Backa 170:1 och 171:4

Transkript

1 PM Geoteknik Skandia Fastigheter AB, JPA Fastigheter AB och 171:4 Göteborg

2 , Backa 171:4 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Teresia Kling Carine Bouzas Britt-Marie Henningsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Uppdrag Utförda undersökningar Tidigare utförda Nu utförda Topografiska förhållanden och ytbeskaffenhet Kort historik Geotekniska förhållanden Jordlager Grundvatten och portryck Stabilitet Sättningar Radon Bergras och blocknedfall Slutsatser och rekommendationer Stabilitet Sättningar Grundläggning Omgivningspåverkan Radon Planbestämmelser i

4 och Backa 171:4 PM Geoteknik 1. Uppdrag Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Skandia Fastigheter AB och JPA Fastigheter AB utfört en geoteknisk utredning för ny detaljplan innefattande fastigheterna och Backa 171:4 utmed Backavägen på Hisingen i Göteborg. Detaljplanen omfattar nybyggnation och om-och tillbyggnation. På avser detaljplanen rivning av befintliga byggnader samt ny bebyggelse för bl a handel, kontor och bostäder. På Backa 171:4 avser detaljplanen nybyggnation samt påbyggnad av befintlig bebyggelse. Backa 171:4 Figur 1 Översiktskarta med ungefärligt markerade fastigheter 1 av 10

5 Syftet med den geotekniska utredningen är att klarlägga markens lämplighet för planändamålet och redogöra för de geotekniska förhållandena/förutsättningarna som råder för området och den planerade byggnationen. 2. Utförda undersökningar 2.1 Tidigare utförda Tidigare utförda undersökningar som utförts i och i anslutning till området och som använts som underlag: Geoteknisk undersökning för planerad nybyggnation inom del av 169 Kv Sirkön, Hisingen, Göteborgs kommun. Daterad Tellstedt Geoteknik AB. Biltema Sweden AB nybyggnad av varuhus Backavägen, Göteborg. Daterad J&W AB. Butiks- och kontorshus, Backa 171:1 m fl. Geotekniska förhållanden, förutsättningar för schakt och grundläggningsarbeten. Daterad GF Konsult AB. Hyrmaskiner AB, Göteborg. Backa 866:574, Göteborg. Nybyggnad av Tvätthall. Pm betreäffande geotekniska förhållanden och grundläggning. Daterad Rev J&W AB. Dessa tidigare undersökningars undersökningspunkter har tolkats in och sammanställts på ritning där även tolkning av resultat gällande bedömda jordlager framgår. Som kommentar kan sägas att de flesta sonderingar har avbrutits utan att stopp erhållits. 2 av 10

6 2.2 Nu utförda Ramböll Sverige AB utförde under maj-juni 2016 geotekniska undersökningar för att ta reda på jordlagrens mäktighet inom fastigheten samt dess egenskaper. I två punkter har även CPT-sondering utförts till stopp. I en av punkterna har ostörd provtagning, kolvprovtagning, utförts till 45m djup. Vidare har portrycksmätare installerats på sammanlagt 4 nivåer. Belastningsförsök har utförts på flera nivåer för att utröna lerans sättningsegenskaper. Resultat från nu utförda undersökningar redovisas i Markteknisk Undersökningsrapport Geoteknik (MUR Geoteknik), daterad Aktuellt koordinatsystem för utredningen är i plan Sweref och höjdsystem RH Topografiska förhållanden och ytbeskaffenhet Området är relativt plant med på stora delar nivåer kring +2,5m-+3.1m och som sluttar svagt ner mot Backavägen (kring +2,0m). Området utgörs till största del av hårdgjorda ytor med asfalt och med byggnader. Endast mindre partier utgörs av gräs och planteringar. I sydost gränsar området mot Lundbyleden och vid Leråkersmotet ligger Lyndbyleden i skärning (nivå ca +- 0 m) och dess av- och påfartsramp ligger på bank (nivå ca +5). 4. Kort historik Området intill Backaplan bestod för ca 200 år sedan av sanka vassoråden intill Göta älv. Historisk strandlinje sammanfaller i stort med Lundbyleden. Under 1800-talets mitt fylldes sankområden och grunda vatten på båda sidor utmed älven av muddermassor från älven. Därefter har ytterligare uppfyllning av området skett. 3 av 10

7 5. Geotekniska förhållanden 5.1 Jordlager Jordlagren utgörs överst av fyllnadsmassor med enligt tidigare uppmätta mäktigheter på ca 1 m - 4 m. De naturliga jordlagren under fyllningen utgörs av lera med relativt stora mäktigheter. Enligt nu utförda underökning har lera konstaterats ned till ca m djup vilket stämmer väl överens med de uppgifter som framkommit av övriga utredningar i angränsande områden. Under leran finns friktionsjord som i nu utförda undersökningspunkter når ner till m djup. Friktionsjorden vilar på berg. Fyllningen är mycket heterogen består under asfalten av friktionsjord, tegelrester, skrot mm. Leran innehåller skalrester till mycket stora djup och har en densitet som är ca 1,5-1,7t/m 3 genom hela den uppmätta lerprofilen. Den naturliga vattenkvoten är generellt ca 60%- 90%. Konflytgränsen är relativt konstant med värden kring ca 70-80%. Undantag är de ytligare lerlagren där konflytgränsen är ca 60%. Enligt tidigare undersökningar är leran låg- till mellansensitiv men på enstaka nivåer har värden visat att leran är högsensitiv. Nu utförd undersökning visar på sensitivitetsvärden motsvarande i huvudsak mellansensitiv lera. 4 av 10

8 Figur 1. Sammanställning av korrigerade skjuvhållfastheter. Se även separat handling MUR Geoteknik. Lerans odränerade skjuvhållfasthet från tidigare utförda undersökningar har sammanställts tillsammans med nu utförda underökningar och har utvärderats till ca 10 kpa direkt under fyllningen med en tillväxt av ca 0,6kPa/m ner till nivån 12 m. Därunder är tillväxten drygt 1 kpa/m. 5 av 10

9 Lerans är att betrakta som normalkonsoliderad ner till åtminstone 30 m 35 m djup under markytan. Figur 2. Spänningsdiagram. Se även separat handling MUR Geoteknik. 6 av 10

10 5.2 Grundvatten och portryck Inom området har grundvattennivån i fyllningen mätts i grundvattenrör vilka satts för den miljötekniska underökningen. Vid undersökningstillfället uppmättes vattennivåer på ca 1-2,8 m djup under markytan. De lokala variationerna beror sannolikt på fyllningens olika mäktighet och sammansättning. Vidare bedöms vattennivån i fyllningsjorden variera med hänsyn till årstid och nederbörd. Portrycksförhållandena i den mäktiga leran är i stort sett hydrostatisk med en grundvattennivå strax under markytan ner till ca 10m djup ( ) för att därunder vara svagt artesiskt med en hydrostatisk tryckfördelning motsvarande en grundvattennivå ca 0,3m- 0,5 ovan markytan ( ). 6. Stabilitet Totalstabiliteten i området bedöms vara tillfredsställande inom planområdet. I anslutning till Leråkersmotet finns nivåskillnader med anlagda vägslänter för Lundbyleden kombinerat med mindre bankar för dess av - och påfartsramper. Grundförstärkning av vägbankarna är utförda med lättfyllning och i anslutning till överfarten finns bankpålar. Då grundläggning av byggnader kommer att få ske med pålning och ev höjning av marken får ske med kompensationsåtgärder med hänsyn till sättningar alt annan förstärkningsmetod kommer områdets stabilitetsförhållande inte påverkas negativt. För temporära schakter, uppställning av pålkran, pålning etc kommer dessa att få utformas och säkras i kommande bygg och projekteringsskeden. 7. Sättningar De uppfyllnader som gjorts under årens lopp har medfört stora och långtidsbundna sättningar och det är troligt att sättningar fortfarande pågår i området. Inga mätningar eller sättningsuppföljningar har hittats för aktuella fastigheter. Det är dock rimligt att anta att sättningar utbildas i storleksordningen ca 5-10 mm/år. För nybyggnation inom centrala Göteborg har riktlinjer för marknivåer fastställts med anledning av höga vattenstånd. Då marknivåerna inte tillåts understiga denna satta skyddsnivå kommer höjningar av marknivåer behöva göras och 7 av 10

11 åtgärder för att minimera sättningar utföras. För nya planerade laster kan detta exempelvis ske genom att kompensera den nya tillskottsspänningen med viss urgrävning och därefter återfyllning med lätta massor eller med annan förstärkningsmetod. Med tanke på sättningar är all avlastning från nuvarande förhållanden av godo Alternativ till lastkompensation kan grundförstärkning såsom pålning eller likvärdigt för att säkerställa att sättningar minimeras. 8. Radon Enligt Byggforskningsrådet BFR rapport R85:1988kan mark kan klassas som lågradon-, normalradon- eller högradonmark enligt, se Tabell 1. Tabell 1 Uppmätt radongas i jordluft för klassning av mark Klassning enligt BFR rapport R85:1988 Lågradonmark Normalradonmark Högradonmark <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 Radonunderökningen utfördes med radonmätare Markus. Resultaten av underökningen i fyllningen visar på en stor spridning av värden, se Tabell 2. Tabell 2 Uppmätt radongas i jordluft Mätnin g Klassning enligt BFR rapport R85:1988 Normalradonmar k Lågradonmar k Högradonmar k Uppmätt halt R16R1 <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 7 kbq/m 3 R16R2 <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 11 kbq/m 3 R16R3 <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 52 kbq/m 3 R16R4 <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 67 kbq/m 3 R16R5 <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 71 kbq/m 3 R16R6 <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 17 kbq/m 3 R16R7 <10 kbq/m kbq/m 3 >50 kbq/m 3 19 kbq/m 3 Enligt BFR rapport R85:1988 får marken klassas som högradonmark. 8 av 10

12 9. Bergras och blocknedfall Inget berg i dagen finns i området eller i dess direkta närhet varvid ingen risk för blocknedfall föreligger inom området. 10. Slutsatser och rekommendationer 10.1 Stabilitet Marken inom detaljplaneområdet är i stort sett plan och områdets totalstabilitet bedöms därför vara tillfredsställande Sättningar Området är sättningskänsligt och bedömningsvis pågår sättningar i området. För att undvika större och långtidsbundna sättningar rekommenderas att all tillskottsbelastning av området skall lastkompenseras (urgrävning och återfyllning med lättare massor) för att undvika långtidsbundna sättningar Grundläggning Vid utformning av grundläggning är det av största vikt att ta hänsyn till att det pågår sättningar i området. Detta gäller framförallt i övergångar mellan byggnader och omgivande mark/ledningar. För de nya byggnaderna rekommenderas pålgrundläggning vilket är en genomförbar metod. Det kan dock förekomma gamla grundläggningar, företrädesvis träpålar i området. Dessa kan vara svåra att lokalisera då det idag finns mäktig fyllning i området. Vidare kommer pågående sättningar att generera påhängslaster vilket ska beaktas vid val av påle/genomförande. Med avseende på vibrationer rekommenderas att grundläggning av byggnader och anläggningar utreds med anledning av de mäktiga jordlagren med mycket lös till lös lera i kombination med vibrationsalstrande trafiklaster Omgivningspåverkan För att minimera omgivningspåverkan vid pålning skall lerproppar dras före pålningsarbetet. 9 av 10

13 Vidare kan pålordning etc behöva beaktas för att minimera omgivningspåverkan. Pålning från eventuella källarnivåer är ytterligare en metodik för att minimera omgivningspåverkan. Vid eventuella schakter måste åtgärder vidtas för att inte orsaka utdränering/grundvattensänkning som kan medföra skadliga sättningar på befintliga grundläggningar. Vid pålning och eventuella spontningsarbeten uppkommer vibrationer vars storlek måste beaktas och begränsas vid utförandet för att de inte ska medföra skador. Inför kommande byggskede upprättas kontrollprogram där instrumentering och mätning sker under anläggningsarbetena. Förutom vibrationsmätning på omgivande byggnader rekommenderas att sättningsmätning, rörelsemätning (inklinometer) och portrycksmätning sker inom området Radon Vid nybyggnation kopplas markradonklassningen samman med krav på byggnaden, framförallt utförandet av grundkonstruktionen. Med hänsyn tagen till nu utförd mätning får marken klassificeras som högradonmark. Byggnader på högradonmark skall utföras radonsäkert. 11. Planbestämmelser Förutom att marken (fyllningen) klassas som högradonmark vilket föranleder att byggnader ska utföras radonsäkert anses det inte behöva införas några planbestämmelser med avseende på de geotekniska förhållandena som råder inom området. 10 av 10