Stadsdelsnämnd Östermalm

Transkript

1

2

3

4

5 Stadsdelsnämnd Östermalm Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. t.o.m Total Budget Prognos Plan Prognos Plan Prognos Plan Prognos Plan Prognos Beslutat Prognos Beslutat Prognos Mnkr (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (7) (8) (9) (10) (7) (8) (9) (10) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) (17) (18) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Total Total Total Total Start- Avslutn. Start- Avslutn. (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) (-) intäkt kostnad intäkt kostnad datum datum datum datum Projekt Summa Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. 1 och 2 Ackumulerad kostnad resp. intäkt t.o.m för projektet. 11 och 12 Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. 15 och 16 Datum projektet ska starta resp. avslutas enligt beslutet. 17 och 18 Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade (15 resp. 16) datum ska förklaras. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt ska speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd.

6 Dnr ekonomibilaga 2 Stadsdelsnämnd Östermalm Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Har resultatet Resultat 2018 Ackumulerad enheternas resultat- enheternas uppkommit av (exkl. resultatfond) resultatöverföring *) (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat resultatenhetens Överskott (-) till bruttobudget 2017 eget handlande? Underskott (+) Överskott (+) 2018 Överskott (-) Underskott (-) tkr Underskott (+) JA / NEJ Centrala Östermalms förskolor 40, , JA 1, Engelbrekts/Gärdets förskolor 75, , ,103 JA ,395.0 Hedvig Eleonora förskolor 38, , ,571 JA ,952.0 Parklek Östermalm 6, JA Dagverksamheterna Östermalm 7, JA Stadions förskolor 39, , ,426 JA 1,957.0 Resultatenheten avvecklas i verksamhetsberättelsen då negativt resultat kvarstår. Resultatet täcks i bokslutet Summa resultatenheter 206, , , ,321.0 *) Resultatöverföringen får maximalt uppgå till 5 procent av enhetens bruttobudget för året. Resultatfonden får ha ett överskott med maximalt 10 procent och ett underskott om maximalt 5 procent av enhetens bruttobudget. Se vidare "Regler för ekonomisk förvaltning" 2/26/2019 9:10 AM Resultatenheter

7 Dnr ekonomibilaga 2 Stadsdelsnämnd Östermalm Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Totalt projektet Investeringsutgifter (1) (2) (3) Avvikelser p.g.a. (9) (10) (11) (12) (13) (11) (12) (13) (14) (15) (16) Utfall Utfall VP 2018 (4) (5) (6) (7) (8) S:a Prognos VP 2018 S:a Prognos VP 2018 S:a Prognos t.o.m netto fördyr- förskjut- nytt omprio- övrigt avvik netto netto avvik netto netto avvik netto Genomf. Avvik Prognos ing ning projekt ritering beslut Stadsmiljöprojekt Parkinvesteringar Lekplats på sportfältet Humlegården Dianaparken Ruddammsparken Prins Bertils allé Hjorthagen innergårdar Reinvesteringar Humlegården Dianaparken Prins Bertils allé Nycklade medel investeringar enligt nycklade medel Olaus Petriparken Gångväg Livryttarstigen Tessinparkens norra del Lekplatsen i kvarteret Krubban Småparker Lekplats på Sportfältet Humlegården Klimatinvesteringar Klimatinvesteringar miljösmarta skräpkorgar Utbyte av ljusarmaturer till LED Utbyte av vitvaror Elcyklar Summa stadsmiljöprojekt Inventarier och maskiner SUMMA TOTALT Investeringsnetto t.o.m Utfall innevarande år. För tertialrapport 1 (1 jan-30 april), för tertialrapport 2 (1 jan-31 aug), för verksamhetsberättelse (1 jan-31 dec). 3 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2018, se bilaga 3. "VP (verksamhetsplanen) utgift 2018 inkluderar även eventuella ombudgeteringar i VB (verksamhetsberättelsen) och budgetjusteringar som KF beslutat om. 4 Ökad/minskad investeringsutgift under året som även medför en totalt sett ökad/minskad investeringsnetto för projektet (kolumn 14 eller 15). 5 Ökad/minskad investeringsutgift under året som i stället belastar något annat år, dvs. påverkar inte det totala investeringsnettot (kolumn 14 eller 15). 7 Från planeringsprojekt till genomförandeprojekt. Omprioriteringarna måste totalt summera till noll. 10, 13 och 16 Nämndens prognos. 11 Nämndens plan i verksamhetsplan 2018, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2018 inklusive av KF beslutade justeringar, se bilaga Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 15 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 2/26/2019 9:10 AM Investeringar

8 Dnr ekonomibilaga 2 Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2/26/2019 9:10 AM Investeringar

9 Stadsdelsnämnd Östermalm Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Projekt med extern finansiering Nämnden ska besluta om belopp som ska ombudgeteras till 2019 Projektnamn Startdatum Slutdatum Total Extern Ingående Bokförd Belopp Belopp att År, månad År, månad finansiering finansiering balans (IB) kostnad som återstår balansera till Belopp i tkr *) EU-projekt (Ange EU-program och projektnamn) Övriga projekt *) Även medel som betalas från en annan stad i Sverige eller Europa ska bokföras som EU-bidrag om det är del av ett EU-projekt. 2/26/2019 9:10 AM Externa projekt

10 Stadsdelsnämnd Östermalm Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Stimulansbidrag för utbyggnad av särskilda boenden inom socialpsykiatrin (SoL) Utbetalade medel Antal platser färdigställda 2018 under 2018 Nya Varav övriga Belopp i mnkr platser platser*) Objekt (ange adress, fastighetsbeteckning, fastighetsägare & ev. objektsnamn) Summa *) Avser platser som ersätter platser som avvecklats, tex enligt gammal norm 2/26/2019 9:10 AM stimulansbidrsocpsyk

11 Stadsdelsnämnd Östermalm Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Stimulansbidrag för ny- och ombyggnad av äldreboenden Belopp i mnkr Utbetalade medel under 2018 Antal platser färdigställda 2018 Objekt (ange adress, fastighetsbeteckning, fastighetsägare & ev. objektsnamn) Summa /26/2019 9:10 AM stimulansbidragäo

12 Stadsdelsnämnd Östermalm Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut Stimulansbidrag för ny- och ombyggnad av särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning (LSS) Utbetalade medel Antal platser färdigställda 2018 under 2018 Nya Varav övriga Belopp i mnkr platser platser*) Objekt (ange adress, fastighetsbeteckning, fastighetsägare & ev. objektsnamn) Summa *) Avser platser som ersätter platser som avvecklats, tex enligt gammal norm 2/26/2019 9:10 AM stimulansbidragho

13 Stadsdelsnämnd Östermalm Uppföljning av budget verksamhetsberättelse och bokslut 2018 Kommunövergripande verksamhet (KÖV) Kf-budget Utfall Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Netto Belopp i mnkr (-) (-) (-) Summa kommunövergripande verksamhet (KÖV) Anvisning: Uppföljning av kommunövergripande verksamheter som anslagsfinansieras enligt budget /26/2019 9:10 AM KÖV

14 Dnr: Bilaga 3 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (6) Äldre torkskåp förskolor Slutrapport Namn på projekt: Äldre torkskåp förskolor Sökande Nämnd: Östermalms stadsdelsnämnd Epost: hans.malmstrom@stockholm.se Hans.vesterberg@stockholm.se Kontaktperson: Hans Malmström Telefon: Datum för inlämnade av slutrapport Ifylld slutrapport mejlas även till klimatinvesteringar@stockholm.se Lilla Ratten stockholm.se

15 Slutrapport Sida 2 (6) Innehåll Innehåll 2 1 Övergripande, bakgrund och inriktning Övergripande klimatmål Klimatåtgärdens övergripande mål Bakgrund Beskrivning av åtgärden Åtgärdens mål och syfte Åtgärdens målgrupp Åtgärdens projektorganisation Avgränsning 4 2 Styrdokument 4 3 Resultat Måluppfyllelse av klimatmålen Beskrivning av åtgärdens klimatmål och klimatnytta Innovativitet och eller uppväxling 4 4 Tidsplan 5 5 Ekonomi Åtgärdens budget och tilldelade medel Påverkan på framtida driftkostnader 5 6 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder

16 Slutrapport Sida 3 (6) 1 Övergripande, bakgrund och inriktning Vi kan minska elförbrukning med ca % genom utbyte av torkskåp äldre än ca 10 år och på så vis minska Co2 utsläpp och klimatpåverkan. 1.1 Övergripande klimatmål Klimatåtgärdens övergripande mål. Kryssa i vilket mål som var viktigast för åtgärden. minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen genom t ex energieffektivisering eller byte till förnybar energi bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar genom t ex anpassning till mer extrem väderlek 1.2 Bakgrund Många förskolor i stadsdelen är belägna i äldre byggnader med äldre standard och där även apparater såsom torkskåp är av äldre typ. Dessa torkskåp drar mycket energi och kan även utgöra en viss brandfara. Åtgärden är en del av förvaltningens arbete med att effektivisera energianvändningen och minska Co 2 utsläpp i egna verksamheter. 1.3 Beskrivning av åtgärden Utbyte av äldre energislukande torkskåp till nya moderna alternativ. minskar energiförbrukningen med ca % samtidigt som både Co 2 utsläpp och klimatpåverkan minskar Åtgärdens mål och syfte Minska elförbrukning med ca % genom utbyte av torkskåp äldre än ca 10 år och på så vis minska Co 2 utsläpp och klimatpåverkan. Nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen i stadsdelen. Bidra till en hållbar livsmiljö genom energibesparingsåtgärder i egna verksamheter. Nämnden följer stadens miljöprogram Åtgärdens målgrupp Verksamheter i aktuella lokaler Slutrapport för klimatåtgärder

17 Slutrapport Sida 4 (6) Åtgärdens projektorganisation Deltagare i projektet var lokalfunktionen på förvaltningens ekonomienhet samt representanter från respektive förskola Avgränsning Åtgärden omfattar torkskåp på ca 20 kommunala förskolor. Vi byter inte ut alla torkskåp utan bara de som är äldre än 10 år och är mest energislukande. 2 Styrdokument Stadens miljöprogram & Verksamhetsplan Resultat 3.1 Måluppfyllelse av klimatmålen Utsläpp av CO2 ekv före och efter investeringen FÖRE: Uppskattad elförbrukning av äldre torkskåp, ett äldre torkskåp förbrukar ca 12 kwh/dag (2gg/dag & 200dgr/år) och 100 st äldre torkskåp ger ca kwh/år och på 10 år kwh, vilket motsvarar 199,2 ton CO2. EFTER: Enligt branschen ger byte av äldre torkskåp till modern teknik lägre elförbrukning på upp till ca %. Ett torkskåp 2,6 kwh/dag (2gg/dag & 200dgr/år) och 100 torkskåp 5200kWh/år och på 10 år vilket motsvarar 43,16 ton CO2 Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: EFTER: 3.2 Beskrivning av åtgärdens klimatmål och klimatnytta Målet att bidra till en hållbar livsmiljö genom energibesparande åtgärder i egna verksamheter (förskolor) är uppfyllt och del av stadens klimatmål att minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen i stadsdelen. Vi ser att den totala energianvändningen minskat med ca 5% i de förskolor där vi bytt ut torkskåp. (enligt uppgifter hämtade från Ellevio). 3.3 Innovativitet och eller uppväxling Klimatinvesteringsmedel har möjliggjort och snabbat på de nu genomförda åtgärderna. Förvaltningen söker ytterligare Slutrapport för klimatåtgärder

18 Slutrapport Sida 5 (6) klimatinvesteringsmedel i VP2019 för ytterligare åtgärder vilka förbättrar miljöprestandan på både verksamheter och verksamhetslokaler. 4 Tidplan År Aktiviteter Byte av radiatorer i parklekar, utfört Byte av kylar och frysar i förskolelokaler, utfört Byte av torkskåp i förskolor, utfört. Byte av belysning till LED i förskolor, utfört. 5 Ekonomi 5.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens totala investering enligt ansökan Varav egen medfinansiering Vara ev. extern medfinansiering (Klimatklivet) Varav ev. extern medfinansiering (EU eller annat bidrag) Godkänt bidrag ur CM Åtgärdens totala investering, utfall Driftkostnads påverkan (+ - ) Beviljade medel från klimatmiljarden tkr. Stadsdelens egen finansiering 0 tkr. Planerad investering och sökta medel tkr. Kalkylen för utbyte av 100 torkskåp på ca 20 förskolor var på tkr. Projektet slutade med att 88 nya torkskåp på 21 förskolor till en kostnad av tkr. 5.2 Påverkan på framtida driftkostnader Energibesparing 1 år kwh Kostnadsbesparing 1 år kr Energibesparing 10 år kwh Kostnadsbesparing 10 år kr Slutrapport för klimatåtgärder

19 Slutrapport Sida 6 (6) 6 Övriga erfarenheter Att byta ut äldre elutrustning bör utföras succesivt i de lokaler som stadsdelsförvaltningen hyr, vilket vi gör enligt underhållsplan. Bra kontroll på entreprenören, se till att utbytet sker där behovet är som störst och inte bara göra generellt utbyte. Vi har koncentrerat oss på, att utbyte ska ske där det blir mest energi- och kostnadseffektivt. Bra samverkan med entreprenör. Slutrapport för klimatåtgärder

20 Dnr: Bilaga 4 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (6) Äldre armaturer förskolor Slutrapport Namn på projekt: Äldre armaturer förskolor Sökande Nämnd: Östermalms stadsdelsnämnd Epost: Kontaktperson: Hans Malmström Telefon: hans.malmstrom@stockholm.se Datum för inlämnade av slutrapport Ifylld slutrapport mejlas även till klimatinvesteringar@stockholm.se Lilla Ratten stockholm.se

21 Slutrapport Sida 2 (6) Innehåll Innehåll 2 1 Övergripande, bakgrund och inriktning Övergripande klimatmål Klimatåtgärdens övergripande mål Bakgrund Beskrivning av åtgärden 3 Utbyte av belysning äldre än 15 år till nya energisnåla LED armaturer som drar upp till fyra gånger mindre energi Åtgärdens mål och syfte Åtgärdens målgrupp Åtgärdens projektorganisation Avgränsning 4 2 Styrdokument 4 3 Resultat Måluppfyllelse av klimatmålen Beskrivning av åtgärdens klimatmål och klimatnytta Innovativitet och eller uppväxling 5 4 Tidplan 5 5 Ekonomi Åtgärdens budget och tilldelade medel Påverkan på framtida driftkostnader 6 6 Övriga erfarenheter 6 Slutrapport för klimatåtgärder

22 Slutrapport Sida 3 (6) 1 Övergripande, bakgrund och inriktning Utbyte av belysning äldre än 15 år till nya energisnåla som drar upp till fyra gånger mindre el och därigenom minska energiförbrukningen. 1.1 Övergripande klimatmål Klimatåtgärdens övergripande mål. Kryssa i vilket mål som var viktigast för åtgärden. minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen genom t ex energieffektivisering eller byte till förnybar energi bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar genom t ex anpassning till mer extrem väderlek 1.2 Bakgrund Många förskolor i stadsdelen är belägna i äldre byggnader med äldre standard och där även belysningen är av äldre typ. Denna belysning drar mycket energi och kan även utgöra en viss brandfara. Åtgärden är en del av förvaltningens arbete med att effektivisera energianvändningen och minska Co 2 utsläpp i egna verksamheter. 1.3 Beskrivning av åtgärden Utbyte av belysning äldre än 15 år till nya energisnåla LED armaturer som drar upp till fyra gånger mindre energi Åtgärdens mål och syfte Nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen i stadsdelen. Bidra till en hållbar livsmiljö genom energibesparingsåtgärder i egna verksamheter. Nämnden följer stadens miljöprogram. Förbättrad och säkrare belysning Åtgärdens målgrupp Förskolor i stadsdelen med belysning som är äldre än 15 år. Slutrapport för klimatåtgärder

23 Slutrapport Sida 4 (6) Åtgärdens projektorganisation Deltagare i projektet var lokalfunktionen på förvaltningens ekonomienhet, avdelningschef förskola samt representanter från respektive förskola Avgränsning Nio stycken kommunala förskolor och ca 400 armaturer. Vi gör inga belysningsåtgärder i de förskolor där SISAB är fastighetsägare. Vi gör heller inga belysningsåtgärder i de förskolor där hyresavtalet är på väg att avslutas eller omförhandlas. Belysning som byts ut identifierades i genomförd inventering. Av miljöskäl valdes att inte byta samtlig belysning på förskolorna utan endast där behovet var som störst, där belysningen var över 15år samt belysning som bedömdes ha hög energiförbrukning. 2 Styrdokument Stadens miljöprogram & Verksamhetsplan Resultat 3.1 Måluppfyllelse av klimatmålen Utsläpp av CO2 ekv före och efter investeringen FÖRE: Uppskattad elförbrukning av äldre armaturer ca 15 år gamla, en äldre armatur förbrukar ca 105 kwh/år och 400 st äldre armaturer ger ca kwh/år och på 20 år (livslängd) kwh, vilket motsvarar 69,72 ton CO2. EFTER: Enligt belysningsbranschen ger byte av äldre belysningsanläggningar till modern teknik lägre elförbrukning på upp till 80%. En armatur 21 kwh/år och 400 armaturer kwh/år och på 20 år , vilket motsvarar 13,944 ton CO2 Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: EFTER: Livslängden på LED-ljuskällor är upp till 50 gånger längre än glödlampor, 10 gånger längre än lysrörsbelysning och LED-armaturers livslängd är ca dubbelt så lång som gamla lysrörsarmaturer. Längre livslängder ger minskad uppkomst av farligt avfall (elektronikavfall) samt färre transporter av driftstekniker och material. Slutrapport för klimatåtgärder

24 Slutrapport Sida 5 (6) 3.2 Beskrivning av åtgärdens klimatmål och klimatnytta Målet att bidra till en hållbar livsmiljö genom energibesparande åtgärder i egna verksamheter (förskolor) är uppfyllt och del av stadens klimatmål att minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen i stadsdelen. Vi ser att den totala energianvändningen för dessa objekt har minskat med ca 20-30% efter utförda åtgärder. (enligt uppgifter hämtade från Ellevio). 3.3 Innovativitet och eller uppväxling Klimatinvesteringsmedel har möjliggjort och snabbat på de nu genomförda åtgärderna. Förvaltningen söker ytterligare klimatinvesteringsmedel i VP2019 för ytterligare åtgärder vilka förbättrar miljöprestandan på både verksamheter och verksamhetslokaler. 4 Tidplan År Aktiviteter Byte av radiatorer i parklekar, utfört Byte av kylar och frysar i förskolelokaler, utfört Byte av torkskåp i förskolor, utfört. Byte av belysning till LED i förskolor, utfört. 5 Ekonomi 5.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens totala investering enligt ansökan Varav egen medfinansiering Vara ev. extern medfinansiering (Klimatklivet) Varav ev. extern medfinansiering (EU eller annat bidrag) Godkänt bidrag ur CM Åtgärdens totala investering, utfall 933 Driftkostnads påverkan (+ - ) Beviljade medel från klimatmiljarden tkr. Stadsdelens egen finansiering 0 tkr. Planerad investering och sökta medel tkr. Slutrapport för klimatåtgärder

25 Slutrapport Sida 6 (6) Kalkylen för identifierade åtgärder på nio förskolor var på 1 200tkr. Effektivt och innovativt tankesätt i projektet reducerade kostnaden till 933 tkr. 5.2 Påverkan på framtida driftkostnader Enligt planen minskar elförbrukningen på de förskolor där vi gått över till Led- armaturer enligt nedan: Energibesparing 1 år kwh Kostnadsbesparing 1 år kr Energibesparing 20 år kwh Kostnadsbesparing 20 år kr Det gäller nio utvalda förskolor 6 Övriga erfarenheter Byta ut äldre armaturer kan utföras i fler fastigheter som stadsdelsförvaltningen har lokaler i. Vi har försökt få till lägsta energianvändningen genom belysningssystem med dagsljus- och närvarostyrning. Det finns en viss oro kring att belysningsstyrningen med automatiska tänd- /släckfunktioner kan påverka verksamheten och barnen negativt. Belysningssystemet behöver följas upp och injusteras. Bra kontroll och god samverkan med entreprenören. Se till att utbytet sker där behovet är som störst och inte bara göra generellt utbyte av all belysning till LED. Förvaltningens inställning är att utbyte endast ska ske där belysningen var över 15 år samt den belysning som bedömdes ha hög energiförbrukning. Slutrapport för klimatåtgärder

26 Dnr: Bilaga 5 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (5) El-cyklar Slutrapport Namn på projekt: Inköp av el-cyklar för resor inom Östermalms stadsdelsområde Sökande Nämnd: Östermalms stadsdelsnämnd Epost: Kontaktperson: Daniel Edenborgh Telefon: daniel.edenborgh@stockholm.se Datum för inlämnade av slutrapport Ifylld slutrapport mejlas även till klimatinvesteringar@stockholm.se Lilla Ratten stockholm.se

27 Slutrapport Sida 2 (5) Innehåll Innehåll 2 1 Övergripande, bakgrund och inriktning Övergripande klimatmål Klimatåtgärdens övergripande mål Bakgrund Beskrivning av åtgärden Åtgärdens mål och syfte Åtgärdens målgrupp Åtgärdens projektorganisation Avgränsning 4 2 Styrdokument 4 3 Resultat Måluppfyllelse av klimatmålen Beskrivning av åtgärdens klimatmål och klimatnytta Innovativitet och eller uppväxling 5 4 Tidsplan 5 5 Ekonomi Åtgärdens budget och tilldelade medel Påverkan på framtida driftkostnader 5 6 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder

28 Slutrapport Sida 3 (5) 1 Övergripande, bakgrund och inriktning 1.1 Övergripande klimatmål Klimatåtgärdens övergripande mål. Kryssa i vilket mål som var viktigast för åtgärden. minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen genom t ex energieffektivisering eller byte till förnybar energi bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar genom t ex anpassning till mer extrem väderlek 1.2 Bakgrund El-cykeln är ett miljövänligt och ekonomiskt transportalternativ som har minimal negativ påverkan på miljön och klimatet. Förutom energin som används i tillverkning- och distributionsprocessen har el-cyklar 1/60 mindre utsläpp av växthusgas eller skadliga partiklar än en vanlig personbil orsakat av laddningen av batteriet. Andra fördelar är att det är ett tyst transportmedel som främjar både den fysiska och mentala hälsan och som vid korta sträckor till och med minska restiderna. Stockholms stad har som ambition att vara en fossilbränslefri organisation 2030 och anser sig ha stora möjligheter att fortsätta att agera förebild och gå före i arbetet med att nå målet om fossilbränslefrihet. Samtidigt framgår det i stadens miljöprogram att biltrafiken ska minska bland annat åtgärder som främjar gång, cykel och kollektivtrafik. Inom förvaltningen finns ett starkt intresse att börja använda el-cyklar för transporter av personal och material inom stadsdelsnämndområdet för att ersätta resor med andra transportmedel. 1.3 Beskrivning av åtgärden Stadsdelen ansökte om kr för inköp av 3st el-cyklar. Då kostnaden per cykel blev lägre än beräknat och intresset stort köptes ytterligare 2st el-cyklar. Åtgärden omfattar totalt 5st el-cyklar Åtgärdens mål och syfte Målet är att fler transporter av personal och material ska ske med el-cykel istället för andra transportmedel inom förskola, parklek och fältverksamhet. En ny parklek öppnas i Norra Djurgårdsstaden under 2019 vilket kommer att öka nyttjandegraden av el-cyklarna. Projektet syftar till att effektivisera transporterna, minska utsläpp, minska miljöpåverkan, förbättra personalens hälsa samt vara klimatsmarta förebilder för andra verksamheter och innevånare Åtgärdens målgrupp Anställda inom förskola, parklek och fältverksamhet. Slutrapport för klimatåtgärder

29 Slutrapport Sida 4 (5) Åtgärdens projektorganisation Arbetet drivs av Östermalms stadsdelsförvaltning Avgränsning Projektet avser att testa el-cyklar som transportmedel. 2 Styrdokument KF budget 2018 Stockholms miljöprogram , Delmål 2.1 Biltrafiken ska minska. Strategi för fossilbränslefritt Stockholm Östermalms stadsdelsförvaltnings policy för resor i tjänsten. 3 Resultat 3.1 Måluppfyllelse av klimatmålen Utsläpp av CO2 ekv före och efter investeringen Snittavstånd mellan parklekarna (kilometer per transport) 1,6 km Antal transportkilometer per dag (2st dagliga transporter) 3,2 km Antal transportkilometer per år (220 arbetsdagar per år) 704 km Antal transportkilometer per år inom fältverksamheten 200 km Före investeringen Transportkilometer kg CO 2 /per km Summa CO2 utsläpp 45% av transporterna sker med privat cykel 406,8 0 0,00 45% av transporterna sker med buss (etanol) 406,8 0,016 6,51 10% av transporterna sker med privat bil eller transporttjänst (miljöbil) 90,4 0,119 10,76 Summa CO2 utsläpp före investeringen 17,27 Efter investeringen 70% av transporterna sker med el-cykel eller privat cykel 632,8 0 0,00 25% av transporterna sker med buss 226 0,016 3,62 5% av transporterna sker med privat bil eller transporttjänst (miljöbil) 45,2 0,119 5,38 Summa CO2 utsläpp efter investeringen 8,99 Besparing av CO2 utsläpp som investeringen ger i procent 52,09% Källa utsläppstatistik: Naturvårdsverkets schablonmall 3.2 Beskrivning av åtgärdens klimatmål och klimatnytta Målet var att minska påverkan på klimatet och få personalen att välja mer miljövänligare transporter. Slutrapport för klimatåtgärder

30 Slutrapport Sida 5 (5) 3.3 Innovativitet och eller uppväxling Åtgärden har väckt stort intresse och inspirerat till ett ökat miljömedvetande bland personalen vilket gör att förvaltningen sökt och fått beviljade klimatinvesteringsmedel för ytterligare 8 elcyklar. 4 Tidplan År Aktiviteter El-cyklar 5 Ekonomi 5.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens totala investering enligt ansökan Varav egen medfinansiering Vara ev. extern medfinansiering (Klimatklivet) Varav ev. extern medfinansiering (EU eller annat bidrag) Godkänt bidrag ur CM Åtgärdens totala investering, utfall Driftkostnads påverkan (+ - ) kr 5.2 Påverkan på framtida driftkostnader Driftkostnaderna blir lägre med el-cyklar än andra transportmedel såsom bil, taxi eller bud. 6 Övriga erfarenheter Det är bra att ha koll på avtalen eftersom en ny leverantör upphandlades under året med väsentligt högre priser per cykel. Slutrapport för klimatåtgärder

31 T1, T2, VB Dnr: Bilaga 6 1(1) Uppföljning av pågående klimatinvesteringsprojekt (stadens klimatmedel och statliga medel, Klimatklivet ) Åtgärdens namn Skräpkorgar med solcellskomprimering och skräpkorgar för källsortering Åtgärdens start- och slutdatum Grunduppgifter Förvaltning/bolag Kontaktuppgifter Namn e-postadress tfn Östermalms stadsdelsförvaltning Magnus Björkman magnus,bjorkman@stockholm.se Ekonomisk uppföljning Grunduppgifter Total investering Beviljat belopp (kommunalt) Beviljat belopp (statligt) , ,00 Utfall Prognos resterande år ,00 - Eventuella avvikelser Tidigare ansökta medel i projektet: ,4 mnkr samt ,1 mnkr. Klimatuppföljning Vilka effekter har uppnåtts/eller hittills uppnåtts Utsläppen av koldioxid minskar med 272 g per km körd vägsträcka. Projektet kommer fortgå under 2019 och när projektet är avslutat kan en sammanställning göras av den totala miljövinsten i en slutrapport. Då kommer även möjligheten att källsortera att utvärderas. Eventuella avvikelser Övriga resultat eller effekter Tidigare erfarenheter från andelningens satsning på miljösmarta skräpkorgar på Norrmalm har visat att satsningen inte bara leder till minskade transporter utan även minskad nedskräpning. Uppföljning klimatinvesteringsprojekt - skräpkorgar

32 Dnr Bilaga 7 Plan för upphandling Östermalms sdf PLAN FÖR UPPHANDLING Kommentar Anvisningar Denna mall ska användas av nämnden för sammanställningen av de upphandlingar som nämnden planerar att påbörja under året. Endast upphandlingar där kontraktets sammanlagda värde är över 2 miljoner ska redovisas. Med påbörjad upphandling avses en upphandling där själva arbetet med exempelvis behovsoch marknadsanalys eller att ta fram ett förfrågningsunderlag planeras att starta under året. Med kontraktsvärde avses det sammanlagda värdet som kan komma att betalas ut enligt ett kontrakt inklusive eventuella optioner. Planerade upphandlingar Avtalsområde Beskrivning Ramavtal för parkinvesteringar Upphandling av entreprenad för genomförande av nämndens parkinversteringar Parkdriftsupphandling Kontaktuppgifter: Upphandlings- och inköpsansvarig Upphandling av parkskötsel, barmarksväghållning och vinterväghållning Planerat startdatum för upphandling Roger Mellroth, tfn: , e-post: roger.mellroth@stockholm.se Upphandlings- och inköpssamordnare Monica Aspenberg, tfn: , e-post: monica.aspenberg@stockholm.se Avtalsperiod (fr.o.m - t.o.m) inkl förlängningsoptioner Uppskattat kontraktsvärde Kontraktstyp (vara/tjänst/ entreprenad) mars mnkr per år entreprenad april ,5+3 7 mnkr per år entreprenad

33 Östermalms stadsdelsnämnd Bilaga 8 Dnr: Sid 1 (20) Handläggare Carolina Bjurling Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd Uppföljningsrapport för internkontrollplanen 2018 för Östermalms stadsdelsnämnd

34 Innehållsförteckning Bilaga 8 Dnr: Sid 2 (20) Inledning...3 Sammanfattande analys...4 Uppföljning av nämndens internkontrollplan...5 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning... 20

35 Inledning Bilaga 8 Dnr: Sid 3 (20) I samband med verksamhetsberättelsen ska en uppföljning av det arbete som har bedrivits under året utifrån fastställd internkontrollplan redovisas. Den internkontrollplan nämnden beslutat om för 2018 innehöll tolv prioriterade kontrollområden. Resultatet av uppföljningen av internkontrollplanen redovisas nedan. Syftet med uppföljningen är att säkerställa tillräckliga administrativa-, redovisnings- och övriga kontroller samt att gällande styrdokument och rutiner följs.

36 Sammanfattande analys Bilaga 8 Dnr: Sid 4 (20) I samband med den årliga väsentlighets- och riskanalysen identifierades ett femtiotal risker/oönskade händelser. Åtgärder och kontrollmoment som syftar till att förebygga och eller minimera riskerna beskrevs samtidigt. De oönskade händelserna och åtgärderna är kopplade till en rad olika processer och är därför av varierande karaktär. Flera av åtgärderna kräver omfattande arbetsinsatser, andra handlar om att säkerställa ett kontinuerligt uppföljningsarbete och vaksamhet medan det även finns åtgärder i form av tillfälliga insatser. Uppföljningen visar att flertalet åtgärder kan sägas vara avklarade, medan arbetet med sex av åtgärderna har pausats av olika anledningar. Flera av de åtgärder som har pausats hänger samman med annat utvecklingsarbete som pågår inom förvaltningen, alternativt inom staden. Ett flertal nyckelpersoner har rekryterats till förvaltningen under året, och kommit på plats först under andra halvan av året, vilket är en annan orsak till att vissa planerade åtgärder och utvecklingsinsatser inte hunnits med. Arbete med samtliga åtgärder är dock påbörjat. Resultatet av uppföljningen av de tolv prioriterade kontrollområden som lyfts fram i nämndens internkontrollplan sammanfattas nedan.

37 Uppföljning av nämndens internkontrollplan Bilaga 8 Dnr: Sid 5 (20)

38 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen Bilaga 8 Dnr: Sid 6 (20) 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Process: Barnsäkerhet i förskola och parklekar Arbetssätt: HLR Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Varje förskolechef planerar för utbildning i HLR enligt årshjul, samt vid introduktion av nyanställd personal. Barn eller personal skadar sig allvarligt Återkommande utbildningar. Avslutad Granskning av att återkommande utbildningar genomförs som en del av enheternas systematiska säkerhetsarbete Ingen avvikelse Analys Beskrivning av resultat HLR/första hjälpen- och barnolycksfallsutbildningar har genomförts i förskoleenheterna enligt årshjul och den plan för systematiskt säkerhetsarbete som finns inom respektive enhet. Vid introduktion har nyanställda informerats om återkommande utbildningar gällande HLR. Vidtagna åtgärder Uppdatering av rutiner kopplat till barnsäkerhetsarbetet och säkerhetspolicy.

39 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Bilaga 8 Dnr: Sid 7 (20) Process: Krisberedskap Arbetssätt: Arbete utifrån krisledningsplan Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status En gemensam krisledningsövning med andra innerstadsstadsdelar genomförs där medverkande förvaltningar ska agera enligt sina lokala krisledningsplaner. Verksamheten har inte beredskap att hantera olyckor, krisoch katastrofsituationer. Kontroller av krisberedskap Ingen avvikelse Uppdatering och revidering av krisledningsplan, rutiner och checklistor Avslutad Analys Beskrivning av resultat Övning och utbildningar för krisstödjare, krisledning och operativa ledare genomfördes under hösten. Vidtagna åtgärder Krisledningsövningen ska utvärderas och ansvar och roller förtydligas ytterligare, i enlighet med VoR 2019.

40 Bilaga 8 Dnr: Sid 8 (20) Process: Systematiskt brandskyddsarbete Arbetssätt: Följa stadens riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Enhetschefer ansvarar för att ett aktivt brandskyddsarbete pågår inom enheten, för att personalen har nödvändiga kunskaper och för att åtgärder initieras för att upprätthålla brandskyddet. Brukare, personal eller lokaler kommer till skada. Uppföljning av SBA på enhetsnivå samt utrymningsövningar. Analys Avslutad I samband med de stickprovskontroller som genomförts gällande SBA har även kontroll av senast utförda utrymningsövning ingått. Inget avvikande har framkommit inom de verksamheter som varit föremål för brandskyddstillsynen. Kontrollerna har varit jämnt fördelade inom förvaltningens olika verksamheter och bidragit till att få en övergripande nulägesanalys av verksamheternas brandskyddsarbete. Kontroll av verksamheternas systematiska brandskyddsarbete. Ingen avvikelse

41 Bilaga 8 Dnr: Sid 9 (20) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Analys Beskrivning av resultat Chefer har sammankallats till säkerhetsgenomgång där man både gått igenom stadens policy, men även lokala rutiner gällande all sorts säkerhets- och brandskyddsarbete. Därefter följs arbetet upp lokalt inom utvalda verksamheter, där chefer fått fortsatt stöd igenom hela processen för att uppfylla lagstadgade krav för att upprätthålla säkert brandskydd inom hela organisationen. Även sporadiska kontroller genomförs inom andra verksamheter där brister protokollförs och skickas till respektive enhetschef/avdelningschef för åtgärder. Vidtagna åtgärder Under hösten anordnades fem förvaltningsövergripande och grundläggande brandskyddsutbildningar där cirka 100 personer deltog. Utbildningarna innehöll både en teoretisk och en praktisk del med släckningsövning och var ämnade att höja den allmänna kompetensnivån hos personalen gällande brandrisker, förebyggande arbete samt åtgärdande insatser. En gemensam mall för brandskyddsarbete och SBA-tillsyn kommer att tas fram i samråd med förvaltningens lokalintendenter. Den ska användas inom samtliga enheter/verksamheter inom förvaltningen.

42 Bilaga 8 Dnr: Sid 10 (20) 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Process: Trygg och rättssäker äldreomsorg Arbetssätt: Trygghetsjouren skickar månadsvis sammanställning över avvikelser. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Trygghetsjouren förmedlar incidentrapportering och annat kring den enskilde direkt till ansvarig handläggare. Några gånger per år skickas en sammanställning till avdelningschefen. Undermålig informationsöverföring mellan Trygghetsjouren och stadsdelen. Uppföljning av avvikelser. Avslutad Analys Rapporter har mottagits under året. Enhetschefen följer upp att handläggaren har vidtagit åtgärder samt att det finns rutiner på området som minskar risken för att händelsen upprepas. Ingen avvikelse Analys Beskrivning av resultat Genomförd kontroll visar ett förbättrat resultat. Vidtagna åtgärder Uppföljning har genomförts och visar på ett förbättrat resultat. Rutiner finns framtagna och kontroll av att handläggarna har följt rutinen har genomförts.

43 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Bilaga 8 Dnr: Sid 11 (20) Process: Redovisning Arbetssätt: Momskontroll Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Fakturor läses in till en kontrollant och skickas därefter till godkännare. Den korrekta momstypen dras inte av vid betalning. För mycket eller för lite moms dras av Momskontroll främst bidragsmoms. Justering och information till berörda. Avslutad Kontroll samt korrigering av moms Mindre avvikelse

44 Bilaga 8 Dnr: Sid 12 (20) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Analys Beskrivning av resultat Momskontroll genomförs med hjälp av en rapport i Agresso tl014. Vid genomgången upptäcks enheter som glömt att lyfta så kallad bidragsmoms. Rättning har gjorts med hjälp av bokföringsorder. Momskorrigering har skett med verifikation ,-364,-365,-378, och till ett sammanlagt belopp av: kr Vidtagna åtgärder Att bidragsmomsen inte lyfts beror på att atteststeget för dessa fakturor har ändrats. Fakturorna ska läsas in till en kontrollant och därefter skickas ut till godkännare. När BGC inte har tolkat in KST vid inläsningen så distribuerar serviceförvaltningen fakturorna direkt till godkännaren som i vissa fall inte uppmärksammar att fakturan inte har passerat kontrollanten. ÖSDF har meddelat serviceförvaltningen hur de ska hantera dessa fakturor men det är flera personer inblandade därifrån och informationen fungerar inte alltid. Första kvartalet var det få fakturor som hanterats fel. I april ökade felen markant förmodligen till följd av personalförändringar. Under perioden oktober till november utökades möjligheter till momsavdrag för ledsagartjänster, av den anledningen har rättningarna varit mer omfattande än tidigare. Kontakt har tagits med de enheter som missat att lyfta momsen för att de ska vara mer observanta på detta framöver. Kontrollanten ska använda konteringsmall som finns i Agresso, när de har passerat kontrollanten bör det därför vara korrekt konterat.

45 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Bilaga 8 Dnr: Sid 13 (20) Process: Lönehantering Arbetssätt: Beslutsattesterande chefer signerar lönelistan samt känner till nämndens rutiner avseende kontroll av lön. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Cheferna attesterar preliminär löneuträkning i Lisa självservice innan lönebryt, eventuella fel anmäls till serviceförvaltningen. Efter lönekörningen signerar chefen personallönelistan. Lön betalas inte ut alternativt fel lön betalas ut. Löneskulder uppstår. Implementera hanteringsordning för intern kontroll av lönehandläggning. Analys Avslutad Implementeringen har genomförts på samtliga avdelningsledningsgrupper. Checklistor för vissa områden är framtagna för att underlätta för cheferna i vardagen. Uppföljning av manuella inrapporteringar av lön i jämförelse med föregående års utfall för perioden på förvaltningsnivå av HR. Mindre avvikelse Analys Beskrivning av resultat Antalet löneskulder i förvaltningen 2017 var uppkom 70 löneskulder vilket innebär en minskning med 36. Vidtagna åtgärder Utbildning för att förebygga löneskulder samt kontakt med chef där löneskuld uppstått.

46 Bilaga 8 Dnr: Sid 14 (20) 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Process: Barnrättsperspektiv Arbetssätt: Barnrättsperspektivet uppmärksammas när föräldrar och vårdnadshavare aktualiseras inom socialtjänsten. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Barnrättsperspektivet dokumenteras i ärenden där barn eller vårdnadshavare berörs. Barns behov beaktas inte. Uppföljning av rutiner, enheternas egenkontroll. Avslutad Enhetschef ansvarar för att kontrollera att barnrättsperspektivet uppmärksammas i handläggningen. Ingen avvikelse Analys Beskrivning av resultat Enheterna har jobbat med egenkontroll i form av ett slumpmässigt urval av akter som granskats. Familjeenheten uppmärksammade utvecklingsbehov gällande att barnet ska komma till tals vid förhandsbedömningar och utredning. Vidtagna åtgärder En särskild barnchecklista har utarbetats för att säkerställa barns delaktighet inom familjeenheten. Vuxenenheten ska utveckla och förbättra sina barnkonsekvensanalyser. Enheten har haft särskild metoddag för att öka kompetensen kring socialförvaltningens stödmaterial för barnrättsperspektiv. Stöd- och serviceenheten har haft granskning av stadens funktionshinderinspektörer som granskat ärenden inom hemtjänst med minderåriga barn. Enhetens styrka var bland annat användandet av granskningsnyckel vid egenkontroll. Fortsatt utvecklingsområde är att göra barnets röst hörd vid utredningar.

47 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Bilaga 8 Dnr: Sid 15 (20) Process: IT- och informationssäkerhet Arbetssätt: Behörighetstilldelning och introduktion/utbildning i system Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Behöriga beställare inom enheterna beställer behörigheter till relevanta verksamhetssystem till nyanställda medarbetare i Serviceportalen. Uteblivna eller försenade behörigheter leder till att personal inte kan utföra sitt jobb. Checklista för introduktion av nyanställda uppdateras. Rutinbeskrivningar tas fram, inklusive vem som sköter intern behörighetsadministration i de fall behörigheter inte beställs direkt i Serviceportalen. Väntläge Analys Ansvarsfördelningen inom IT-funktionen har förtydligats, där varje avdelning har tilldelats en kontaktperson. Ett förvaltningsgemensamt material angående introduktion av nyanställda har tagits fram. Detta är dock fortsatt ett utvecklingsområde. Behörighetsadministration och hur den ska utvecklas för särskilt kritiska system finns även med i VoR I samband med byte av leverantör, projektet GSIT 2.0, genomförs en verksamhetskartläggning och behöriga beställare utses. De får en genomgång av rutinerna för behörighetsbeställning. Beställningspaket/anpassade mallar ska tas fram. Mindre avvikelse

48 Bilaga 8 Dnr: Sid 16 (20) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Analys Beskrivning av resultat Den första delen av Östermalms mottagandeprojekt inom ramen för GSIT 2.0, verksamhetskartläggning, är avklarad. Behöriga beställare och godkännare har omprövats så att behörig beställare framöver ska vara samma person som är godkännare för lönekostnadsstället i Agresso. Godkännare av IT-beställningar är detsamma som beslutsattestant i Agresso. Nyordningen börjar gälla i samband med övergången till nya leverantörer. Övergången till Tieto (GSIT 2.0 förvaltningar och bolag), som omfattar alla verksamheter utom förskola och parklek, är försenad. Tidplanen har på leverantörens initiativ skjutits fram flera gånger. Östermalm är fortsatt den första stadsdelsförvaltningen som ska gå över. Enligt den nya tidplanen sker övergången i slutet av mars Förskolor och parklekar övergår till Fujitsu i april Vidtagna åtgärder Utbildning av behöriga beställare sker i samband med övergången till nya leverantörer.

49 Bilaga 8 Dnr: Sid 17 (20) Process: Kontrollmiljö: Identifiering av förtroendeskadliga poster Arbetssätt: Intern och extern representation sker enligt stadens regelverk och redovisas korrekt Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Beslutsattestant kontrollerar att deltagarförteckning och syfte framgår av underlaget vid intern och extern representation. Deltagarförteckning och syfte lämnas inte in vid representation. Uppföljning och information, riktade åtgärder till dem som inte följer regelverket. Avslutad Kontroll av förtroendeskapande poster Ingen avvikelse

50 Bilaga 8 Dnr: Sid 18 (20) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Analys Beskrivning av resultat Konton som har granskats är 7651 avgifter för kurser och utbildningar, 7652 avgifter för konferenser, 7111 personalrepresentation och 7051 resekostnader personal. Av dessa har 42 fakturor slumpmässigt valts ut för kontroll av om syfte och deltagare finns bifogat. De granskade fakturorna innehöll inga allvarliga fel. Vidtagna åtgärder Två fakturor saknade uppgifter på namn på deltagare vid kurs. Det har kompletterats i efterhand. En faktura saknade uppgift om för vilka man betalat anmälningar till Star-steget, även de har blivit ombedda att komplettera uppgiften. En av de granskade fakturorna gäller anmälan till familjerättsdagarna 2019 och av den anledningen har samtliga fakturor (7 st) från leverantören granskats och periodiserats till rätt år. I ett fall har en attestant fått information om att det är överordnad som ska attestera om attestanten själv deltar, det vill säga att chefens chef ska läggas till i attestflödet. Det som har underlättat granskningen är att den som konterat också har använt beskrivningsfältet vid konteringen och det har i många fall varit tillräckligt för att beskriva orsaken till fakturan.

51 Process: Offentlighet och sekretess Bilaga 8 Dnr: Sid 19 (20) Arbetssätt: Efterlevnad av hantering av personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Uppföljning att åtgärder vidtas utifrån stadens rekommenderade aktiviteter inför införande av dataskyddsförordningen. Brister i insamling och hantering av personuppgifter som leder till att personuppgifter blir tillgängliga för obehöriga. Inventering av behandling och laglig grund för personuppgifter, utarbetande av rutiner för gallring av personuppgifter samt utbildning av anställda. Avslutad Hantering av personuppgifter Ingen avvikelse Analys Beskrivning av resultat Ett register har upprättats över förvaltningens personuppgiftsbehandlingar. Det finns rutiner för gallring av personuppgifter. Utbildning har erbjudits till chefer och anställda. Vidtagna åtgärder Samtliga avdelningar har inventerat sina personuppgiftsbehandlingar utifrån kraven i dataskyddsförordningen. Resultatet har dokumenterats i stadens mall för dokumentation av personuppgiftsbehandlingar. Rutiner har utarbetats för gallring av personuppgifter, rapportering av personuppgiftsincident och begäran om registerutdrag. Informations- och stödmaterial är framtaget för chefer och anställda. En utbildning har genomförts för förvaltningens chefer. Samtliga anställda har möjlighet att genomgå webbaserad grundutbildning.

52 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Bilaga 8 Dnr: Sid 20 (20) Process: Upphandling och inköp Arbetssätt: Anskaffning av varor och tjänster följer stadens upphandlingspolicy Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Status Åtgärd Status Behöriga beställare köper varor och tjänster inom ramen för ingångna avtal. Köp utanför avtal. Uppföljning av avtalstrohet. Avslutad Uppföljning av avtalstrohet Mindre avvikelse Analys Beskrivning av resultat En granskning av verksamheternas följsamhet mot gällande avtal inom städentreprenader och kontorsmateriel har genomförts. Uppföljningen visade att avtalstroheten är hög. När det gäller kontorsmaterial köptes 96 procent inom ramavtal och avseende städentreprenader var resultatet 98,4 procent. Vidtagna åtgärder Trots goda resultat i årets stickprovsundersökning planeras ytterligare granskningar av avtalstroheten under Såväl stadsgemensamma som förvaltningsinterna analyser visar att upphandling och inköp är en känslig och komplex process där fortsatt utveckling av rutiner, stödmaterial i form av lathundar, kontinuerlig information och uppföljning krävs för att undvika fel och brister.

53 Östermalms stadsdelsförvaltning Förskole- och parklekavdelningen Tjänsteutlåtande VB 2018 Bilaga 9 Dnr Sida 1 (28) Kvalitetsredovisning kommunal förskola Östermalms stadsdelsnämnd 2018 Östermalms stadsdelsförvaltning Förskole- och parklekavdelningen Karlavägen 104, plan 6 Box Stockholm Telefon Växel Fax eija.pohjanen@stockholm.se stockholm.se

54 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 2 (28) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Framgångsfaktorer... 4 Utvecklingsområden och gemensamma insatser på stadsdelsnämndsnivå för kommande budgetår... 4 Utvecklingsområden... 4 Stadsdelsgemensamma insatser... 6 Förslag till kommunfullmäktige för kommande budgetår... 7 Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår. 7 Kvalitetsarbetes genomförande... 7 Utvecklingsområden för innevarande budgetår... 9 Nämndmål med pedagogisk inriktning för innevarande år Övriga stadsdelsnämndsgemensamma insatser för innevarande budgetår för att öka måluppfyllelsen Strukturella förutsättningar Självvärdering Förskoleundersökning Övriga underlag Kvalitetsredovisning kommunal förskola Östermalms stadsdelsnämnd 2018

55 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 3 (28) Sammanfattande analys Kvalitetsredovisningen för Östermalms kommunala förskolor baseras på en analys av enheternas kvalitetsredovisningar samt kvalitets- och resultatdialoger. De bedömningsunderlag som enheterna främst utgår från är personalens självvärdering 1, uppföljning och utvärdering av de pedagogiska enhetsmålen från verksamhetsplanen, pedagogisk dokumentation samt förskoleundersökning 2. Utöver detta ger utredningar om kränkande behandling i verksamheterna samt vårdnadshavares synpunkter och klagomål viktig information om verksamhetens utförande. Den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen baseras i huvudsak på resultat från förskoleundersökningen och självvärderingen, men även på ovannämnda uppföljningar. Resultatet pekar på att det pågår ett aktivt arbete med de målstyrda processerna enligt läroplanen på förskolorna. Dock finns det variation när det gäller kvalitet i verksamheten. Resultatet från den kommunala utvärderingen visar att det behöver tydliggöras i det systematiska kvalitetsarbetet hur dokumentationen från utvärdering på förskolenivå når enhetsnivå, för att ge en mer samlad bild av förskolans måluppfyllelse gentemot läroplanen (målstyrning). Trots att det på övergripande nivå finns tydliga strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet har inte dessa strukturer förankrats i varje arbetslag. Det kommande implementeringsarbetet utifrån den reviderade läroplanen för förskolan 3 kommer att skapa möjligheter för förtydligande av förskolans arbete med undervisning 4 och de målstyrda processerna och därigenom större likvärdighet i den förskollärarledda undervisningen för alla barn. De vanligaste kriterierna som utgör hindren för att uppnå en högre bedömning i WKI på nivå 4 och 5 är tillgång till digitala verktyg, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet samt temainriktat arbetssätt. Alla dessa områden har identifierats som fortsatta utvecklingsområden inför det kommande året. De tre övergripande utvecklingsområdena att utveckla det kommande året är pedagogisk plattform, digitalisering och barnrättsperspektivet. En fortsatt utmaning är att skapa större likvärdighet i undervisningen, hur förskolan kan arbeta för ökad måluppfyllelse utifrån Sammanfattande analys 1 Självvärdering utifrån läroplansuppdraget = webbaserad kvalitetsindikator för förskolan - WKI 2 En årlig kvalitetsmätning i Stockholms stads förskolor. Vårdnadshavare till alla barn i förskolan ombeds att fylla i en enkät och på så sätt bedöma kvaliteten i verksamheten. 3 Reviderad läroplan för förskolan Lpfö 18 träder i kraft den 1 juli Enligt Lpfö 18 innebär undervisning att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.

56 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 4 (28) läroplansuppdraget så att det ger effekt för varje barns utveckling, lärande och förändrade kunnande. Den största utmaningen när det gäller likvärdighet i undervisningen är förankringen av de övergripande strukturerna och satsningarna för systematiskt kvalitetsarbete i alla arbetslag så att dessa ger positiva effekter för varje barns utveckling och lärande. Framgångsfaktorer Förskole- och parklekavdelningens strukturerade arbete med resultat- och kvalitetsdialoger utgör ett stöd för enheternas systematiska kvalitetsarbete. Effekt av det här arbetssättet är en lärande organisation där utvärdering, reflektion och strävan mot gemensam kunskap ingår som självklara delar. Ett lärande exempel på ett framgångsrikt arbetssätt är opponering 5 i samband med kvalitetsdialogen kring enheternas kvalitetsredovisningar. Opponering genomförs i syfte att uppnå en mer likvärdig återkoppling som sedan i större utsträckning kan användas som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet inom enheterna. De olika nätverken främjar det kollegiala lärandet och har fokus på likvärdighet i måluppfyllelsen. Flera enheter har exempelvis arbetat med ateljékunskap i nätverk för förskollärare och barnskötare vilket gett effekt i form av högre resultat i förskole-undersökningen och i WKI. Enheterna beskriver att ett aktivt arbete för att nå likvärdighet i undervisning pågår, samtidigt som kvaliteten skiftar mellan enheterna och även mellan olika förskolor inom enheterna. Trots att det på övergripande nivå finns tydliga strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet har inte dessa strukturer förankrats i varje arbetslag. Det krävs ett fortsatt långsiktigt och medvetet arbete på alla nivåer i organisationen för att komma vidare i arbetet med att få fram en samlad bild av måluppfyllelsen utifrån läroplansuppdraget. Utvecklingsområden och gemensamma insatser på stadsdelsnämndsnivå för kommande budgetår Utvecklingsområden Den nya reviderade läroplanen för förskolan kräver en implementeringsprocess på olika nivåer. Bland annat finns ett behov av kompetenshöjande insatser i syfte att öka kunskaperna om läroplanens formuleringar och mål. För att öka kunskapen om förskollärares och arbetslagets roll och ansvar utifrån den reviderade läroplanen för förskolan anordnas en föreläsning för all pedagogisk personal. Enheterna planerar för interna nätverk för att följa upp denna satsning. Detta är ett exempel på hur de övergripande satsningarna i syfte att öka likvärdigheten riktas olika Sammanfattande analys 5 Varje enhet opponerar på en annan enhets kvalitetsredovisning utifrån givna frågeställningar

57 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 5 (28) i enheterna utifrån lokala behov och förutsättningar. I kvalitetsdialogerna identifierar enheterna gemensamma styrkor och enas om utvecklingsområden för arbetet det kommande året. Enheterna kommer att fortsatt prioritera verksamhetsutveckling genom att arbeta med digitalisering som verktyg. Utöver detta och arbetet med den reviderade läroplanen uttrycker enheterna ett fortsatt behov av att fortsätta utveckla arbetet inom de tre tidigare prioriterade områdena pedagogisk plattform, digitalisering och barnrättsperspektivet. Detta beroende på den reviderade läroplanen men även med koppling till införandet av Skolplattformen. Att barnkonventionen blir lag under 2020 är även det en faktor som påverkar prioriteringarna. De områden som identifierats som gemensamma områden att utveckla det kommande året är således desamma som innevarande år: Sammanfattande analys Pedagogisk plattform - Nästa steg år 2019: Revidera den pedagogiska plattformen och göra den digital Digitalisering - Nästa steg år 2019: Aktiviteter för implementering av Skolplattformen utifrån en gemensamt framtagen tidplan Barnrättsperspektivet - Nästa steg år 2019: Förberedelse inför att barnkonventionen blir lag 2020 Förväntade resultat för ovannämnda utvecklingsområden: Likvärdig undervisning för alla barn och kollegialt lärande genom en gemensam pedagogisk plattform med verktyg för systematiskt kvalitetsarbete. Pedagogiska lärmiljöer ute och inne som utmanar barnens utforskande och lek samt vidgar barnens undersökningsområden. Fördjupad reflektion tillsammans med barnen kring lärprocesserna med hjälp av digitala verktyg Närvarohantering i Skolplattformen. Samordnad och effektiv kommunikation internt och med vårdnadshavare. Gemensamma arbetssätt för pedagogisk dokumentation i Skolplattformen Ökad kompetens och samsyn kring barnrättsperspektivet och normkritik Planerade insatser för att stödja enheternas arbete med utvecklingsområdena: Revidering och digitalisering av den pedagogiska plattformen, barnrättsperspektivet inkluderas tydligare i plattformen Implementering av den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 18. Föreläsning för förskollärare och barnskötare om förskollärares och arbetslagets roll och ansvar utifrån den reviderade läroplanen

58 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 6 (28) Digitaliseringsnätverk Framtagande av lokala riktlinjer för barnsäkerhet utifrån stadens riktlinjer för Säker förskola Föreläsningar för pedagogisk personal kopplat till arbetet med barn i behov av särskilt stöd och barnrättsperspektivet Handledning kring bibass 6 barn, kompetensutveckling i TAKK 7 och ABC 8 i förskolan Stadsdelsgemensamma insatser Planerade övriga insatser för att stödja och skapa förutsättningar för förskolornas måluppfyllelse samt utveckla verksamhetens kvalitet och öka likvärdigheten: Deltagande i arbetet med handlingsplaner för förskollärare och barnskötare i samverkan med utbildningsförvaltningen. Ta fram och analysera statistik gällande antal avslut, andel personalrörlighet och orsaker till avslut Ta fram en lokal plan för introduktion utifrån stadens dokument Introduktion för nyanställda i förskolan. En introduktionsdag av nya medarbetare inom Förskole- och parklekavdelningen Nätverk för miljöombud, kockar, kultur- och läsombud samt olika nätverk på enhets- och förskolenivå Fortbildningsinsatser för enheternas ledningsorganisationer med koppling till organisationsöversynen. Utbildningsinsats om hela rekryteringsprocessen för förskolechefer/rektorer 9 och biträdande förskolechefer Förskole- och parklekavdelningens chefsdagar. Deltagande i Förskolesummit 10 VFU 11 handledarutbildning och CPU 12 övningsförskola Förväntade resultat för ovannämnda insatser: Förbättrad arbetssituation för förskollärare och barnskötare Ökad kunskap om avslutsorsaker i syfte att utveckla verksamheten En god introduktion av nya medarbetare. Spridning av lärande exempel som möjliggör kollegialt lärande Organisatorisk stabilitet och likvärdighet i verksamheterna, likvärdig förskola för alla barn Sammanfattande analys 6 Barn i behov av särskilt stöd 7 Tecken som alternativ kommunikation 8 Alla barn i centrum 9 Förskolechef får titels rektor och biträdande förskolechef blir biträdande rektor från och med den 1 juli En konferens om förskolan utveckling, arrangeras av Stockholms stad i samarbete med Stockholms universitet 11 VFU, verksamhetsförlagd del av lärarutbildningen 12 CPU, Centrum för professionsutveckling, övningsförskoleprojekt vid Södertörns högskola

59 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 7 (28) Ökad kompetens inom kompetensbaserad rekrytering. Behålla medarbetare med nyckelkompetens och skapa goda förutsättningar för en god chefs- och ledarförsörjning. Goda förutsättningar för förskolechefer att utöva det pedagogiska ledarskapet Ökad kvalitet och likvärdighet i VFU arbetet Förslag till kommunfullmäktige för kommande budgetår Aktivt arbete med digitalisering kommer fortsatt pågå på förskolorna, både i enlighet med läroplansuppdraget men även kopplat till Skolplattformen. Förskolorna bör ges goda ekonomiska förutsättningar i syfte att genomföra ett kvalitativt och likvärdigt digitaliseringsarbete. Barnkonventionen blir lag 2020 och det kommer att krävas riktad kompetensutveckling på olika nivåer. Det är viktigt att det finns tydliga ramar och samstämmighet för vad barnkonventionen som lag innebär för förskolans organisering och praktik. Inom ramen för handlingsplanen förbättra arbetssituationen för förskollärare och barnskötare är det angeläget att förskolans uppdrag definieras avseende garanterad undervisningstid motsvarande övriga skolformer. Detta i syfte att skapa likvärdiga villkor för att verkställa givet uppdrag enligt läroplanen. En viktig förutsättning för kvalitetsutveckling är personalens möjligheter till gemensam kompetensutveckling, planering, uppföljning och utvärdering. För att möjliggöra detta finns ett behov av att återta skrivningen i det tidigare Förskoleprogrammet om tid för gemensam planering, exempelvis planeringsdagar. Arbetet med att tydliggöra det totala ledarskapet som omfattar både chefer och medarbetare angående det närvarande pedagogiska ledarskapet med tillitsperspektivet som utgångspunkt behöver fortgå. När det gäller kvalitetsmått för andelen förskollärare är förskollärarledd undervisning i alla barngrupper en viktig aspekt att beakta. En tänkbar väg att gå kan vara att målvärdet gällande andel förskollärare förändras så att målsättningen harmoniseras med budgetförutsättningarna, det vill säga en förskollärare (33%) per barngrupp. Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår Kvalitetsarbetes genomförande Förskole- och parklekavdelningen har en aktiv och strukturerad dialog med enheternas ledningsgrupper i syfte att stämma av om arbetet med enhetsmål och de prioriterade områdena samt genomförda utvecklingsinsatser ger ett tillfredsställande resultat i förhållande till de använda resurserna. För att nå helhet inkluderas även avdelningens verksamhetsstöd i dialogerna, som sker på olika

60 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 8 (28) nivåer och struktureras i ett årshjul. Det innevarande året har fokus legat på pedagogisk plattform, digitalisering och barnrättsperspektivet. Kvalitetsdialogerna har fokus på verksamhetens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen i läroplanen och genomförs två gånger årligen. I juni när resultatet för förskoleundersökningen delges och i november i samband med färdigställandet av enheternas kvalitetsredovisningar. Kvalitetsdialogerna har fokus på uppföljning och reflektion kring det systematiska kvalitetsarbetet samt erfarenhetsutbyte kring måluppfyllelse i syfte att skapa en lärande organisation och främja det kollegiala lärandet. I dessa dialoger identifierar enheterna gemensamma styrkor och enas om utvecklingsområden för arbetet det kommande året. I årets dialog kring förskoleundersökningen har förskolor som nått hög måluppfyllelse inom de gemensamma utvecklingsområdena lyfts fram som lärande exempel med en reflektionsfråga: Hur gör de? Även reflektion kring frågan: Vilka satsningar/åtgärder krävs för att öka likvärdigheten? har ingått i dialogen. Årets dialog kring enheternas kvalitetsredovisningar har utvecklats genom tydligare struktur för innehållet. Utöver den gemensamma dialogen har enheterna fått återkoppling enhetsvis. Den modell för opponering som avdelningen arbetat med sedan många år har förtydligats i syfte att uppnå en mer likvärdig återkoppling som sedan i större utsträckning kan användas som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet inom enheterna. Som stöd för enheternas analysarbete ingick i anvisningarna till enheternas kvalitetsredovisning en lokalt framtagen bilaga Systematiskt kvalitetsarbete vad är analys? Utöver kvalitetsdialogerna genomförs resultatdialoger två gånger årligen, vid färdigställandet av tertialrapport 1 och tertialrapport 2. Resultatdialogerna omfattar utöver läroplansuppdraget även andra delar av och resultat för avdelningens verksamhetsområden förskola och parklek, exempelvis budget, kommunala mål och medarbetarfrågor. I resultatdialogerna deltar utöver enheternas ledningsgrupper och avdelningens verksamhetsstöd även förvaltningens stödfunktioner, exempelvis inom HR och ekonomi. Genomförda utomstående granskningar, så som Skolinspektionens tillsyn, den kommunala utvärderingen 13 och revision, lyfts in som tema i de ovan beskrivna dialogerna. Erfarenheterna från utvärderingen följs upp i avdelningens ledningsgrupp 14. De bedömningsunderlag som enheterna främst utgår från är personalens självvärdering, uppföljning och utvärdering av de Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår 13 En granskning av verksamheten med utgångspunkt i läroplanen. Huvudsyftet var att belysa hur förskollärare tar ansvar för undervisningen och hur förskolechef skapar förutsättningar för detta. 14 Ledningsgruppen består av avdelningschef, verksamhetsutvecklare och förskolechefer

61 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 9 (28) pedagogiska enhetsmålen från verksamhetsplanen, pedagogisk dokumentation samt förskoleundersökning. Analys Förskole- och parklekavdelningens strukturerade arbete med resultat- och kvalitetsdialoger utgör ett stöd för enheternas kvalitetsarbete och en framgångsfaktor i arbetet för likvärdighet och hög kvalitet i verksamheten. Dessa dialoger visar vikten av att framgångsrika arbetssätt/lärande exempel lyfts både på övergripande nivå och även inom enheterna i syfte att främja likvärdigheten och det kollegiala lärandet. Effekterna av detta arbetssätt är en lärande organisation där utvärdering, reflektion och strävan mot gemensam kunskap ingår som självklara delar. Enheterna har i sina kvalitetsredovisningar beskrivit strukturer och mötesforum för det systematiska kvalitetsarbetets olika delar utifrån ett årshjul. Till exempel har förskoleundersökning presenterats och diskuterats i olika forum så som vårdnadshavarmöten och samråd för vårdnadshavare för att få en tydligare och fördjupad bild av innebörden i vårdnadshavarnas svar. Effekterna av satsningen på tydliggörandet av strukturen för kvalitetsdialogen kopplat till genomgång av Förskolerapport kan spåras i enheternas kvalitetsredovisningar när det gäller disposition och analys. Resultatet från den kommunala utvärderingen visar att det behöver tydliggöras i det systematiska kvalitetsarbetet hur dokumentationen från utvärdering på förskolenivå når enhetsnivå, för att ge en mer samlad bild av förskolans måluppfyllelse gentemot läroplanen (målstyrning). Trots att det på övergripande nivå finns tydliga strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet har inte dessa strukturer förankrats i varje arbetslag. Det krävs ett fortsatt långsiktigt och medvetet arbete på alla nivåer i organisationen för att komma vidare i arbetet med att få fram en samlad bild av måluppfyllelsen utifrån läroplansuppdraget. Utvecklingsområden för innevarande budgetår På övergripande nivå i stadsdelsnämndsområdet har genomförts olika insatser med fokus på de tre gemensamma utvecklingsområdena i syfte att nå hög måluppfyllelse utifrån läroplansuppdraget och därigenom öka kvaliteten och likvärdigheten i verksamheten. Pedagogisk plattform Förväntat resultat: Likvärdig undervisning och kollegialt lärande genom en gemensam pedagogisk plattform med verktyg för Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår 15 Utbildningsförvaltningens Förskolerapport Förskola i Stockholms stad 2017.

62 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 10 (28) Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation. Pedagogiska lärmiljöer ute och inne som utmanar barnens utforskande och lek samt vidgar barnens undersökningsområden. Genomförda insatser för att stödja enheternas arbete med utvecklingsområdena: Nätverk för miljöombud, kockar, kultur- och läsombud samt olika nätverk på enhets- och förskolenivå med spridning av lärande exempel som möjliggör kollegialt lärande. Arbetslagsledarutbildning för förskollärare. Utveckling av förskolegårdarna enligt matris för lekvärdersfaktorer. Måluppfyllelse med fokus på likvärdighet: Det förväntade resultatet bedöms ha uppnåtts. Implementering av den pedagogiska plattformen med visionen Meningsskapande mötesplatser för ett livslångt lärande har fortsatt pågått i enheterna. Syftet har varit att skapa förutsättningar för en förskola på vetenskaplig grund med likvärdig undervisning för alla barn i Östermalms kommunala förskolor. Olika nätverk har pågått såväl på övergripande nivå som på enhetsnivå. En fjärde och en sista planerade omgång av arbetslagsledarutbildning på övergripande nivå har genomförts. Syftet har varit att stärka yrkesrollen genom att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Sammanlagt har cirka 130 förskollärare deltagit i denna utbildning de senaste två åren. Arbetet med förskolegårdarna har pågått, en treårsplan för upprustning av samtliga förskolegårdar har upprättats i enlighet med matris för lekvärdesfaktorer. Digitalisering Förväntat resultat: Fördjupad reflektion tillsammans med barnen kring lärprocesserna med hjälp av digitala verktyg. Ökad digital kompetens, både de pedagogiska och de tekniska kunskaperna kring digitalisering. Genomförda insatser för att stödja enheternas arbete med utvecklingsområdena: Kompetenssatsning för förskolans ledningssystem i digital kompetens. Digitaliseringsnätverk Måluppfyllelse med fokus på likvärdighet: Det förväntade resultatet bedöms ha uppnåtts. Enheternas ledningsgrupper har deltagit i utbildningen Ledarskap i digitaliseringens tid genom LIN education. Ett digitaliseringsnätverk för förskolorna har startat med representation från samtliga enheter. Nätverket har haft som syfte att öka den digitala kompetensen i förskolan samt förbereda inför införandet av

63 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 11 (28) Skolplattformen 16. Tre workshops har genomförts kopplat till projekt Skolplattformen med tema målbildsarbete för Östermalms förskolor samt förändringsledning. Barnrättsperspektivet Förväntat resultat: Ökade kunskaper kring barnrättsperspektivet och normkritik. Genomförda insatser för att stödja enheternas arbete med utvecklingsområdena: Kompetensutveckling i TAKK och ABC i förskolan. Handledning kring bibass barn Implementering av stadens tre nya program kring jämställdhet och rättigheter för barn och hbtq-personer och av stadens riktlinjer för barnsäkerhet Kompetenssatsning för enheternas ledningsgrupper med tema diskriminering/ kränkande behandling Måluppfyllelse med fokus på likvärdighet: Det förväntade resultatet bedöms ha uppnåtts. Ett aktivt arbete med barnrättsperspektivet har pågått såväl på övergripande nivå som på enhetsnivå, bland annat med utgångsläge i Allas rätt som är stadens webbutbildning om att förebygga och motverka diskriminering. Två utbildningstillfällen för enheternas ledningsgrupper har genomförts med detta tema. Stadens program och riktlinjer har implementerats. Handledning och kompetenssatsningar inom bibass området har genomförts enligt planering. Analys Det som bidragit till att de förväntade resultaten uppnåtts är att enheterna är väl medvetna om vikten av ett långsiktigt och strategiskt arbete som nyckeln till djupgående positiva effekter i verksamheten. Både övergripande och riktade satsningar till exempel i form av olika nätverk har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt. Arbetslagsledarutbildningen har bidragit till ökad likvärdighet i det pedagogiska uppdraget och därigenom i undervisningen för alla barn. Utbildningen har skapat goda förutsättningar för förskollärarna att leda arbetslagen mot läroplansmålen. Förskollärarna och ledningen ger uttryck för att utbildningen har lett till en ökad förståelse för förskollärares roll som ledare i arbetslaget. Utbildningen har även gett många konkreta verktyg och metoder för det pedagogiska ledarskapet. Satsningen på arbetslagsledarutbildning förväntas på sikt skapa utökade möjligheter för förskolechefernas pedagogiska ledarskap. Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår 16 En digital plattform för alla Stockholms förskolor och skolor

64 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 12 (28) Nämndmål med pedagogisk inriktning för innevarande år Nämnden har sammanlagt tre nämndmål som kopplar till läroplansuppdraget. Dessa mål knyter an till det gemensamma utvecklingsområdet pedagogisk plattform. Nämndmål tre knyter även an till utvecklingsområdet digitalisering. Det finns ytterligare två nämndmål som styrs ner även till andra verksamhetsområden inom nämnden och som knyter an till utvecklingsområdet barnrättsperspektivet. Bedömningen av måluppfyllelse för nämndmålen bygger på resultat på förskoleundersökningen och personalens självvärdering. Särskild vikt vid bedömningen läggs vid att Östermalms kommunala förskolor ligger över stadens snitt inom alla frågeområden i förskoleundersökningen. Nämndmål 1: Flickor och pojkar utvecklar sina skapande förmågor och kunskaper i en god pedagogisk miljö (Målområde läroplan: utveckling och lärande) Förväntat resultat: Vårdnadshavarna är fortsatt nöjda med förskolornas arbete med barns eget skapande. Personalens självvärdering visar på hög måluppfyllelse för arbetet med barns eget skapande. Vårdnadshavarna är fortsatt nöjda med förskolornas arbete med de pedagogiska miljöerna. Personalens självvärdering visar på hög måluppfyllelse för arbetet med de pedagogiska miljöerna. Måluppfyllelse med fokus på likvärdighet: Det förväntade resultatet bedöms ha uppnåtts. Hänsyn i bedömningen har även tagits till att resultatet för personalens självvärdering ligger på samma eller högre nivå i jämförelse med föregående år och att andel arbetslag som skattar sig på nivå 4 och 5 är högre än föregående år. I årets förskoleundersökning ligger resultatet för barns eget skapande på samma höga nivå som föregående år, 91 procent. Resultatet för personalens självvärdering visar att snittvärdet för området skapande verksamhet och olika uttrycksformer är 3,7, vilket är högre än föregående år då resultatet var 3,5. Det högt uppsatta årsmålet på 3,8 uppnås inte för denna nämndspecifika indikator. Andel arbetslag som värderar sig på nivå 4 och 5 är sammanlagt 53 procent jämfört med 46 procent föregående år. I årets förskoleundersökning har resultatet för den pedagogiska miljön gått ner marginellt, från 90 till 89 procent. Resultatet för personalens självvärdering visar att snittvärdet för området pedagogisk miljö och material är 3,7 vilket är samma resultat som föregående år. Det högt uppsatta årsmålet på 3,8 uppnås inte för denna nämndspecifika indikator. Andel arbetslag som värderar sig på nivå 4 och 5 är sammanlagt 50 procent jämfört med 49 procent föregående år. Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår

65 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 13 (28) Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår Nämndmål 2: Flickor och pojkar utvecklar sina språkliga, kommunikativa, matematiska och naturvetenskapliga förmågor och kunskaper (Målområde läroplan: utveckling och lärande) Förväntat resultat: Vårdnadshavarna är fortsatt nöjda med förskolornas arbete med barns utveckling och lärande. Personalens självvärdering visar på hög måluppfyllelse för arbetet med språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Vårdnadshavarnas nöjdhet med, och personalens självvärdering, visar att förskolornas kvalitativa användande av digitala verktyg ökar. Måluppfyllelse med fokus på likvärdighet: Det förväntade resultatet bedöms ha uppnåtts delvis. Hänsyn i bedömningen har även tagits till att snittresultatet för personalens självvärdering inom dessa områden ligger på samma nivå som föregående år. I förskoleundersökningen ingår frågor kopplade till utveckling och lärande som tillsammans ligger till grund för ett index. Östermalms indexvärde är i årets undersökning 85, vilket är något lägre än föregående år (87). Resultatet för personalens självvärdering visar att snittvärden för områden språk, matematik, naturvetenskap och teknik ligger på 3,6 inom alla tre områden i jämförelse med 3,6, 3,5 och 3,7 föregående år. De högt uppsatta årsmålen på 3,8 uppnås inte för dessa nämndspecifika indikatorer. Andel arbetslag som värderar sig på nivå 4 inom området språk, matematik, naturvetenskap och teknik ligger på 46, 44 och 49 procent i jämförelse med 46, 41 och 51 procent föregående år. Förskoleundersökningens resultat visar att 65 procent av vårdnadshavarna är nöjda med barns användande av digitala verktyg i jämförelse med 51 procent föregående år. När det gäller vårdnadshavarnas upplevelse att på ett enkelt sätt kunna kommunicera med förskolan är det 78 procent som uttrycker hög nöjdhet jämfört med 77 procent föregående år. Resultatet för personalens självvärdering visar att andel arbetslag som värderar sig på nivå 4 inom området pedagogisk miljö och material kopplat till digitalisering ligger på 65 procent. Det högt uppsatta årsmålet på 75 procent uppnås inte för denna nämndspecifika indikator. Nämndmål 3: Förskolorna har ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare och en välfungerande samverkan med skolan (Målområden läroplan: förskola och hem, övergång och samverkan) Förväntat resultat: Vårdnadshavarna är fortsatt nöjda med samverkan med förskolan, upplever att de är delaktiga och har inflytande. Vårdnadshavarnas är

66 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 14 (28) fortsatt nöjda med förskolornas dokumentation och synliggörande av barns utveckling och lärande. Formerna för pedagogisk samverkan mellan förskola och skola stärks. Måluppfyllelse med fokus på likvärdighet: Det förväntade resultatet bedöms ha uppnåtts delvis. Särskild vikt vid bedömningen läggs vid att resultatet för påståendet om synliggörande och dokumentation av barns lärande och utveckling tagit ett kliv neråt i årets förskoleundersökning. Hänsyn i bedömningen har även tagits till formerna för samverkan mellan förskola och skola. Förskoleundersökningens resultat visar att 82 procent av vårdnadshavarna uttrycker hög nöjdhet när det gäller delaktighet och inflytande i jämförelse med 83 procent föregående år. Det högt uppsatta årsmålet för denna nämndspecifika indikator på 83 procent uppnås inte. Årets resultat visar även att 76 procent av vårdnadshavarna är nöjda med hur barns lärande och utveckling synliggörs och dokumenteras i jämförelse med 80 procent föregående år. Det högt uppsatta årsmålet på 80 procent för denna nämndspecifika indikator uppnås inte. Formerna för samverkan mellan förskola och skola har stärkts. Uppslutningen i nätverket förskola-skola har varit större än tidigare år. Framförallt är det positivt att antalet personal från de fristående förskolorna fortsätter att öka. Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår Nämndmål 4 och 5: Invånare och brukare får ett gott och respektfullt bemötande, ett normkritiskt och inkluderande förhållningssätt genomsyrar nämndens verksamheter. Barnrättsperspektivet uppmärksammas och barnets rättigheter respekteras. (Målområde läroplan: normer och värden och barns inflytande) Förväntat resultat: Brukarna är nöjda med personalens bemötande och en lägre andel upplever sig diskriminerade, jämfört med föregående år. Vårdnadshavarna är fortsatt nöjda med förskolornas arbete med normer och värden. Arbetet med barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor vidareutvecklas. Barnrättsperspektivet stärks genom utbildningsinsatser. Vårdnadshavarna är fortsatt nöjda med förskolornas arbete med barns inflytande. Personalens självvärdering visar att arbetet utifrån barnkonventionen är väl förankrat i verksamheten. Måluppfyllelse med fokus på likvärdighet: Det förväntade resultatet bedöms ha uppnåtts. Hänsyn i bedömningen har även hänsyn tagits till att resultatet för frågorna vårdnadshavares upplevelse om barn eller vårdnadshavare blivit diskriminerade ligger på 100 procent, alltså på 0 procents upplevelse av diskriminering. I bedömningen har även hänsyn tagits till de kompetenssatsningarna i utbildningarna ABC i förskolan och

67 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 15 (28) Allas rätt. En ytterligare faktor som påverkar bedömningen är att barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor finns med som en återkommande punkt på möten för förvaltningens förskoleplaneringsgrupp. Förskoleundersökningens resultat visar att 91 procent av vårdnadshavarna uttrycker hög nöjdhet när det gäller index området normer och värden mor 92 procent föregående år. Det högt uppsatta årsmålet på 92 procent uppnås inte för denna nämndspecifika indikator. Förskoleundersökningens resultat visar att 82 procent av vårdnadshavarna uttrycker hög nöjdhet när det gäller delaktighet och inflytande i jämförelse med 83 procent föregående år. Det högt uppsatta årsmålet för denna nämndspecifika indikator på 83 procent uppnås inte. Resultatet för personalens självvärdering visar att andel arbetslag som värderar sig på nivå 4 inom området pedagogisk miljö och material kopplat till barnkonventionen ligger på 95 procent. Årsmålet på 90 procent uppnås för denna nämndspecifika indikator. Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår Analys Resultatet i årets förskoleundersökning och WKI indikerar att de satsningar som enheterna gjort i form av olika nätverk inom området skapande och olika uttrycksformer kopplat till de pedagogiska miljöerna har gett effekt, exempelvis är det flera av enheterna som arbetat med ateljékunskap. Trots att vårdnadshavarnas omdöme är fortsatt högt behöver ett aktivt arbete med hur de pedagogiska miljöerna både ute och inne stödjer förskolornas arbete med utveckling och lärande/undervisning fortsatt pågå. Speciellt finns det ett behov av att skapa likvärdighet i utemiljön där man medvetet använder utemiljön som en pedagogisk resurs. De tidigare satsningarna på ökad dialog och förtydliganden kring måluppfyllelsen utifrån läroplansuppdraget inom de ämnesområdena språk, matematik och naturvetenskap och teknik verkar inte längre ge önskad effekt. Det är möjligt att vårdnadshavare nu har nått upp till en viss nivå av kunskap och har ett behov av ökad inblick i läroplansuppdraget som förskolorna behöver möta upp. En annan tänkbar förklaring kan vara att förskolorna arbetat aktivt med måluppfyllelsen utifrån den kommunala styrningen (till exempel hållbarhetsfrågor) och inte i tillräcklig utsträckning kopplat detta arbete till läroplanens ämnesområden (den statliga styrningen) trots att detta arbete stämmer väl in på båda styrformerna. Förskolornas medvetna och aktiva arbete med digital kompetens börjar ge effekt genom att digitala verktyg i större utsträckning blivit ett ytterligare uttryckssätt som inkluderas i den befintliga verksamheten. Den pedagogiska plattformen har utgjort ett stöd för förskolornas arbete med dokumentation och synliggörande av barns utveckling och lärande. Ett fortsatt utvecklingsområde för

68 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 16 (28) förskolorna är att hitta en tydligare gemensam riktning för detta arbete. Det kommer att möjliggöras under det kommande året då den pedagogiska plattformen digitaliseras genom Skolplattformen. Dokumentation, uppföljning och analys för måluppfyllelse av läroplansuppdraget är områden som behöver ytterligare utvecklas. Professionen saknar en entydig definition för vad undervisning i förskolan innefattar. Begreppet undervisning kräver förtydliganden och därefter behöver detta kommuniceras med vårdnadshavare. Vårdnadshavares synpunkter och klagomål behöver systematiseras i större utsträckning och används i syfte att utveckla verksamheten som en del av förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Trots en marginell tillbakagång när det gäller vårdnadshavarnas omdöme gällande normer och värden tyder det fortsatt goda resultatet på att det pågår ett aktivt arbete med främjande, förebyggande och åtgärdande insatser inom likabehandling på förskolorna. En möjlig förklaring som bidragit till det goda resultatet är satsningen på ABC utbildning för förskolepersonalen. Genom metoder och förhållningssätt som förvärvats genom denna utbildning har personalen stärkts i sitt arbete med att bedriva en inkluderande och jämställd verksamhet med fokus på det som fungerar, bland barnen och också i arbetslaget. Satsningen på utbildningen Allas rätt bedömer förskolecheferna ha gett positiva effekter för arbetslagens arbete med barnen, till exempel gällande metoder för konfliktlösning i barngrupperna. Trots det relativt goda resultatet behöver ett fortsatt aktivt arbete med barnrättsperspektivet och normkritik fortgå, särskild med tanke på att barnkonventionen blir lag år Detta innebär ett aktivt arbete med att säkerställa att varje barn blir bemött utifrån sina individuella kompetenser och förmågor för att kunna utvecklas optimalt under sin tid i förskolan. Övriga stadsdelsnämndsgemensamma insatser för innevarande budgetår för att öka måluppfyllelsen Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår Kompetensutveckling I samverkan med utbildningsförvaltningen har kompetenshöjande insatser med att vidareutbilda barnskötare till förskollärare alternativt komplettering till förskollärare möjliggjorts under året. Sammanlagt har 20 medarbetare deltagit i dessa utbildningar. Två outbildade barnskötare har deltagit i barnskötarutbildning på Midsommarkransens gymnasium. Fyra medarbetare deltar i masteroch magister utbildningar. En pedagogisk ledare deltar i stadens ledarskapsutbildning. Två biträdande förskolechefer deltar i rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. Elva förskollärare har deltagit i utbildningen Att handleda verksamhetsförlagd utbildning i förskolan, 7,5 hp. Ett trettiotal studenter som går den ordinarie förskollärarutbildningen har genomfört sin VFU på förskolorna. Två enheter på Östermalm deltar i CPU projektet och bildar en CPU-grupp tillsammans med Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Under året har fem studenter gjort

69 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 17 (28) Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår sin VFU på de två CPU förskolorna. Erfarenheterna och kunskaperna från projektet sprids till de övriga enheterna i syfte att skapa goda förutsättningar för VFU i alla enheter. Enheternas ledningsgrupper har under förskolans chefsdagar 2018 deltagit i ett seminarium om tillitsbaserad styrning och ledning som ett led i avdelningens satsning på det hållbara pedagogiska ledarskapet. Ledningsgrupperna har även under dessa chefsdagar haft ett seminarium om arbetslagsledautbildningen och vad det innebär att leda i förändring. Uppföljning av chefsdagarna görs i ledningsgruppen och även lokalt i enheterna med fokus på verksamhetsutveckling. Introduktion En introduktionsdag för nya medarbetare har genomförts i april. Introduktionsdagen hade fokus på avdelningens verksamhetsområden. En förväntad effekt av introduktionen är att medarbetarna snabbare får en fördjupad förståelse för organisationen /verksamheten och att detta sedan bidrar till ökad kvalitet i verksamheten. Barn i behov av särskilt stöd Alla enheter har genomfört insatser för att ge stöd för barn i behov av särskilt stöd, både när det gäller kompetensutveckling och organisation. Utöver detta har en del övergripande satsningar genomförts. BIBASS-nätverket har träffats vid totalt sex tillfällen under året. Fokus har legat på likvärdighet i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Nätverket har bidragit till att skapa förutsättningar för ett inkluderande förhållningssätt som ligger till grund för förskolornas planering av verksamheten. För förskolepersonal har kurser i TAKK anordnats under året, både på grund- och på fortsättningsnivå. Behovet är stort på förskolorna då allt fler barn på förskolorna är sena i sin språkutveckling, vilket samarbetsmöten med logopeder påvisar. Handledning av specialpedagog har pågått i de olika enheterna. Under året har ABC i förskolan utbildningar genomförts. Genom metoder och förhållningssätt som förvärvats genom ABC utbildningen har personalen stärkts i arbetet med att bedriva en inkluderande och jämställd verksamhet med fokus på det som fungerar. Två föreläsningar med teman Lågaffektivt bemötande och Hissad och dissad om relationsarbete i förskolan har genomförts. Dessa kompetenssatsningar knyter an till ABC i förskolan utbildningen. Barns inflytande Hållplatsen, en mötesplats för dialog, lärande och handlingskraft för hållbar utveckling har drivits av Östermalms stadsdelsförvaltning fram till våren Hållplatsen har i första hand riktat sig till barn som ett sätt att förverkliga barnkonventionen och har under våren genomfört tre aktiviteter. Detta arbete bedrivs nu lokalt i respektive enhet och ökad fokus på barnrättsperspektivet är ett utvecklingsområde inför det kommande året.

70 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 18 (28) Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår Analys Satsningarna på kompetenshöjande insatser på grund- och fortsättningsnivå bidrar till ökad professionalism och därigenom högre kvalitet i undervisningen för alla barn. Förskollärares kompetens spelar en väsentlig roll för hur väl förskolan lyckas nå de uppsatta målen. Rekryteringsbehovet av förskollärare är en fortsatt utmaning, att öka andelen förskollärare i de enheter/förskolor där andelen är som lägst. En utmaning är även att minska spridningen mellan enheter/förskolor gällande andelen förskollärare. För att uppnå en likvärdig förskola och hög kvalitet i undervisningen är det angeläget att alla barn får delta i undervisning som bedrivs av förskollärare. I syfte att säkerställa förskollärarledd undervisning i varje barngrupp krävs fortsatt medvetet arbete för att säkerställa att alla förskollärare har möjlighet att få ut den pedagogiska utvecklingstiden enligt den tidigare framtagna modellen. Skollagen ställer krav på förskolechefens formella kompetens för att kompetent kunna agera som chef och ledare i den pedagogiska verksamheten. Genom förskolechefers deltagande i det statliga rektorsprogrammet ges förutsättningar för ett professionellt ledarskap och därigenom utökade möjligheter till att skapa en likvärdig verksamhet. Ett gott och hållbart ledarskap är av stor betydelse för förskolans kvalitet. Satsningen på förändringsledning samt tillitsbaserad styrning och ledning har skapat en bredare gemensam plattform för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad innebär det att våga lita på medarbetare och brukare är en fråga som behöver fortsatt problematiseras och fördjupas i. Digitalisering möjliggör ökad styrning och kontroll men vad innebär det ur ett medarbetar- respektive brukarperspektiv? Tillit handlar om att tro på och ta vara på kunskapen och engagemanget hos medarbetare och brukare och fokusera på det goda mötet. Hur kan vi förankra och synliggöra detta i vår styrning och ledning och hur kan vi utveckla medledarskapet? En effekt av denna satsning är en minskning och förtydligande av styrsignaler i verksamhetsplanen för det kommande året, en tydligare fördelning mellan det statliga och det kommunala uppdraget. Utvärderingen visar att innehållet i den verksamhetsnära introduktionen upplevdes som relevant och tidpunkten rätt. Introduktionen bidrar således till ökad likvärdighet och hög kvalitet i verksamheten. Särskilt viktigt är att nyutexaminerade förskollärare får en väl fungerande introduktion så att de redan från början ges förutsättningar att bidra till en förskola av hög kvalitet. Antalet utbildade VFU handledare har ökat de senaste åren genom aktiva satsningar. En lokal handledarutbildning pågår för närvarande inom CPU. Det är dock fortsatt svårt att hitta aktiva handledare. Det kan antas ha att göra med de övriga pågående satsningarna, exempelvis Skolplattformen. Dessa satsningar kräver personella resurser så som även VFU arbetet gör och förskolans

71 Tjänsteutlåtande Dnr Sida 19 (28) ledning tillsammans med förskollärarna behöver prioritera hur dessa resurser används. Deltagandet i CPU förväntas möjliggöra ett mer kvalitativt och likvärdigt VFU arbete speciellt med tanke på möjligheten till gemensamma professionsutvecklande aktiviteter för studenter och VFU- handledare samt det stärkta samarbetet mellan högskolans lärare/forskare och de deltagande förskolorna. De övergripande och riktade satsningarna som gjorts för att öka likvärdigheten har gett positiva effekter i verksamheten och för barnen, exempelvis olika nätverk och TAKK och ABC i förskolan utbildningar. Utvärderingar av de genomförda ABC utbildningarna visar på positiva effekter då personalen i större utsträckning börjat fokusera på det som fungerar samt att uppmärksamheten på negativt beteende minskat. Det finns en tydlig koppling mellan ABC i förskolan och arbetslagsledarutbildningen då båda utbildningarna har fokus på metoder och förhållningssätt och det som fungerar. Utvärderingen av föreläsningarna Lågaffektivt bemötande och Hissad och dissad visar att deltagarna fått ytterligare verktyg som går i linje med ABC. För att maximal effekt ska uppnås genom de övergripande satsningarna är det viktigt att enheterna har en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi som möter upp de i verksamheten prioriterade områden så att de övergripande satsningarna kompletterar enheternas pågående arbete. De satsningar som gjorts för att öka kompetensen inom barnrättsperspektivet har lett till utökade strategier för arbetslagen att förebygga konflikter som kan uppstå i såväl rutinsituationer som i samvaro och lek. Diskussionen har således blivit kopplad till förskolans praktik. Strukturella förutsättningar Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår