KU-nämndens sammanträde

Transkript

1 KU-nämnden Protokoll Nr 2016:01 1 (5) KU-nämndens sammanträde NÄRVARANDE Lärarrepresentanter (med rösträtt) Ann Cathrine Andersson, prorektor, lektor, ordf Kenneth Karlsson, lektor Magnus Bärtås, professor Bella Rune, professor Johanna Lewengard, professor Studentrepresentanter (med rösträtt) Frida Hållander Lina Wilckens Cecilia Pfaff Tjänstemän Pia Schenkmanis Rämö, UFA Marie-Thérèse Tricot, UFA Övriga Olof Glemme, prefekt Konst - 6 Elin Norberg, utbildningshandläggare, UFA - 7 Stina-Lena Hellgren, handläggare, UFA - 8 Magnus Mörck, avdelningschef, UFA - 10, 12 Kristina Knauff, forskningshandläggare, UFA Annikka Genberg, konsult - 12 Jan Lindstein, personalspecialist - 13 FÖRHINDER Zandra Ahl, professor Sign Sign..

2 KU-nämnden Protokoll Nr 2016:01 2 (5) ÄRENDE BESLUT / ÅTGÄRD 1 Mötets öppnande 2 Utseende av justeringsperson 3 Godkännande av föredragningslistan/dagordningen 4 Föregående protokoll 5 Ordförande informerar Information Föredragande: Ann-Cathrine Andersson 6 Fristående kurser hösten 2016 Beslut Föredragande: Olof Glemme, Johanna Lewengard, Kenneth Karlsson Ordförande förklarar mötet öppnat. Cecilia Pfaff utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Dagordningen godkänns. Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. Ann-Cathrine informerar om att valberedningsgruppen för kommande KUval nu är tillfrågad. Målet är att ha en ny nämnd på plats före sommaren. Ann-Cathrine informerar vidare om senaste rektorsbeslut där rektor fastställde Beslutsprocesser för inrättande och revidering av utbildning. Under våren ska processerna implementeras. Föredragande redogjorde för respektive institutions förslag till fristående kursutbud hösten Jämfört med det förslag som skickades med handlingarna tillkommer två förändringar i kursplanen Grundpedagogik för högskolelärare, 7,5 hp: under Förkunskapskrav tillkommer texten Minst 60 avklarade högskolepoäng. Under Urval ersätts nuvarande text med Förtur ges till sökande med högskolepoäng inom konstnärliga ämnen. Resterande behöriga sökande rangordnas efter antal Sign Sign..

3 KU-nämnden Protokoll Nr 2016:01 3 (5) högskolepoäng. KU-nämnden beslutar att föreslå rektor att fastställa fristående kursutbud inför hösten 2016 enligt bilaga 1. 7 Anpassning av kursplanemallar och utbildningsplanemallar till kommande utbildningsdatabas Information Föredragande: Elin Norberg Elin informerar om den utbildningsdatabas, Kursinfo, som Konstfack kommer att implementera. Den är ett systemstöd för utbildningsplaner, kursplaner och kursbeskrivningar. I systemet kommer mallarna till dessa att finnas. I förlängningen blir databasen ett arkiv för kursplaner. Test med kursplaner tillsammans med IBIS är planerad till mars. Elin återkommer med tidsplan. 8 Revidering av språkpolicy Information Föredragande: Stina-Lena Hellgren Stina-Lena informerar om revidering av Konstfacks språkpolicy, styrd av språklagen. Svenska är det officiella kommunikationsspråket men då Konstfacks verksamhet präglas av internationell utbildnings- och forskningsmiljö stärker en aktiv språkmedvetenhet kvaliteten och bör därför genomsyra all verksamhet. Den engelska som ska användas ska vara brittisk engelska. Språkpolicyn kommer att beslutas av rektor. 9 Forskningsstrategi Beslut Föredragande: Magnus Bärtås Under hösten 2015 har forskningsledningsgruppen tagit fram ett nytt och uppdaterat strategidokument. Forskningsstrategin ska fastställas av högskolestyrelsen. Sign Sign..

4 KU-nämnden Protokoll Nr 2016:01 4 (5) KU-nämnden beslutar Att ställa sig bakom det föreliggande dokumentet, bilaga Budget 2016 Beslut Föredragande: Magnus Mörck Magnus redogör för förslag till budget för 2016, samt idéer och tankar kring 2016-års strategiska satsningar. KU vill ha dialog med forskningsledningsgruppen innan förslag lämnas inför beslut i februari. KU-nämnden beslutar att fastställa budgeten för 2016 enligt bilaga Stärkt koppling huvudområdeforskning, förslag från forskningsledningsgruppen Diskussion Föredragande: Magnus Bärtås Magnus redogör för det förslag som framtagits med anledning av det uppdrag forskningsledningsgruppen fått av KUnämnden, att inkomma med förslag på former för stöd till studentprojekt vars ansats stärker kopplingen mellan huvudområden och forskningsmiljö vid Konstfack. Forskningsledingsgruppens förslag att fördela medel till de olika ämnesråden att använda för att bygga och utveckla forskningsmiljö diskuterades. KU-nämnden önskar tydligare information om vilka juridiska begränsningar som finns när det gäller hur KU-medel kan användas. 12 Ny arbets- och beslutsordning Information Föredragande: Annikka Genberg Annikka informerar om den utredning av arbetsordning som gjorts. Annikkas intention har varit att rensa i arbetsordningen och ta fram ett dokument som endast innehåller vad högskolestyrelsen ska besluta om. Dokumentet innehåller förslag till Sign Sign..

5 KU-nämnden Protokoll Nr 2016:01 5 (5) förändringar och förtydliganden, bl a finns förslag att KU-nämnden byter namn till utbildnings- och forskningsnämnden (UFN). Den tydliggör även UFN:s övergripande ansvar för utbildningens och forskningens kvalitet. Om styrelsen ställer sig bakom förslaget kommer den reviderade arbetsordningen att gälla fr o m 1 juli Förlängning som vikarierande ledamot Beslut Föredragande: Jan Lindstein 18 Övriga frågor Ersättare behövs under våren 2016 i form av en vikarierande ledamot i Lärarförslagsnämnden. KU-nämnden beslutar att Åsa Conradssons uppdrag som vikarierande ledamot i Lärarförslagsnämnden förlängs fr o m tillsvidare, dock längs t o m KU:s heldagsmöte den 16 mars 2016 flyttas fram till den 15 juni Mötets avslutande Ordförande förklarar mötet avslutat. Vid protokollet Justerat Justerat Pia Schenkmanis Rämö Ann Cathrine Andersson Cecilia Pfaff Sign Sign..

6 Bilaga 1 KU protokoll Alla fristående kurser med start ht 2016, Utbudsförslag DIV Kurskod Kursnamn Hp Start och slut Takt Kursplan bifogas GIFxxx Ways of Seeing 7,5 v % x IBIS Kurskod Kursnamn Hp Start och slut Takt Kursplan bifogas BIVFHL Utbildning för VFU-handledare 7,5 v % X BIHÖPE Grundkurs i pedagogik för högskolelärare 7,5 v % X Konst Kurskod Kursnamn Hp Start och slut Takt Kursplan bifogas KOY014 Going Public XL 30 v % X Främlingen 15 v % X

7 Konstfacks forskningsstrategi Inledning Synen på forskning. Konstfacks inriktning och struktur Indelning i forskningsområden/inriktningar Relation mellan grundutbildning, ämnesutveckling och forskning Doktorandprogrammet Konst, teknik och design (KTD) Strategi för en stärkt och vidgad forskningsmiljö Egen examen Avslutning Bilaga: presentation av forskningsområdena Inledning Synen på forskning. Konstfacks inriktning och struktur Forskningen är en grundsten för samhällets utveckling genom att ny kunskap skapas och det oprövade undersöks, nya metoder utvecklas och andra former av samverkan mellan kunskapsområden etableras. I 2014 års regeringsförklaring anförs att samhället inte bara behöver ekonomisk tillväxt utan också demokratisk. För det behövs en fri och frispråkig kultur, fria konstnärer. Det konstnärliga utforskandet är därför en viktig komponent i den hållbara samhällsutvecklingen. Konstens gestaltande kraft, med utrymme för fantasi, prövande och undersökningar, utmanar människans föreställningar och sinnen. Forskning på konstnärlig grund har gemensamt med all forskning att den upprättar kedjor av frågor; att varje fråga som ställs öppnar upp för nya frågor. Konstens frihet är intimt förbunden med dess insisterande på tolkningsbarhet och tolkningsfrihet att det offentliga samtalet är öppet och förblir oavslutat. Konstfacks forskning strävar efter ökad förståelse och fördjupad kunskap vad det gäller praktiker inom design, konst, konsthantverk, visuell kommunikation, bildpedagogik samt andra estetiska kunskapsformer. Den övergripande målsättningen är att genom att förena görandets och skapandets praktiker med avancerade kunskapsteoretiska perspektiv bidra till ett radikalt omtänkande av relationen individ samhälle miljö som omställningen till ett mer hållbart samhälle kräver. Konstfacks forskning på konstnärlig grund utgår från föreställningsförmåga konstnärligt, praktiskt, socialt och politiskt. Föreställningsförmåga är en central kvalitet och drivkraft i all konstnärlig verksamhet och hör ihop med såväl fantasi som kritiskt tänkande och möjligheten att ge förslag till lösningar. I forskningssammanhang är denna förmåga en nyckel till omtänkandet av begrepp, metoder, normer, sammanhang och kan ge upphov till alternativa uttryck, modeller, relationer och visioner. Forskningen har på så sätt förmågan att ge nya perspektiv på samhällsutmaningar och därmed tydliggöra och föreslå alternativ för framtiden. Dessa måste vara socialt, planetärt, ekonomiskt och kulturellt hållbara vilket ställer höga krav på samarbetsförmåga då många av våra samtida utmaningar till sin karaktär är öppna, komplexa, dynamiska och sammankopplade. Forskningen på Konstfack bedrivs utifrån en syn på kunskap och lärande där metoder och teoretiska perspektiv är grundade i såväl konstnärliga som vetenskapliga 1

8 forskningspraktiker. Denna samverkan ger tillgång till teori- och metodresurser med exceptionellt mångsidiga perspektiv som gör Konstfack särskilt lämpad att formulera och arbeta med forskningsfrågor och sammanhang bortom traditionella gränsdragningar. Det faktum att teoretisk och praktisk kunskap gör olika saker och kan användas på olika sätt för att undersöka en och samma fråga är centralt i Konstfacks samlade forskning och kunskapsproduktion. Med fokus på görandet och omtänkandet sker en öppning för experiment, alternativa berättelser och oprövade handlingar, vilka i sin tur förbinder forskningen med teorier och praktiker inom andra fält, såsom human- och samhällsvetenskaperna, naturvetenskaperna och övriga samhället. I görandet och skapandets praktiker förenas tanke och handling. Det ligger en stor utmaning i att bidra till utvecklingen inom praktisk kunskap, där estetisk kunskap och konstnärliga metoder artikuleras, utforskas, verbaliseras och teoretiseras. Dessa kunskapsformer framträder och görs tillgängliga både för utveckling och för kritisk granskning inte minst i kollektiva lärandesituationer. Det radikala omtänkandet innebär att Konstfacks forskning kritiskt granskar såväl grunderna på vilka Konstfacks ämnen vilar som de uttryck de tar. En fördjupad, omsorgsfull ämneskunskap ger en bättre förberedelse för samverkan med andra forskningsfält vilket är en förutsättning för en välartikulerad och relevant undervisning och forskning. I denna strävan ryms både en djupare förståelse för ämnesspecifika problemställningar och genomförandet av projekt med direkt samhällsanknytning. Verksamt mellan och bortom traditionella disciplinära gränsdragningar och därtill driven av ett starkt socialt och kulturellt engagemang bär forskningen på Konstfack på en stark innovationskraft. En sådan forskning verkar öppet och explorativt med andra discipliner. Ett led i denna utveckling är upprättandet av relationer med andra forskningskulturer samt samarbeten med aktörer inom kultur, vetenskap, näringsliv, och inom myndighetssfären och organisationer. En absolut förutsättning för dessa samarbeten och relationer är att forskningens frihet och integritet inte komprometteras av kortsiktiga och förenklande nyttoperspektiv. Indelning i forskningsinriktningar För att konsolidera Konstfacks nuvarande forskning och medge större, mera riktade satsningar har forskningen organiserats i tematiska inriktningar. De relaterar till huvudämnena på Konstfack, men är institutionsövergripande. Inriktningarna formuleras utifrån den kompetens och de intressen som finns bland forskarna och bildar en ram för forskningsprojekt på både konstnärlig och vetenskaplig grund. För närvarande är inriktningarna Designdriven och gestaltande kunskapsproduktion, Materiella kulturer, Narrativa processer och Visuella kulturer och lärande. Relationen mellan grundutbildning, ämnesutveckling och forskning Relationen mellan forskningen och grundutbildningen på Konstfack är ömsesidig och mångfacetterad. Ämnesutveckling på grundutbildning är nödvändig för forskningen. Den bör stärkas samtidigt som forskningen ska få ett ökat inflytande på grundutbildningen. Forskningens inflytande i grundutbildningen kan innebära att teorier och metoder kan tas i bruk i undersökande processer samt att forskning öppnar upp nya frågeställningar och undersökningar inom grundutbildningen. Ämnesutvecklingen i grundutbildningen befinner sig i ett kontinuum i förhållande till forskningen, till exempel genom metodutveckling i verkstäder, konceptuella innovationer, estetiska strategier vilka forskningen kan bidra till att utforska och förstå. 2

9 En annan aspekt av relationen mellan grundutbildning, ämnesutveckling och forskning har en utbildningspolitisk dimension: säkerställandet av att alla som utbildar på konstnärlig grund också har möjligheten att ämnesutveckla på hög nivå. Doktorandprogrammet Konst, teknik och design (KTD) Sedan 2014 driver Konstfack tillsammans med Kungliga tekniska högskolan (KTH) doktorandprogrammet konst, teknik och design (KTD). Forskarutbildningsämnet formas i dynamiska möten mellan såväl konstnärliga och vetenskapliga förhållningssätt, som mellan tre olika perspektiv: konst, teknik och design. Programmet är i grunden interdisciplinärt genom sin inriktning på perspektivmöten och konkret materialisering. Ett kritiskt analyserande förhållningsätt tillämpas i såväl materiella och performativa experiment som diskursiva undersökningar. Den transdisciplinära potentialen är stark och stärks ytterligare genom samverkan med externa aktörer. KTD-programmets övergripande målsättning ligger i linje med Konstfacks inriktning och mål: att förena forskning och utbildning kring hållbar samhällsutveckling, och den omställning en sådan utveckling kräver, med ett radikalt omtänkande av relationen individsamhälle-miljö. Målet för utbildningen är, utöver att erbjuda en god överblick inom ämnesområdet, även att skärpa förmågan att bedriva självständigt forsknings-, utvecklings-, undervisnings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället samt att bidra till utvecklingen av fördjupade konstnärliga praktiker. Strategi för en stärkt och utvidgad forskningsmiljö Forskning utgör idag en betydelsefull och vital del i Konstfack verksamhet. Forskningsmiljön utgör en gemensam ram för forskningsprojekten på Konstfack, som har sina tyngdpunkter/tillhörigheter inom humaniora och konstnärlig forskning. Forskningsmiljön ska spegla Konstfacks unika förutsättningar dess kombination av unika verkstäder och levande intellektuell miljö. Miljön ska präglas av öppenhet och ett kontinuerligt utbyte mellan projekten och forskningsinriktningarna. Inom den kommande perioden vill vi framför allt stärka den forskningsprofil som etablerats och uttrycks i denna strategi och implementera den i en starkare och vidgad forskningsmiljö. KTD-programmet kommer fortsättningsvis vara en central del i denna miljö. Byggandet av en förstärkt och expanderande integrerad forskar- och forskningsmiljö ska ske genom: att arbeta för ökat basanslag för forskning. att stärka relationerna med andra forskningskulturer samt öka samarbeten med andra aktörer inom utbildning, kultur, vetenskap, näringsliv, och inom myndighetssfären och andra organisationer. att knyta flera externt finansierade forskningsprojekt till Konstfack samt att delta i fler internationella forskningsprojekt och nätverk. att stärka seminariekulturen på Konstfack för att ytterligare stimulera de enskilda programmen. 3

10 att förstärka relationen mellan grundutbildning och forskning samt hålla sig ajour med ämnes- och forskningsutvecklingen inom respektive ämne/område. att förstärka peer review-kulturen på skolan, bland annat genom inbjuden expertis och externa bedömare samt etablerandet av olika seminarieformer där pågående forskningsprojekt presenteras och diskuteras. att fler av de nuvarande anställda ges stöd och uppmuntran att bidra till forskningen. att de anställda även fortsättningsvis kan söka medel för att arbeta fram högkvalitativa forskningsansökningar och etablera forskningsnätverk. att möjliggöra förlängning av tidsbegränsade anställningar och fasta anställningar för att behålla forskarkompetens. att forskningstid inrättas i såväl befintliga anställningar som vid nyrekryteringar som en självklar del i flertalet tjänster. att utvidga den interna handledningskompetensen för vår forskarutbildning med ett ökat antal seniora forskare och intern fortbildning. att öka antalet doktorander genom en antagning av minst fyra vartannat år. att ge doktoranderna en framträdande roll i forskningsmiljön och ge avtryck såväl i grundutbildningen såsom i högre seminarier. Egen examen Konstfack vill verka för att basanslagen för forskning ska öka väsentligt. Dessa anslag är avgörande för utvecklingen av forskningen på Konstfack och därmed profileringen av forskningsmiljön. De kommer att ge möjligheten till en utbyggnad av forskarutbildningen inom den ämnesmässiga- och konstnärliga bredd som Konstfack vilar på. Detta stärker i sin tur relationen mellan grundutbildningen och forskningen, ger ökat utrymme för samarbeten samt ska på sikt leda till egen examensrätt. En egen doktorsexamen är en nödvändig del i Konstfacks framtida utveckling för upprätthållandet av vår nivå nationellt och internationellt. En sammanhållen utbildningsoch forskarmiljö med egen doktorsexamen inom Konstfacks ämnesområden skulle ge Konstfack ökade resurser och skapa en hållbar grund för en forskning som integrerar konstnärlig, vetenskaplig och pedagogisk grund. Forskningsmiljön därutöver skulle på ett adekvat sätt stödja och utveckla högskolans utbildningar samtidigt som Konstfack skulle bidra till sin egen och Stockholmsregionens ökade attraktionskraft för kreativa och skapande människor inom bild- och formfältet med ordnade former för anställningar och specialiserade lokaler och verkstäder. Avslutning Konstfacks strategi för utveckling av vår forskning är i linje med det som beskrivs som önskvärt i Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88 och Vetenskapsrådets ämnesöversikt 2014 om Konstnärlig forskning. Båda dessa framhäver vikten av en utveckling av forskning inom bild-, design- och formfälten. 4

11 Konstfacks förhoppning är att väsentligt kunna bidra till att genom att förena görandets och skapandets praktiker med avancerade kunskapsteoretiska perspektiv bidra till ett radikalt omtänkande av relationen individ samhälle miljö som omställningen till ett mer hållbart samhälle kräver. 5

12 Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete Sid: 1 / 1 Bakgrund Det är nu dags att fastställa budgeten för Några jämförelser med budgeten för 2015 Budgeten omfattar nästan ytterligare 1000 tkr eftersom Konstfacks forskningsanslag har utökats med samma summa. De fasta personalkostnaderna (inkl beräknade lönejusteringar) uppgår till 4050 tkr. Det är en ökning med 800 tkr jmf med Här är inräknat två nya doktorandtjänster som troligen inte kommer att besättas förrän i jan Det betyder att nämnden här har knappt 1000 tkr att satsa på annat. Kostnad för övrig undervisning [sic!] vilket omfattar övriga kärnlönekostnader uppgår till 1000 tkr vilket är en minskning med 270 tkr jmf. med Det beror på att kostanden för doktorandhandledning är flyttad till fasta personalkostnader. Driftskostnaderna föreslås uppgå till drygt 350 tkr vilket är en minskning med 10 tkr jmf med Lokalkostnaderna uppgår till 285 tkr vilket är en minskning med 200 tkr jmf. med Det beror på en ny lokalkostnadsfördelningsmodell. De högskolegemensamma kostnaderna ökar med 400 tkr till 2340 tkr jmf. med Det beror på de ökade fasta personalkostnaderna. De direkta stödkostnaderna ökar med 400 tkr till 1340 tkr jmf. med Det beror dels på en utökning av det ekonomiadministrativa stödet för forskningen, dels på att forskningsledarnas fulla nedsättning nu täcks innanför budget jmf med tidigare. På mötet i februari kommer nämnden att få ta ställning till ett förslag om hur pengarna som inte kommer att användas för två doktorandtjänster (se ovan) samt årets överskott ska användas. Några saker att ta hänsyn till: Tidigare år har KU-nämnden kunnat fatta beslut om ca tkr av tidigare års överskott. Inklusive pengarna för doktorandtjänsterna borde det betyda ca tkr i ytterligare medel att fatta beslut om. KTD-programmet ingår inte i budgetförslaget utan kommer att få sin budget i februaribeslutet. Anledningen är att avtalet om kostnadsfördelningen mellan Konstfack och KTH inte är färdigt än. Det kommer att kosta ca. 500 tkr/år. Pengar som vi sedan delvis får igen när doktoranderna disputerar, dvs om 3-4 år. Forskningsledarna kommer att lägga ett förslag på hur resurserna som har lagts tidigare på KU-projekt ska användas framöver. Det brukar handla om tkr per år. KU-nämnden har hittills bekostat de så kallade professorskonferenserna. De brukar kosta ca 120 tkr per år. Föredragande: Magnus Mörck Förslag till beslut: att fastställa budgeten för 2016, (enligt bilaga).

13 Budgetförslag 2015 Forskning Datum: Observera! Endast kostnader för anslagsfinansierad vsh Belopp i tkr Fasta personalkostnader för kärnverksamhet enligt underlag Beräknad kostnad för lönejusteringar kärnverksamhet, bilaga Förändring i fasta personalkostnader enligt bilaga 2 0 Övrig undervisning etc enligt bilaga Personalutveckling kärnverksamhet enligt bilaga 2 0 Arbetsmiljöåtgärder kärnverksamhet enligt bilaga 2 0 Avskrivningar + räntor 2016 för inv tom september 2015 enligt underlag från ekonomienheten (genomförda investeringar) Avskrivningar och räntor 2016 för ev investeringar under perioden oktober - december 2015 (enligt budget 2015), enligt manuell beräkning Avskrivningar + räntor nyinvesteringar 2016 enligt bilaga 4 0 Avskrivningar + räntor totalt för kärnverksamheten 0 Driftskostnader enligt bilaga Större resekostnader enligt bilaga 6 0 Lokalkostnader för kärnverksamheten, sep underlag 285 Forskningens andel av högskolegemensamma kostnader, enligt separat underlag Forskningens andel av stödverksamheten enligt bilaga Summa kostnader Anteckningar/kommentarer:

14

15 Underlag lönejusteringar Bilaga 1 Forskning Underlag för beräkning av avsättning för lönejusteringar 2016 Bygger på följande förutsättningar: Ökning från ,5% Ökning från ,2% Detta ger avsättning för lönejusteringar budget 2016 på 3,1% Beräknade lönekostnader inkl soc avgifter avser de personer som avlönas via Palasso och som belastar anslagsfin vsh, ej externfinansierad verksamhet. Kärnverksamhet Beräknade lönekostnader inklusive soc avgifter, tkr Avsättning för lönejusteringar budget Stödverksamhet Beräknade lönekostnader inklusive soc avgifter, tkr Avsättning för lönejusteringar budget

16 Personalbudget 2016 kärnverksamhet Bilaga 2 Belopp i tkr Institution: Forskning 1) Förändring i anställningar Nedan anges förändringar jämfört med underlag (om det inte redan ingår i personalbudgetunderlaget) Befattning Omfattning Kostnad inkl soc avg Förslag till förändring Summa förändringar 0 2) Övrig undervisning (tillfälligt anställda) Ange behovet uttryckt i kostnader inkl soc avgifter och i antal timmar Kostnad 1000 Kommentarer till budgetförslaget: Planerings och initieringsbidrag 300 Samfinansiering 700

17 Personalutv/arbetsmiljöåtgärder budget 2016 kärnverksamhet Bilaga 3 Belopp i tkr Institution: Forskning 1) Personalutveckling Typ av aktivitet Syfte/vilken kompetens tillförs Belopp Summa personalutveckling 0 2) Arbetsmiljöåtgärder Typ av aktivitet Syfte Belopp Summa arbetsmiljöåtgärder 0 Önskemål om centralt anordnad personalutveckling (enbart text)

18 Driftskostnader budget 2016 kärnverksamhet Bilaga 5 Belopp i tkr Institution: Forskning Större resekostnader tas upp på bilaga 6 Typ av kostnad Belopp Kommentarer Driftsbudget för doktoranderna Produktionsmedel Övrig drift Summa driftskostnader 353

19 Stödverksamhet budget 2016 Bilaga 7 Belopp i tkr Institution: Forskning Inkl lokaler Exkl lokaler Ledning (exkl pers.utv o drift ledning, se nedan) Utbildnings- och forskningsadministration Ekonomi- och personaladministration Infrastruktur och service 0 0 Pers.utv. och drift ledning 0 0 Beräknad kostnad för lönejusteringar stödvsh Totalt inklusive lokalkostnader Lokaler stödverksamhet 20 Beräknade lönekostnader för kärnverksamhet 2016 (här ingår även ev fakturerade kostnader) Anslagsfinansierad forskning 4772 Externfinansierad forskning 5000 TOTALT Totalt beräknade lönekostnader kärnverksamhet 9772 Beräknad %-sats för forskningens stödverksamhet 28% Andel av stödverksamhet som bel. forskningsanslaget 1 340

20 Budgetförslag 2016 Institution: Forskning Ledning Belopp i tkr Fasta personalkostnader för ledning enligt underlag 966 Personalutveckling prefekt Personalutveckling övrig ledning Avskrivningar + räntor 2016 för inv tom september 2015 enligt underlag från ekonomienheten (genomförda investeringar) Avskrivningar och räntor 2016 för ev investeringar under perioden oktober - december 2015 (enligt budget 2015), enligt manuell beräkning Avskrivningar + räntor nyinvesteringar Avskrivningar + räntor totalt 0 Driftskostnader ledning Driftskostnader övrig ledning Lokalkostnader för ledning enligt sep underlag Summa kostnader 966 Anteckningar/kommentarer:

21 Budgetförslag 2016 Institution: Forskning Utb- och forskningsadministration Belopp i tkr Fasta personalkostnader utb- och forsknadm enligt underlag Personalutveckling utb- och forsknadm 30 Avskrivningar + räntor 2016 för inv tom september 2015 enligt underlag från ekonomienheten (genomförda investeringar) Avskrivningar och räntor 2016 för ev investeringar under perioden oktober - december 2015 (enligt budget 2015), enligt manuell beräkning Avskrivningar + räntor nyinvesteringar Avskrivningar + räntor totalt 0 Driftskostnader utb- och forsknadm 30 Lokalkostnader utb- och forsknadm enligt sep underlag Summa kostnader Anteckningar/kommentarer:

22 Budgetförslag 2016 Institution: Forskning Ekonomi- och personaladministration Belopp i tkr Fasta personalkostnader ek- och persadm enligt underlag 587 Personalutveckling ekonomi- och pers.adm 10 Avskrivningar + räntor 2016 för inv tom september 2015 enligt underlag från ekonomienheten (genomförda investeringar) Avskrivningar och räntor 2016 för ev investeringar under perioden oktober - december 2015 (enligt budget 2015), enligt manuell beräkning Avskrivningar + räntor nyinvesteringar Avskrivningar + räntor totalt 0 Driftskostnader ekonomi- och personaladministration Lokalkostnader ek- och persadm enligt sep underlag 20 Summa kostnader 617 Anteckningar/kommentarer: