MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Transkript

1 SV SV SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2010)308 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) SEK(2010)716 SEK(2010)717 SV SV

3 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) 1. INLEDNING: FLER TILLÄMPNINGAR FÖR EGNOS OCH GALILEO I EUROPA 1.1. Egnos finns, nu är det dags att använda det! Egnos 1 är ett europeiskt satellitbaserat tilläggssystem som bereder vägen för Galileo, och det togs i drift den 1 oktober Sex månader dessförinnan tog kommissionen på EU:s vägnar över ägarskapet för systemet från Europeiska rymdorganisationen (ESA). Med sina tre geostationära satelliter och 40 markstationer i Europa och Nordafrika kompletterar Egnos det amerikanska navigationssystemet GPS (Global Positioning System), som USA redan 2000 öppnade för civil användning, dock utan garanti för tjänsterna. Det europeiska samrådet kring grönboken om GNSS-tillämpningar 2006 visade att det finns ett brett spektrum av potentiella GNSS-tillämpningar i Europa där man utnyttjar de möjligheter till bestämning av läge, hastighet och tid som GNSS erbjuder. Egnos erbjuder kostnadsfria tilläggstjänster till satellitnavigeringssignalerna över Europa som är tio gånger exaktare än GPS. Alla tillämpningar där läges- och hastighetsinformation används kan utnyttja denna ökade noggrannhet, exempelvis alla transportslag genom bättre infrastrukturförvaltning och geolokaliserad information, logistik, precisionsjordbruk, civilskydd, krishantering, kartritning, lantmäteri, fiske, naturresursförvaltning, gruvdrift, geovetenskaper, meteorologi, modellering av klimatförändringar, miljö, rättsväsende och gränskontroll. En annan fördel som Egnos kan erbjuda civila användare är integritet, dvs. ett mått på förtroendet för att den information som systemet lämnar är korrekt, genom att användaren automatiskt varnas när systemets fel överskrider en viss gräns. Integriteten är viktig för säkerhetskänsliga tillämpningar inom transporter (alla transportslag, flygledning, automatiska fordon), känsliga kommersiella tillämpningar (lokalisering av oljeplattformar med hög precision, logistik, transport av farliga ämnen) eller tillämpningar där det är viktigt att kunna reda ut det civilrättsliga ansvaret i efterhand (rekonstruktion av trafikolyckor, vägavgiftssystem eller synkronisering av el- eller telenät) Europa måste ta sin andel av den globala nedströmsmarknaden för GNSStjänster I kombination med GPS-signalen stärker Egnos redan i dag, och i ett senare skede Galileo, infrastrukturen för en global marknad för GNSS-tjänster och produkter, nedströmsmarknaden för GNSS-tillämpningar. Marknaden var 2008 värd 124 miljarder euro. 1 Egnos: European Geostationary Navigation Overlay Service SV 2 SV

4 Marknaden bygger främst på grundläggande positions- och tidsbestämningssignaler, men väntas öka på grund av den planerade introduktionen av autentisering och kryptering av signalerna. Enligt experternas prognoser kommer 75 % räknat i volym (52 % av intäkterna) på denna marknad att komma från produkter och tjänster inom mobil telekommunikation och handhållna apparater, ytterligare 20 % (44 % av intäkterna) från intelligenta vägtransportsystem och återstående 5 % (4 % av intäkterna) från övriga tillämpningar. Trots Europas satsning på sin GNSS-infrastruktur och trots att Egnos finns tillgängligt, har det europeiska näringslivet en mycket låg andel av världsmarknaden för GNSS-tillämpningar jämfört med vad det förmår uppnå inom andra spetstekniksektorer (gott och väl en tredjedel). Det här är ett problem av följande anledningar: Tillämpningar som bygger på Egnos och senare på Galileo bidrar avsevärt till utvecklingen av kunskapssamhället och till framväxten av värdefulla arbetstillfällen i EU. Europa försitter därför ett enormt tillfälle om man inte förser sig med en rimlig andel av de ekonomiska vinster som kan förväntas från GNSS-tillämpningar. Om Galileo och Egnos inte blir den grundläggande standarden för GNSS i Europa kan dessutom många tillämpningar hämmas av teknik som gör att de inte kan uppnå fördelarna med de nya avancerade tjänsternas mervärde. Den begränsade användningen av tillämpningar som bygger på Egnos och Galileo leder till kritiska beroendeförhållanden, eftersom GNSS-tjänster genomsyrar hela samhället och lämnar positionsbestämnings-, navigerings- och tidsbestämningstjänster som har avgörande betydelse både för en hel rad vardagsaktiviteter och för Europas säkerhet och sociala och ekonomiska utveckling. Om EU litar enbart på GPS-baserade tillämpningar löper man risken att GPS-signalen kan dras in, eftersom signalen står utanför EU:s kontroll och har som främsta mål att stödja ett utomeuropeiskt lands militära operationer. Precis som Internet genomsyrar GNSS-tjänsterna hela samhället. De senaste, mest försiktiga uppskattningarna av de totala fördelarna med EU:s GNSS-program för EU:s näringsliv, enskilda och medlemsstater miljarder euro de närmaste 20 åren, främst i form av indirekta inkomster i nedströmssektorn (37 45 miljarder euro). Därför är den låga spridningen av tillämpningar som bygger på EU:s GNSS-tjänster ett problem som påverkar det europeiska samhället generellt och på flera olika sätt 2. Samtidigt påverkar osäkerheten kring de europeiska GNSS-tjänsterna förtroendet hos potentiella avnämarföretag. Tilltagande konkurrens från andra länder (USA, Ryssland, Kina, Indien och Japan, vilka har insett det strategiska värdet av GNSS och tillkännagett sin avsikt att bygga ut sin GNSS-kapacitet för civilt bruk, även när det gäller det egna näringslivets utveckling av tillämpningar som bygger på de egna systemen) har också försämrat förutsättningarna för utveckling av GNSS-tillämpningar för de europeiska aktörerna, eftersom de här systemen kan komma att tas i drift ungefär samtidigt som Galileo. Mot bakgrund av de nya villkoren för EU:s GNSS-program krävs därför en detaljerad åtgärdsplan: för att öka förtroendet för programmen, för att främja utvecklingen av nedströmstillämpningar för Egnos och Galileo och för att uppnå den snabbaste, djupaste och 2 Frågan om de direkta intäkter som kan genereras av den europeiska GNSS-branschen behandlas inte i detta meddelande, och inte heller åtgärder som särskilt rör offentliga reglerade tjänster som enbart medlemsstaternas myndigheter har tillgång till. Bägge frågorna kommer att behandlas separat. SV 3 SV

5 bredaste utvecklingen av tillämpningar på alla områden för att ta vara på EU:s infrastruktur i största möjliga utsträckning. 2. VILKEN ROLL FÖR EU? De potentiella fördelarna med GNSS-tillämpningar berör flera politikområden som samordnas på EU-nivå, däribland strategin EU 2020 och huvudinitiativet Industripolitik för en globaliserad tid, transportsäkerhet, miljö och tillämpning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Eftersom införandet av EU:s GNSS-tjänster ofta förutsätter att internationella standarder följs eller en europeisk certifiering inhämtas, krävs dessutom insatser på EU-nivå för att undvika dubbelarbete och onödiga ansträngningar av medlemsstaterna. Att fortsätta som tidigare och inte vidta åtgärder på EU-nivå skulle leda till splittrade, osamordnade åtgärder av medlemsstaterna och innebära att den nuvarande låga spridningen av tjänster som bygger på EU:s GNSS kvarstår, begränsa de nyskapande tillämpningarnas genomslag, skapa hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster och leda till att europeiska medborgare behandlas olika. Eftersom kommissionen förvaltar Galileo och Egnos för EU:s räkning måste den ombesörja bästa möjliga avkastning på investeringarna i de här programmen. Dessutom kommer kommissionen att uppbåda FoU-medel från EU:s forskningsprogram. Förslag på EU-åtgärder har därför samlats in genom ett omfattande samråd, som inleddes med 2006 års grönbok om satellitnavigationens tillämpningar. Flera marknadsundersökningar och kostnad-nytto-analyser har utförts av kommissionen och andra euroepiska aktörer, bl.a. några medlemsstater. Dessutom har nya idéer vaskats fram genom inbjudningar att lämna förslag till forskning om inom EU:s sjätte och sjunde FoU-ramprogram, bl.a. GALILEO Masters. Antalet områden där tillämpningar kan utvecklas är stort, men den begränsade budgeten innebär att kommissionens insatser måste fokuseras på ett begränsat antal ämnen där dess inflytande är som störst. Andra angreppsmöjligheter får andra aktörer och marknadskrafterna inrikta sig på. Förutom dessa prioriterade områden vill kommissionen också stärka innovationen utöver områdesgränserna med övergripande åtgärder för att mer generellt öka spridningen av EU:s GNSS. 3. ETT ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR SÄRSKILDA PRIORITERADE OMRÅDEN Av de ovan antydda tänkbara tillämpningarna bör företräde ges åt de områden där GNSS kan tillföra mest i fråga om bidrag till EU:s mål (tillväxt, sysselsättning, kunskapssamhälle), indirekta ekonomiska (bl.a. energiförbrukning) och sociala vinster, positiva effekter på utsläpp och andra former av föroreningar, positiva effekter på den inre marknadens funktion och gränsöverskridande handel, positiva effekter på tillämpningarnas driftskompatibilitet, SV 4 SV

6 anknytning till intressen som framkommit i samråd och inbjudningar att lämna idéer och affärsmodeller, kommissionens och de nationella myndigheternas inflytande, tidsgränser och möjligheter (Egnos är tillgängligt nu, snart kommer validering av Galileo i omloppsbanan, men full operativ kapacitet för Galileo kommer betydligt senare), särskilt mervärde på grund av Egnos- och Galileotjänsternas konkurrensfördelar: autentisering, integritet, hög noggrannhet för positionsbestämning, navigation och tidsbestämning. Därför inriktas åtgärdsplanen under åren till och med på de mörkare skuggade områdena (se figur 1): tillämpningar för handhållna apparater och mobiltelefoner, vägtransporter, luftfart, sjöfart och fiske, precisionsjordbruk och miljöskydd samt civilskydd och övervakning. 3 Kommissionen kommer att fortsätta att bevaka marknaden och bedöma åtgärdernas genomslag för att införa nya prioriterade områden när åtgärdsplanen uppdateras. SV 5 SV

7 SV 6 SV Figur 1: Prioriteringar för GNSS-segmenten EU-mål Maximering av indirekta ekonomiska och sociala fördelar Effekter på utsläpp och föroreningar Effekter på den inre marknaden och den gränsöverskridande handeln Effekter på tillämpningarnas driftskompatibilitet Visat intresse Myndighetsinflytande Tidskänslighet (brådskande:, snart:, med Galileo:, ej brådskande: -) Mervärde från Egnos eller Galileo ssr Luftfart sss Sjöfart Vägtransporter ssrr sr Stadstransporter srr Järnväg rrs Logistik ssr Fiske Precisionsjordbruk och miljö rrhh Meteorologi och förebyggande av katastrofer sss rs Synkronisering av nät - rr Kartering och markförvaltning ssr Energi sss Civilskydd och övervakning Handhållna apparater och mobiltelefoner rrr

8 Inom varje område prioriteras de åtgärder som bedömts vara mest kostnadseffektiva eller påverkas mest av tillgång till Egnos, samt de åtgärder som kommissionen är bäst lämpad att agera för (enligt subsidiaritetsprincipen). Instrumenten kommer att väljas bland dem som kommissionen traditionellt förfogar över, bl.a. samordning mellan myndigheter, informationsspridning, informationskampanjer och eventuellt lagstiftning efter särskilda konsekvensbedömningar för de fall där marknadskrafterna inte anses tillräckliga Certifiering, standardisering och samordning Luftfart är enligt planerna det viktigaste tillämpningsområdet för Egnos. Egnos säkerhetskritiska tjänster har konstruerats med luftfartens behov i åtanke. Potentiella användare av GNSS är inte bara stora internationella flygbolag utan även allmänflyg och helikopterföretag. Flygplatser kan också vara intresserade av europeiska GNSS-tjänster för ledning av trafik på marken. FoU-projekt har visat att små, inte helt utrustade flygplatser väsentligt kan förbättra och öka trafiken tack vare GNSS i stället för att installera dagens dyra markutrustning. Politiken för ett enhetligt europeiskt luftrum och forskningsstrategin Sesar 4 bygger också på europeiska GNSS-tjänster. Det är därför av största vikt att få Egnos certifierat för användning inom civil luftfart. Åtgärd 1: Certifiering av Egnos för civil luftfart eftersträvas genom Europeiska byrån för luftfartssäkerhet enligt ICAO:s normer (International Civil Aviation Organization), vilket betyder att systemet och dess operatör ska certifieras. Spridningen av Egnos i Europa, av Wide Area Augmentation System (WAAS) i USA och andra satellitbaserade tilläggssystem i Fjärran Östern kommer att möjliggöra avbrottsfri drift för luftfartyg utrustade för sådana system från Amerika till Asien. Egnos täcker för närvarande Väst- och Centraleuropa. Det kommer att utökas österut och söderut till Medelhavsområdet. Liknande system över Afrika underlättar förbindelser mellan Afrika och Europa. Egnos befintliga satellitsegment kan ingå i denna lösning. Åtgärd 2: Kommissionen förbereder införande i Mellanöstern och östra och norra Europa av satellitbaserade tilläggstjänster på samma prestandanivå som Egnos tillhandahåller i EU. Kommissionen planerar att föreslå lösningar inför det kommande toppmötet mellan EU och Afrika om etablering av sådana tjänster i Afrika. Den överlägset största marknaden (75 % av världsmarknaden för GNSS-varor och tjänster) är telemarknaden, som inte kräver stora investeringar för att de flesta tillämpningarna ska kunna utvecklas, förutsatt att billiga mottagare finns allmänt tillgängliga (t.ex. från mobiltelefontillverkare). Åtgärd 3: Kommissionen främjar Galileo- och Egnoskompatibla chip och handhållna apparater genom industrisamarbete med GNSS-ägarländer och mottagartillverkare. 4 Sesar: Single European Sky Air Traffic Management Research. SV 7 SV

9 Några av framtidens tillämpningar för intelligenta transporter, bl.a. avancerade förarassistanssystem, bygger på de integritets- och autentiseringsfunktioner som Galileo erbjuder. Detta förutsätter att ett certifieringsorgan grundas och att certifieringsrutiner utarbetas i samarbete med fordonstillverkare, elektroniktillverkare och vägtjänstoperatörer. Åtgärd 4: Certifiering av Galileo för avancerade förarassistanssystem undersöks. Övervakning av sjöfarten kan förbättras ordentligt med Egnos- och Galileotillämpningar för navigation, bl.a. i hamnar och i kustnära vatten eller i riskabla farleder som Engelska kanalen. GNSS är också centralt för nya europeiska trafikledningssystem (LRIT, Long Range Identification and Tracking). Galileo SAR, räddningsverktyget inom Galileo, används även i berg och ökenområden, men den utformas särskilt för fiskares och sjömäns säkerhet. Galileo kan också underlätta tullhanteringen genom att göra det enklare att spåra fartyg. En annan tillämpning är inom inlandssjöfarten, där GNSS med sin ökade precision kan bli en viktig datakälla för flodinformationstjänsterna. För alla sådana säkerhetskritiska tillämpningar är certifiering en förutsättning. Åtgärd 5: Introduktion av Egnos och därefter Galileo eftersträvas för sjöfart i samarbete med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), med beaktande av internationella konventioner, t.ex. konventionen om säkerhet för människoliv till sjöss (Solas). Åtgärd 6: Organisationen Cospas-Sarsat godkänner Galileo SAR Informationsspridning, informationsutbyte och informationskampanjer Vägtransporter är den näst största GNSS-marknaden (omkring 20 % av världsmarknaden för GNSS-varor och tjänster). Intelligenta vägtransportsystem har mer att hämta hos GNSS. Exempelvis rekommenderas redan i dag GNSS i direktivet om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem 5 och i förordningen om skydd av djur under transport 6. Kommissionens handlingsplan för intelligenta transportsystem 7 och det åtföljande förslaget till direktiv 8 handlar om främjande av GNSS-tjänster inom särskilda intelligenta transporttillämpningar (ecall, vägavgifter, lastbilsparkering osv.). Handlingsplanen för godslogistik 9 är ett annat tillfälle att ta fram GNSS-tillämpningar för realtidsspårning av containrar eller för att förebygga stölder. Branschen är dock inte alls särskilt medveten om Egnos. Åtgärd 7: Kommissionen genomför en informationskampanj med en serie tester för att demonstrera fördelarna med Egnos och en marknadsföringskampanj inriktad på vägtransportbranschen. Sedan Egnos har certifierats för luftfart måste aktörerna inom civil luftfart och allmänflyg, inklusive tillverkare och flygplatsmyndigheter, få veta att tjänsterna finns tillgängliga Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen. Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97. KOM(2008) 886. KOM(2008) 887. KOM(2007) 607. SV 8 SV

10 Åtgärd 8: Tillsammans med Eurocontrol bedriver kommissionen en informationsoch marknadsutvecklingkampanj med inriktning på flygplantstillverkare, allmänflyg och små flygplatser. På samma sätt bör information spridas om de tjänster som Egnos och senare Galileo tillhandahåller för sjöfarten till utrustningstillverkare, skeppsbyggare, hamnmyndigheter och fartygsägare (fiskare, fritidsfartyg, rederier). Åtgärd 9: Kommissionen genomför en informationskampanj riktad till utrustningstillverkare, skeppsbyggare, hamnmyndigheter och fartygsägare. Egnos används redan av några europeiska jordbrukare. Dess precision och tillförlitlighet hjälper dem att spara tid, bränsle, vatten och kemikalier. Förutom själva jordbruket kan GNSS bidra till att skydda miljön och förvalta naturresurserna, eftersom det är en viktig datakälla tillsammans med bl.a. GMES (Global Monitoring for Environment and Security). Den viktigaste frågan på detta område är att informera de potentiella användarna om fördelarna med GNSS. Åtgärd 10: Kommissionen genomför en informationskampanj inriktad mot jordbruk och annan förvaltning av naturresurser. Tillsammans med GMES kan Galileos mervärdestjänster bidra till hanteringen av humanitära katastrofer, bekämpa skogsbränder och rädda nödställda. De kommer att få avgörande betydelse för säkerhet och bidra till gränsskyddet och övervakningen av farvatten. Åtgärd 11: Kommissionen informerar och samordnar medlemsstaternas verksamhet med anknytning till civilskydd Lagstiftning Viss lagstiftning kan också komma att krävas när GNSS tillför mervärde för trafiksäkerheten (t.ex. genom övervakning av transporter av farligt gods eller för långväga kollektivtrafik), för godsfraktens effektivitet eller för förbättrad trafikledning, som komplement till handlingsplanerna för godslogistik och intelligenta transportsystem, närmare bestämt åtgärderna 3.2 (ecall) och 4.1 (den öppna fordonsplattformen). Särskilda konsekvensbedömningar kommer att genomföras för detta. Åtgärd 12: Kommissionen ser över om två direktiv är lämpliga: direktivet om GNSSbaserad övervakning av långfärdsbussar och direktivet om GNSS-baserad multimodal logistik. För GNSS-baserad övervakning av transporter av farligt gods överväger kommissionen telematiklösningar som tagits fram internationellt (t.ex. FN/ECE 10 och Otif 11 ). Åtgärd 13: Kommissionen undersöker om det är lämpligt att ändra förordningen om digitala färdskrivare, bl.a. för att dra nytta av tillgången till autentiserad GNSSinformation om läge, tid och hastighet FN/ECE: Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa. Otif: Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik. SV 9 SV

11 Vissa framtida åtgärder inom intelligent vägtransport (bl.a. avancerade förarassistanssystem, stöldskydd och system för registrering och rekonstruktion av olyckor) förutsätter att fordonens elektroniska identifikation och läge överförs. Åtgärd 14: Kommissionen undersöker om det är lämpligt att införa ett direktiv om att fordon ska vara försedda med enheter för GNSS och radiofrekvent identifiering som tillhandahåller både exakt autentiserad position och elektronisk identifiering av fordonet, under hänsynstagande till reglerna om personlig integritet och dataskydd. Att den gemensamma jordbrukspolitiken numera är mer inriktad på miljöfrågor ökar behovet av data om exakt var föremål och boskap finns. Åtgärd 15: Kommissionen verkar för att införa Egnos och Galileo i EUprogrammens förvaltnings- och kontrollsystem (t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken). 4. ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER Den andra gruppen av åtgärder innefattar övergripande aktiviteter avsedda att ta fram ett brett spektrum av tillämpningar på många olika områden, och uppmuntra innovation, även oväntade sätt att använda GNSS-tjänster som utvecklas nedifrån och upp, på samma sätt som hände med Internet. Exempelvis förväntas nya tillämpningar för individuella handhållna apparater och mobiltelefoner utvecklas nedifrån och upp, förutsatt att billiga mottagare blir allmänt tillgängliga. Åtgärd 16: Kommissionen finansierar FoU för att pressa ned priset på mottagarna, som stöd för åtgärd 3. GNSS är ett nytt, enkelt sätt att fastställa det exakta läget för fasta punkter. Det kan hjälpa oss att bygga upp en precis databas med digitala kartor, vilket naturligtvis är mycket användbart för de många tillämpningar som bygger på geografiska informationssystem, t.ex. databaser för kartografi, tekniska kartor och skapande och uppdatering av markanvändningsregister. Datainsamlingen på det här området bör följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) 12 och dess genomförandebestämmelser. Åtgärd 17: Kommissionen främjar användning av Egnos och Galileo vid lantmäteri i medlemsstaterna och i andra länder. Egnos och Galileos förmåga att enklare hålla de geografiska databaserna aktuella utforskas genom bl.a. utbyte av bästa praxis och samordning mellan medlemsstaterna. Många GNSS-tillämpningar bygger på en kombination av jordobservation, som för kärntjänsterna inom GMES, och teletjänster. 12 EUT L 108, , s. 1. SV 10 SV

12 Åtgärd 18: Kommissionen verkar för att öka samverkansfördelarna mellan Galileo, GMES, GEOSS 13 och de teleprogram den förvaltar för att förbättra kombinationstjänster. För att tillämpningarna ska ta fart på så många områden som möjligt måste tekniska specifikationer för och juridisk och ekonomisk information om GNSS finnas tillgängliga för användare och utvecklare i hela världen. Användarna måste kunna dela med sig av erfarenheter och metoder, och utvecklarna måste få en verktygslåda som underlättar deras arbete. Åtgärd 19: Kommissionen inrättar ett internationellt tillämpningsforum för Egnos och Galileo där användare, utvecklare, infrastrukturförvaltare och systemleverantörer kan utbyta åsikter som kan fungera som underlag för utvecklingen av Europas GNSS. Åtgärd 20: Kommissionen inrättar och driver ett virtuellt informationscenter och en allmän informations- och kommunikationskampanj. Här kan också synpunkter insamlas som sedan används som underlag för den vidare utvecklingen av Egnos och Galileo. Små och medelstora företag är de centrala aktörerna och mest sannolika att skapa sysselsättning i innovativa branscher. De måste lära känna den nya potential som Egnos och Galileo erbjuder så att de börjar forska. Småföretagen måste också få hjälp att få finansiering i skedet när de går över från forskning till prototyper och produkter. Åtgärd 21: Kommissionen informerar de små och medelstora företagen genom två delar av programmet för entreprenörskap och innovation: särskild verksamhet inom Enterprise Europe Network samt systemet med innovationscheckar för GNSS inom innovationspartnerskapet för satellitbaserade tjänster. Åtgärd 22: Kommissionen strävar efter samverkansfördelar mellan investeringsprogram som drivs av Europeiska investeringsbanken för EU (t.ex. inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation) och andra program (t.ex. ESA:s tekniköverföringsprogram). En särskild åtgärd föreslås för att uppmuntra GNSS-baserad innovation på så många områden som möjligt, med utgångspunkt i ett befintligt initiativ för investerare med de europeiska regionernas stöd. Åtgärd 23: Kommissionen stöder tillsammans med Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS inrättandet av ett internationellt pris som kan gå till exempelvis regionala organisationer som främjar tillämpningar som bygger på Egnos och Galileo inom olika områden, såsom sociala tjänster till äldre, funktionshindrade eller rörelsehindrade. Forskning om tillämpningar har visat sig användbar bl.a. för att påskynda spridningen av Internetanvändning. I avsaknad av militära medel utgör EU:s stöd till forskning inom civila GNSS-tillämpningar ett viktigt incitament för europeiska högskolor, forskningscentrer och företag i alla storlekar. 13 GEOSS: Global Earth Observation System of Systems. SV 11 SV

13 Åtgärd 24: Under 2011 anslår kommissionen 38 miljoner euro från det sjunde ramprogrammet till ett brett urval forskningsförslag om GNSS-tillämpningar, och eftersträvar ytterligare medel vid halvtidsöversynen av det sjunde ramprogrammet så att inbjudningar att lämna förslag kan genomföras årligen. 5. BEHOVET AV MER EU-MEDEL TILL FOU Forskning är uppenbarligen den bästa källan till innovation. Pengar till forskning får en direkt effekt på spridningen av ny teknik. GNSS kan dock inte betraktas som en traditionell marknad, eftersom de amerikanska, ryska och kinesiska systemen står under militär kontroll och deras specifikationer har utformats enligt militära snarare än kommersiella överväganden. De här ländernas inhemska industrier kan gynnas direkt av militärt finansierade program för att utveckla tillämpningar och tjänster tills de är mogna för den civila marknaden. Exempelvis omfattar USA:s federala militärt finansierade program för utveckling av GNSStillämpningar och tjänster uppskattningsvis miljoner euro om året, vilket kan jämföras med EU:s medel på i genomsnitt 15 miljoner euro om året 14 för civila tillämpningar (se figur 2). När EU inriktar sig på Egnos och Galileos civila användningsområden bör målet vara att de totala EU-medlen till FoU (inklusive nationella program) ska närma sig de amerikanska offentliga satsningarna på GNSS-tillämpningarna så att Galileo utnyttjas fullt ut och blir konkurrenskraftigt. Satsningarna i EU:s budget på FoU inom GNSS är för närvarande mycket låga jämfört med annan spetsteknik: som exempel kan nämnas att området informations- och kommunikationsteknik i genomsnitt får tre gånger mer FoU-medel per år än GNSS-branschen i EU i relativa tal jämfört med omsättningen i EU 15. Om EU beslutar att återställa beloppet på 400 miljoner euro som 2008 togs från Europeiska unionens sjunde ramprogram för verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och innovation ( ) 16 för att finansiera infrastrukturen, skulle anslagen till FoU kring GNSS-tillämpningar behöva öka till omkring 100 miljoner euro per år från och med Detta motsvarar mindre än 10 % av budgeten för GNSS-infrastrukturen. Det finns inga outnyttjade medel kvar i den nuvarande fleråriga budgetramen , så en ökning av EU:s FoU-medel kräver antingen en intern omfördelning inom budgeten för det sjunde ramprogrammet eller ytterligare nationella investeringar från medlemsstaterna på detta område Det sjunde ramprogrammets medel till FoU i slutanvändarledet (tillämpningar, standardisering och certifiering, mottagare, därtill hörande internationella projekt, verksamhetsutveckling) uppgick till 27 miljoner euro 2007, 40 miljoner euro 2008 och 38 miljoner euro Det motsvarar i medeltal 15 miljoner euro per år under tiden Dessutom anslogs miljoner euro till FoU inom GNSS-teknik inom det sjunde ramprogrammet. Under det sjunde ramprogrammet har 8,3 miljarder euro avsatts till informations- och kommunikationsteknik (i medel 1,2 miljarder euro per år) för en omsättning i EU på 680 miljarder euro Detta ska jämföras med ett medeltal på 15 miljoner euro per år i EU-medel för FoU i slutanvändarledet i GNSS som ska försörja en bransch med 25 miljarder euro i omsättning. EUT L 412, , s. 1. SV 12 SV

14 (miljoner euro) BEHOV AV FoU-MEDEL TILL GNSS Anslag i sjunde ramprogrammet för slutanvändar-fou inom GNSS Anslag i sjunde ramprogrammet för teknisk FoU inom GNSS Tilläggsanslag för FoU för GNSS ANSLAG FRÅN SJUNDE RAMPROGRAMMET FÖR GNSS-INFRASTRUKTUR (UTPLACERING) Figur 2: Behov av FoU-medel till GNSS Om EU och medlemsstaterna inte agerar kommer marknaden att tas över av utländska företag som tack vare militärbudgetar kunnat konsolidera sin bas, bygga upp kritisk styrka och kapa åt sig dominerande ställningar. Fråga är inte bara ekonomisk: när EU väl har etablerat sin oberoende GNSS-infrastruktur måste den bevara sitt oberoende även i fråga om tillämpningar. Data för positions- och tidsbestämning är resurser som genomsyrar hela samhället, i det att mer än 6 % av EU:s bruttonationalprodukt vilar på detta. 6. VÄGEN FRAMÅT Den här åtgärdsplanen kommer att uppdateras med jämna mellanrum som ett rullande program: dess mål sträcker sig bortom 2020, men de aktuella åtgärderna har sin tyngdpunkt under En första översyn av det föreliggande förslaget kan inledas sedan driftsplanen för Galileo efter 2013 har antagits, eftersom alla åtgärder kan påverkas av de framtida tjänsternas funktioner, särskilt när det gäller starttidpunkter, prissättning, juridiskt ansvar och immaterialrätt. Ändringar kan också behövas när beslut fattas om ytterligare medel till forskning om tillämpningar, eller om att utöka Egnosinfrastrukturen till regioner utanför Europa. I den nuvarande planen ligger visserligen tyngdpunkten på Egnostillämpningar, men i senare versionen kommer den att successivt förskjutas mot Galileotillämpningar. Makroekonomiska modeller och verktyg kommer också att tas fram för att övervaka planens effekter för återkoppling av information till den här översynen. Åtgärderna är tänkta att vidtas av kommissionen och dess anknutna organ, medan medlemsstaternas nationella och regionala myndigheter och andra intressenter involveras vid behov. SV 13 SV