KTH/CSC. ANN fk. Attraktornätverk. Anders Lansner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KTH/CSC. ANN fk. Attraktornätverk. Anders Lansner"

Transkript

1 ANN fk Attraktornätverk Anders Lansner

2 Attraktornät Hopfield startade 2:a ANN-vågen 1981 Idag många varianter - omfattande teori Teori för hjärnbarkens funktion Biologidriven teori- och algoritmutveckling Begränsade tekniska tillämpningar Sista ordet dock inte sagt

3 Denna föreläsning Rekapitulation, Terminologi Varför attraktornät? Minneskapacitet, gles aktivitet och gles W Modulära attraktornät Kontinuerlig inlärning glömska = palimpsest minne Minnesmodulation, print-now Adapterande attraktornät Gömt lager Invariant representation och attraktorminnen Haykin, Ch 14

4 Nätverksarkitektur x 1 w 11 y 1 x 2 y 2 x 3 y 3 TLU:s bias = 0 w ij = w ji (w ii =0) x 4 x 5 y 4 y 5

5 Rekapitulation Terminologi Attraktornät Rekurrenta NN Symmetrisk W fixpunktdynamik Feedback jfr Feedforward Autoassociativt minne jfr Heteroassociation Content Addressable Memory, CAM Oövervakad inlärning Hebbsk Korrelationsbaserad jfr Felkorrektionsinlärning (lokal felvektor) jfr Förstärkningsinlärning (global felskalär)

6 Motivation, användbarhet Hjärnteori snarare än teknologirelevant brain-like computing Några tillämpningar Kombinatorisk optimering Schemaläggning av Tensta skola, flygplansbesättingar, etc Klustring FOI spaningsrapporter Associativt minne Minnen lagrade i energiminima, attraktorer Gestaltperception Bildrekonstruktion (exempel) Varför inte MLP/BP, SVM? Auto-encoder Långsam inlärning, dålig skalbarhet

7 Vanligaste nätverken Willshaw-Palm Binär W Hopfield BCPNN Probabilistisk, modulär

8 Binära autoassociativa nätverk Willshaw-Palm nät Binär Hebbsk inlärning (OR) wij V M μ = 1 = ξξ I μ T μ Gles aktivitet, a = log 2 N Fungerar (förvånansvärt) bra För slumpmässiga mönster

9 Hopfieldnät Binära, graderade, spikande enheter Bipolär aktivitet {-1,1} Standard Hebbsk inlärning w ij 1 M T ξξ μ μ μ= 1 = N M N I E N N 1 = w xx 2 i= 1 j= 1 Asynkron uppdatering Spurious states ij i j

10 Utvidgningar av attraktornät Hjärnbarken? 1) Gles aktivitet ( sparse ) 2) Gles W ( diluted ) 3) Modulär struktur 4) Glömskt minne 5) Adaptation 6) Gömt lager 7)

11 Prestandamått minneskapacitet Antal återkallbara (slumpmässiga) mönster Bits/koppling (fri parameter) Brusanalys Informationsteoretisk analys Replikateori

12 Hopfieldnät minneskapacitet Slumpmässiga mönster, 50% aktiva Crosstalk, variansanalys M c M = max 0,14N = N 2ln N med fel i recall utan fel i recall Mycket analys finns

13 Minneskapacitet Informationsteoretisk uppskattning Önskemål, inte bevis Antal bits i W (symmetrisk) Antal bits/återkallat mönster bits / mönster = log P= antal möjliga olika mönster Z= antal återkallade mönster bits = Z log P P 2 2 P ( 1) kn N bitsw = 2 k = antal bits / koppling Stämmer hyfsat för standard Hopfield, Z max = 0,14N Z max bits = bits W P

14 Utvidgning 1 Gles, binär aktivitet, {0,1} Lagrade mönster : ξ μ i 1 med sannolikhet a = 0 med sannolikhet1 a 1 wij = i a j a N μ μ ( ξ )( ξ ) μ M a M c = c N = 2a lna ln N N 1 N 2 lnn 2

15 Informationsteoretisk uppskattning Aktivitetsnivå a = m/n = lnn/n bits P N N! = log2 = log2 m m! ( N m)! 4 x Z max bitsw N = = k bitsp log N x 10 5

16 Utvidgning 2 Modulära nät Tröskelkontroll Ofta problematiskt m-winners-take-all Modulära nät Hjärnbarken minikolumner,hyperkolumner t ex Hopfieldnät Pottsnät BCPNN Moduler med Σaktivitet = 1 Tröskelkontroll enkel

17 Modulärt ANN H = 3 M = 2 Normalisering

18 Moduler diskreta attribut Diskreta inattribut x i Diskret utattribut y i Probabilistiskt perspektiv Utaktivitet Konfidens/ Belief Tyst hyperkolumn :: attributvärde = N/A

19 Fuzzy representation neurofuzzy Fuzzy variabler Lingvistiska Manuell indelning Grafisk blandingsmodell Automatiskt, EM Intervallkodning Användes tidigt i Japan I konsumentprodukter Kylskåp Äggkokare Hyperkolumn med? enheter Mjuk tåginbromsning (Shinkhansen) Struktur fysikaliska egenskaper hos kemiska ämnen Astra-Zeneca

20 Informationsteoretisk uppskattning H hyperkolumner med M enheter i varje bits = log M = H log M P Z max H kn = 2H log ( 1 1 H ) ( N H) 2 Tysta hyperkolumner! 6 x H=lb(N) Utan H Silent H x 10 5

21 Utvidgning 3 Gles W Gles kopplingsmatris c = connectivity density c M = connections / unit Lagringskapacitet minskar ung proportionellt dock, adaptiv utglesning

22 Exempel, associativ hjärnarea Antal nervceller = 10 9, 1/100 av kortex 10 7 enheter (minikolumner) 10 5 hyperkolumner Tysta hyperkolumner 0.5 aktivitetsnivå 1 konnektivitet (mellan minikolumner hos människa) ca 400 miljoner mönster kan lagras ca 15/min! Hur mycket minne behövs?

23 Utvidgning 4 Kontinuerlig inlärning, glömska Läckande inlärning dw dt ij = μ μ ξ ξ i j wij τ w Tidskonstant för vikter, τ w Långtids korttidsminne arbetsminne Undviker katastrofal glömska Palimpsestminne Minneskonsolidering: Hippocampus Neocortex

24 Glömskt attraktorminne

25 Bra beskrivning av minne?

26 DEMO Listinlärning

27 Modulerat glömskt attraktorminne Print-now för varje mönster, τ w Minnesmodulation

28 Utvidgning 6: Adaptation Nervceller egenskaper Ström Frekvens Adaptation Synaptisk depression Vad händer i Hopfieldnät? Attraktorvandring!

29 Attraktornät + adaptation Standard Hopfieldnät fastnar i energiminima

30 Bra minneskapacitet etc, men Vilka är begränsningarna? Viktig funktionalitet som saknas?

31 Träningsmängd Hidden Population 32x16 = 512 units Input Population 256x2 = 512 units Input Population 256x2 = 512 units

32 Utvidgning 5 Attraktorminnen med gömt lager Instabil Stabil representation Stort antal slumpmässiga mönster Korrelerade ( verkliga ) mönster lagringskapacitet ej begränsad av N bättre klassificeringsförmåga Hjärnbarkens lager IV Kompetitiv inlärning Feature extraktion Oövervakad inlärning, ev bias Tidigare analys gäller nu gömt lager

33 Överkomplett, gles bildrepresentation Överkomplett = antal basfunktioner > antal pixlar i en patch Sparse basis functions for the patches were extracted from training images by an iterative learning procedure. Most of the functions are oriented, localized and cover a limited range of spatial frequencies, like the receptive fields of neurons in the visual cortex. Image courtesy of Bruno A. Olshausen.

34 Exempel - bildrekonstruktion Bilder från Colombia University Image Library COIL-100. Upplösning pixel 100 bilder lagrades i ANN med hypercolumner med M = 100 Parallellimplementerat 7 x 104 retrieval cue one iteration four iterations twenty iterations Pixels in All of the 100 Images A B Colors

ANN fk. Synopsis. Attraktornätverk. och synapser. Hebbska cellassemblies bildning. Hebbska cellassemblies dynamik. Hebbian cell assemblies bistabilty

ANN fk. Synopsis. Attraktornätverk. och synapser. Hebbska cellassemblies bildning. Hebbska cellassemblies dynamik. Hebbian cell assemblies bistabilty Synopsis A fk Attraktornätverk Anders Lansner Hebbs teori synapser och cellassemblies Varför attraktornät, biologi, beräkningar? Hopfieldmodellen Haykin, Ch 4 Innehållsadresserat minne (CA) Tillämpning

Läs mer

KTH/CSC. ANN fk. Hjärnliknande beräkningar och ANN. Anders Lansner

KTH/CSC. ANN fk. Hjärnliknande beräkningar och ANN. Anders Lansner ANN fk Hjärnliknande beräkningar och ANN Anders Lansner Synopsis Invariant representation i ANN och hjärnan ANN och hjärnan, skillnader Funktionellt Strukturellt etc (När) kan vi förstå hjärnans funktion?

Läs mer

ANN fk. Synopsis. Hjärnliknande beräkningar och ANN

ANN fk. Synopsis. Hjärnliknande beräkningar och ANN Synopsis ANN fk Hjärnliknande beräkningar och ANN Anders Lansner AI och hjärnliknande teknologi? Hjärnbarken ett attraktornät? Invariant representation i ANN och hjärnan ANS ( Artificial brain ) implementation

Läs mer

2D Potentialen i en nervcell definieras normalt som skillnaden i spänning mellan dess axon och dendrit.

2D Potentialen i en nervcell definieras normalt som skillnaden i spänning mellan dess axon och dendrit. 2D1432 Artificiella Neuronnät och andra lärande system Lösningsförslag till Tentamen 2003-03-06 Inga hjälpmedel. Uppgift 1 Vilka av följande påståenden är sanna? Korrigera de som är fel. 1. Potentialen

Läs mer

Inlärning utan övervakning

Inlärning utan övervakning Översikt Biologiska mekanismer bakom inlärning Inlärning utan övervakning Inlärning utan övervakning Hebbiansk modellinlärning Självorganisering Arbetsfördelning mellan noder i ett lager som utvecklas

Läs mer

ANN hårdvara. ...samt hjärnliknande arkitekturer

ANN hårdvara. ...samt hjärnliknande arkitekturer ANN hårdvara...samt hjärnliknande arkitekturer ANN hårdvara utgångspunkt Varför? Realtidsfunktion, kompakthet, effektsnålhet Förutsättningar Inneboende massiv parallellism Lokalitet i beräkningar Tolerans

Läs mer

729G43 Artificiell intelligens / Maskininlärning 3. Marco Kuhlmann

729G43 Artificiell intelligens / Maskininlärning 3. Marco Kuhlmann 729G43 Artificiell intelligens / 2015 Maskininlärning 3 Marco Kuhlmann Förra gången: Perceptroninlärning Beslutsregel predicerat y-värde Exempel: AND Välj parametrar θ 0, θ 1, θ 2 sådana att perceptronen

Läs mer

729G43 Artificiell intelligens (2016) Maskininlärning 3. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

729G43 Artificiell intelligens (2016) Maskininlärning 3. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap 729G43 Artificiell intelligens (2016) Maskininlärning 3 Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Modell med vektornotation parametervektor särdragsvektor Perceptron kombinerar linjär regression med

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 4 Informationsbearbetningsmodeller Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Algoritmer och maskininlärning

Algoritmer och maskininlärning Algoritmer och maskininlärning Olof Mogren Chalmers tekniska högskola 2016 De här företagen vill Tjäna pengar Hitta mönster i stora datamängder Göra förutsägelser Klassificera data Förstå människan Maskininlärning

Läs mer

Modeller och simulering av språkprocessning

Modeller och simulering av språkprocessning Modeller och simulering av språkprocessning Seriell processmodell + parallell processmodell Parallell modell med 2-vägsförbindelser Artificiellt neuralt nätverk (ANN) Interaktiv aktiverings-modell (IAM)

Läs mer

Neuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna

Neuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna Översikt Neuronen Biologisk neuron Artificiell nod/enhet Organisering i nät Interaktiva nätverk med inhibering Övergripande beräkningsprincip Parallel constraint satisfaction Syftet med återstående föreläsningarna

Läs mer

1(15) Bilaga 1. Av Projekt Neuronnätverk, ABB Industrigymnasium, Västerås Vt-05

1(15) Bilaga 1. Av Projekt Neuronnätverk, ABB Industrigymnasium, Västerås Vt-05 1(15) Bilaga 1 2(15) Neuronnätslaboration Räknare Denna laboration riktar sig till gymnasieelever som går en teknisk utbildning och som helst har läst digitalteknik samt någon form av styrteknik eller

Läs mer

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vad är HTM?... 4 Hur fungerar HTM?... 4 Hierarchical... 4 Temporal... 5 Memory... 5 Hitta orsaker i världen... 5

Läs mer

LARS ULVELAND HOPFIELDNÄTVERK FÖR IGENKÄNNING AV DEGRADERADE BILDER OCH HANDSKRIVNA TECKEN

LARS ULVELAND HOPFIELDNÄTVERK FÖR IGENKÄNNING AV DEGRADERADE BILDER OCH HANDSKRIVNA TECKEN LARS ULVELAD HOPFIELDÄTVERK FÖR IGEKÄIG AV DEGRADERADE BILDER OCH HADSKRIVA TECKE E PROJEKTRAPPORT FÖR PROJEKTKURSE I BILDAALYS HT 02 Teori för Hopfieldnätverk Hopfieldmodellen är en typ av neuronnät,

Läs mer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Mer om Approximationer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Mer om Approximationer SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 7.A Mer om Approximationer Jan Grandell & Timo Koski 10.02.2012 Jan Grandell & Timo Koski () Matematisk statistik 10.02.2012 1 / 21 Repetition CGS Ofta

Läs mer

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 9, Numme-delen. Stabilitet vid numerisk behandling av diffekvationer Linjära och icke-linjära ekvationssystem

NUMPROG, 2D1212, vt Föreläsning 9, Numme-delen. Stabilitet vid numerisk behandling av diffekvationer Linjära och icke-linjära ekvationssystem NUMPROG, 2D1212, vt 2005 Föreläsning 9, Numme-delen Stabilitet vid numerisk behandling av diffekvationer Linjära och icke-linjära ekvationssystem Då steglängden h är tillräckligt liten erhålles en noggrann

Läs mer

ANN fk. Örjan Ekeberg. Framåtkopplade Nät. återkopplade nät. Olika arkitekturer. BackPropagation through Time. Kalman-Filter tekniker

ANN fk. Örjan Ekeberg. Framåtkopplade Nät. återkopplade nät. Olika arkitekturer. BackPropagation through Time. Kalman-Filter tekniker Hantering av Tid Återkopplade Återkopplade Återkopplade t Återkopplade Återkopplade Temporala signaler är svåra Gör om temporal signal till spatial t 1 t 2 t 3 t 4 Återkopplade t Enklaste formen Neuronal

Läs mer

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN 2016 Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KRAVSPECIFIKATION AV PROTOTYP... 3 FUNKTIONELLA

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Quine McCluskys algoritm

Quine McCluskys algoritm Quine McCluskys algoritm Tabellmetod för att systematiskt finna alla primimplikatorer ƒ(a,b,c,d) = m(4,5,6,8,9,0,3) + d(0,7,5) Moment : Finn alla primimplikatorer Steg: Fyll i alla mintermer i kolumn.

Läs mer

Stockholm Brain Institute

Stockholm Brain Institute Stockholm Brain Institute Anders Lansner Beräkningsbiologi Datavetenskap och kommunikation KTH och Stockholms Universitet Synopsis Hjärnan och hjärnforskning Stockholm Brain Institute (SBI) Neuroinformatik

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda

Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda Solgerd Tanzilli, Projektledare Tomas Rosendal, Testledare Xin He, Testare Lars Palm, Testare Anders Östman, Vetenskaplig ledare 1 Sammanfattning

Läs mer

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys

Läs mer

Föreläsning 7: Bild- och videokodning

Föreläsning 7: Bild- och videokodning Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder

Läs mer

Symboler och abstrakta system

Symboler och abstrakta system Symboler och abstrakta system Warwick Tucker Matematiska institutionen Uppsala universitet warwick@math.uu.se Warwick Tucker, Matematiska institutionen, Uppsala universitet 1 Vad är ett komplext system?

Läs mer

Monte Carlo-metoder. Bild från Monte Carlo

Monte Carlo-metoder. Bild från Monte Carlo Monte Carlo-metoder 0 Målen för föreläsningen På datorn Bild från Monte Carlo http://en.wikipedia.org/wiki/file:real_monte_carlo_casino.jpg 1 Begrepp En stokastisk metod ger olika resultat vid upprepning

Läs mer

Övningsuppgifter #11, Programkonstruktion och datastrukturer

Övningsuppgifter #11, Programkonstruktion och datastrukturer Övningsuppgifter #11, Programkonstruktion och datastrukturer Lösningsförslag Elias Castegren elias.castegren@it.uu.se Övningar 1. 1 2. 2 3. Ett binomialträd med rang n har 2 n noder. En binomial heap innehåller

Läs mer

1 Begrepp och Hypoteser. 2 Inlärning genom sökning. 3 Objektiv inlärning. Inlärning av en boolsk funktion från exempel.

1 Begrepp och Hypoteser. 2 Inlärning genom sökning. 3 Objektiv inlärning. Inlärning av en boolsk funktion från exempel. 1 Begrepp oc Eempel Begreppsinlärning List-ten-Eliminate Begreppsinlärning 1 Begrepp oc Eempel List-ten-Eliminate Begreppsinlärning (Concept Learning) Inlärning av en boolsk funktion från eempel Kategorier

Läs mer

Grundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer

Grundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer Genetiska Algoritmer 1 Grundläggande Idéer 2 3 4 Exempel Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Population av hypoteser Urvalprocess

Läs mer

TMS136. Föreläsning 5

TMS136. Föreläsning 5 TMS136 Föreläsning 5 Två eller flera stokastiska variabler I många situationer är det av intresse att betrakta fler än en s.v. åt gången Speciellt gör man det i statistik där man nästan alltid jobbar med

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Eulercykel. Kinesiska brevbärarproblemet. Kinesiska brevbärarproblemet: Metod. Kinesiska brevbärarproblemet: Modell. Definition. Definition.

Eulercykel. Kinesiska brevbärarproblemet. Kinesiska brevbärarproblemet: Metod. Kinesiska brevbärarproblemet: Modell. Definition. Definition. Eulercykel Definition En Eulercykel är en cykel som använder varje båge exakt en gång. Definition En nods valens är antalet bågar som ansluter till noden. Kinesiska brevbärarproblemet En brevbärartur är

Läs mer

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%

Läs mer

Optimala koder. Övre gräns för optimala koder. Gränser. Övre gräns för optimala koder, forts.

Optimala koder. Övre gräns för optimala koder. Gränser. Övre gräns för optimala koder, forts. Datakompression fö 3 p.3 Datakompression fö 3 p.4 Optimala koder Övre gräns för optimala koder En prefixkod kallas optimal om det inte existerar någon annan kod (för samma alfabet och sannolikhetsfördelning)

Läs mer

Optimala koder. Det existerar förstås flera koder som har samma kodordsmedellängd. Enklaste fallet är att bara byta 0:or mot 1:or.

Optimala koder. Det existerar förstås flera koder som har samma kodordsmedellängd. Enklaste fallet är att bara byta 0:or mot 1:or. Datakompression fö 3 p.1 Optimala koder En prefixkod kallas optimal om det inte existerar någon annan kod (för samma alfabet och sannolikhetsfördelning) som har lägre kodordsmedellängd. Det existerar förstås

Läs mer

GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse

GRUNDER I VHDL. Innehåll. Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse GRUNDER I VHDL Innehåll Komponentmodell Kodmodell Entity Architecture Identifierare och objekt Operationer för jämförelse KOMPONENTMODELL Modell för att beskriva komponenter Externt interface Intern funktion

Läs mer

Language Contents. English...2-6 Svenska... 7-11

Language Contents. English...2-6 Svenska... 7-11 Language Contents Language page English...2-6 Svenska... 7-11 Norsk...12-16 Dansk...17-21 Suomi...22-26 Deutsch...27-32 Nederlands...33-38 Français...39-44 Italiano...45-50 Español...51-56 Português...57-62

Läs mer

Neuronala nätverk och system metodik och exempel

Neuronala nätverk och system metodik och exempel Kaniza s triangel Neuronala nätverk och system metodik och exempel Typexempel på nätverksmodellering! Rytmgenerering i nejonögats ryggmärg Från jonkanal och cell till beteende! Hebbska cellgrupper Modell

Läs mer

Konvergens för iterativa metoder

Konvergens för iterativa metoder Konvergens för iterativa metoder 1 Terminologi Iterativa metoder används för att lösa olinjära (och ibland linjära) ekvationssystem numeriskt. De utgår från en startgissning x 0 och ger sedan en följd

Läs mer

MINNE. Av Jenny Wikström

MINNE. Av Jenny Wikström MINNE Av Jenny Wikström Efter dagen föreläsning ska ni kunna Definiera begreppet minne Beskriva olika typer av minne/minnessystem Minnesprocessen: inkodning (vad och hur?) lagring (t ex hur länge) framplockning

Läs mer

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087

FUZZY LOGIC. Christopher Palm chrpa087 FUZZY LOGIC 900223-1554 Innehållsförteckning INLEDNING...2 HUR DET FUNGERAR...3 Crisp Sets och Fuzzy Sets...3 Operatorer...5 IF THEN regler...7 FUZZY INFERENCE...7 Fuzzification...8 Regelsättning...8

Läs mer

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud. Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra

Läs mer

Neurala nätverk och språkigenkänning. Henrik Linnarsson. Linköping University

Neurala nätverk och språkigenkänning. Henrik Linnarsson. Linköping University Neurala nätverk och språk Henli807!1 Neurala nätverk och språkigenkänning Henrik Linnarsson Linköping University Neurala nätverk och språk Henli807!2 RNN, LSTM och språkigenkänning Inledning Idag är språkigenkänning

Läs mer

Partiella differentialekvationer: Koppling Diskret - Kontinuum och Finita Elementmetoden

Partiella differentialekvationer: Koppling Diskret - Kontinuum och Finita Elementmetoden Partiella differentialekvationer: Koppling Diskret - Kontinuum och Finita Elementmetoden Johan Jansson November 29, 2010 Johan Jansson () M6 November 29, 2010 1 / 26 Table of contents 1 Plan och Syfte

Läs mer

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén,

Sub-symbolisk kognition & Konnektionism. Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, Sub-symbolisk kognition & Konnektionism Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, mats.andren@liu.se 1 Konnektionism Neutrala nät baseras på en (förenklad) modell av hur hjärnan fungerar.

Läs mer

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori, 1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori, LMA201, LMA521 1.1 Mängd (Kapitel 1) En (oordnad) mängd A är en uppsättning av element. En sådan mängd kan innehålla ändligt eller oändlligt

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare och enkäter "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" September 2011 och enkäter Inledning Inledning Om vi vill mäta en egenskap hos en population individer (individer kan vara personer, företag

Läs mer

Tentamens-/instuderingsfrågor

Tentamens-/instuderingsfrågor PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till

Läs mer

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012 Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga urvalsmetoder

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga urvalsmetoder Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 6: Några övriga smetoder Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2015-11-11 Några övriga smetoder OSU-UÅ (med eller utan stratifiering) förutsätter

Läs mer

Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar

Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar Anna Lindgren (Stanislav Volkov) 31 oktober + 1 november 2016 Anna Lindgren anna@maths.lth.se FMS012/MASB03 F10: Punktskattning 1/18 Matematisk

Läs mer

4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler

4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler Föreläsning 2 4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler Stokastiskavariabler Stokastisk variabel (eng: random variable) En variabel vars värde

Läs mer

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 2 John Lindström 3 ugusti 217 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMSF7/MASB2 F1 1/22 Grundläggnde begrepp Stokstisk vribel Snnolikhetsfunktion

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,

Läs mer

Klustring av svenska tidningsartiklar

Klustring av svenska tidningsartiklar Klustring av svenska tidningsartiklar Magnus Rosell rosell@nada.kth.se http://www.nada.kth.se/ rosell/ Klustring Kategorisering eller klassificering att föra texter till på förhand bestämda kategorier

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät

DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik jörne Lindberg/Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.2 DIGITALTEKNIK Laboration D161 Kombinatoriska kretsar och nät Innehåll Uppgift 1...Grundläggande

Läs mer

SELF- ORGANIZING MAPS

SELF- ORGANIZING MAPS LINKÖPINGS UNIVERSITET Kognitionsvetenskapliga Programmet Examinator: Arne Jönsson SELF- ORGANIZING MAPS - Ett fördjupningsarbete inom Artificiell Intelligens Fack 52 katwa676@student.liu.se Sammanfattning

Läs mer

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Abstrakt Kan det vara så att den beslutsfattande hjärnan är något som vi kan påverka själva, om vi blir medvetna om

Läs mer

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 7: Punktskattningar Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik Chalmers University of Technology April 27, 2015 Tvådimensionella fördelningar Definition En två dimensionell slumpvariabel (X, Y ) tillordnar två numeriska

Läs mer

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Artificiell Intelligens Lektion 7

Artificiell Intelligens Lektion 7 Laboration 6 Artificiell Intelligens Lektion 7 Neurala nätverk (Lab 6) Probabilistiska resonemang Vad? Mönsterigenkänning Lära ett neuralt nätverk att känna igen siffror Varför? Få ökad förståelse för

Läs mer

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,

Läs mer

ppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

ppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003) DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Sasan Gooran (HT 2003) Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-11-14 Grafisk teknik 1 2006-11-14 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi = 72 ppi (Inläsningsupplösning):

Läs mer

Föreläsning 9: Linjär regression del II

Föreläsning 9: Linjär regression del II Föreläsning 9: Linjär regression del II Johan Thim (johan.thim@liu.se) 29 september 2018 No tears, please. It s a waste of good suffering. Pinhead Vi fixerar en vektor u T = (1 u 1 u 2 u k ), där u i kommer

Läs mer

Föreläsning 7. Felrättande koder

Föreläsning 7. Felrättande koder Föreläsning 7 Felrättande koder Antag att vi vill skicka ett meddelande som består av bokstäver a,b,c,d. Vi kan koda a,b,c,d. Antag att det finns en viss sannolikhet att en bit i ett meddelande som skickas

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Stokastiska signaler. Mediesignaler

Stokastiska signaler. Mediesignaler Stokastiska signaler Mediesignaler Stokastiska variabler En slumpvariabel är en funktion eller en regel som tilldelar ett nummer till varje resultatet av ett experiment Symbol som representerar resultatet

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggande matematisk statistik Väntevärde, varians, standardavvikelse, kvantiler Uwe Menzel, 28 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@matstat.de www.matstat.de Väntevärdet X : diskret eller kontinuerlig slumpvariable

Läs mer

FÖRBÄTTRA DIN PREDIKTIVA MODELLERING MED MACHINE LEARNING I SAS ENTERPRISE MINER OSKAR ERIKSSON - ANALYSKONSULT

FÖRBÄTTRA DIN PREDIKTIVA MODELLERING MED MACHINE LEARNING I SAS ENTERPRISE MINER OSKAR ERIKSSON - ANALYSKONSULT FÖRBÄTTRA DIN PREDIKTIVA MODELLERING MED MACHINE LEARNING I SAS ENTERPRISE MINER OSKAR ERIKSSON - ANALYSKONSULT VEM ÄR JAG? VAD SKA VI GÖRA? Pimafolket Vilka då? Diabetes Typ 2 Regressionsanalys Machine

Läs mer

1/31 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet

1/31 REGRESSIONSANALYS. Statistiska institutionen, Stockholms universitet 1/31 REGRESSIONSANALYS F1 Linda Wänström Statistiska institutionen, Stockholms universitet 2/31 Kap 4: Introduktion till regressionsanalys. Introduktion Regressionsanalys är en statistisk teknik för att

Läs mer

8.1 General factorial experiments

8.1 General factorial experiments Exempel: Vid ett tillfälle ville man på ett laboratorium jämföra fyra olika metoder att bestämma kopparhalten i malmprover. Man är även intresserad av hur laboratoriets tre laboranter genomför sina uppgifter.

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

Laboration i digitalteknik Datablad

Laboration i digitalteknik Datablad Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 216 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik, i, I, Ii TDDC75 Diskreta strukturer IT Linköpings

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar Stas Volkov Stanislav Volkov s.volkov@maths.lth.se FMSF20 F8: Statistikteori 1/20 Översikt Exempel Repetition Exempel Matematisk statistik

Läs mer

Tentamen i Introduktion till programmering

Tentamen i Introduktion till programmering Tentamen i Introduktion till programmering Kurskod: Skrivtid: D0009E 09:00-13:00 (4 timmar) Totalt antal uppgifter: 7 Totalt antal poäng: 38 Tentamensdatum: 2014-05-17 Jourhavande lärare: Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):

Läs mer

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 6 Väntevärden Korrelation och kovarians Stora talens lag. Jörgen Säve-Söderbergh

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 6 Väntevärden Korrelation och kovarians Stora talens lag. Jörgen Säve-Söderbergh SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 6 Väntevärden Korrelation och kovarians Stora talens lag Jörgen Säve-Söderbergh Väntevärde för en funktion av en stokastisk variabel Om

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Föreläsning 8: Konfidensintervall

Föreläsning 8: Konfidensintervall Föreläsning 8: Konfidensintervall Matematisk statistik Chalmers University of Technology Maj 4, 2015 Projektuppgift Projektet går ut på att studera frisättningen av dopamin hos nervceller och de två huvudsakliga

Läs mer

Igenkänning av bilddata med hjälp av Kohonen-nätverk, samt beskrivning av program

Igenkänning av bilddata med hjälp av Kohonen-nätverk, samt beskrivning av program Igenkänning av bilddata med hjälp av Kohonen-nätverk, samt beskrivning av program Jerker Björkqvist September 2001 1 Introduktion I detta arbete undersökts hur klassificering av bilddata kan göras med

Läs mer

Automation and and Drives. Elektroinstallation von A bis Z. Öppet Hus 2007

Automation and and Drives. Elektroinstallation von A bis Z. Öppet Hus 2007 Automation and and Drives Elektroinstallation von A bis Z A&D LSP+Norm Öppet Hus 2007 Allströmskännande jordfelsbrytare typ B Användbar för alla typer av applikationer Allströmskännande jordfelsbrytare

Läs mer

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström Kinetik, Föreläsning 1 Patrik Lundström Varför kinetik inom kemin? Hur lång tid som behövs för att bilda viss mängd produkt Hur en reaktion beror av temperatur Hur katalys påverkar reaktion och reaktionshastighet

Läs mer

Markovprocesser SF1904

Markovprocesser SF1904 Markovprocesser SF1904 Johan Westerborn johawes@kth.se Föreläsning 5 Markovprocesser 2 Maj 2016 Johan Westerborn Markovprocesser (1) Föreläsning 5 Föreläsningsplan 1 Förra Föreläsningen 2 Poissonprocessen

Läs mer

Läs, lyssna och anteckna smartare! 20 september 2016 Marcus Lithander och Ida Pinho

Läs, lyssna och anteckna smartare! 20 september 2016 Marcus Lithander och Ida Pinho Läs, lyssna och anteckna smartare! 20 september 2016 Marcus Lithander och Ida Pinho Vi är inte maskiner! Förstå underläggande mekanismer I mänskligt lärande. Studietekniker Förstå, övervaka och kontrollera

Läs mer

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 7: Punktskattningar Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik Chalmers University of Technology September 21, 2015 Tvådimensionella fördelningar Definition En två dimensionell slumpvariabel (X, Y ) tillordnar två

Läs mer

Markovprocesser SF1904

Markovprocesser SF1904 Markovprocesser SF1904 Johan Westerborn johawes@kth.se Föreläsning 5 Markovprocesser 24 April 2015 Johan Westerborn Markovprocesser (1) Föreläsning 5 Föreläsningsplan 1 Förra Föreläsningen 2 Poissonprocessen

Läs mer

Kapitel 10 Hypotesprövning

Kapitel 10 Hypotesprövning Sannolikhetslära och inferens II Kapitel 10 Hypotesprövning 1 Vad innebär hypotesprövning? Statistisk inferens kan utföras genom att ställa upp hypoteser angående en eller flera av populationens parametrar.

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 009) Föreläsning Diskreta (LLL Kap 6) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics (Basic-level course, 7,5 ECTS,

Läs mer

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version

Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling

Läs mer

SF1544 LABORATION 2 INTEGRATION, MONTE-CARLO OCH BLACK-SCHOLES EKVATION FÖR OPTIONER

SF1544 LABORATION 2 INTEGRATION, MONTE-CARLO OCH BLACK-SCHOLES EKVATION FÖR OPTIONER SF1544 LABORATION INTEGRATION, MONTE-CARLO OCH BLACK-SCHOLES EKVATION FÖR OPTIONER Avsikten med denna laboration är att: - snabbt komma igång med träning på matlabprogrammering (uttnyttja gärna alla schemalagda

Läs mer

Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000

Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000 Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000 Varje fråga ger maximalt 5 poäng, för godkänt i tentamen krävs 12,5 poäng. Poängen räknas därefter ihop med poängen från ADB-verktygstestet.

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 1

Kinetik. Föreläsning 1 Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende

Läs mer

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT

Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT Stat. teori gk, ht 2006, JW F7 STOKASTISKA VARIABLER (NCT 5.7) Ordlista till NCT Jointly distributed Joint probability function Marginal probability function Conditional probability function Independence

Läs mer