SILON - ÅGATAN SCHAKTNING FÖR FJÄRRVÄRME ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:72

Transkript

1 RAPPORT 2015:72 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SILON - ÅGATAN SCHAKTNING FÖR FJÄRRVÄRME RAÄ 14:1 KV GÄSTGIVAREN, VON PLATEN, RAMUNDER OCH PALMEN SÖDERKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN VIKTORIA BJÖRKHAGER ROGER LUNDGREN

2

3 Slon - Ågatan Schaktnng för fjärrvärme Innehåll Sammanfattnng Inlednng Antkvarsk bakgrund Syfte Metod och dokumentaton Resultat och tolknng Schaktet vd slon Östra tryckgropen och schaktdelen längs Kanalgatan Schaktet Ågatan och dess anslutnngar Fynd Referenser Teknska uppgfter Appendx 1. Konserverngsrapport Blaga 1. Fyndlsta Blaga 2. Rtnngar Blaga 3. Anläggnngslsta Omslagsbld: Sydlg vy över fjärrvärmeschaktet Kanalgatan. Foto Mats Magnusson. ARKEOLOGI OCH BGGNADSVÅRD Box Lnköpng

4 Sammanfattnng Under vntern 2012 och våren 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologsk förundersöknng form av schaktnngsövervaknng Söderköpng, Östergötland. Undersöknngen föranleddes av att fjärrvärmenätet staden skulle utvdgas. Schaktnng skulle därför företas på en sträcka vd slon Kanalhamnen samt en sträcka längs Kanalgatan och Ågatan med tllhörande anslutnngar n kvarteren von Platen, Ramunder och Palmen. Schakten omfattade sammanlagt ca 530 löpmeter. I schaktet vd slon, längs norra delen av kv Gästgvaren, framkom äldre lämnngar på två platser. Strax väster om slon påträffades en stenläggnng och schaktets östra del påträffades sten- och träkonstruktoner. Den östra delen av schaktet utvdgades för att skapa en tryckgrop nför en styrd borrnng under kulturlagren det mellanlggande kv von Platen. I den motsvarande tryckgropen på andra sdan om kv von Platen mot Kanalgatan påträffades en lerfodrad grop, träkonstruktoner och kraftga kulturlager. Från Kanalgatan grävdes två anslutnngsschakt n nordöstra delen av kv von Platen och ett n den sydvästra delen av kv Ramunder. I södra delen av Kanalgatan framkom en stenläggnng. I kv Palmen 3 hade kulturlagren tunnats ut och under de eftermedeltda kultur- och fyllnadslagren framkom ett odlngslager vlket låg drekt på undergrunden. De tunna lagren vsar att detta kvarter lgger utanför stadens medeltda utbrednngsområde. Längs Ågatan berörde schaktnngsarbetet endast sentda utfyllnadslager. Vktora Björkhager antkvare Roger Lundgren antkvare Fnspång Motala Norrköpng Lnköpng Vadstena Mjölby Söderköpng Ödeshög Åtvdaberg Valdemarsvk Boxholm Knda dre 2

5 Söderköpng 19:1 Söderköpng 15:1 Söderköpng 8:1 Söderköpng 13: Söderköpng 12:1 Söderköpng 12:2 Söderköpng 4:1 öpng 20 Söderköpng 7:1 Söderköpng 14: Drothem 308 Söderköpng 18: Lantmäterverket MS2008/ Fgur 2. Utdrag ur dgtala Fastghetskartan med schaktsträckan markerad med gul lnje. Grön streckad lnje markerar tryckborrad sträcka. Skala 1:

6 Inlednng Östergötlands museum utförde under vntern och våren en arkeologsk förundersöknng form av schaktnngsövervaknng Söderköpng. Undersöknngen föranleddes av att fjärrvärmenätet staden skulle utvdgas med en ny lednng som sträckte sg från östra delen av Bergsvägen fram tll korsnngen Ågatan/Nybrogatan. Schaktnngsarbete skulle därför företas från väster om slon fram tll Slussgränd. Mellan Slussgränd och Kanalgatan trycktes fjärrvärmelednngen under kulturlagren kv von Platen på ca 3,5 m djup. Schaktet fortsatte sedan längs Kanalgatan och Ågatan med tllhörande anslutnngar n kvarteren von Platen, Ramunder och Palmen. Förundersöknngen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgvare var E.ON Värme Sverge AB, vlka även svarade för den arkeologska kostnaden. Ansvarga för undersöknngen var antkvarerna Mats Magnusson och Ann-Charlott Feldt. För rapportarbetet svarar antkvarerna Vktora Björkhager och Roger Lundgren. Den aktuella fjärrvärmelednngens sträcknng löpte från södra sdan av slon och sydöst över kv Gästgvaren mot Slussgränd. Vd tdgare undersöknngar norra delen av sagda kvarter har kulturlager av mndre omfattnng påträffats (Carlsson 2008a; Magnusson 2011). Från Slussgränd fram tll Kanalgatan löpte fjärrvärmlednngen under kv von Platen på ett djup som med god margnal låg under de ca 1,2 m tjocka kulturlager som uppmätts kvarteret (Magnusson 2012). Sträcknngen löpte sedan söderut Kanalgatan, som tll stora delar undersökts vd tdgare arkeologska arbetsföretag. Dessa undersöknngar har påvsat flera medeltda och efterreformatorska gatunvåer samt bebyggelse (Carlsson 2008b; Karlsson 2012). Fjärrvärmeschaktet korsade Ågatan och löpte sedan utmed gång- och cykelvägen på Ågatans södra sda. Tdgare undersöknngar Ågatan har påvsat omfattande utfyllnadslager från södra delen av gatan och vdare ner tll ån (Lndgren Hertz 1996; Carlsson 2008b). Antkvarsk bakgrund Söderköpng är belagt det skrftlga källmateralet från mtten av 1200-talet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolkt som en centralort för det omgvande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lllån möttes och från dessa vattendrag var det möjlgt att nå såväl Östersjön som Östergötlands nland. Under den senare delen av medeltden grundades hamnområdet upp vlket sannolkt var orsaken tll att staden under 1600-talet förlorade sn särställnng tll förmån för Norrköpng och Valdemarsvk (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologska källmateralet har vsat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tdgt 1200-tal. Vd århundradets slut var de flesta av stadens medeltda nsttutoner fullt utvecklade. Gatunätet nom Söderköpngs centrala delar har vsat sg stort vara det samma som under medeltden men med vssa förskjutnngar samt med den skllnaden att en hel del mndre gränder försvunnt under årens lopp. Rådhustorget med dess hamn var Söderköpngs hjärta och omgavs av Bergskvarteren norr, Vntervadskvarteren väst-sydväst samt Hagakvarteren öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lllån, bldar gräns mellan Bergskvarteren och Vntervadskvarteren. Söderköpngs äldsta stadslämnngar bör kunna återfnnas området närmast Rådhustorget och längs de därfrån utgående vägarna/vattenlederna. Syfte Syftet med undersöknngen var att tllse att fast fornlämnng berördes mnsta möjlga mån. Fornlämnngar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattnng samt om möjlgt dateras. Målsättnngen var att resultatet ska kunna kopplas tll tdgare undersöknngar och därgenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. I samband med undersöknngen togs följande frågeställnngar särsklt beaktande: Schaktsträckan vd slon och de båda tryckgroparna lgger den medeltda och efterreformatorska stadens norra utkant nom ett område som, åtmnstone under medeltden, utgjorde handelsmännens kvarter. Hur ser kvartersstrukturen ut och vlken typ av verksamhet bedrevs här? Om kvartersmark berörs, vlken typ av bebyggelse låg orenterad ut mot en större gata som Kanalgatan och vlken verksamhet bedrevs här? Går det att dentfera ägogränser? Kan påträffade gatunvåer ge en kompletterande bld av tdgare framkomna gator utmed Kanalgatan? Går det att närmare datera påträffade gatubeläggnngar? Kan orörda kulturlager konstateras utmed någon del av Ågatan? 4

7 Metod och dokumentaton Förundersöknngen genomfördes form av en schaktnngsövervaknng och utfördes samband med det aktuella arbetsföretaget. Fast fornlämnng som påträffades dokumenterades genom nmätnng, handrtnng, beskrvnng och fotograferng. Ett prov för 14 C-daterng tllvaratogs och analysen utfördes av Ångströmlaboratoret vd Uppsala Unverstet (Ua-46546). Tllvaratagna fynd har regstrerats Östergötlands museums föremålsdatabas SOFIE och förvaras Östergötlands museums klmatanpassade magasn avvaktan på slutgltg fyndfördelnng. En påträffad stgbygel har konserverats av Acta KonserverngsCentrum AB (appendx 1). Dokumentatonsmateralet form av handrtade planer och antecknngar förvaras Östergötlands museums arkv. Dgtalt materal form av foton förvaras på server på Östergötlands museum Resultat och tolknng Längden på den nyanlagda fjärrvärmelednngen uppgck tll totalt ca 630 m. En sträcka på 100 m förlades under mark genom styrd borrnng. Genom detta bröts sträckan upp två olka schakt. Det första schaktet, vd slon norr om kv Gästgvaren, hade en längd på 50 m. Det andra schaktet, huvudsaklgen längs Kanalgatan/Ågatan hade, nklusve schakt för fastghetsanslutnngar, en sammanlagd längd på 480 m. Schaktet för huvudlednngen hade bredd och djup på ca 1,0 m. Av fjärrvärmeschaktets totala längd på ca 530 löpmeter bedömdes arkeologsk medverkan vara nödvändg längs ca 400 löpmeter. Utöver detta tllkom två gropar nödvändga för den styrda borrnngen som tllsammans omfattade ca 15 m2. Schaktet vd slon Sloschaktets längd uppgck tll 50 m och anslöt västra delen tll det befntlga fjärrvärmenätet. Schaktets bredd och djup uppgck tll ca 1,0 m. I östlgaste delen utvdgades schaktet de ssta 2 m för att skapa en tryckgrop (västra tryckgropen) nför arbetet med den styrda borrnngen. Bredden utvdgades här tll ca 1,2 m och schaktdjupet ökades tll ca 1,3 m. Omedelbart väster om själva slon framkom en smågatstensläggnng (A1) samt en kullerstensbeläggnng (A2). Smågatstensläggnngen påträffades ca 0,6 m under markytan och kullerstensbeläggnngen på ca 1,1 m djup. I tryckgropen påträffades delvs omrörda odentferbara konstruktonslämnngar av trä och sten. Ur norra schaktkanten stack en del av en bränd stock fram, men det begränsade schaktet var det nte möjlgt att avgöra huruvda den ngck någon konstrukton eller ej. I samma schaktkant påträffades även en stenläggnng (A3) på 1,2 m djup. Stenläggnngen bestod av glest lagda stenar storleken 0,2-0,3 m. Tryckgrop Lantmäterverket MS2008/06551 Fgur 3. Utdrag ur dgtala Fastghetskartan med schaktet vd slon markerat. Skala 1:

8 Fgur 4. Schaktgrävnng utanför slon. Foto Mats Magnusson. Fgur 6. I den västra tryckgropen framkom en bränd stock och en gles stenläggnng. Foto Mats Magnusson. Dskusson Vd tdgare genomförd schaktnng för VA-lednngar mellan Ågatan och slon år 2002 framkom bebyggelselämnngar form av sju byggnader, fyra kavelbroar samt ett träkar. Fynden utgjordes bland annat av keramk, trätallrkar och delar av tunnor samt läderskor och stövlar. Den äldsta bebyggelsen daterades tll mtten av 1200-tal och den yngsta tll 1400-tal. Längst upp mot slon blev bebyggelsen yngre och utgjordes av flera ntll varandra lggande hus från första delen av 1400-talet (Magnusson 2011). Den påträffade kullerstensbeläggnngen förefaller att lgga på ungefär samma nvå som de yngsta av de bebyggelselämnngar närmast slon som undersöktes Kullerstensbeläggnngen A2 har så fall en daterng tll början av 1400-talet. Fgur 5. Del av en kullerstensbeläggnng. Foto Mats Magnusson. 6

9 Östra tryckgropen och schaktdelen längs Kanalgatan Vd Kanalgatan grävdes en kompletterande (östra) tryckgrop nvd Kanalgatan på mark tllhörande kv von Platen. Från tryckgropen löper huvudlednngen söderut längs Kanalgatan ner mot Ågatan, där den sedan vker av östlg rktnng. Vd denna del av lednngen grävdes tre anslutnngsschakt. Två norra delen n mot kv von Platen (stck 1 & 2), och ett södra delen n på nnergården kv Ramunder (stck 3). Östra tryckgropen Den östra tryckgropen hade en storlek på 6,5 x 1,7 m med ett djup på ca 1,95 m. Mot Kanalgatan framkom en gles stenläggnng (A4) som låg vd kanten av en störnng utgjord av ett teleschakt. Stenläggnngen låg ca 0,5-0,6 m under markytan och utgjordes av 0,1-0,6 m stora stenar. Vd fortsatt schaktnngen framkom på 1,0-1,2 m djup ytterlgare en gles stenläggnng (A5) med 0,25 0,3 m stora stenar, som n mot tomten övergck en träkonstrukton (A6). Träkonstruktonen låg på gränsen tll och n på dagens tomtmark. Den utgjordes av längsgående stockar, parallellt med gatan, och nnanför dessa låg tvärgående plankor (0,2-0,4 m breda). Plankorna gck från en syllstock vd tomtgränsen och ca 2 m n på tomten och slutade vd en golvregel. Strax bortom denna låg ytterlgare en golvregel som fortsatte n schaktväggen n på tomten. Inom en del av ytan hade trägolvet sjunkt ned. Vd borttagandet av golvet framkom att det under de nedsjunkna plankorna fanns ett lager med omsorgsfullt utlagd näver. Under näverlagret påträffades en nedgrävnng (A7) med en storlek schaktet på 1,2 x 1,7 m och ett djup av 0,7 m. Kanterna var klädda med bege lera och den flata botten var täckt med träfls. Dskusson Träkonstruktonen A6 utgör trolgen lämnngar efter en byggnad belägen vd en gata, där stenläggnngen A5 förmodas ha utgjort den äldre gatunvån. Lämnngarna består av ett trägolv som är synlgt på en 2,5-3,0 m stor yta schaktet. Byggnadens utbrednng förmodas fortsätta utanför schaktväggarna, vlket gör att dess fulla storlek nte kan avgöras. Alldenstund det förefaller fnnas ytterlgare en golvregel skulle detta kunna tyda på att byggnaden haft flera rum, men att själva golvet här så fall har tagts bort. Vad gäller nedgrävnngen A7 så verkar det som om gropen fyllts gen och att nävern därefter lagts på som lock och fuktspärr nnan byggnaden uppfördes. Själva nedgrävnngens funkton är oklar, men eftersom den fodrats med lera och var försedd med en konstruerad botten/golv så tyder detta på att den utgjort en förvarngsgrop av något slag. Hade anläggnngen emellertd utgjort en brunn så torde djupet vart större samt att det dess botten borde ha påträffats vattenavsatta lager. Tryckgrop Stck 1 Stck 2 Telestaton Stck 3 Lantmäterverket MS2008/06551 Fgur 7. Utdrag ur dgtala Fastghetskartan med schaktet Kanalgatan markerat. Skala 1: Fgur 8. Överskt över Kanalgatans mellersta del sett mot norr, med stck 1, stck 2 och östra tryckgropen bakgrunden. Foto Mats Magnusson. 7

10 Fgur 11. Gropen under golvet avslöjas av den fuktga och nedsjunkna ytan mtten av blden. Foto Mats Magnusson. Fgur 9. Östra tryckgropen sedd mot öster. Foto Mats Magnusson. Fgur 12. Detalj av näver, utlagd på kanten tll grop under huset. Foto Mats Magnusson. Fgur 10. Östra tryckgropen sedd mot väster. Foto Mats Magnusson. Fgur 13. Grop under huset profl. Foto Mats Magnusson. 8

11 Kv von Platen, stck 1 Något söder om tryckgropen grävdes ett anslutnngsschakt (stck 1) n på tomtmark tllhörande kv von Platen. Schaktet hade en storlek av 4,2 x 1,1 m som nordöstra delen tangerade det år 1998 undersökta VA-schaktet. På ett djup av ca 0,8 m påträffades 0,2 0,3 m breda stockar vlka låg på tvären mot gatans rktnng (A8). Stockarna var mycket dålg kondton vlket medförde att det var svårt att avgöra om stockarna överlagrade varandra och så fall vlken stratgrafsk ordnng. Lämnngarna låg på en något högre nvå än byggnadslämnngarna den ntllggande tryckgropen och härrörde nte från samma konstrukton. Intll stockarna påträffades keramkskärvor av stengods. Dskusson Lämnngarna stck 1 har nte kunnat sammankopplas med lagerprofler från 1998 års undersöknngar nför VA-lednngar Kanalgatan (jmf Carlsson 2008b). Den påträffade träkonstrukton A7 som bestod av reglar som sträckte sg ut mot Kanalgatan bör utgöra resterna av en golvkonstrukton. På en plan från undersöknngen 1998 fnns en större ändstock markerad en profl som skulle kunna motsvara en av dessa reglar, men å andra sdan fnns en tydlg stratgrafsk skllnad hur man lagt på lager med träfls och blålera. Dessa ler-/flslager fortsatte norrut mot platsen för den östra tryckgropen men sedan var lagren störda av recenta grävnngar. Lagren var ganska tunna och började förhållandevs högt upp proflen, vlket antyder att hörde tll de yngre området. Stck 1 och den östra tryckgropen lgger längs en sträcka som enlgt 1998 års undersöknng bedömdes höra tll samma tomt. Fgur 14. Dålgt bevarade stockar (A7) stck 1. Foto Mats Magnusson. 9

12 Kv von Platen, stck 2 Ca 12 m sydväst om stck 1 grävdes ytterlgare en mndre avstckare n på tomtmark. Stck 2 var 2,1 x 1,1 m stort och grävdes ned tll ett djup av ca 1 m. Schaktet var mycket nnehållsrkt. I schaktet påträffades bevarade trästockar på ca 0,9-1,0 m djup, Dessa ngck en större konstrukton (A9), som fortsatte utanför schaktet. Träkonstruktonen låg ett kulturlager som nnehöll djurben, flnta, keramk, järnslagg samt kamfragment och en stgbygel. Konstruktonen överlagrades av ett tunt brandlager av sot och bränd sand. Dskusson Schaktet var mycket begränsat sn omfattnng, men träkonstruktonens placerng gränsen mellan dagens tomtmark och gatumark gör att träkonstruktonen bör kunna tolkas som del av en byggnad. I proflen som upprättades vd VA-schaktnngarna Kanalgatan 1998 framgck att lagren utgjordes av raserngslager ned tll 1 meters djup och gav därmed nga ytterlgare ledtrådar (Carlsson 2008b). Det kulturlagret påträffade kamfragmentet (C4670:2) kan dateras tll 1300-tal. En lknande stgbygel från Lund påträffades kontexter som kan härledas tll 12- eller 1300-tal (Bergman & Bllberg 1976). Den påträffade keramken har daterats tll tal. Träkonstruktonen bör därför ha en daterng tll någon gång från det sena 1300-talet tll det tdga 1400-talet. Fgur 15. Överskt över Kanalgatan och stck 2 med fyndet av stgbygeln. Foto Mats Magnusson. Fgur 16. Träkonstrukton stck 2. I bldens nedre högra hörn lgger stgbygeln n stu. Foto Mats Magnusson. 10

13 Kanalgatan/telestatonen I Kanalgatan grävdes huvudlednngsschaktet ned tll ett djup av ca 1 m. I höjd med telestatonen, vd korsnngen Kanalgatan-Ågatan, framkom delar av en stenläggnng botten av schaktet. Stenläggnngen (A10) låg utmed en sträcka av 3,7 m och stack fram 0,35 m ur den västra schaktväggen. Intll fanns även stora stenar på 0,8 m djup (A11). Stenarna var 0,4-0,5 m stora och kan eventuellt tolkas som syllstenar. Dskusson Vd undersöknngen Kanalgatan 1998 dokumenterades en stenläggnng på ett djup av ca 0,8 m djup bestående av 0,1-0,2 m stora stenar. Det är möjlgt att det är delar av denna gatubeläggnng som påträffades det nu aktuella schaktet. tterlgare lte djupare (1,3 m under markytan) schaktet från 1998 låg en kavelbro, vlken var den äldsta den nedre delen av Kanalgatan och har daterats tll (Carlsson 2008b). Stenläggnngen har således anlagts efter kavelbron. Fgur 17. Schakt Kanalgatans nedre del, utanför telestatonen (gul byggnad tll vänster bld). I schaktet påträffades delar av en stenläggnng (A10). Foto Mats Magnusson. 11

14 Kv Ramunder, stck 3 (Ågatan 35) Från Kanalgatan grävdes ett anslutnngsschakt (stck 3) n på en nnergård sydvästra delen av kv Ramunder. Schaktets djup varerade från 1,0 m ute vd gatan tll 0,5 m nne på gården. Schaktet hade en bredd av 0,5-0,8 m och en längd av ca 3 m. Kulturlager och anläggnngar påträffades bara den djupare delen av schaktet ut mot Kanalgatan. I den djupa delen av schaktet framträdde en del av en större sten som låg en nedgrävnng på ett djup av 0,66 m under markytan. Stenens synlga del schaktet vsade att den var av ansenlg storlek. Stenen hade skadat en undre träkonstrukton (A12) som låg på ett djup av ca 0,8 1,0 m under markytan. Denna utgjordes av två stockar, med en bredd på ca 0,2 m, som båda låg vnkel med varandra och synes utgjort ett hörn. Det gck dock nte att se hur stockarna anslöt tll varandra eftersom själva hörnet skadats av nedgrävnngen för den ovan nämnda stenen. Intll stockarna låg tätt lagda plankor på tvären med ändarna mot den ena stockens långsda. Träkonstruktonen och omgvande kulturlager uppvsade tydlga spår efter brand. Dskusson Träkonstruktonen tolkas som del av en byggnad med träsyll och plankgolv. Byggnaden har brunnt och ett senare skede har byggnadens hörn skadats vd nedgrävnng av en syllsten tllhörande en yngre byggnad. Ett kolprov taget från trägolvet vsade på en daterng tll e Kr (2 sgma), men med en topp på 88% säkerhet under peroden e Kr (Ua-46546). Fgur 18. Bränt trägolv tll byggnad nom kv Ramunder (Ågatan 35). Foto Mats Magnusson. Radocarbon determnaton 900BP 800BP 700BP 600BP 500BP 400BP Atmospherc data from Remer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 717±30BP 68.2% probablty 1265AD (68.2%) 1295AD 95.4% probablty 1220AD (88.4%) 1310AD 1360AD ( 7.0%) 1390AD 1000CalAD 1100CalAD 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD Calbrated date Fgur 19. Kalbrerad 14 C-daterng från trägolvet Stck 3, kv Ramunder (Ågatan 35). 12

15 Schaktet Ågatan och dess anslutnngar Från korsnngen Kanalgatan/Ågatan gck fjärrvärmelednngen österut längs Ågatan ca 270 m där schaktet löpte genom utfyllnadslager. Från denna del av lednngen grävdes tre anslutnngsschakt nordlg rktnng n de angränsande kvarteren Ramunder och Palmen. Kv Palmen, stck 6 Från huvudlednngsschaktets östlgaste del grävdes ett 5 m långt schakt n sydöstra delen av kv Palmen. I schaktet påträffades nget av arkeologskt ntresse. Kv Ramunder, stck 4 Från huvudlednngen grävdes ett 17 m långt schakt n södra delen av kv Ramunder. Schaktnngen berörde endast utfyllnadslager och schaktet påträffades nget av arkeologskt ntresse. Kv Palmen, stck 5 (Ågatan 49) Från Ågatan grävdes ett anslutnngsschakt n kv Palmen 3 och 4. Schaktet var ca 80 m långt, 1,2 m brett och ca 0,8 m djupt. I schaktet framkom kulturlager vlka tunnade ut successvt söderut ner mot Ågatan. Under de efterreformatorska kultur- och fyllnadslagren framkom två odlngslager drekt på undergrunden (blaga 2). Lagren var som mäktgast nne på tomtmarken och utgjordes överst av mörkt gråbrun humös lera med en mäktghet av 0,15 m. Under detta lager fanns ett ca 0,3 m tjockt lager av gråbrun humös lera. Närmast Ågatan påträffades endast sentda fyllnadsmassor. Dskusson De humösa lerlagren tyder på att området utgjorts av odlngsmark belägen utanför det medeltda stads området. Fgur 21. Anslutnngsschakt nne på gård kv Palmen, stck 5. Mot öster. Foto Ann-Charlott Feldt. Stck 4 Stck 5 Stck 6 Lantmäterverket MS2008/06551 Fgur 20. Utdrag ur dgtala Fastghetskartan med schaktet längs Ågatan markerat. Skala 1: Fgur 22. Kulturlager kv Palmen, stck 5. Mot norr. Foto Ann-Charlott Feldt. 13

16 Fynd Utmed schaktsträckan påträffades fynd såsom flnta, djurben, keramk, glas, lädersulan tll en barnsko, fragment av en kam och en stgbygel. Keramken utgjordes av stengods och påträffades schakten nom kv von Platen. Gemensamt för keramken var att den httades anslutnng tll träkonstruktonerna, alltså eller ntll husen som låg utmed Kanalgatan. Keramken har daterats tll tal. Under schaktnngen kv von Platen, stck 2, påträffades en stgbygel (C4670:1, se appendx 1). Stgbygeln var gjuten en kopparlegerng och försedd med fotplatta och hade en kvadratsk stglädersögla. Den hade en sparsam dekoraton form av tre parvsa parallella lnjer symmetrskt fördelade på vardera av skänklarnas yttersdor (fgur 26). Utfrån fyndkontexten schaktet bör stgbygeln ha en daterng som lgger någonstans slutet av eller början av 1400-talet. Stgbyglar påträffas sällan vd arkeologska undersöknngar, men vd undersöknngarna nför PK-banken Lund httades en lknande stgbygel lager som kunde dateras tll 12- och 1300-tal (Bergman & Bllberg 1976). De påträffade kamfragmenten (C4670:2) framkom samma lager som stgbygeln. Utfrån den typndelnng som tagts fram nom projekt Medeltdsstaden är kammen av typ 6b. Typen karakterseras av sammansatta dubbelkammar med konkav ändskva med rundad avslutnng och dubbla skenor. Ett flertal kammar av denna typ har tdgare påträffats vd undersöknngar kv Kransen Uppsala. Kammarna kv Kransen påträffades kontexter som har daterats tll 1300-tal (Broberg & Hasselmo 1981). Under en häck som avgränsade Kanalgatan från tomtmarken kv Ramunder ( stck 3) påträffades en sula tll en klackförsedd barnsko (C4670:11). Sulan hade en längd av ca 12 cm och en bredd av 5 cm. På ovansdan fanns tydlga hål efter den söm som fäst ovanlädret tll bndsulan. Sltsulan förefaller ha vart lmmad. Undertll fanns en tunn spkad klack, som var mycket slten allra längst bak. Sulan antas vara från 18- eller 1900-tal. Fgur Stgbygeln C4670:1. Foto Lasse Norr. 14

17 Fgur 25. Kamfragmenten C4670:2. Rekonstruktonsförslag. Foto Roger Lundgren. Referenser Broberg B & Hasselmo M Söderköpng. Rapport Medeltdsstaden 5. Rksantkvareämbetet och Statens hstorska museer. Stockholm. Bergman K. & Bllberg I Hästutrustnng. I Mårtensson A. (red.). Uppgrävt förflutet för PKbanken Lund. En nvesterng arkeolog. Kulturhstorska museet. Lund. Broberg B. & Hasselmo M Keramk, kammar och skor från 7 medeltda städer; fyndstude. Rapport Medeltdsstaden 30. Rksantkvareämbetet och Statens hstorska museer. Stockholm. Carlsson C. 2008a. Medeltda trähus med fjärrvärme Breda gränd Söderköpng. Arkeologsk förundersöknng. Söderköpngs stad och kommun, Östergötland. Rapport 2008:64. Östergötlands länsmuseum. Lnköpng. Carlsson C. 2008b. Bebyggelse och medeltda gatunvåer under Kanalgatan Söderköpng. Arkeologsk förundersöknng. Söderköpngs stad och kommun, Östergötland. Rapport 2008:16. Östergötlands länsmuseum. Lnköpng. FMIS=Fornmnnesregstret på nätet va raa.se Lndgren Hertz L Ågatan, mellan Nybrogatan och Rådhustorget. Arkeologsk förundersöknng. Söderköpngs stad och kommun, Östergötland. Rapport 1996:51. Rksantkvareämbetet. Lnköpng. Magnusson M Schaktnng för VA- och dagvattenlednngar, lyktstolpar och nyplanterng av träd kv Gästgvaren 2. Mellan Ågatan och Slon. Arkeologska förundersöknngar. Söderköpngs stad och kommun, Östergötland. Rapport 2011:2. Östergötlands museum. Lnköpng. Magnusson M Borrprover kv von Platen. Arkeologsk förundersöknng. Söderköpngs stad och kommun, Östergötland. Rapport 2012:8. Östergötlands museum, Lnköpng. 15

18 Teknska uppgfter Lokal Kanalhamnen, kv von Platen, Socken/Stad Kommun Län och landskap Fornlämnngsnummer Söderköpng 14:1 Kanalgatan, Ågatan, kv Ramunder och kv Palmen Söderköpng Söderköpng Östergötland Ekonomska kartans blad Koordnatsystem 64F 8h SO SWEREF 99TM Typ av undersöknng Arkeologsk förundersöknng form av schaktnngsövervaknng Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 333/12 ÖLM projektnr Uppdragsgvare Kostnadsansvarg E.ON Värme Sverge AB E.ON Värme Sverge AB Projektledare Ann-Charlott Feldt & Mats Magnusson Personal - Rapportarbete Vktora Björkhager & Roger Lundgren Fältarbetstd tll Totalt undersöktes 540 löpmeter Fynd Foto Analyser Grafk Renrtnng Grafsk form C4670 Dgtalt 14 C (Ua-46546) Roger Lundgren Lasse Norr Lasse Norr Dokumentatonsmateralet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmateral Lantmäterverket MS2008/06551 ISSN Rapport 2015:72 Östergötlands museum 16

19 Appendx 1. Konserverngsrapport Östergötlands Länsmuseum Att: Vktora Björkhager Box 232 Raul Wallenbergs plats Lnköpng vår referens: Karn Lndahl Darenummer: 333/12 Projektnummer: KONSERVERINGSRAPPORT Uppdrag Konserverng av stgbygel av kopparlegerng från Ög. Söderköpng, Kv. von Platen 10. Från Stck 2., nvd stockarna tll byggnad, c:a 1,1 meter under markytan. Fyndet tycktes lgga ntll ytterväggen tll ett hus och kanten av Kanalgatan ( ). Föremålet saknade fyndnummer. Stgbygel Beskrvnng Gjuten stgbygel av kopparlegerng med fotplatta och kvadratskt hål för stgläder. På byglarnas vardera yttersdor fanns ornamentk form av dubbla parallella lnjer på tre ställen. Dmensoner: Höjd: 14,0 cm. Bredd: 11,4 cm. Fotplattans djup: 3,7 cm. Tllstånd Täckt av kraftg tjock krackelerad korrosonskrusta med rklg nblandnng av organska rester från omgvande kulturlager. Krustan hade btvs skktat sg och lyfts från stgbygeln. Själva stgbygeln var fysskt stabl. Orgnalytan var skrovlg, ojämnt grönspräcklg och hade btvs flagnat av. Underlggande korroson var orange-röd färgen. Behandlng Orgnalytan frampreparerades mekanskt med hjälp av skalpell. Därefter borstades den med en mjuk roterande ståltrssa. Hårda korrosonsutväxter avlägsnades med roterande damanttrssa. Arbetet utfördes under mkroskop (x10). Vdare avfettades ytan med etanol (99%) på bomullstuss. Slutlgen ytbehandlades ytan med mkrokrstallnt vax som applcerades med en roterande mjuk ståltrssa. Postadress Acta KonserverngsCentrum AB Rddargatan 13 D Stockholm Besöksadress Rddargatan 13 (Armémuseum, östra flygeln) Stockholm Telefon E-post Karn.lndahl@actakonserverng.se nfo@actakonserverng.se Hemsda Bankgro Organsatonsnr Företaget godkänt för F-skatt 17

20 Stgbygel före konserverng. Stgbygel före konserverng. Stgbygel före konserverng, under fotplattan. Stgbygel under konserverng, delvs frampreparerad. 18 2

21 Stgbygel efter konserverng, båda sdorna. Stgbygel efter konserverng. T.v. från sdan. T.h. detalj av ornamentk på utsdan av bygel. 3 19

22 Rekommendatoner för hanterng och förvarng Föremålen bör förvaras ett stablt torrt klmat med en relatv luftfuktghet (RF) på högst 35%. Annars rskerar aktv korroson att bryta ut på föremålen. Foto: Karn Lndahl, Acta Konseverngscentrum AB Karn Lndahl Konservator 20 4

23 Blaga 1. Fyndlsta Fynd Antal Föremål Typ Materal Teknk Vkt Fragm Anmärknng C4670:1 1 Stgbygel Cu-legerng Smtt 147,5 K Stck 2. Invd stockar ca 1,10 m u m. Enkel dekor form av parallella dagonala streck på utsdan. C4670:2 1 Kam Sammansatt dubbelkam Ben Sågat 12 F 4 Stck 2. Invd träkonstrukton K-lager. Lknar typ 6b enl Broberg & Hasselmo C4670:3 1 Hushållsglas Passglas Glas Blåst 0,3 F Stck 2. Invd träkonstrukton K-lager. Fragment av passglas(?). Pålagd dekortråd. Glaspest. C4670:4 1 Bränt ben Anmaleben Ben Blåst 1,5 F Stck 3. På bränt trägolv, ca 0,9 m u m. C4670:5 1 Kärl CII:2 Drejat 4,5 F Stck 1. Nvå vd stockar, 0,8 m u m. Grått gods, grå nsda, brun glasyr på utsdan. C4670:6 4 Kärl CII:2 Drejat 9,8 F 1,0 m u m. Vd trä. Grå nsda, grått gods, brun glasyr på utsdan av 1 fragment. C4670:7 1 Ben Anmale Ben Sågat 19 F På nävernvå. Hantverksavfall. C4670:8 5 Kärl CII:2 Drejat 35,9 F Stck 2. Lager över/nvd träkonstrukton. Grått gods, grå nsda, brun glasyr på utsdan av tre fragment C4670:9 1 Putsbruk Kalkbruk 7,2 F Stck 2. Lager över/nvd träkonstrukton. Tydlg kant där putsen gått om hörnet. C4670:10 3 Flnta Flnta Slaget 27,4 F Stck 2. Lager över/nvd träkonstrukton. C4670:11 1 Sko Barnsko Läder Skuret 20 F Stck 3. Under häck, övergång mellan gata och tomt. Sula tll barnsko. Lös klack två lager. Metallplggar klacken. C4670:12 1 Beslag Järn Smtt 54,4 F Ca 0,8 m u m. I grått, sandgt lager. Del av gångjärn? Ten, 10x7x65 mm, avsmalnande. I dess grova ände, rät vnkel, stter en droppformad plåt 25x4x45 mm. I plåtens droppe stter en nt(?). C4670:13 1 Nyckel Järn Smtt 14,2 F Ca 0,8 m u m. I grått, sandgt lager. Nyckel med D-format grepp, 28x19x2,5 mm, axet saknas. 21

24 Blaga 2. Rtnngar Östra tryckgropen Stck 1 Stck 2 Telestatonen Stck 3 Stck 4 Lantmäterverket MS2008/06551 Utdrag ur dgtala Fastghetskartan med schaktet längs Kanalgatan och de aktuella områdena markerade. Rtnng 333/12:

25 P1 Stck 5 P2 P4 P3 P5 Stck 6 Lantmäterverket MS2008/06551 Utdrag ur dgtala Fastghetskartan med schaktet längs Ågatan och det aktuella området markerade. Rtnng 333/12:1. 23

26 Dnr 333/12:11 Östra tryckgropen V 1,00 A6 2 A6 1 Bark A6 2 A6 1,12 1,14 0,98 1,12 1,06 1,04 0,96 Lagerbeskrvnngar tll östra tryckgropen och stck 1 1. Gul bränd sand. 2. Grå sandg lera. 3. Mörkgrå humös k-jord. 4. Gråbrun grusg yta med ben, tegel. 5. Grå lera. 6. Bege hård sand med kalk? 7. Svartgråsotg sand med porsln=nedgrävnng. 8. Smutsg vt kalk och tegelfragment med kol. 9. Bränt orange tegelpulver. 10. Sot och kol grå lera. 24 V

27 V 6 4 0, A5 5 7 Kabelgrav 2,70m A7 0,80 3 A7 Kabelgrav Stck 1 5 A8 3 A VA-schakt Kanalgatan/kv von Platen 0 V N 1m Söderköpngs stad och kommun, Ög RAÄ 14 Planrtnng Skala 1:20 Dnr 333/ Mats Magnusson 25 Renrtnng Lasse Norr V

28 Dnr 333/12:12 V Stck 2 Stck 3 V N 0,90 A9 1,00 0,97 1,00 Stgbygel N V Tomtgräns 0,80 4 A ,90 1 Lagerbeskrvnng stck 3 plan 1. Förkolnat trä (A12). 2. Bränt k-lager, sot, orange bränd sand. 3. Grå lera=nedgrävnng med sten. 4. Rödorange hård bränd sand. 3 Syll 0,66 2 0, V

29 V Stck 3 3m 2 Profl mot SV 1 0m Tomt Tomtgräns Häck Kanalgatan T 4 T T 8 d ~ d ~ d ~ d T T 7 Lagerbeskrvnng Stck 3 profl 1. Grått matjordslager med nslag av tegel. 2. Raserngslager med tegel och bruk grå matjord. 3. Orange bränd sand. 4. Svart förkolnat=konstruktonshorsont. 5. Grå lerg slt, homogen. 6. Svart förkolnat trä (A12), se plan. 7. Grå lera, påförd. 8. Grå kompakt lerg slt med tegel, kol, trä, bruk och lerklumpar. Kanalgatan/kv von Platen 0 1m Söderköpngs stad och kommun, Ög RAÄ 14 Planrtnng Skala 1:20 Dnr 333/ Mats Magnusson 27 Renrtnng Lasse Norr V

30 Dnr 333/12:1 V Profl 1 mot Ö Profl 2 mot N Profl 4 mot Ö Profl 4 1 Sngel. 2 Grusg jord. 3 Sand/grus. 4 Åkerjord. 5 Nedgrävnng/dke? Brun fet mat-/kulturjord med nslag av trä, BII:4 och enstaka ben. 6 Undergrund, lera. 28 V

31 V Profl 3 mot Ö Profl Sngel, grus och jord. 2 Fyll med tegelskrot och grus/jord. 3 Mörkt gråbrun lerg mat-/kulturjord. 4 Gråbrun lerg matjord. 5 Undergrund, gulbrun lera. 6 Brun, extremt seg, lera med nslag av tegelfnyk och enstaka stenar. 7 Sand kabelschakt. 5 Profl 5 mot Ö 1 2 Profl 5 1 Sngel. 2 Grusg jord, fynd av dekorerat krtppsskaft. 3 Undergrund, lera. 3 V 0 1m Ågatan 49 Stck 5 Söderköpngs stad och kommun, Ög RAÄ 14 Proflrtnng Skala 1:20 Dnr 333/ Ann-Charlott Feldt 29 Renrtnng Lasse Norr

32 Blaga 3. Anläggnngslsta A1 Smågatstensläggnng, på 0,6 mdjup, sloschaktet A2 Kullerstensläggnng, på 1,1 m djup, sloschaktet A3 Stenläggnng, västra tryckgropen A4 Gles stenläggnng, östra tryckgropen A5 tterlgare gles stenläggnng, östra tryckgropen A6 Träkonstrukton, östra tryckgropen A7 Nedgrävnng/grop, östra tryckgropen A8 Reglar/stockar från golvkonstrukton, stck 1 A9 Träkonstrukton, stck 2 A10 Stenläggnng, schakt vd telestatonen A11 Syllstenar, schakt vd telestatonen A12 Träkonstrukton, stck 3 30

33

34 Östergötlands museum utförde under vntern och våren en arkeologsk förundersöknng form av schaktnngsövervaknng samband med fjärrvärmearbeten området mellan Kanalhamnen och kv Palmen Söderköpng. I ett schakt vd slon, längs norra delen av kvarteret Gästgvaren, påträffades en stenläggnng samt sten- och träkonstruktoner. Vd schaktnng och krng Kanalgatan påträffades en lerfodrad grop, träkonstruktoner, kraftga kulturlager samt en stenläggnng gatans södra del. I kv Palmen 3 påträffades ett odlngslager. Schaktnngsarbetet längs Ågatan berörde enkom sentda utfyllnadslager. ISSN Rapport 2015:72