HERALDISK TIDSSKRIFT

Transkript

1 HERALDISK TIDSSKRIFT 1962 BIND 1 NR 5 SIDE Två ovanliga fanor och en egendomlig uniform Av Ole Gripenberg SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA Heraldisk Selskab Heraldinen Seura Skjaldfræðafélagið Heraldisk Selskap Heraldiska Sällskapet

2 Tva Två ovanliga Fanor och en egendomlig Uniform Av Ole Gripenberg P A Å KRIGSARKIVET i Stockholm forvaras en serie akvarelier akvareller vilka återg,e aterg e nagra några svenska och finska fanor som pa på 1850-talet 18S0-talet sasom såsom trofeer forvarades i davarande dåvarande St. Petersburgs museer. Vidstående Vidstaende bild I l ar tagen ur denna serie. Av dukarna pa på bilden ar den ovre gul med ett blatt blått kors, den undre ater åter bia blå med ett gult kors. Yid Vid forsta paseendet påseendet verkar dekoren helt frammande for svensk-finska hmlanden. hållanden. Snarare gar går tanken till Polen elier eller Tyskland, dar saval såval dylika emblem som aven fargkombinationen for blatt blått och gult icke aro okanda. I den rysksprakiga ryskspråkiga forklaringen till dessa bilder antecknas anteeknas emeliertid emellertid t. ex. pa på den ovre fanan foljande:»kajana bataljons fana (Kajana bataljon man) under friherre KartelIs Kartells befa!. befal. Fanan erovrad i kriget t ar år 1808.» Uppgiften verkar mycket egendomlig emedan: 1. de finska militarfanornas dekor utgjordes vid yid denna tid i regel av ett lokalt emblem omgivet av en lagerkrans elier eller av stiliserade palmkvistar. 2. nagon någon officer, an mindre en chef for Kajana bataljon med namnet KartelI Kartell (elier (eller Cartell Il sasom såsom det ju aven kunde oversattas, da då ju vart vårt K och C endast har ett tecken i det ryska alfabetet) aterfinnes återfinnes icke i armens officerasrulior. officerasrullor. Under dessa omstandigheter fragar frågar man sig, finnes det nagot något annat i den ryska uppgiften som kunde giva a en trad. ledtråd. Såsom Sasom bekant uppsattes under aren åren pa på initiativ av landshovding S. V. Carpelan i Kuopio lan och hans tolv ar år yngre broder ]. J. F. Carpelan, landshovding i det angransande 1. Kajalla Kajana bataljolls bataljons tana? fana? Efter akvarel pa på K1'igsarkivet i Stockholm. 193

3 Ole Gripenberg 2. Vapen feh fij,- atten de Carnall. Il. Efter Svea Rikes Ridderskaps Adels och Vapenbok. Stockholm Uleaborgs Uleåborgs lan, Hin, frikarer frikårer till»gransens forsvar.. Dessa karer, kårer, som ieke icke bor sammanblandas med de ordinarie s. k. indelta trupperna, kunna uppdelas pa på tvenne grupper. Den ena delen bestod av bonder som soekenvis sockenvis frivilligt sammanslutit sig for att under ledning av armeoffieerare armeofficerare varna sin hembygd. Detta manskap giek gick kladda i sina vanliga vardagsdrakter oeh och synes aven i ov ov rigt sjalva anskaffat e n del av utrustningen sasom såsom»trumma oeh och atminstone åtminstone i ett fall en sidenfana. Den andra delen ater åter var mera militart organiserad oeh och giek gick till en borjan under namnet av Kajana Lantkompani. Da Då sasom såsom redan betonats dessa trupper ej horde till den ordinarie armen kunde ju fanorna avvika fran från det traditionella, sa såsom exempelvis var fallet med fanan for manskapet fran från Pudasjarvi soeken, socken, som annu i dag ar i forvar. Yid Vid en monstring med Kajana forbandet i augusti 1788 anteeknas dess styrka till 307 man, salunda sålunda ungefar en. svag bataljon. Har har vi den forsta beroringspunkten med den ryska giften_ giften. Om antalet mannar var 307 eller 314 kan ju bero pa på tidpunkten nar rakningen utfordes. Men namnet, friherre Kartell eller upp Cartell, CarteIl, huru forhaller forhåller det sig harmed? Saval Såval K. A. Castren som K. E. Linden, vilka vardera studerat dessa frikarers frikårers verksamhet, namna att sasom såsom chef for Kajana lantkompani, senare kallat Kajana bataljon fungerade majoren, friherre K. K. de Carnall. Il. Det kan val anses ratt forstaeligt forståeligt om under de enligt var vår uppfattning pa på exakthet, ratt primitiva forhallanden forhållanden som annu radde rådde i slutet pa på 1700-talet, det fransk-svenska namnet Carnall Il via finsk allmoge oeh och ryska soldater pa på sin vandring fran från Karelens odemarker av 1788 till St. Petersburgs museer ar år 1850 skulle forandrats till Cartell. Avenen Åvenen forviixling av krigen aren åren oeh och ar forstaelig. forståelig. Men varifran varifrån kommer fanornas huvudmotiv det St. Georgskors liknande emblemet? Nagot Något sadant sådant finnes ej ikajana i vapen ej heller i det Carnallska vapnet dar dock en stjarna forekommer, som mojligen kunde tankas sasom såsom forebild (bild 2). Carnalls forman var emeilertid landshovding S. V. Carpelan som blev utnamnd till brigadeehef brigadechef i Karelen. Carpelan var dartill gift med CarnaIls syster Henrika Johanna. Brigadchefen oeh och majoren var salunda sålunda svag svågrar, men ej nog harmed. harmecl. Dessa frikarer frikårer synes for broderna Carpelan varit en hjartesak, de sparade ingen moda for att få fa dem till stand. stånd. Deras anstrangningar blevo aven av konungen be16nade genom att vardera broderna med anledning av denna verksamhet upphojdes till friherrligt stand. stånd. Den vapensk61d som harvid antogs framgar framgår av vidstaende vidstående bild

4 Tvll Två ovanliga fanor Aven har aterkommer återkommer en gul stprna pa på b13.tt blått botten, dock icke ett kors som pa på fanan. Men 13.t låt oss ett ogonblick. se pa på vapenbilden. Sjalva vapnet ar detsamma som forr, Orr, d. v. s. det gamla adliga vap yap net, men i stallet for det omgivande h jalmtacket star står har tva två skoldhallare skoldhållare utformade dels sasom såsom en uniformerad soldat, dels sisom såsom en bevapnad bonde. Vi aterkomma återkomma senare till denna bild och ga gå nu tillbaka till fanans symbol Georgskorset. Granskar man bri:iderna Carpelans.forfader stannar man vid yid deras fars farsfar Lars Carpelan Han var gift med Anna Larsdotter hors kors vars bror Johan S. var den sista manliga av sin att. I det Stjernkorska vapnet (bild 4) finna vi ett kors iden tiskt med det, som for'ekommer Or'ekommer pa på fanan. Det kan val icke anses helt ute slutet, att Carpelan vid yid val av dekor Stjern.for en fana till ett honom narstaende narstående J. Vapen for frih errliga iitten atten Carpelan. Efter Svea Rikes Ridderskaps och Adels Vapenbok. Stockholm , Vapen for iitten litten Stjernkors. Efter Svea Rikes Ridderskaps och Adels Vapenbok. Stockholm truppforband velat ateruppliva återuppliva ett gammalt slaktemblem.. SkuJle Skulle man anta, att bild 1 l aterger återger tvenne av Kajana bataljons fanor, kan vi sannolikt med annu nu storre skal an ta, att bild 3 ger oss en uppfattning om bataljonens uniform. Soldaten till vanster bar - enligt skrafferingsbeteck ningen - en gra grå palshuvudbonad med konungens namnchiffer i spegelmono gram, en gra grå rock och d:o byxor - synbarligen vadmal som i d en ovriga finska armen, bib blåa rockuppslag rackuppslag och uppveck samt svarta skodon, balte och rem. Fargerna ara aro fullt traditionella, men snittet ar ien del detaljer nagot något avvikande fran från praxis. Huvuclbonaden liknar emellertid den av salskinn som ar år 1770 infordes for Savolax jagare. Rockuppslagen och rockuppvecken lika ater åter dem som visserligen officiellt infordes forst 1798, men redan tidigare synes varit i bruk. Rocken ar daremot langre Hingre an den vid yid ticlpunkten gallan de, som ju till foljd att den blott gick 195

5 Två TvG, ovanliga fanor 5. Vapen for triherrliga friherrliga iitten at af Nordin. Etter Efter S. Sviirdstrom: Armfelts daladriikt och Gustat Gustaf III:s dalaunitorm. dalauniform. Livrustkammaren Vol. V: Stockholm till mid jan senare konstaterades vara synnerligen oformaniig oformånlig som piagg. plagg. A ven yen byxorna aro ara langre Iangre an vid yid de ordinara trupperna men oeksa också detta ar mera an val motiverat av det lokaia Iokala klimatet långt Iangt uppe i Norra Finland. vinter Bedomer Bedorner man kladseln ur andamalsenjienlig synpunkt forefaller uniformen val motiverad, utgorande ett mellanting mellan modellerna av ar år 1778 oeh och andamåls ar år Ett visst stod for att skoldhallarna skoldhållarna faktiskt t hansyftar pa på Carpelanarnas verksamhet vid yid upprattandet av ovanberorda frik;her frikårer finna vi i ett annat, ratt analogt fall fran från samtida Sverige. Dar uppsattes namligen i Dalarna ar år 1788 narmast till foljd av G. M. Arm- felts oeh och landshovdingen Iandshovdingen }. ]. M. af Nordins verksamhet ratt betydande karer. kårer. Som erkansla for sina fortjanster i samband med dessa blev Nordin forst adlad ar år 1788 oeh och senare sasom såsom bndshovdingarna CarpeIan Carpelan upphojd i friherrligt stand, stånd, aven n om det sistnamnda forst skedde ar år Bilden 5 aterger återger friherre af Nordins vapenskold. Har fri aterkommer återkommer igen hansyftning pa på karerna, kårerna, i detta fall tvenne bevapnade allmogeman kiadda kladda i tidens daladrakt. Dessa figurer hava a sitt sarskilda sarskiida intresse aven n for Finland. EnIigt Enligt G. Bergen fristråhlstrahie»fordes (dessa karer) kårer) till Finland oeh och deltogo dar under samme Armfelt i affaren den 19 augusti vid yid Svartbaeksudde Svartbacksudde samt AIgon.. Algon». Svartback ar belaget i Inga Ingå soeken, socken, AIgon Algon eller AIgsjo, Algsjo, som det numera kallas, ligger ater åter ett par kilometer soder om foregaende foregående ute i Barosunds skargard. skargård. Slutligen ma må annu en omstandighet framhallas. framhållas. Sasom Såsom hjalmprydnad a å nails nalls vapensk6ld forekommer tvenne fanor, av vilka enligt eniigt skrafferings Carbeteekningebeteckningen den ena ar bla, blå, den andra gul, salunda sålunda samma farger som a å de ovan behandlade fanorna. Med det som ovan anforts har den ryska uppgiften om fanornas ursprung sjalv'fallet sjalvfallet ieke icke bevisats, men sannolikheten for att bilderna fort oss ett steg narmare narrnare losningen Iosningen for Kajana lantkompanis fanor oeh och uniformer synes Iant ieke icke utesiutet. uteslutet. 196

6 [da] Dette materiale er beskyttet af ophavsret. Det kan downloades, lagres og udskrives til personlig brug og til ikke-kommerciel brug i forbindelse med undervisning og forskning. Bearbejdning, tilgængeliggørelse samt fremstilling af kopier er ellers kun tilladt i det omfang, der følger af lov eller aftale. [no] Dette materialet er beskyttet av opphavsrett. Det kan lastes ned, lagres og skrives ut for personlig bruk og for ikke-kommersiell bruk i forbindelse med undervisning og forskning. Bearbeidning, tilgjengeliggjøring og fremstilling av kopier er ellers bare tillatt i den grad som følger av lov eller avtale. [sv] Detta material är skyddat av upphovsrätt. Det får laddas ned, sparas och skrivas ut för enskilt bruk samt för icke-kommersiellt bruk i samband med undervisning och forskning. Bearbetning, tillgängliggörande samt framställning av kopior är i övrigt bara tillåtet i den utsträckning som följer av lag eller avtal. [en] This material is protected by copyright. It may be downloaded, saved and printed for personal use and for non-commercial use in connection with teaching and research. Altering, making it available or producing copies is otherwise only permitted to the extent that follows from law or contract.