Mål för ST läkare efter fullföljd ST-utbildning... 3 Kunskapsnivåer... 3 Kunskapsnivå I (Basala kunskaper)... 3 Kunskapsnivå II (Jourkompetens)...

Transkript

1 Mål för ST läkare efter fullföljd ST-utbildning... 3 Kunskapsnivåer... 3 Kunskapsnivå I (Basala kunskaper)... 3 Kunskapsnivå II (Jourkompetens)... 3 Kunskapsnivå III (Fördjupning och randutbildning)... 4 Kunskapsnivå IV (Ytterligare fördjupning och intensivvårdsplacering)... 4 Allmänna kunskaper som inhämtas under ST-utbildningen... 4 Jourkörkort... 6 Kirurgen/Urologen... 7 ST-läkaren skall bli väl förtrogen med:... 7 Praktiska färdigheter:... 7 Kirurgen/Urologen... 8 PRAKTISKA MOMENT... 8 Ortopeden... 9 ST-läkaren skall bli väl förtrogen med:... 9 Praktiska färdigheter:... 9 Ortopeden PRAKTISKA MOMENT Gynekologisk och obstetrisk anestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall få god insikt i: ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett Praktiska färdigheter: Gynekologisk och obstetrisk anestesi PRAKTISKA MOMENT Smärtenheten ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall få god insikt i: ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett Praktiska färdigheter: Smärtenheten PRAKTISKA MOMENT Neurokirurgisk anestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall få god insikt i: ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett: Praktiska färdigheter: Neurokirurgen PRAKTISKA MOMENT Ögon anestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett: Praktiska färdigheter: ÖNH-anestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall få god insikt i: Praktiska färdigheter: Öron PRAKTISKA MOMENT IVA... 20

2 ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall få god insikt i: Praktiska färdigheter: IVA PRAKTISKA MOMENT Postop ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Praktiska färdigheter: Thoraxanestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett: Praktiska färdigheter: Thoraxanestesi PRAKTISKA MOMENT THIVA ST läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett: Praktiska färdigheter: THIVA PRAKTISKA MOMENT Barnanestesi ST läkaren skall bli väl förtrogen med: ST-läkaren skall få god insikt i: Praktiska färdigheter: Barnanestesi PRAKTISKA MOMENT... 28

3 Mål för ST läkare efter fullföljd ST-utbildning ST läkaren skall 1. Självständigt kunna göra en preoperativ bedömning och administrera en anestesi till de flesta elektiva och akuta ingrepp (=de ingrepp som förekommer på ett länssjukhus) 2. Tillägna sig goda kunskaper i den patofysiologi och farmakologi som behövs för att driva anestesi, intensivvård och smärtbehandling. 3. Diagnostisera och behandla de allra flesta patienter med svår smärta; i förekommande fall i samarbete med andra discipliner. Tonvikten skall vara lagd på akut kirurgisk resp malign smärta. 4. Har god insikt i organisatoriska och ekonomiska principer bakom den perioperativa vårdprocessen och operations- och intensivvårdsavdelningarnas funktion. Kunskapsnivåer Kunskapsnivå I (Basala kunskaper) Kliniska färdigheter Introduktion i anestesiarbete. Hålla fri luftväg, använda LMA, intubera okomplicerade patienter, sätta venflon, börja med att lägga spinal och epidural. I slutet av tjänstgöringen skall ST-läkaren sitta självständigt på sal med tillsyn av ansvarig anestesiolog. Teoretiska kunskaper Här skall ST läkaren inhämta kunskaper i grundläggande anestesiologisk farmakologi, fysiologi och patofysiologi. Tyngdpunkten skall ligga på handläggandet av normalpatienten. ST-läkaren bör här sätta sig in i hur man kritiskt läser en artikel t.ex. läsa How to read an article. Kunskapsnivå II (Jourkompetens) Kliniska färdigheter Här planeras att ST-läkaren skall vara placerad på kir-op, ortopeden, gyn-op, neurokir-op, öron och postop samt följa arbetet av den mobila anestesigruppen (MIG) (beräknad tid ca 4 mån, beroende på den individuelle ST-läkarens erfarenheter). Målet är att ST-läkaren skall få de kunskaper och färdigheter som krävs för att gå primärjour och dessutom få lokalkännedom och insyn i den för jourarbetet relevanta logistiken. STläkaren skall utveckla sina färdigheter i att söva, etablera fri luftväg och venväg. Börja sätta CVK, lägga spinaler och lägga epiduraler inklusive förlossningsepiduraler. Kunna sköta rutinpatienter postoperativt. Under denna period kan ST-läkaren få betalt för att i max. 12 timmar följa en mer erfaren kollega under ett jourpass. Introduktionsperioden avslutas med utvärderingssamtal och utfärdande av sk jourkörkort.

4 Teoretiska kunskaper Inhämtande av fördjupade kunskaper i anestesiologisk farmakologi, fysiologi och patofysiologi. Kunskap om handläggandet av komplicerande medicinska tillstånd vid anestesi. Fysiologi/patofysiologi vid graviditet och förlossning. Kunskapsnivå III (Fördjupning och randutbildning) Kliniska färdigheter Huvudplaceringar. Målsättningen är så sammanhängande placeringar som möjligt med hänsyn till jourarbete, kurser, ledigheter och klinikens bemanningsbehov. Minimiantal veckor på verksamhetsområdets sektioner är: kirurgisk/urologisk anestesi 15, ortopedanestesi 15, Neuro-, Gyn-, ÖNH-anestesi 10, ögon/käk 4, NIVA 8. Under ST-utbildningens 3e år infaller också första IVA-placeringen på 2 månader. Sidotjänstgöring av såväl anestesiologisk som icke-anestesiologisk karaktär kommer också att huvudsakligen ske under denna period. De obligatoriska anestesiologiska specialtjänstgöringarna är thoraxkirurgisk anestesi och intensivvård (4 mån.), barnanestesi (2 mån.). Smärtenheten (2 mån). Teoretiska kunskaper Fördjupning av kunskaperna. Gärna fördjupning i något område av speciellt intresse för STläkaren. ST-läkaren skall under ST-utbildningen ha genomgått sex SK-kurser (eller motsvarande 6 x 4 ST-kursdagar). ST-läkaren bör också ha deltagit i minst ett vetenskapligt möte. Teoretiska kunskaper förvärvas också genom klinikens interna undervisningsprogram för ST samt. naturligtvis via självständig läsning. Kunskapsnivå IV (Ytterligare fördjupning och intensivvårdsplacering) Kliniska färdigheter Avslutande 4 mån IVA placering. Kortare (2-3 v) placeringar på stora sektioner för att fräscha upp och fördjupa anestesiologiska kunskaper och färdigheter. Teoretiska kunskaper Fördjupning av kunskaperna. Gärna fördjupning i något område av speciellt intresse för STläkaren. ST-läkaren skall under ST-utbildningen ha genomgått sex SK-kurser (eller motsvarande 6 x 4 ST-kursdagar). ST-läkaren bör också ha deltagit i minst ett vetenskapligt möte. Teoretiska kunskaper förvärvas också genom klinikens interna undervisningsprogram för ST samt. naturligtvis via självständig läsning. Allmänna kunskaper som inhämtas under ST-utbildningen Viss allmän kompetens som måste inhämtas kontinuerligt under ST-utbildningen, exempel på detta är

5 1. Det är vårt mål att ST-läkarna skall få insikt moraliska, psykologiska kulturella och existentiella frågor som sedan ligger till grund för etiska ställningstagande och ett empatiskt professionellt förhållningssätt till patienten. Denna kunskap och insikt ligger också till grund för den fortsatta personliga och professionella utvecklingen. 2. ST-läkaren skall under ST-utbildningen göra ett fördjupningsarbete inom specialitetens ram. Detta kan redovisas som vetenskaplig artikel, uppsats, föredrag, nytt PM etc. Alla STläkare förväntas att under sin utbildning förbereda och presentera minst 1 föredrag för klinikens ST-läkare och minst 1 på regional eller sjukhusgemensam nivå. 3. ST-läkarna skall lära sig att kritiskt läsa artiklar och facklitteratur därtill att inhämta kunskap från många källor; bibliotek (lokalt, UB) Internet (medline och allt övrigt), PMpärmar och lokala kokböcker, kollegor etc. 4. Under ST-utbildningen skall ST-läkaren öva sig i både muntlig och skriftlig framställning samt träna sin pedagogiska förmåga genom att t.ex. göra korta presentationer på klinikmöten, undervisa andra personalgrupper etc. 5. ST-läkaren skall förstå och kunna använda teknisk utrustning som används inom anestesi och intensivvård. I början av tjänstgöringen skall ST-läkaren gå en teknisk introduktionskurs. Fortlöpande undervisning (som ges för all personal) sker under hela STutbildningen. 6. ST-läkaren skall få basal kunskap i transport och katastrofmedicin. ST-läkaren skall under sin utbildning ha gått ATLS-kurs samt ev. katastrofmedicinsk grundkurs. Målet är att STläkaren skall kunna arbeta i sjukvårdsgrupp på skadeplats samt delta i omhändertagande av en svårskadad patient på akutmottagningen. 7. ST-läkaren skall under ST-utbildningen genomgå undervisning i AHLR för både barn och vuxen. 8. ST-läkaren skall få kunskaper i el-, strål- och smittskydd för att skydda sig själv och andra. 9. Administration och ledarskap. Enligt målbeskrivningen för all ST-utbildning i landet så skall ST-utbildning innehålla inslag av träning/utbildning i etik, ledarskap och administration samt förebyggande arbete. Kliniken arbetar för att bereda alla ST-läkare plats på LEKA programmet, VLL s utvecklingsprogram för ST-läkare. Anestesi och intensivvård är ett uttalat lagarbete som kräver ledarskaps- och organisationsförmåga. I detta medicinska lagarbete har anestesiologen en arbetsledarroll. Dessa förmågor skall tränas och utvecklas.

6 Jourkörkort Klinikens och sjukhusets struktur under jour. Vid genomgång inför att ST läkaren börjar gå jour skall följande gås igenom med äldre kollega. Tillämpliga PM skall vara genomgångna. Prioriteringar Fler vill operera än det finns sjuksköterskor? Hur gör man? Vad skall opereras resp. inte opereras nattetid? Hur söver man en icke fastande patient och/eller ileus Akut resp urakut sectio. Rutiner och anestesimetoder Vad kan narkossköterska söva själv på jourtid Arbetsfördelning under jourtid, resursdoktorns, IVA-jour resp. bakjoursuppgift Hur får man hjälp Genomgång av pumpar Vi har idag gått igenom rutiner och anestesimetoder inför jourtjänstgöring

7 Kirurgen/Urologen ST-läkaren skall efter avslutad utbildning självständigt kunna göra en preoperativ bedömning och administrera anestesi till de flesta elektiva och akuta ingrepp (=de som förekommer inom länssjukvården). ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Anestesiologisk och kirurgisk patofysiologi. Preoperativ bedömning och planering av det perioperativa vårdförloppet. Anestesiologiskt handhavande vid vanligt förekommande kirurgiska och urologiska ingrepp. Postoperativ smärtlindring. Anestesiologiskt handhavande vid speciella ingrepp så som leverresektion, esofagusresektion, större kolorektala och urologiska ingrepp och endokrinkirurgiska operationer. Tillgång till patientfall med ovanliga sjukdomar så som t.ex. feokromocytom eller carcinoid kan naturligtvis variera, men det viktiga är att man lär sig hämta informationen när den behövs och i tid. Praktiska färdigheter: Intubation (vidareutveckla tidigare erhållna färdigheter) Artärnål CVK - V jug interna V jug externa V subclavia Intercostal blockad Spinal anestesi Epidural anestesi Använda och programmera smärtpumpar Vidareutveckla anestesiologiska färdigheter

8 Kirurgen/Urologen I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer (placeringstillfälle/ruta). PRAKTISKA MOMENT Intubation (vidareutveckla tidigare erhållna färdigheter) Artärnål CVK - V jug interna V jug externa (V subclavia ) Intercostal blockad Spinalanestesi Epiduralanestesi

9 Ortopeden ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Preoperativ bedömning av ortopedpatienter och planering av det perioperativa vårdförloppet. Anestesi (generell el blockad) för en vanlig ortopedpatient (= patienter i länssjukvård). Lokalanestetikas farmakologi och principer för säker anläggning av perifera nervblokader. Postoperativ smärtbehandling av ortopedpatienter med alla olika administrationssätt (enteral/parenteral/smärtpump- sc/iv/epiduralt/perineuralt). Patofysiologi vid trauma. Fysiologiska förändringar hos den geriatriske patienten och dess betydelse för anestesi. Ortopedisk patofysiologi av betydelse för anestesiologen. Praktiska färdigheter: Epidural/spinal anestesi Axillär/interskalen brachialplexusblockad Blockader av n. femoralis, n. ischiadicus och n. safenus. Fotblockad Träna fiberintubation (om möjligt)

10 Ortopeden I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer (placeringstillfälle/ruta). PRAKTISKA MOMENT Intubation (vidareutveckla tidigare erhållna färdigheter) Blockader Epidural/spinal Plexus axillär/interskalen Fiberintubation Handha smärtpumpar

11 Gynekologisk och obstetrisk anestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: All anestesi inom kvinnosjukvården. Preoperativ bedömning, planering av det perioperativa förloppet och genomförandet av anestesi för alla elektiva/akuta gynekologiska och obstetriska ingrepp, speciellt akuta/urakuta kejsarsnitt. Den gravida kvinnans och ofödda/nyfödda barnets speciella fysiologi och farmakologi. Tillägna sig kunskaper i fysiologi samt smärtbehandling vid förlossning. ST-läkaren skall få god insikt i: Patofysiologi vid komplicerad graviditet (diabetes, hypertoni, preeclampsi, HELLP syndrom, komplicerande sjukdomar hos modern). Att ur anestesiologisk synvinkel kunna behandla obstetriska/anestesiologiska komplikationer såsom svåra luftvägar vid kejsarsnitt, eclampsi, navelsträngsframfall, uterus inversion, uterus atoni, fostervattensembolism samt obstetriska blödningar som vid placenta previa, placenta accreta, ablatio, kvarhållen placenta, extrauterin graviditet mm. Initialt omhändertagande av en nyfödd. ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett Diagnostik av fetal distress, CTG. Praktiska färdigheter: Förlossningsepiduraler/(-spinaler) Regional anestesi (spinal/epidural) för elektiva/akuta kejsarsnitt. Generell anestesi för elektiva/akuta/urakuta kejsarsnitt. Sövning/spinal på gyn-onkologen för undersökning/behandling. Söva alla typer av gynekologiska patienter Vidareutveckla anestesiologiska färdigheter

12 Gynekologisk och obstetrisk anestesi I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer (placeringstillfälle/ruta). PRAKTISKA MOMENT Intubation Förlossningsepiduraler/ (-spinaler) Regional anestesi (spinal/epidural) för elektiva/akuta kejsarsnitt Generell anestesi för elektiva/akuta/urakuta kejsarsnitt. Sövning/spinal på gyn-onkologen för undersökning/behandling CVK

13 Smärtenheten Målsättningen med placeringen på smärtenheten ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Smärt- och annan symptomlindring vid tumörsjukdom och vid livets slutskede. Ha insikt i den multidisciplinära karaktären av smärtdiagnostik o behandling. Indikationer för blockader och regional farmakologisk behandling i smärtlindrande syfte ST-läkaren skall få god insikt i: Smärtdiagnostik Smärtans fysiologi Psykologiska, existentiella och sociala faktorers betydelse för upplevandet av smärta Olika opioiders farmakologi ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett Farmakologisk behandling vid kronisk smärta, även innefattande icke traditionella analgetikas användning Indikationer för elektrostimulering (TENS) och akupunktur Praktiska färdigheter: Göra en smärtanalys Självständigt och i samarbete med patientansvarig läkare kunna behandla de flesta patienter med smärta utlöst av malignitet. Kunna byta över från en opioid till en annan och från ett administrationssätt till ett annat. Självständigt initiera och underhålla smärtbehandling med patientkontrollerad smärtpump.

14 Smärtenheten I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer (placeringstillfälle/ruta). PRAKTISKA MOMENT Göra en smärtanalys Självständigt i samarbete med patientansvarig läkare behandla smärta utlöst av malignitet. Kan byta mellan olika opioider Handha smärtpumpar

15 Neurokirurgisk anestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Patofysiologi vid förhöjt intrakraniellt tryck och dess betydelse vid anestesigivning och intensivvård. Omhändertagandet av akut skallskadad patient i samarbete med neurokirurg. Preoperativ bedömning, planering av det perioperativa förloppet och genomförandet av anestesi till de allra flesta patienter med neurokirurgiska sjukdomar. ST-läkaren skall få god insikt i: Patofysiologi vid olika sjukliga tillstånd i nervsystemet. Neurokirurgisk intensivvård, särskilt skallskadebehandling. Transport av neurokirurgiskt skadad patient. Anestesi vid interventionell radiologi inklusive MR. ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett: Anestesi vid neurokirurgiska ingrepp till små barn. Symptom och anestesi vid shuntdysfunktion. Praktiska färdigheter: Anestesi till alla typer av neurokirurgiska patienter CVK/Artärnål (möjlighet till mängdträning) Anestesi/sedering vid MR undersökning Anestesi vid terapeutiska radiologiska ingrepp Kalibrering av ICP mätare Öva fiberoptisk intubation (om möjligt) Vidareutveckla anestesiologiska färdigheter

16 Neurokirurgen I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer (placeringstillfälle/ruta). PRAKTISKA MOMENT Intubation (vidareutveckla tidigare erhållna färdigheter) Artärnål CVK Fiberintubation Anestesi till alla typer av neurokirurgiska patienter Anestesi/sedering vid MR Anestesi vid interventionell neuroradiologi Kalibrering av ICP mätare

17 Ögon anestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Preoperativ bedömning, planering av det perioperativa förloppet och genomförandet av anestesi till alla patienter med ögon sjukdomar ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett: Patofysiologi av betydelse för anestesigivandet vid högt intraokulärt tryck fr.a. vid penetrerande bulbskada. Praktiska färdigheter: Vidareutveckla anestesiologiska färdigheter

18 ÖNH-anestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Luftvägens anatomi och bedömning av intubationssvårigheter. Olika metoder att etablera fri luftväg i förekommande fall i samråd och samarbete med öronkollega. De speciella svårigheter som kan uppstå under anestesi till patienter med ÖNHsjukdomar. ST-läkaren skall få god insikt i: Klinik och patofysiologi av olika sjukdomstillstånd inom ÖNH samt hur sjukdomarna påverkar anestesigivandet. Praktiska färdigheter: Självständigt ha sövt öronbarn (mängdträning fås på barnop) Självständigt kunna söva bronkoskopi (på vuxen), och övriga skopier. Få erfarenhet av att söva stor kirurgi inom öron näs o halsområdet Kunna använda jetventilation och bronkovent ventilation. Få mängdträning på mer komplicerade intubationer Intuberat via LMA CVK sättning via v. Basilica Söva på käkkirurgen Vidareutveckla anestesiologiska färdigheter

19 Öron I rutorna ifylles antal samt signatur av ansvarig specialist. PRAKTISKA MOMENT Intubation Intub vid svår luftväg t.ex. vid luftvägsnära tumörer Sövt öronbarn (även inkluderat cochlea etc) Sövt alla typer av skopier Sövt vid laserkirurgi Använt jet- resp bronkovent/accutronic ventilation CVK via v basilica Intuberat via LMA Sövt käkkirurgiska patienter

20 IVA I SFAI:s målbeskrivning står angående intensivvård att specialisten skall: Tillsammans med medansvarig specialist inom annat verksamhetsområde diagnostisera och behandla akuta sjukdomstillstånd och komplikationer inom ramen för en multidisciplinär intensivvårdsavd Alla ST-läkare skall gå 6 månader på IVA. Därutöver bör ST-läkaren ha ytterligare 4-6 månader t.ex. på THIVA, NIVA, neonatal IVA ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Diagnostik och initialt omhändertagande av svikt i vitala funktioner. Indikationer och genomförande av respiratorbehandling, dito noninvasiv respiratorstöd. (ingen nybliven specialist förutsätts vara så fullfjädrad att man självständigt kan behandla svåra ARDS patienter). Utvärdering och behandling av cirkulationssvikt. Postoperativ vård efter alla typer av kirurgiska ingrepp. Behandling av sepsis så att man självständigt kan initiera behandling hos en svårt sjuk sepsis patient. Enteral och parenteral nutrition till den svårt sjuke patienten. Syra-Bas balans ST-läkaren skall få god insikt i: Antibiotikabehandling till IVA patienter. Farmakologi för olika läkemedel använda inom intensivvården. Praktiska färdigheter: Praktiskt handläggande av respiratorvård (Volymstyrd/tryckstyrd/CPAP/NIV etc.) Artärkatetrar CVK (jugularis, subklavia, femoralis) Vätskebalans Intubation på intensivvårdspatient Fiberbronkoskopi för rensugning av luftvägarna Omhändertagande av anhöriga

21 IVA I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer. PRAKTISKA MOMENT Intubation CVK Jugularis Femoralis Subklavia CDK Artärnål Praktiskt handläggande av respiratorvård (Volymstyrd/tryckstyrd/ CPAP/NPPV etc.) Akut intubation av intensivvårdspat. Fiberbronkoskopisk rensugning av luftvägar Samtal med anhöriga

22 Postop Nya läkare skall gå minst en vecka på POSTOP under sin intoduktionsperiod. Ytterligare placering på POSTOP ingår i IVA-tjänstgöring för ST-läkare. Postoperativ verksamhet anses som central i det perioperativa vårdförloppet, och ska ge insikt i hela den perioperativa processen. Det är meningen att läkaren ska gå tillsammans med seniorkollega under tiden. Beroende på förutsättningar kan nedanstående punkter prioriteras enligt önskemål ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Postoperativ vård till flertalet patienter så att man kan självständigt och i samarbete med patientansvarig läkare sköta de allra flesta postoperativa patienterna. Perioperativt processtänkande, operationstraumats patofysiologi. Den preoperativa optimeringens betydelse för operationsförloppet. Postoperativ behandling av smärta och PONV. Vätskebalans och blodkomponentterapi i det perioperativa förloppet. Postoperativ övervakning. Praktiska färdigheter: CVK på vaken patient (möjlighet till mängdträning) Alla olika moment av postoperativ vård Praktiska manipulationer dokumenteras i IVA-placeringens loggbok.

23 Thoraxanestesi ST-läkaren skall bli väl förtrogen med: Att göra preoperativa bedömningar av thoraxkirurgiska patienter och planera det perioperativa förloppet på en okomplicerad thoraxkirurgisk patient Patofysiologi vid olika sjukliga tillstånd i thorax. Principerna för behandling i hjärtlungmaskin. ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett: Anestesi vid klaffkirurgi Anestesi vid thoraxkirurgiska reoperationer Hur man i samarbete med thoraxkirurgisk kollega tar hand om thoraxtrauma Praktiska färdigheter: ST-läkaren skall praktiskt genomföra (självständigt under handledning): Anestesi till rutin CABG En-lungeventilation, inklusive nedläggning av dubbellumentub och utvärdering av tubläget Transesophageal ekokardiografi med basal kunskap om kontraktilitet och fyllnadsgrad Peroperativ pacemakerbehandling Skötsel av pleuradränage Inläggning av CVK och artärnål

24 Thoraxanestesi I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer. PRAKTISKA MOMENT Intubation CVK Artärnål Anestesi till rutin CABG Nedläggande av dubbellumentub Enlungeventilation Transtorakalt EKO Perop. pacemaker

25 THIVA ST läkaren skall bli väl förtrogen med: Patofysiologi vid thoraxkirurgiska sjukdomstillstånd Postoperativ vård till thoraxkirurgiska patienter ST-läkaren skall ha kännedom om och/eller medverkat/sett: Hur man använder aortaballongpump Praktiska färdigheter: Sköta postoperativ vård av enkel coronar. Skötsel av pleuradrän Användande av temporär pacemaker (om möjligt)

26 THIVA I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer.. PRAKTISKA MOMENT Sköta postoperativ vård av enkel corona Skötsel av pleuradrän Användande av temporär pacemaker (om möjligt)

27 Barnanestesi ST läkaren skall bli väl förtrogen med: Preoperativ bedömning, planering av det peroperativa förloppet och genomförandet av anestesi till ett kardiopulmonellt friskt barn som är 3 år och äldre. ST-läkaren skall få god insikt i: Barnens anatomiska, fysiologiska och patofysiologiska särdrag i synnerhet under den tidiga spädbarnsperioden och under adaptationen efter partus. Anestesiologisk farmakologi hos barn, hos yngre barn i synnerhet. Hur man hanterar det perioperativa förloppet och interagerar med patient, föräldrar och övrig personal. Vätskebalans hos små barn. Praktiska färdigheter: Etablerande av fri venväg på små barn (god färdighet) Maskanestesi till barn (god färdighet) Larynxmask till barn (god färdighet) Intubation av barn (god färdighet på barn > 1år) Intubation träning av färdighet på spädbarn CVK hos barn (god orientering) Regionalblockad till barn (ex. sakral/epidural/femoralis) (viss färdighet på äldre barn) (Hanterande av kuvös)

28 Barnanestesi I rutorna ifylles antal ingrepp/manipulationer. PRAKTISKA MOMENT Intubation/Intubation av spädbarn CVK Etablerande av fri venväg på små barn Maskanestesi till barn Larynxmask till barn Artärnål Regionalblockad till barn Hanterandet av en kuvös