UNIVERSITETSANSÖKAN Häfte - Ansökan.p , 07.31

Transkript

1 UNIVERSITETSANSÖKAN Häfte - Ansökan.p65 1

2 Häfte - Ansökan.p65 2

3 36560 Häfte - Ansökan.p65 3 3

4 Hela universitetsansökan är utgiven som en bok och kan beställas från Malmö högskolas informationsavdelning Malmö högskola Informationsavdelningen Malmö eller via tel Copyright 2002 Malmö högskola Ansvarig utgivare: Claus Nowotny, Malmö högskola Sättning och tryck: Prinfo/Team Offset & Media, Häfte - Ansökan.p65 4

5 Innehåll Malmö högskolas universitetsansökan en sammanfattning Uppfyllda universitetskriterier Grundutbildning Forskning, forskarutbildning och forskningsmiljöer Samverkan med det omgivande samhället Studenter och medarbetare Bibliotek, lokaler och stöd Slutsatser Häfte - Ansökan.p65 5

6 MALMÖ HÖGSKOLA 2001 I SIFFROR Studenter (antal individer) Helårsstudenter Helårsstudenter, påbyggnadsoch fördjupningsnivå 820 Magisterämnen 7 Antal anställda Professorer 37 varav gästprofessorer, adjungerade 7 Lektorer 164 Forskarassistenter 5 Adjunkter 239 Aktiva doktorander 150 Forskningsvolym, årsverken 154 Intäkter, miljoner kronor Häfte - Ansökan.p65 6

7 Malmö högskolas universitetsansökan en sammanfattning UPPFYLLDA UNIVERSITETSKRITERIER Den 5 mars lämnade Malmö högskola in en ansökan om universitetsrättigheter till regeringen. Malmö högskola har på kort tid vuxit till Sveriges åttonde största lärosäte för grundläggande akademisk utbildning. Dessutom har forskning och forskarutbildning utvecklats som en viktig del av högskolans verksamhet. Detta är inte minst ett resultat av en 50-årig akademisk erfarenhet av grundutbildning och forskning/forskarutbildning som finns inom delar av Malmö högskola. Ansökan är en kraftfull plädering för att högskolan ska fortsätta att utvecklas. Med universitetsrättigheter kan Malmö högskola stärka grundutbildningens forskningsanknytning, utveckla forskning och forskarutbildningen samt säkerställa den flervetenskapliga profilen. Malmö högskola blir därmed ett tillskott bland de svenska universiteten och kan genom det bidra till den samlade utvecklingen i landet. Malmö högskola anser att de universitetskriterier som riksdagen ställt upp är uppfyllda. Kriterium 1: Lärosätet har en grundutbildning och forskning som är väl etablerad och av god vetenskaplig kvalitet. Delar av Malmö högskola har varit aktiva inom grundutbildning och forskning sedan lång tid. Den Odontologiska fakulteten och Lärarutbildningens föregångare startade 1946 respektive Vid dessa enheter har mer än 200 doktorsavhandlingar lagts fram. Malmö högskola har alltså sedan lång tid haft en etablerad akademisk utbildnings- och forskningsmiljö. Högskolans nya delar har snabbt integrerats i denna miljö. Resultatet är en sammanhållen akademisk enhet, som vid externa utvärderingar bedömts ha goda vetenskapliga kvaliteter Häfte - Ansökan.p65 7

8 Kriterium 2: Lärosätet har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett antal ämnesområden. I Sverige har bara de sex traditionella universiteten och Kungliga Tekniska Högskolan fler studenter än Malmö högskola. Utbildningskapaciteten har mer än fördubblats mellan 1998 och 2001 och antalet studenter är nu En stor del av utbildningarna leder till yrkesexamen, lärar-, ingenjörs-, vård- och tandvårdsutbildningar, och det finns även generella utbildningar inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Kriterium 3: Lärosätet har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och forskning inom ett antal områden. Den Odontologiska fakulteten har inom det medicinska vetenskapsområdet bedrivit forskning och forskarutbildning i Malmö sedan slutet av talet. Dessutom finns det en 40-årig kontinuerligt expanderande forskning och forskarutbildning inom det samhällsvetenskapliga området. Detta har sedan högskolan inrättades 1998 kompletterats med betydande forsknings- och forskarutbildningsaktiviteter inom såväl humaniora som teknik och naturvetenskap. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet finns sammantaget mer än 30 handledarkompetenta lärare i forskarutbildningen och mer än 100 forskarstuderande. Inom det tekniska vetenskapsområdet finns cirka 20 handledarkompetenta i forskarutbildningen och ungefär lika många forskarstuderande. Kriterium 4: Lärosätet har goda infrastrukturella förutsättningar för att bedriva grundutbildning och forskning. Malmö högskola har eller arbetar just nu med att skapa lokaler, bibliotek, kommunikation och övriga stödjande strukturer av hög klass. Malmö högskola är ett större sammanhållet cityuniversitet med extremt gynnsam geografisk placering i den dynamiska Öresundsregionen. Kriterium 5: Lärosätet har goda internationella kontakter inom grundutbildning och forskning. Malmö högskolas internationella kontakter visar en omfattande och väl fungerande verksamhet på samtliga nivåer. Malmö högskola har etablerat samarbete med 95 partneruniversitet och deltar i flera internationella nätverk. Det uppmärksammade nätverket Internationalisation at Home, med medlemmar från 100 universitet och högskolor inom och utom Europa, har initierats och koordineras av Malmö högskola Häfte - Ansökan.p65 8

9 Kriterium 6: Lärosätet uppfyller kraven för att självständigt inrätta professurer och att utfärda doktorsexamen. Malmö högskola har genom de delar som bygger på tidigare akademisk verksamhet i Malmö lång erfarenhet av att självständigt inrätta professurer och utfärda doktorsexamen. Genom den nya sammanhållna högskolan har denna kompetens förts över till de nyare områdena. Idag uppfyller stora delar av Malmö högskola detta kriterium. GRUNDUTBILDNING Totalt är antalet studenter vid högskolan nu cirka individer. Malmö högskola är inte bara Sveriges åttonde största lärosäte för grundutbildning utan också det snabbast expanderande. För 2002 är målet drygt helårsstudenter och åren fram till 2006 väntas expansionen fortsätta med cirka helårsstudenter per år. Grundutbildningens innehåll kommer att befästas och konsolideras. Flertalet utbildningar vid Malmö högskola leder fram till en yrkesexamen. Av de nya studenterna på program 2001 började 82 % på yrkesinriktade program och 18 % på generella program. Den breda och differentierade högskola som idag är verklighet bygger i stor utsträckning på att de ursprungliga intentionerna har infriats: profilen med pedagogiska, medicinska och konstnärliga utbildningar har förstärkts och kompletterats med nya utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap och teknik. Den ursprungliga tanken att ge alla studenter som läser längre utbildningar ett antal särskilda perspektiv är också mycket levande. Dessa s.k. perspektivområden är: Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER), Jämställdhet och genuskunskap samt Natur och resurshushållning. Målet är att studenterna ska förstå hur migration och etniska relationer påverkar både samhälle och individer kunna se och förstå genusrelationer kunna agera på ett sätt som ger minskad miljöbelastning. En bärande idé för hela Malmö högskola, inklusive grundutbildningen, är flervetenskap. De uinnebär att verksamheten präglas av ett samspel mellan olika ämnen, vilket är tydligt i såväl professionsutbildningar som de generella utbildningarna. Malmö högskolas organisation med sex flervetenskapliga områden är ett resultat av och stöd för denna inriktning. Områdena är Hälsa och samhälle, Internationell Migration och Etniska Relationer Häfte - Ansökan.p65 9

10 (IMER), Konst, kultur och kommunikation (K3), Lärarutbildningen, Teknik och samhälle samt den Odontologiska fakulteten. Alla områden arbetar med den svenska högskolans tre huvuduppgifter: grundutbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. FORSKNING, FORSKARUTBILDNING OCH FORSKNINGSMILJÖER Även forskningen vid Malmö högskola har gjort framsteg. Sedan 1998 har årsverkena gått från 109 till 154 (år)och intäkterna har ökat med 20 miljoner kronor till 108 miljoner kronor Denna ökning förklaras framförallt av att högskolans forskare varit framgångsrika med att i konkurrens få extern finansiering. Samtidigt som denna framgång i sig är en kvalitetsstämpel, belyser den ett grundläggande problem. Det växande beroendet av externa bidrag kan få olyckliga följder eftersom sådan forskning ofta är begränsat långsiktig och inte kan utgöra en bred forskningsbas. Utan fasta forskningsresurser i balans med grundutbildningen riskerar rekryteringen av lärare, vilket hittills inte varit ett problem, att försvåras. Därmed riskerar också högskolans möjlighet till externa bidrag att försämras och slutresultatet blir en bristande forskningsanknytning av grundutbildningen. Inom det medicinska vetenskapsområdet är anslaget till forskning och forskarutbildning ungefär lika stort som till grundutbildningen. För de övriga vetenskapsområdena är anslagen till forskning och forskarutbildning endast cirka 6 % av grundutbildningsanslaget. Trots de stora externa bidragen kan inte denna situation rättas till. Det medicinska vetenskapsområdet innebär att forskarutbildning med anknytning till medicin drivs i egen regi på Odontologiska fakulteten och sedan 2001 även vid Hälsa och samhälle. Men faktum är att forskarutbildningen är mångfalt större inom de delar av högskolan som inte har egen rätt att utfärda doktorsexamen. 63 % av de aktiva doktoranderna genomför t.ex. sin forskarutbildning inom humaniora-samhällsvetenskap. Totalt är antalet aktiva doktorander cirka 150. Majoriteten av dem som alltså formellt sett inte är antagna i forskarutbildningen vid Malmö högskola, är beroende av högskolans samverkan med andra lärosäten. Ändå är Malmö högskola huvudsaklig arbetsplats och finansiär för dem, och samarbetsavtalen innebär att huvudhandledarskapet är förlagt till Malmö högskola. De lärosäten Malmö högskola samarbetar med i forskarutbildningen är speciellt Lunds universitet, Linköpings universitet och Blekinge Tekniska Högskola Häfte - Ansökan.p65 10

11 För vissa studenter på de yrkesinriktade delarna av Malmö högskola är det emellertid inte självklart möjligt att påbörja forskarutbildning. Målet är att även yrkesutbildningarna ska ha den inriktning och det innehåll som krävs för att de ska ge behörighet till forskarutbildningen, på samma sätt som t.ex. läkarutbildningen idag gör. Därför är det mycket angeläget att Malmö högskola får möjlighet att själv utveckla forskarutbildning inom hela sin verksamhet. Inom humaniora-samhällsvetenskap är 30 lärare kompetenta att vara huvudhandledare för doktorander. De verkar i ett sammanhang med mer än 80 disputerade lärare. Åren producerades 40 internationella artiklar och över 400 andra vetenskapliga publikationer. Inom teknik och naturvetenskap finns cirka 20 professorer och docenter som kan vara huvudhandledare. Forskare verksamma inom dessa delar av högskolan producerade nästan 250 vetenskapliga publikationer Detta tillsammans med den långa erfarenheten inom det medicinska vetenskapsområdet är en garant för kvaliteten inom forskning och forskarutbildning, förutsatt att högskolan får formella rättigheter och fasta forskningsresurser. SAMVERKAN MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET Högskolans s.k. tredje uppgift är att samverka med det omgivande samhället och informera om verksamheten. För att underlätta och förstärka samverkan skapades 2000 en Enhet för samverkan med omgivande samhälle, EnSam. EnSam har på kort tid skapat personliga kontakter med cirka 150 företag, utvecklat samarbete med näringslivets organisationer, fackliga organisationer, den offentliga sektorn och andra universitet och högskolor. EnSam har också organiserat fadderverksamhet för studenter, initierat arbetet med en Alumniförening för högskolans studenter och intresserat ett fyrtiotal små och medelstora företag att delta i utvecklingsprojekt för kunskapsöverföring. EnSam:s arbete är bara en del av högskolans insatser för att utveckla den tredje uppgiften. Samtliga områden har formaliserade kontakter med externa företrädare genom områdesstyrelserna. De arbetar också direkt mot de samhällssektorer som de utbildar för. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Lärarutbildningen har en mycket omfattande verksamhet i utvecklingsprojekt och uppdragsutbildningar. Under 2000 omsatte RUC cirka 40 miljoner kronor Häfte - Ansökan.p65 11

12 Lärarutbildningen har också byggt upp ett partnerskolesystem som dels ger lärarstudenterna täta kontakter med skola och förskola, dels ger lärare och rektorer en anknytning till Lärarutbildning. Enligt samma grundtanke de systematiska och vardagliga kontakterna med lämpliga delar av arbetslivet driver alla Malmö högskolas områden sina kontakter med det omgivande samhället. Dessutom har Malmö högskola blivit en plattform för samhällelig dialog, en viktig roll som bl.a. understryks i de europeiska universitetens Magna Carta som slogs fast i samband med 900-årsjubileet för universitet i Bologna Kulturprojektet Skiften har genomfört över 50 kulturevenemang, många av internationell klass, och både allmänhet och studenter/forskare har kunnat följa föreläsningsserier i vitt skilda ämnen. Andra exempel är t.ex. att högskolans bibliotek vartannat år står värd för den internationella konferensen Creating Knowledge. Tidskriften Praktik och teori om lärande, bildning och utbildning utkommer med fyra nummer om året. Denna vitala kraft har naturligtvis uppmärksammats av media. I genomsnitt förekommer fem artiklar eller inslag per dag om högskolan. Högskolans egna medarbetare medverkar också ofta i media genom exempelvis debattartiklar. Under 2001 publicerades en artikel eller ett debattinlägg i veckan av Malmö högskolas lärare och forskare. STUDENTER OCH MEDARBETARE Den typiske nybörjarstudenten i Malmö är malmöbo, kvinna och lite äldre än den genomsnittlige nybörjaren i Sverige. Enligt Högskoleverkets årsrapport 2000 hade 33 % av nybörjarna vid Malmö högskola arbetarbakgrund. Tillsammans med högskolorna i Kalmar, Gävle och Kristianstad var detta den högsta andelen. Andelen nybörjare vid Malmö högskola med utländsk bakgrund tillhörde också de högsta i landet (24 %) tillsammans med Karolinska Institutet och Södertörns högskola. Denna statistik visar att Malmö högskola hittills varit framgångsrik med sitt särskilt uttalade uppdrag att minska både den sociala och den etniska snedrekryteringen till högre utbildning. Ett effektivt nätverk har byggts upp med gymnasieskolor, Komvux och folkhögskolor i regionen. Högskolans studenter är delaktiga som studentambassadörer och i flera projekt har presumtiva studenter kunnat lära känna högskolemiljön genom att t.ex. följa med en student under en dag på högskolan. Samtidigt tar högskolan ett stort ansvar när den lyckas rekrytera stu Häfte - Ansökan.p65 12

13 denter från grupper utan studievana, och måste ge dessa studenter goda förutsättningar. En metod är introduktionskurser, som både Odontologiska fakulteten och IMER genomfört med goda resultat. Studenternas inflytande är avgörande för utbildningens kvalitetssäkring, och efter några år av tillfälliga lösningar har nu malmöstudenterna hittat former för att organisera sig. Det finns två studentkårer vid Malmö högskola, Studentkåren Malmö och en (fristående) kår vid Odontologiska fakulteten. Genom kårerna och dess sektioner (en för varje område) är studenterna representerade i beslutande organ och nämnder på alla nivåer. Det informella studentinflytandet fyller en mycket viktig roll. Vid den bedömning av högskolans kvalitetsarbete som en bedömargrupp från Högskoleverket gjorde våren 2001 fick kontakten mellan student och lärare goda omdömen: Studenter inom flera av de områden som bedömargruppen mötte visade en stor tillit gentemot lärarna. De talade om en hög grad av informella kontaktmöjligheter och om en prestigelös lärarkår som inbjuder till snabba och direkta kontakter för att lösa uppkomna problem och frågeställningar. Detta vittnar om en öppen och kvalitetsmedveten lärarkår. Rekryteringen av medarbetare har generellt sett också varit lyckad. Utannonserade anställningar som professor och lektor har i genomsnitt haft sju respektive sex sökande. I snitt har en ny professor tillkommit varannan månad under de senaste tre åren. Malmö högskola har drygt anställda. Cirka hälften är lärare och av dessa är totalt 37 % forskarutbildade. God forskarutbildning kräver kompetent handledning och ökningen av antalet disputerade lärare betyder att även antalet huvudhandledarkompetenta lärare ökat kraftigt både inom humaniora-samhällsvetenskap och teknik. Principen för Malmö högskola är att professorer och lektorer ska ha möjlighet att forska, följa forskning eller kompetensutveckla sig under 20 % av sin arbetstid. För adjunkter är motsvarande siffra 10 %. På grund av otillräckliga statsanslag för forskning har det varit svårt för speciellt de nya delarna av Malmö högskola att leva upp till dessa normer. BIBLIOTEK, LOKALER OCH STÖD Bibliotek, grundläggande datorutbildning, högskolans gemensamma datordrift och telefoni är vid Malmö högskola samlade i en organisation, Bibliotek och IT (BIT). Vid universitet och högskolor i framför allt USA och Storbritannien är en gemensam organisation för dessa funktioner vanlig Häfte - Ansökan.p65 13

14 I Sverige däremot, förekommer den för närvarande endast vid Malmö högskola. Organisationsmodellen har gett möjligheter att tillvarata ett brett spektrum av olika kompetenser. Den har utvecklat gränsöverskridande verksamhet i nära och fruktbart samarbete mellan bibliotekarier, tekniker, telefonister och övrig personal. Bibliotekets samlingar består idag av tryckta böcker, elektroniska tidskrifter, 50 databaser m.m. Många av de elektroniska resurserna är tillgängliga också för studenter och personal som behöver nå dem på distans. Biblioteken har i genomsnitt mer än besökare per dag. Högskolans centrala bibliotek kommer 2005 att flytta in i nya lokaler vid Hjälmarekajen, tillsammans med Lärarutbildningen. Dessa kommer då att finnas i det ena av Malmö högskolas två centrumbildningar. Hamnområdet Universitetsholmen är högskolans fysiska tyngdpunkt och ligger i direkt anslutning till centrala Malmö. De utbildningar som har naturligt anknytning till vårdsektorn ska även i fortsättningen finnas vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. På UMAS område startade hösten 2001 byggnationen av en ny byggnad för området Hälsa och samhälle och inflyttning är planerad till tidig sommar Grunden för högskolans fysiska planering är visionen om högskolan i staden. Högskolebebyggelsen uppfattas i Malmö som en positiv symbol för stadens omvandling och har därför fått unika möjligheter att växa fram mitt i city. På Universitetsholmen finns redan Internationell Migration och Etniska Relationer, IMER, Konst, kultur och kommunikation, K3 och Teknik och samhälle, liksom högskolans gemensamma förvaltning. Den gemensamma förvaltningen står för de övergripande administrativa stödfunktionerna. Den är indelad i Ekonomiavdelning, Informationsavdelning, Personalavdelning, Plan och lokalavdelning, Studieadministrativ avdelning, Internationellt sekretariat samt Rektors kansli. Flertalet avdelningar och funktioner har skapat samordningsgrupper där alla områden finns med. Dessa spelar en stor roll i samordningen av Malmö högskola till en högskola, särskilt eftersom organisationen är decentraliserad i hög grad. Det finns t.ex. en sådan grupp som har inflytande över det internationella arbetet som redan från början varit prioriterat vid Malmö högskola. De generella målen för internationaliseringen är uppdelade i attitydmål Häfte - Ansökan.p65 14

15 (öppenhet, förståelse och respekt för alla folk, värderingar och levnadssätt) och kunskapsmål (kunskaper om och insikter i förhållanden i andra länder). Samtidigt är det bara en mindre andel studenter som väljer att läsa en del av sin utbildning utomlands som utbytesstudent. Femton års erfarenheter av studentutbyte generellt visar att det är mycket svårt att ens uppnå det uppsatta målet att 10 % av studenterna studerar utomlands. Internationaliseringen måste med andra ord börja på hemmaplan. Därför tog Malmö högskola under 1999 initiativ till ett europeiskt nätverk kring dessa frågor. Nätverket, som gavs namnet Internationalisation at Home och som alltså koordineras av Malmö högskola, har väckt stort intresse och innefattar idag 100 universitet och högskolor inom och utom Europa. Hösten 2002 kommer en handbok om dessa frågor att publiceras och en internationell konferens ska arrangeras i Malmö. Hittills har t.ex. blivande ingenjörer inom vissa program fått fem veckors utbildning i mångkulturella frågor. Blivande förskollärare, fritidspedagoger och vissa andra lärarutbildningar går 5 10 veckors kurser med liknande inriktning med syfte att, förutom sin yrkesfärdighet, också få en interkulturell kompetens. SLUTSATSER Malmö högskola skiljer sig på ett grundläggande sätt från landets övriga lärosäten genom att det till högskolan överfördes ett antal enheter som redan från början uppfyllde riksdagens kriterier för att benämnas universitet. Enbart det faktum att det inom Malmö högskolas forskande enheter lagts fram mer än 200 doktorsavhandlingar borgar för att det inom högskolan finns tillräcklig kompetens kring forskning och forskarutbildning. I ansökan gör Malmö högskola bedömningen att denna kompetens har styrkts. Den grundutbildning, forskning och forskarutbildning som bedrivs vid högskolan skulle utgöra ett tillskott i universitetsvärlden och därigenom bidra till den samlade utvecklingen i landet. Det är mot den bakgrunden Malmö högskola ansöker om universitetsrättigheter Häfte - Ansökan.p65 15

16 Häfte - Ansökan.p65 16