Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Emelie Petersson Infrastrukturstrateg SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr (17) Samrådsredogörelse för Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 Sammanfattning Inkomna synpunkter anser remissförslaget vara ambitiöst, tydligt och positivt. De betonar vikten med fortsatt dialog och anger att strategin fyller funktionen som vägledande dokument för framtida investeringar i Skån. Generella synpunkter; Ansvarsfördelningen av genomförande bör klargöras, framförallt s roll och mandat. Hur s dokument hänger ihop behöver tydliggöras samt hur revidering och uppföljningen av strategin ska gå till. Framtida finansieringsmöjligheter av infrastruktur bör ingå samt teknikutveckling. Skånes tillgänglighet till omvärlden, regioner bör förtydligas. Samplanering med danska aktörer, förslag infrastrukturkommission. Greater Copenhagen bör beskrivas och dess förväntade effekter. Klimatavtalet i Paris bör inkluderas i strategin. Förtydliga hur Region Skåne kan arbeta med drivmedelsfrågan. Fritidsresor och gods bör beskrivas tydligare. Olika förutsättningar i Skåne kräver olika arbetssätt. Ett Skånskt infrastrukturnätverk, där kommunerna, och Trafikverket ses för att tydliggöra roller, vad som är på gång och framtida planering. Kommunerna ser framemot fortsatt dialog i frågor som berör Skånes transportsystem. Färdmedelsfördelning Remissvarande menar att färdmedelsfördelningen är bra och att det kommer att krävas för att nå klimatmålen. Önskemål framkom om att synliggöra ingångsvärdena i färdmedelsfördelningen samt göra en fiktiv kommun för att Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet:

2 Dnr (17) tydliggöra hur färdmedelsfördelningen kan appliceras i kommunerna. Tydligheten mellan färdmedelsfördelning och vilka åtgärder som krävs i Skåne behöver tydliggöras och vad som förväntas av kommunerna. Lång tidshorisont, det är mycket som kan komma att påverka färdmedelsfördelning närmaste 15 åren. Principer Kommentarer har inkommit om att det är för många principer. Flera förslag på hur de kan grupperas har beskrivits, som exempel tre övergripande, fördelat per område, färdslag, efter fyrstegsprincipen, resursutnyttjande. Remissvarande anser att principerna bör göras mer slagkraftiga samt att det är viktigt att principerna får genomslagskraft i nästa planeringsomgång. Landsbygden behöver synliggöras mer i principerna. Transportinfrastruktur kopplat till bostadsbyggande är en viktig princip som saknas. Önskemål om komplettering med en ny princip kring nyinvestering. Prioriterade stråk Rätt stråk anses vara utpekade men det kan behöva prioriteras inom stråken. Kommentarer har inkommit kring att bättre tydliggöra att grunden är Skånebilden. Vidare har framkommit önskemål om att alla kommuner bör synas i kartan och att det inomregionala resandet ska beskrivas. Remissvarande har önskat att strategin inte ska identifiera åtgärder, utan att det ska ske i framtagande av nationell och regional transportinfrastrukturplan. Flera uttrycker att det krävs en kraftfull utbyggnad av infrastrukturen för cykel och kollektivtrafik i de större städerna, samt behov i övrigt nät och att detta bör synas i stråkbilden. Rubosthet i befintligt är viktigt, ny investeringar kommer också att krävas. Remissvaren speglar också behov av tydliggörande av valet av objekt utifrån färdmedelsfördelningen och principerna. Ett avslutande resonemang kring måluppfyllelse till följd av de infrastrukturobjekt som lyfts i strategin önskas. Det anses behövas ett förtydligande kring åtgärdsmix, för åren 2035 till Fler objekt kan behövas kompletteras. Vidare anses den viktigaste åtgärden vara att säkerställa funktionalitet av befintlig infrastruktur och ett tillräckligt underhåll för att tillförsäkra trafikering. Kommuner i Skåne Ängelholms kommun Ambitiöst försök att ta fram en långsiktig transportstrategi för Skåne. Strategins dignitet till andra dokument behöver förtydligas. Ängelholms kommun bör ses som en regional kärna, i enlighet med kommunens översiktsplan och strukturplan. Förtydliga vad för mål, statistik, framräkning som ligger bakom färdmedelsmålet. Förtydliga kring hur kan arbeta med drivmedelsfrågan. För många principer, lägga till en princip om nyinveste-

3 Dnr (17) ringar. Tre övergripande, transporteffektivsamhälle, trafiksäkerhet, förnybara drivmedel. Prioriterade stråken är rätt, men kan behöva prioriteras inom stråken. Strategin bör inte identifiera åtgärder i stråken. Strategins huvudsyfte bör vara att fastställa långsiktiga mål i Skånes transportsystem. Öppnar för Dialogen kring att Ängelholm ska ses som en regional kärna tas vidare i arbetet med Strukturbild för Skåne. Inför arbetet med att ta fram en ny regional och nationell transportplan finns ett behov av att identifiera och samla behov och längre fram i processen kommer åtgärder och slutligen objekt att behöva tas fram. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun anser strategin vara genomarbetad, tydlig och fyller funktionen som vägledande dokument för framtida investeringar i Skåne. Strategin behöver revideras för att anpassas till förändrade förutsättningar. Principerna är relevanta. Bilens framtida roll ska beskrivas som ett komplement till kollektivtrafiken. Färdmedelsfördelningen ska beskriva förutsättningarna. Förtydliga vikten av Trelleborgs hamn, tågtrafiken bör utvecklas och ny infart till hamnen. Öka satsningar på utbyggnad av cykelvägnätet mellan orter. Cykelfokus här blir lite teknikfientligt, hälsoaspekter väger tungt, trängsel och parkering får hanteras på ett annat sätt. Trelleborgs kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne ser framemot Eslöv kommun Eslöv kommun önskar tydligare kopplingar till teknikutveckling, endast underhåll räcker inte för bibehållen kvalitet och pålitlighet, exempel kapacitetsbrist befintlig stambana. Det är för många principer, princip 5 Bind samman Skåne, bör göras ett tillägg kring även utanför tillväxtmotorerna och regionala kärnor. Strategin kan kompletteras med åtgärder och strategier för nyttor som kan uppnås utan krav på ökade transporter. Prioriterade stråk ska kompletteras med Eslöv, Höör och Osby som orter. Synliggöra det inomregionala resandet på Södra stambanan, avgörande betydelse. Beskrivningen av

4 Dnr (17) Regionalt superbusskoncept bör utvecklas. Cykelsatsningarna bör analyseras, utvecklas och motiveras samt exemplifiera mobility management - åtgärder. Kapitlet om prioriterade stråk är baserat på starka och viktiga kopplingar för Skåne ur ett helhetsperspektiv med syfte att utveckla regionens transportsystem och skapa en robust och pålitlig ryggrad. Det inomregionala resandet och en ökad tillgänglighet är viktig utefter hela stråken. För att läsarens orientering är tillväxtmotorerna och de regionala kärnorna med på kartan men för kartans läsbarhet har inte alla kommuner varit möjliga att visa. Därför syns inte Eslöv, Höör och Osby på kartan. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Burlövs kommun Burlövs kommun anser det viktigt att tydliggöra hur s dokument hänger ihop. Prioritering av åtgärder på de regionala stråken, det är viktigt att synliggöra lokala förhållanden. Tydliggöra valet av objekt utifrån färdmedelsfördelningen och principerna. Mobility management, kollektivtrafik och cykel bör ägnas mer kraft åt i nästa planeringsomgång. Burlövs kommun ser gärna att stöttar kommunen i mobility mangament - arbetet. Burlövs kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne ser framemot Höörs kommun Höörs kommun anser att de flesta principerna är välformulerade och har goda förutsättningar att fungera som utgångspunkt för kommande planeringsomgång. Principen kring Bygg ut cykelinfrastrukturen där det finns störst potential innebär att alla investeringar sker i de stora städer och bör därför omformuleras, ändra från störst till stor. Principen kring Binda samman Skåne med kollektivtrafik bör kompletteras med mindre städer och tätorter för att där krävs också investeringar. Synliggöra det inomregionala resandet på Södra stambanan, avgörande betydelse. Bör även framgå i beskrivningen av stråken. Kartan som visar prioriterade stråk ska kompletteras med Eslöv, Höör och Osby som orter.

5 Dnr (17) Kapitlet om prioriterade stråk är baserat på starka och viktiga kopplingar för Skåne ur ett helhetsperspektiv med syfte att utveckla regionens transportsystem och skapa en robust och pålitlig ryggrad. Det inomregionala resandet och en ökad tillgänglighet är viktig utefter hela stråken. För att läsarens orientering är tillväxtmotorerna och de regionala kärnorna med på kartan men för kartans läsbarhet har inte alla kommuner varit möjliga att visa. Därför syns inte Eslöv, Höör och Osby på kartan. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Kristianstad kommun Kristianstad kommun anser att principerna är relevanta men för många. Strategin fungerar som ett inspel till kommande planering. Stråken bör kompletteras med kopplingar till Blekinge och andra grannregioner. Sträckan E22 Fjälkinge-Gualöv bör lyftas fram i prioriteringen. Sträckan E22 Fjälkinge-Gualöv finns med i prioriterade stråk och Region Skåne arbetar för att säkerställa ett genomförande enligt gällande tidplan. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Bromölla kommun Bromölla kommuner anser det positivt att tar fram en strategi för hållbart transportsystem. Dokumentet bör kompletteras med kopplingen till Blekinge både väg och järnväg, där kustbanan och E22 Fjälkinge-Gualöv är viktiga kopplingar till tillväxtmotorerna och höghastighetsbanan. Bromölla kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne ser framemot Malmö stad Malmö stad stödjer Regions Skånes ambition att ha ett långsiktigt perspektiv i infrastrukturplaneringen. Strategin bör ta hänsyn till Malmö stads synpunkter för att strategin ska kunna beaktas i Malmös planering. Ansvarsfördelningen av genomförande av strategin bör klargöras, framförallt Region Skånes roll och mandat.

6 Dnr (17) För ett brett ägarskap och genomförande bör strategin ta i beaktning Malmös roll i ett nationellt storstadsperspektiv. Det behövs ett förtydligande kring åtgärdsmix, för åren 2035 till Objekten som nämns i strategin är redan beslutade eller kopplade till Skånebilden och Sverigeförhandlingens objekt, det är bara Simrishamnsbanan som tillkommer. Malmö ställer sig frågande om det är tillräckligt offensivt för att tillgodose de utmaningar och mål som ställs fram till år Gränsregionala förutsättningar, mellankommunala sammanhang samt internationell tillgänglighet bör få en tydligare roll i strategin. Transportinfrastruktur kopplat till bostadsbyggande är en viktig princip som saknas. Tydliggöra med konkreta exempel och med koppling mellan prioriterade stråk/objekt och principerna. Exempel hur en fiktiv kommun applicera de olika färdmedelsmålen. Satsningar i Malmö måste ges större betydelse, en särskild princip bör formuleras. Större fokus på klimatutmaningen, för att klara en omställning till fossilfri fordonsflotta. Flygtrafikens utmaningar på miljö- och energiområdet bör hanteras i strategin, samt luftkvalité och buller. Skånes tillgänglighet till omvärlden måste förtydligas. Samplanering med danska aktörer kommer att krävas. Strategin bör beskriva hur en sådan samplanering kan gå till. För att knyta ihop regionerna och städerna. Fritidsresor måste inkluderas samt bör cykel lyftas fram tydligare. Tydligare koppling till näringslivets transporter och till godsstrategin bör framgå. Framtida finansieringsmöjligheter av infrastruktur bör ingå. Sociala utmaningar i storstäder, sociala nyttor bör värderas tydligare, hur satsningen genomförs är avgörande. Bra att bebyggelseplaneringen kopplas till infrastrukturplaneringen. Fördjupa diskussionen på brist av bostäder, ökad befolkningen. Olika förutsättningar i Skåne, krävas olika arbetssätt. Tydliggöra hur insatserna bidra till utvecklingen i storstäderna behöver framkomma. Jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet bör inkluderas på ett tydligare sätt samt barn- och ungdomsperspektivet. De åtgärder som pekats ut i Sverigeförhandlingen bör synas även i strategin, Skånebilden ska förtydligas i dokumentet. Spårvagn Malmö, cykelåtgärder, kontinentalbanan, Malmö C och Öresundsbanan bör inkluderas i strategin. Objektet HH bör förtydligas gällande trafikering. Kompletteras med ett kapitel som beskriver samhällsekonomi och kommunalekonomi för anläggande, drift och underhåll och vad ansvaret ligger. Malmö har en betydande roll som tillväxtmotor i Skåne och Öresundsregionen och navet i det flerkärniga Skåne är Malmö samtidigt som Malmö är tredje största storstad i Sverige. Satsningar i Malmö har ofta stora geografiska effekter bortom kommungränsen.

7 Dnr (17) Objekten i strategin har reviderats och fokus ligger, förutom på nya objekt inom Skånebilden, väsentligen på utveckling av befintlig infrastruktur. Principerna har omarbetats efter inkomna synpunkter och externa workshops med kommuntjänstemän, för att på bästa möjliga sätt tillgodose behoven som strategin ska uppfylla. Strategin har omarbetats och ett bredare geografiskt område omfattas samtidigt som ett trafikslagsövergripande synsätt är förtydligat. Samplanering med danska aktörer är av stor vikt och något som Region Skåne arbetar för i olika konstellationer och på olika nivåer. Angående samhällsekonomi så kommer detta att aktualiseras och arbetas vidare med i andra former. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Kävlinge kommun Kävlinge kommun är positiva att de har fått delta i framtagande av strategin. Antalet principer behöver bli färre, för att inte riskera att dubblera varandra och skapa otydlighet i vägval som krävs. Tydligheten mellan färdmedelsfördelning och vilka åtgärder som krävs i Skåne behöver tydliggöras och vad som förväntas av kommunen. Lång tidshorisont, det är mycket som kan komma att påverka färdmedelsfördelning närmaste 15 åren. Kävlinge kommun betonar vikten av att satsa på mindre tätorter för att nå önskad utveckling. Arbetet med att nå en förändrad färdmedelsfördelning kommer att innebära ett arbete tillsammans, mer konkreta åtgärder kommer att behandlas i Skånes regionala transportinfrastrukturplan. Det är en långsiktigt plan för att synliggöra hur Skåne vill utveckla transportsystemet, det finns många faktorer som kommer påverka utvecklingen. Därav kommer strategin revideras vart fjärde år inför åtgärdsplaneringen och framtagandet av ny regional och nationell transportplan. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot

8 Dnr (17) Lunds kommun Lunds kommun är mycket positiva till strategin och dess innehåll och ser fram emot att samverka för att nå målbild och målsättningar, går i linje med LundaMatsIII. I målbilden kan det förtydligas att kollektivtrafiken och cykel kan vara bra alternativ till regionala bilresor, inte bara inom tätorter. Färdmedelsmålen är ambitiösa och ska vara det för att möte de utmaningarna. Strategin behöver förankras brett för att få genomslag och acceptans, ett förslag är att strategin utmynnar i ett kontrakt mellan parterna. Principerna är bra och bidra till hållbart resande, kan tydliggöras kopplingen mellan mål och prioriteringar. Rätt stråk är utpekade. Positivt att tyngden ligger på järnväg. Vägutbyggnaden ska göras utifrån att öka framkomligheten för buss och inte främja personbilstransporter. Spårväg i Lund, Malmö och Helsingborg bör inkluderas. Viktigt att strategin tar sin utgångspunkt i Skånebilden och dess prioriteringar. En viktig del i ett genomförande av strategin är dialogen med Skånes 33 kommuner. Strategin kommer att fungera som en övergripande strategi i arbetet att ta fram en ny regional transportinfrastrukturplan och därmed kommer dialogen att fortsätta, samt i de fördjupningar som finns nämnda i strategin. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Staffanstorps kommun Staffanstorps kommun anser att strategin och dess prioriteringar känns högst relevanta där alla trafikslag behandlas. Viktigt att strategin revideras och tar in förändringar som gynnar utvecklingen. Bra underlag för fortsatt dialog kring regionala överläggningar och mellankommunala frågor. Fjärrtrafiken är viktigt men får inte tränga undan regional trafik. Staffanstorps kommuns yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne ser framemot Skurups kommun Sturups kommun anser att strategin täcker alla idag kända trafikslag därför bör strategin revideras med jämna mellanrum. Strategin kan fungera som underlag för framtagandet av kommunala mål. Fjärrtrafiken kommer att vara viktig för persontrafik och gods, men lokal- och regionaltrafiken måste ut-

9 Dnr (17) göra navet i Skåne. Skurups kommun önskar poängtera att en snabb kapacitetsutbyggnad av E65 och upprustning av Ystadbanan är viktigt att lyfta fram. Tilläggsyrkande, Lars Nyström Sverigedemokraterna. Behovet av dubbelspår Ystadbanan är stort, framförallt Ystad- Lockarp, kan ej vänta till år 2050 samt ERTMS satsning krävs. E65 Svedala- Börringe behöver snarast uppgraderas till motorväg, övriga enfiliga bör uppgraderas till 2+2 väg. I nuläget pågår en åtgärdsvalsstudie för E65:an på delar av vägen för att studera behov av åtgärder i enlighet med fyrstegprincipen. Både Ystadbanan och E65:an lyfts i sista kapitlet om prioriterade stråk i Skåne, där sträckan Ystad- Lockarp är en del. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot SÖSK (Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla, Ystad) SÖSK anser den viktigaste åtgärden vara att befintlig infrastruktur fungerar och underhållet är tillräckligt för att klara trafikering på järnvägsnätet. SÖSK kommunerna anser att det är positivt att har tagit fram en strategi samt instämmer att infrastrukturplaneringen i högre grad måste samordnas. De understryker vikten av att två arbetsmarknadsregioner blir en i Skåne. Tillgängligheten behöver bli bättre i sydöstra Skåne, kopplat till närheten till regionala kärnor och tillväxtmotorer, skapa bättre matchning på arbetsmarknaden. Det behöver klargöras en bättre koppling mellan beslutade mål och strategin. Cykeln lyfts tydligt och bra. Omställning till fossilfria bränslen kommer bli en utmaning, viktigt att säkerställa där vägen är enda alternativet att det sker så hållbart som möjligt. Hela landsbygden kan inte kollektivtrafikförsörjas. Kring principen Bind samman Skåne med kollektivtrafik, bör ett tillägg göras kring till regionala kärnor och tillväxtmotorer är också viktigt att binda samman med kollektivtrafik. Principen Bygg ut cykelinfrastrukturen, möjlighet till längre pendlingssträckor och elcykel bör lyftas in samt en pott för bidrag till cykelåtgärder på kommunala vägar. Ställ om till förnybara drivmedel, behöver göras tydligare satsningar för att nå målet, invånarna måste välja fossilfritt drivmedel. Skapa hållbara förutsättningar för bilen, åtgärder som stärker bilen kopplat till kollektivtrafiken, som pendlarparkering, bilpooler ska lyftas mer. Satsa på mobility management bör lyftas tydligare samt IT-infrastrukturen.

10 Dnr (17) Öka kapaciteten i befintlig infrastruktur, där Ystadbanan har högst belastning i Skåne och borde prioriteras först. Malmö-Ystad-Simrishamn är viktigt att lyfta för både person- och godstrafiken. Skånebanan lyfts att det behövs dubbelspår och möjlighet att köra 200km/h vilket även bör stå under sträckan Malmö-Ystad- Simrishamn. Fler trimningsåtgärder krävs på Österlenbanan utöver de som finns i plan. SÖSK prioriterar Regionalt superbusskoncept på kort sikt, på längre sikt Simrishamnsbanan. Stråket Malmö- Sjöbo bör också vara ett av pilotstråken i Regionalt superbusskoncept. Ett resonemang borde föras om vilken betydelse byggandet av Simrishamnsbanan hade fått för färdmedelsfördelningen för orter 5-20 km från städerna i västra Skåne. E65 viktig transportled, behöver bli motorväg mellan Ystad-Malmö. Dragongatan behöver upprustas för att klara godstrafiken. Järnvägen längs med Malmö Ystad Simrishamn utgör en betydelsefull länk som behöver kapacitetsförstärkas och finns med i strategin. Sträckan är viktigt för såväl persontrafiken som gods mot Östersjön och vidare ut i Europa. I nuläget pågår en åtgärdsvalsstudie för E65:an på delar av vägen för att studera behov av åtgärder i enlighet med fyrstegprincipen. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Landskrona kommun Landskrona kommun tycker att det är ett intressant förslag till strategi. Strategin saknar en diskussion kring generella utvecklingsmål och hur målen förhåller sig till strategin. Antalet principer anses vara för många och önskemål kring tydliggörande av utgångspunkter för förhandling mellan Region Skåne och kommunerna. En konsekvensanalys behöver tas fram som svara på frågan vad som händer om vi inte gör investeringarna. Samplanering av transportsystemet i Öresundsregionen med en gemensam infrastrukturkommission mellan Sverige och Danmark bör starta. Europaspåret ska lyftas in i strategin. I samband med dialog till Sverigeförhandlingen har det beslutats att gå vidare med i första hand två fasta förbindelser enligt Skånebilden 25 juni 2015; Den fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör ska påbörjas så snart det går. Öresundsmetron mellan Malmö och Köpenhamn är kopplad

11 Dnr (17) till utbyggnad av Köpenhamns metro. Vår uppfattning är att den fasta förbindelsen ska byggas före metron, men att metron ska byggas oberoende av om en HH-förbindelse har beslutats. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Lomma kommun Lomma kommun ger beröm för att ha initierat ett mer inkluderande arbetssätt när underlag för infrastrukturplaneringen tas fram. Lomma kommun anser att det är för många principer och föreslår att sex stycken räcker. Principerna om gods kan slås ihop till två. Hållbara förutsättningar för bilen, säkerställa trafiksäkerheten och mobility management kan utgå, dessa ska ses som ett medel att nå målen. Säkerställa trafiksäkerheten är en drift- och underhållsfråga som åligger kommunen och bör därför utgå. Uppföljning och fortsatt arbete behöver tydliggöras samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Ett yttre godsspår bör prioriteras för att avlasta Lommabanan. Åtgärder ska ske efter fyrstegsprincipen, prioritera vidmakthålla väg och järnväg först. På och avfarter för buss in till Malmö och Lund bör prioriteras. Lomma kommun ser fram emot fortsatt process och tycker det är bra med mer öppen dialog som det är nu. Lomma kommun föreslår ett Skånskt infranätverk, där kommunerna, och Trafikverket ses för att tydliggöra roller, vad som är på gång och framtida planering. tackar för synpunkterna. Principerna har omarbetats till färre och justerats i form och innehåll. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Vellinge kommun Vellinge kommun vill bidra till en regional planering som stärker Skånes flerkärnighet. Vellinge kommun kräver att det förtydligas att det är staten som har finansieringsansvar för infrastrukturutbyggnad och underhåll. Anser att det är ett bra underlag, men kommunens inflytande och beslutsrätt får inte försvagas. Godstrafiken på E6:an ökar från Trelleborg, Vellinge anser att det krävs åtgärder. Principerna kan bli färre. Bind samman Skåne, ska ändras till alla orter i Skåne. Strategin är bra och behovet finns, men fortsatt dialog och samverkan behövs.

12 Dnr (17) tackar för synpunkterna. Principerna har omarbetats till färre och justerats i form och innehåll. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Helsingborgs kommun Helsingborg anser att det är ett ambitiöst försök att ta fram en långsiktig strategi. De fyra inledande kapitlen kan bli tydligare, övergripande beskrivning av godstransporter saknas. Greater Copenhagen bör beskrivas och dess förväntade effekter. Det behöver synliggöra vad som ingår i färdmedelsmålen för s ansvar att bidra till fossilfria drivmedel behöver synliggöras. Det krävs en kraftfull utbyggnad av infrastrukturen för cykel och kollektivtrafik i de större städerna anser Helsingborgs kommun. Bryta ner färdmedelsfördelningen i hur många cyklister, kollektivtrafikresenärer och bilister det innebär. Principerna är för många. Tre övergripande principer, Skapa ett transporteffektivt samhälle, Säkerställ trafiksäkerheten för alla. Öppnar upp för fortsatt dialog, hur vi tillsammans kan gå vidare och möta framtida utmaningar. Färdmedelsfördelningen behöver brytas ytterligare, förstå vad det innebär för varje enskild kommun. Koppla åtgärder som krävs för att nå målen. Prioriterade stråken som tillhör Skånebilden är rätt. Malmö-Göteborg bör bli ett samt Malmö- Simrishamn, via Ystad. Helsingborgs kommun anser att strategin inte ska identifiera åtgärder, utan ska ske i framtagande av nationell och regional transportinfrastrukturplan. Behöver bli mer balans och genomarbetat kopplat till åtgärderna. En beskrivning hur strategin kommer att följas upp och revideras behöver planen kompletteras med. tackar för synpunkterna. Kapitlen, färdmedelsfördelningen och principerna har omarbetats till färre och justerats i form och innehåll. Inför arbetet med att ta fram en ny regional och nationell transportplan finns ett behov av att identifiera och samla behov och längre fram i processen kommer åtgärder och slutligen objekt att behöva tas fram. Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 kan ses som en del i förberedelserna inför upprättandet av regional och nationell plan. Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 har kompletterats med ett något vidare geografiskt perspektiv. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser fram emot

13 Dnr (17) Svalövs kommun Svalöv inkom med samma yttrande som Helsingborg. Båstad kommun Båstad inkom med samma yttrande som Helsingborg. Åstorp kommun Åstorps kommun anser att det är positivt att strategin har tagits fram. Färdmedelfördelningen är relevant och det är positivt att den är uppdelad geografiskt. Det är viktigt att ett robust kollektivtrafiksystem skapas som resenärerna kan lite på för att lyckas få till en förändring i färdmedelsfördelningen. Det bör kompletteras med prissättning och turutbud. Familjen Helsingborgs infrastrukturstrategi bör beaktas i strategin och kommande planeringsprocess för infrastruktur. Det bör kompletteras hur strategin förhåller sig till övriga strategiska dokument inom, för att underlätta framtida dialoger. Åstorps kommun anser att rätt stråk är utpekade, vidare anser Åstorp att strategin ej ska peka ut vilka åtgärder. Det ska ingå i den nationella och regionala transportinfrastrukturplaneringen. Strategin huvudsyfte bör vara att fastställa långsiktiga mål i Skånes transportsystem för tackar för synpunkterna. För turutbud och mer detaljer kring trafikering hänvisas till s Trafikförsörjningsprogram Inför arbetet med att ta fram en ny regional och nationell transportplan finns ett behov av att identifiera och samla behov och längre fram i processen kommer åtgärder och slutligen objekt att behöva tas fram. Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 kan ses som en del i förberedelserna inför upprättandet av regional och nationell plan. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Hässleholms kommun Hässleholms kommun anser att strategin är ett välformulerat och innehållsmässigt mycket relevant styrdokument. Principerna är viktiga och relevanta för utvecklingen av transportsystemet, kan kompletteras med barnperspektivet. Hässleholms kommun står bakom de åtgärder som föreslås för de starka stråken.

14 Dnr (17) Strategin bör på ett tydligt sätt poängtera på vikten av kollektivtrafiksatsningar med finmaskigare nät, genom utökad närtrafik. Sammankopplingen mellan Köpenhamn och Skåne bör utvecklas mer. Trafikering av tågsträckan mellan Hässleholm-Markaryd-Halmstad med persontrafik, vilket bidrar till utveckling av Skåne nordost. Strategin bör kompletteras med FN:s 17 hållbarhetsmål, samt Parisavtalet. tackar för synpunkterna. Strategin har utvidgats vad gäller den geografiska omlandet kring Skåne samt kompletterats avseende hållbarhetsmål m.m. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Nationella aktörer Trafikverket Trafikverket anser att principerna bör kallas för delstrategier istället samt att det finns en viss nivåskillnad i principerna och antalet gör det svårt att bruka i praktiken. Trafiksäkerhet kan mer ses som en hygienfaktor som inte bör vara en prioriteringsgrund utan snarare en förutsättning i planeringen. Trafikverket anser att kopplingen mellan principerna och de utpekade åtgärderna bör vara tydligare. Trafikverket delar meningen kring att vidmakthålla bör ibland prioriteras för nyinvesteringar. Trafikverket ser ingen etapp 2 på Lommabanan enlighet med beskrivningen i strategin. Högre turtäthet till de planerade stationerna bör vara mer prioriterat. Trafikverkets yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Tillväxtverket Tillväxtverket betonar vikten av att ser frågorna i sitt större geografiska sammanhang. Regionens prioritering kring Mobility management stödjer Tillväxtverket men bör kompletteras med mer hårda ekonomiska styrmedel för att få effekt. Det är omfattande infrastrukturinvesteringar som beskrivs i strategin, viktigt att förtroendet för transportsystemet måste finnas hos arbetspendlaren och företagaren om det ska fungera som ett attraktiv val. Takten i regionförstoring måste därför ske efter hand som robusheten och kvalitet kan säkerställas.

15 Dnr (17) Tillväxtverkets yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Högskola och universitet i Skåne Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet avstår från att lämna synpunkter på remissen. Lunds universitet, Lunds studentkår Lunds universitet är generellt positiva till strategin, skulle gärna se mer visionär inställning. Färdmedelsmålen har en rimlig nivå. Nya tekniska och innovativa lösningar i transportsystemet bör inkluderas mer i strategin. Nya styrningsmodeller för transporter är viktigt, nästintill viktigare än ny infrastruktur. Godstransporter bör inkluderas mer i strategin. Strategin bör innefatta ärendetyp, som fritidsresor. Pålitligheten av kollektivtrafiken måste bli bättre framförallt mellan våra universitet och högskolor, framförallt sträckan Malmö-Helsingborg. Principerna är generellt konkreta, ej kontroversiella, kommunicerbara. Tydliggöra hur principerna ska genomföras. Ser framemot fortsatt dialog om utvecklingsmöjligheterna inom området som fördjupning i olika forskningsfält. Lunds universitets yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne ser framemot Malmö högskola Malmö högskola ser framförallt två utmaningar, att samordna 33 kommuners bostadsbyggande med infrastruktursatsningar för att skapa bättre underlag och finansiera utbyggnaden och drift av framtidens kollektivtrafik, kostnaderna ökar mer än resandeunderlaget. Principerna ligger i linje med Malmö högskolas synpunkter, tydliggöra till specifika utmaningar. Fler principer kring markanvändningen kan kompletteras med. Kompletteras med att beskriva hur samordningen ska gå till mellan olika regionala aktörer i Skåne, som Länsstyrelsen. Stråken är realistiska och ligger i linje med dagens utvecklingstrender. Bredare analys av tänkbara effekter av de regionala superbussarna. Öppen i sin karaktär, mängd osäkerhetsfaktorer som kan påverka utvecklingen, ändrad regionindelning.

16 Dnr (17) Malmö högskolas yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne ser framemot fortsatt dialog Övriga aktörer Swedavia airport Flyget bör nämnas som ett transportslag och inkluderas mer i strategin. Tillgången till två alternativa flygplatser stärker den regionala tillgängligheten. Kollektivtrafiken behöver bli bättre till flygplatsen, 15-20% reser kollektivt idag. På kort sikt behöver busslinjenätet till flygplatsen utvecklas, men på långsikt krävs en Sturupspendeln. Swedavia Airports yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne Region Skåne ser framemot fortsatt dialog Sveriges åkeriföretag En utbyggnad av väginfrastrukturen kommer krävas med ökade godstransportvolymer, endast utbyggnad av cykel och kollektivtrafik är inte tillräckligt ur ett kapacitetsperspektiv. Viktigt med dialog med näringslivets stora aktörer, för att påverka deras val av transportslag. Extra fokus bör ske på E6/E20, sträckan Malmö-Helsingborg Norra. Förespråkar tre filer i vardera riktning, utbyggnaden av järnvägen kommer inte att möta behovet av transittrafik. Sveriges åkeriföretag förordar kvotplikt framför skattefrihet för vissa bränslen mot målet fossilfrifordonsflotta tackar för synpunkterna. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Naturskyddsföreningen Lund Lunds naturskyddsförening välkomnar strategin och anser att principerna är riktiga och det är dit planeringen ska styra. Det innebär att planeringen ska styras mot mål inte prognoser. Planeringen av kollektivtrafiken ska inriktas på tät trafikering för alla minder orter. Det kommer krävas kraftig utbyggnad av cykelvägnätet, speciellt i anslutning till mindre stationsorter. Vägnätet ska inte byggas ut ytterligare, för att det går emot uppsatta globala och nationella klimatmål, som stödjs av forsning. Godstrafiken ska i första hand

17 Dnr (17) styras om till sjöfart och järnväg. Järnvägsnätet ska byggas ut enligt principen om god trafikering även på mindre orter. Lunds naturskyddsförening anser att förstärkning av nuvarande nät ska prioriteras före särskilda banor för höghastighetståg. tackar för synpunkterna. för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Tillväxtverkets yttrande har tagits i beaktning och inkluderats i revideringen av Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne ser framemot Vinnova Vinnova avstår från att lämna synpunkter på remissen.