag används väldigt mycket och då i synnerhet i kombination med andra komponenter. Då det dubbla halvslaget används ensamt ger det en opålitlig fastgöring, i synnerhet om det läggs om grova, glatta föremål. Dubbelt halvslag med rundtörn ger en högre friktion och är därmed betydligt säkrare. 52 Dubbelt halvslag med rundtörn Den drar åt bättre än än någon annan kombination. Med halvslag och den bekniper sig garanterat om den blivit hårt åtdragen. Som regel kan den inte lösas igen, den måste oftast skäras upp. Därför är den mycket använd vid s.k. snabbtagling. 53 Constrikor (Dubbelt halvslag med lås)

38 En av de finaste kombinationer som överhuvud taget existerar! 54 Constriktor med ögla (har allt!) Rundtörn och dubbelt halvslag om egen part används mycket, t ex vid förtöjning av småbåtar, trots att det har en stor benägenhet att beknipa sig. Dubbel rundtörn och dubbelt halvslag om egen part är mera pålitligt och framför allt mycket lättare att lösa. 55 Dubbelt halvslag om egen part

39 Brukar även kallas Felaktigt halvslag. Det håller väl och löser sig inte självt även om det används på löst, urvattnat tågvirke. Ändå är det förhållandevis lätt att lösa. Det passar även bra som flaggstek. 56 Rundtörn med omvänt halvslag Knopen är synnerligen användbar vid fastgöring av trossar enär den fördelar friktionen och håller väl. Dessutom är den lätt att lösa även om stor kraft har belastat den. Knopen är även det allra fördelaktigaste ankarsteket! På grovt virke suffleras den med en bänsel men på tunt virke används i stället ett dubbelt halvslag. 57 Backhandsknop (Minörstek)

40 I äldre terminologi kallat Märlingstek. Det förekommer normalt i en serie eller rad och används bl. a. till att samla flera parter lina i en bunt för att göra t ex en stropp, till fastgöring av smärting omkring tågvirke samt till Svinrygg. Nybörjare lägger gärna halvslag istället för märlstek. Det bör uppmärksammas att märlsteket i realiteten är en rad överhandsknopar. Om garnet brister i en rad med märlstek kommer de övriga ändå att hålla fast. Sker detsamma i en rad med enkla halvslag löser allt upp sig! 58 Dubbelt Märlstek (Tränsning) Rullsteket som i regel används i olika kombinationer är synnerligen lämpligt till fastgöring i ett långsträckt, glatt föremål, en vajer, ett tåg, ett rundult eller liknande då draget kommer att gå parallellt med föremålet. Rullsteket säkrat med ett extra enkelt halvslag kallas Stoppstek eller kanske mer betecknande Knipstek. I sist-ämnda form håller steket även vid ojämt sidodrag och vid vinkelrät dragning. På särskilt glatta föremål biter steket fast bättre om man låter flera rundtörnar beknipa sig bakom varandra och därefter slår ett dubbelt halvslag som extra säkring. 59 Stoppstek (Rullstek med lås)

41 Fastgöring i hake Här kan man skilja på två grupper, Nackstek (ej berörda här) och Hakstek. De förstnämnda kräver bara en kort tamp som läggs om själva haken, de sistnämnda kräver mera tamp och läggs på hakens undersida.

42 Vanlig hakstek (Bonde) Steket kan användas både på en tamp och mitt på en taljelöpare. Lika så kan det brukas till förkortning av en stropp. 60 Vanlig hakstek (Bonde) Trumpethakstek Mer säkert än ett Nackstek. Det kan läggas dels på en tamp och dels mitt på en taljelöpare när t ex en krok skall fästas på denna. 61 Trumpethakstek

43 Detta hakstek löser sig inte när det slackas opp. Det kräver förhållandevis kort tamp och det är lätt att lösa. Steket skall samsas så att det bekniper sig på kroken. 62 Svenskt hakstek