HERALDISK TIDSSKRIFT

Transkript

1 HERALDISK TIDSSKRIFT 1961 BIND 1 NR 3 SIDE Tre finländska stadsvapens historia Av Bo Tennberg SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA Heraldisk Selskab Heraldinen Seura Skjaldfræðafélagið Heraldisk Selskap Heraldiska Sällskapet

2 F INLANDS T re finlandska Stadsvapens Historia Av Bo Tennberg Teckningar av Olot Olof Eriksson INLANDS stader har sedan gammalt anvant vapen, ofta utan annan ratt an havd. Lagen om kommunvapen av den 8 april 1949 gay gav aven n staderna mojlighet att fa få vapen stadfasta av inrikesministeriet, och flere stader har aven n begagnat sig av denna mojlighet att ratta nagra några av 1800-talets varsta forsyndelser. Da Då det kanske aven utanfor Finland kan vara av intresse att se, huru denna mojlighet utnyttjats, och huru vapnens tidigare historia gestaltat sig, behandlar jag har tre staders vapen. Av dessa stader har en, Tammerfors, Tammer/ors, latit låtit omarbeta ett oheraldiskt vapen; en annan, an, Kotka, Katka, har efter att ha overvagt helt nya forslag stannat vid yid en forbattring av det gamla vapnet; medan den tredje, Joensuu, skaffat sig ett helt nytt. Tammerfors Tammer/ors stad fick sina privilegier ar år Staden hade till en borjan icke fullstandig ful!standig kommunal sjalvstyrelse och ej heller er sigil! sigiii el!er eller vapen. Aren Hit dock stadens borgare en guldsmed tillverka tiilverka ett gil! gill for staden. Detta sigil! sigiii visade en si biid bild av staden och var icke heraldiskt. Forst sedan staden ar år 1830 fatt fått egen magistrat och radhusriitt rådhusratt ansags ansågs den behova ett vapen. Den 20 mars 1839 faststal!de faststalide kejsaren aven ett av stadens magistrat foreslaget vapen (figur 1 l A): Skiilden var ginstyckad av en bia blå strom; i det ovre faltet fiiltet av guld fanns en rod stay stav T och i det grana grona nedre faltet fiiltet en merkuriestav och en hammare korslagda, vardera av guld. Detta fargglada vapen forde staden i 120 ar, år, ehuru den ryske heraldikern Boris von Kohne gjorde forsok att fa få vapnet andrat. Han kunde icke godkanna merkuriestaven, enar denna var»oheraldisk och illa iila beryktad«. Merkurius var ju skaimarnas beskyddare och.begleitet»begleiter cler der Seelen in bok die 1 A (till viinster): Tammerfon' Tammerfors' vapen fran från 1839 till B (i mitten): Olof Erikssons icke utnyttjade forslag fran från C (till hoger): hager): Tamme1"fon' nuvatal1de vapen, sadant sådant det blev faststallt faststalit

3 Ba Bo Tellnberg Telmberg Untenvelt«. Trots att aven n senaten var helt overtygad om merkuriesta vens yens ohimplighet, ohimplighet. fick dock von Koh nes andringsforslag forfalla. Det av honom uppgjorda vapenforslaget var: I rtitt r<itt fait nilt ginbalksvis en silverstrom atfoljd åtfoljd ovanfor av tre bysantiner och nedanfor av ett vattenhjul. Vatten hjulets farg framgar framgår icke ur de Hllor kallor jag har till hands. Sedan Tammerfors' Tamrnerfors' vapen offent ligen nageifarits nagelfarits av fiere flere heraldiker. heraldiker, bes16t staden staclen få fa en andring till stand. stånd. Sommaren 1959 uppmanade stadssty relsen tre kanda heraldiker att inkomma med forslag tiil till forbattring av staclsvapnet. stadsvapnet. Samticligt Samtidigt ombads aven allmanheten alimanheten deitaga. Av de insanda forslagen satte Reraldiska Heraldiska kommissionen i framsta rummet konstnariigt sett ett av Olof Eriksson uppgjort forslag (figur I B). B), vars blaso biasonering lyder: Iyder: I rott fait en stolpvis stalld stiilid bevingad hammare hamrnare av silver. Da Då avsikten dock hade varit att astadkomma åstadkomma ett heralcliskt heraldiskt fullgott fuligott vapen. vapen, som i mojligaste man mån paminde påminde om stadens ursprungliga. ursprungliga, beslot kommissionen att fororda ett annat av Ba Bo Johan Gustaf Tennberg, f6dd 1919, sedan 1960 dumhavande i Taivalkoski domsaga och oeh basalt i Kuusamo. Dii Då lnistande bristande artis tish tisk begiivning begåvning hindrar nyskap ande heraldisk verhsamhet verksamhet oeh och hell/ortens heil/artens geografiska a beliigenhet inskriillkeskriil/ker miijligheterna av allvarligt forskllillgsarbete, i huvudsah huvudsak sysselsatt II/ed I/Ied JJropaganda J}ropaganda fijr fi;r fillliindsh finliindsk heraldik. Erikssons forslag: J..::r6t( fait en av vagskuror vågskuror bildad gin'bilk gin'balk atfoljd åtfoljd ovanfor av en stolpvis st~i~~ hariimare och nedanfor av en stolpvt~ stalld staild merkuriestav. allt. av gulef guilt' (figur I C). Detta vapen faststalicles faststalides av inrikesministeriet den 16 juni Som synes for Tammerfors alitjamt ailtjamt den >oheralcliska >oheraldiska och illa iila beryktade«merkuriestaven. kuriestav, Yid Vid Kymmene alvs mynning hade uncler under 1800-talet uppstatt uppstått ett industrioch sagomrade. sågområde, och den 16 juli 1879 fick staden staclen Kotka sitt grundlaggningsbrev. Reclan Redan tidigare hade guvemoren guvernoren i Viborgs lan av senaten fatt fått i uppdrag att uppgora forslag till vapen for den nya staden. Guvernorens forslag blev aven n den clen 14 maj 1881 faststalit och kan beskrivas pa på f61jande satt (figur 2 A): Skolden Skolclen clelad delad av butt blått och silver; i sk61den en naturfargad sten pa på vilken,sitter en naturlig om av guld. guld, nedanfor atfoljd åtfoljd av ett ankare och en merkuriestav stalida i kors. kors, vardera bu. blå. Detta vapen forde staden med den aran n till den 18 september , da då stadsstyrelsen utlyste en oppen tavlan om ett nytt vapen for Kotka stad. Av de inkomna 104 forslagen utvalde tavlingsnamnden tre. tre, vilka Ika alia aila visade sig vara a uppgjorda av Olof Eriksson. Forslagen var: I) I butt blått fait ett fran från sinister framkommande ornhuvud av guld. guld, vilket hailer håiler i nabben ett ankare av silver (figur 2 B). B), 2) I butt blått fait en om av guld sittande pa på ett bjalkvis stalit ankare av silver (figur 2 C). C), och 3) I blatt blått fait ett om ornhuvud av guld (figur 2 D). Forslagen 2) och 3) ansags ansågs forovrigt fulla. fulia, men var omens ornens uppsyn icke tillrackligt viid. vild. Rar Har framkom den vanliga missuppfattningen, att en teckning av ett vapen icke far får fortjanst andras. 120

4 Finllindska Finlandska stadsvapen 2 A (till vanster): viinster): Kotkas Katkas gamla, naturalistiska vapen, i bruk Iran från 1881 till B-C-D (de tre vapnen i mitten): Olof Olo! Erikssons tre prisbe16nta forslag i tavlillgen tlivlillgen 1954 om ett elt nytt vapen for Katka. Kotka. 2 E (till hoger): hager): Kothas Katkas nuvarande vapen, faststallt faststlillt Sedan stadsstyrelsen oeh och stadsfullmaktige funderat pll. på saken n i narmare tvll. två år, li.r, hade de kommit sa så långt, Hingt, au att stadsfullmaktige fann det gamla yapnet ganska gott oeh och gay gav stadsstyrelsen i uppdrag au att inforskaffa nya forslag.uppgjorda pll. på basen av detta. Stadsfullmaktige gadkande godkande aven i deeem december 1956 foljande av Eriksson uppgjorda forslag: I en av bll1.tt blåu oeh och silver delad ski:ild skold en dextervand naturlig orn av guld stll.ende stående pll. på ett ankare oeh och en merkuriestav stallda i kors, vardera bill.. blå. Till Erikssons stora harm Wrklarade dock inrikesministeriet med den starkares ratt, rau, att c C forslaget var heraldiskt felaktigt oeh och icke kunde godkannas. Svaljande sin harm fiek fick han pll. på nytt saua satta sig vid yid ritbradet oeh och nu foddes vapnet (figur 2 E): I blått blll.tt falt fait en dextervand naturlig orn med upplyftade vingar av guld staende stående pi'! på ett ankare oeh och en merkuriestav stallda i kors, vardera av silver. Oeh Och se, det vapnet godkandes av alla instanser oeh och faststalldes faststalides den 19 septem ber Efter att lasaren nu foljt med Kotka vapens ciden tiden oeh och aventyr under 80 års li.rs tid, ar det kanske skal au att meddela, att au det finska ordet!wtka lwtka betyder urn. orn. Det tredje vapnet har jag delvis tagit med av den orsaken, att den har artikeln ieke icke helt oeh och hallet hållet skall se ut som reklam for min van Eriksson. Joensuu joensuu stad grundlades 1848 oeh och fiek fick sitt vapen faststallt faststalit den 2 maj Vapnet var en ganska typisk 1800-tals komposition (figur 3 A): Skolden var delad av blatt blåu oeh och rott; i ovre fiiitet faltet fanns en bjalkvis lagd silverstrom åtwljd li.twljd ovanfor av en kejsarkrona oeh och nedanfor av stadens grundlaggningsdatum 18 29/XI 48; i nedre faitet faltet fanns Karelens vapen i en av ryssarna med Wrkarlek anvand, forvanskad form, i vilken armarna var bevapnade med respektive kroksabel oeh och pil, i stallet for svard oeh och kroksabel. Sedan Finland blivit sjalvstandigt, ville staden ieke icke langre Wra en ett.rysktc vapen. Konstnaren E. O. W. Ehrstriim ritade nu eu ett vapen, som uppfyllde de nya fordringarna oeh och var till sin form myeket mycket.moderntc (figur 3 B). Det faststiilldes den 23 januari 1923 aeh och texten ten lyder:.på.pli. Wredragning av Ministern for inrikesarendena faststalles harmed for Joensuu stad nytt vapen, bestående besti'!ende av en skold, sam som styekas styckas genom en balkvis lagd, i nedre ;indan sig vidgande bla blå med silvervligor silvervågor teeknad tecknad striim. I skoldens iivre Wit, mit, sam som ;ir riitt, riiu, synes en at åt v;inster riktad bcvapnad arm, h.mande h;lllande ett till hugg rest sv;ircl sv;ird med mecl [;iste ;iste av g'uld, g"uld, samt i 121

5 Finlandskn S/arislla s/adslla pe/! pell 3 A (till vijuster): viillster): joellsu!ls joellsuus vapen fr(11i frål/ dell den '-yska,-yska tiden, i bruk fran från 1850 till efter Finlands frihetshig. - 3 B (i mitten): joensu!ls joensuus vapen {rån tran 1923 till C (till hoga): haga): ]oensulis joensulis 1lllvarallde liapen, Ilapen, faststailt faststalit det nedre faltet, niltet, som ar svart, en gyllene fura. Ovanpa Ovanpå skolden n vilar en murkrona, fran från vilken a å omse sidor om skolden nedhiinga grona siracle siraele grankvistar mecl meel gyllene e kottar ;i\'ensom utga utgå vita blakantade blåkantade band, barande i romerska siffror artalet årtalet 1848 pa på den elen hogra och 1923 pa på den vanstra sidan sielan om skolden«. (Tyvarr har Eriksson gltimt sista meningen, då cu't han ritade illustrationerna till denna elenna guld artike!. artikel. Forf. anm.). Denna statliga ståtliga komposition frcdsstallde fredsstalide dock icke i langden till de goda ]oensuuborna. Joensuuborna. Rcdan Rcelan den 19 november 1957 faststalides faststalldes ett nytt, av Toivo Vuorela uppgjort vapen for staden (figur 3 C): SkOlden n två tva ganger gånger medelst mede1st en skansskura och en vag vågskura styckad av rott, silver ocll svart. Ganska anspraksli:ist anspråksli:ist efter det fi:iregaendgående vapnet. Personligen n tycker jag dock det ar en smula vemodigt, nar en så Sil unik haroldsbild som en.i nedre andan sig vidgande«balk for fi:irsvinner ur den levande heraldiken. heraleliken. Dessutom gjorde den vapnet talancle_ Joensuu betyder åm)'nning. fore dm),nning. 122

6 [da] Dette materiale er beskyttet af ophavsret. Det kan downloades, lagres og udskrives til personlig brug og til ikke-kommerciel brug i forbindelse med undervisning og forskning. Bearbejdning, tilgængeliggørelse samt fremstilling af kopier er ellers kun tilladt i det omfang, der følger af lov eller aftale. [no] Dette materialet er beskyttet av opphavsrett. Det kan lastes ned, lagres og skrives ut for personlig bruk og for ikke-kommersiell bruk i forbindelse med undervisning og forskning. Bearbeidning, tilgjengeliggjøring og fremstilling av kopier er ellers bare tillatt i den grad som følger av lov eller avtale. [sv] Detta material är skyddat av upphovsrätt. Det får laddas ned, sparas och skrivas ut för enskilt bruk samt för icke-kommersiellt bruk i samband med undervisning och forskning. Bearbetning, tillgängliggörande samt framställning av kopior är i övrigt bara tillåtet i den utsträckning som följer av lag eller avtal. [en] This material is protected by copyright. It may be downloaded, saved and printed for personal use and for non-commercial use in connection with teaching and research. Altering, making it available or producing copies is otherwise only permitted to the extent that follows from law or contract.