838 arkeologiska objekt

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2005:14 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 838 arkeologiska objekt anläggningar från yngre stenålder, äldre bronsålder och järnålder Halland, Veddige socken, Veddige kyrka, RAÄ 256 Ewa Ryberg med bidrag av Marianne Lönn

2

3 UV VÄST RAPPORT 2005:14 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 838 arkeologiska objekt anläggningar från yngre stenålder, äldre bronsålder och järnålder Halland, Veddige socken, Veddige kyrka, RAÄ 256 Ewa Ryberg med bidrag av Marianne Lönn

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbilder Framsida: Ägget från A Foto: Ewa Ryberg. Baksida: Utsikt mot väster från kyrktornet på Vessige kyrka. Längst västerut (i mitten av bilden) är platserna för de omnämnda, och tidigare undersökta, boplatsområdena RAÄ 252 och 258. Unr 3790:20. Foto: Ewa Ryberg. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2005:14 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Undersökningens förutsättningar 7 Metod 7 Registreringen i Intrasis 9 Fas 1 10 Fas 2 11 Resultat 11 Allmänt 11 Rutor 11 Antal anläggningar och anläggningskategorier 12 Gropkomplex 1 Neolitiska gropar 15 Gropkomplex 2 rostningssystem? 18 Gropkomplex 3 Lergrop 20 Gropkomplex 4 Ugn 22 Gropkomplex 5 malstensgrop 23 Gropkomplex 6 Ränna 25 Skärvstensgropar 29 Hus 29 Ägget 29 Fynd 29 Flinta 30 Keramik 30 Bränd lera 32 Prover 33 Makrofossilanalys 33 Vedartanalys 33 Dateringar 33 Antikvarisk kontroll 36 Tolkningar och materialets potential 37 Referenser 39 Administrativa uppgifter 40 Bilagor 41 Bilaga 1. Makrofossilanalys 41 Bilaga 2. Vedartsanalys 46 Bilaga 3. Vedartsanalys Tabellsammanställning 52 Bilaga C-Dateringar 54 Bilaga 5. Rutlista 55 Bilaga 6. Anläggningslista Halland, Veddige socken, RAÄ Bilaga 7. Fyndlista Halland, Veddige socken, RAÄ Figurförteckning 87 Tabellförteckning 88

6 N O R G E V Ä R M L A N D D A L S L A N D B O H U S L Ä N V Ä S T E R - GÖTEBORG G Ö T L A N D Veddige H A L L A N D Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Under försommaren 2003 utförde Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst, en undersökning av RAÄ 256 i Veddige socken. Vid undersökningen framkom boplatslämningar i form av skärvstensgropar, härdar, stora stolphål samt gropar av skilda slag. Bland fynden kan nämnas kärlfragment från neolitikum, från skiftet yngre bronsålder/äldre järnålder samt ett fragment från ett trefotskärl i miniatyr. En malsten och en löpare samt även knackstenar förekommer. Bland flintorna finns bl.a. mesolitiskt material såsom en kärnyxa och en konisk spånkärna. Dateringar visar att boplatsområdet med säkerhet har varit utnyttjat (bebott) under framför allt yngre stenålder och äldre bronsålder. Även från perioderna förromersk järnålder och skiftet vendeltid/vikingatid finns enskilda dateringar. Övriga fynd och lämningar härstammar från sporadiska nedslag, man har vandrat förbi, slagit sig ner vid en lägereld och blickat ner över Viskans dalgång. Inledning Den arkeologiska undersökningen av fornlämning RAÄ 256 genomfördes under försommaren Undersökningen utfördes med anledning av en planerad utvidgning av den befintliga kyrkogården norr om kyrkan i Veddige. Undersökningen föregicks av en förundersökning (Lönn 2002). Tillstånd till undersökningen gavs av Länsstyrelsen i Halland (dnr ). Arbetet bekostades av Veddige-Kungssäters kyrkliga samfällighet och utfördes av personal från Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst. Undersökningens förutsättningar Fornlämning RAÄ 256 låg alldeles norr om Veddige kyrka vilken har en central placering i Veddige samhälle. RAÄ 256 beskrivs i fornminnesregistret som en osäker boplats med okänd utsträckning. Vid den föregående förundersökningen, liksom även vid kulvertschaktningar i områdets omedelbara närhet, påträffades lämningar typiska för brons- och järnålder liksom lämningar av neolitisk karaktär. Områdets potential förväntades framför allt att ligga inom forskningsområdet som behandlar boplatsytor, hur stor dessa är, hur de organiserats och använts. Förutom att behandla det specifika boplatsområdet med sitt närområde, placeringen på en vidsträckt grusplatå i väst-östlig riktning, hoppades vi också att kunna belysa kopplingar till redan kända fornlämningsplatser längs sträckningen av samma grusplatå. Här handlar det om andra undersökta platser med boplatser och aktivitetsytor men också om platser med gravar. Metod Genom samråd med och beslut av länsstyrelsen genomfördes slutundersökningen i två faser. Under den första fasen strävade vi efter att ta reda på antalet anläggningar och fyndfrekvensen. Efter ett uppehåll, då prioriteringar och frågeställningar utifrån den uppgjorda undersökningsplanen diskuterades med länsstyrelsen, fortsatte undersökningen med fas 2 (se Undersökningsplan samt Rev. Undersökningsplan samt i kommande 838 arkeologiska objekt 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 0i, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1901. stycke längre fram i rapporten). Under fas två styrdes undersökningen utifrån i första hand en uppgjord prioriteringsplan och i andra hand, i mån av tid, även det som låg utanför planen. Vid oväntade anläggningsstrukturer gjorde vi också avsteg ifrån prioriteringarna. Alla företeelser och objekt har mätts in med hjälp av totalstation och registrerats i Intrasis GIS, ett arkeologiskt informationssystem för fältbruk. Varje anläggning, ruta etc. (objekt) har, liksom alla prover, fått egna identiteter. De undersökta anläggningarna har grävts ur till hälften, vilket bedömdes som lämplig strategi för att få erforderligt dokumentationsmaterial. Ett stort antal av de ej undersökta anläggningarna har genom okulär bedömning getts en typtillhörighet utifrån en jämförelse med hur de undersökta anläggningarna uppfattades mot den omgivande alvytan. Enklast kan detta beskrivas som att stora anläggningar med mycket skörbränd sten bedömdes som skärvstensgropar. Ett stort antal prover har samlats in från enskilda anläggnings-kategorier för att kunna göra analyser som kan belysa funktion och användningsområde för de olika kategorierna. Registreringen i Intrasis Vid registreringen av anläggningskategorierna i Intrasis har en del markerats med frågetecken (?) efter benämningen av anläggningstypen vilket här innebär att endast en okulär typbedömning har gjorts av anläggningen (samt att ytstorlek har dokumenterats). 838 arkeologiska objekt 9

10 Fig. 4. Före schaktningen. Vy mot SV. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:1. Fig. 5. Undersökningsområdet är färdigschaktat. Vy mot NO. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:2. Ett antal av anläggningarna har också snittats med spade för att bedöma anläggningstyp. Storleken har mätts och i förekommande fall har även djupet och fyllningen dokumenterats. Dock har inga profiler upprättats för dessa. Fas 1 För att få en uppfattning om lagerförhållanden samt en bedömning av fyndfrekvensen på undersökningsytan inledde vi slutundersökningen med att gräva sju kvadratmeter stora rutor, från befintlig markyta och ner i den underliggande sanden. Därefter tog matjordsavbaningen vid och en yta på ca 4000 m 2 frilades med hjälp av grävmaskin. 10 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

11 Under denna fas påbörjades också undersökningen av utvalda enskilda anläggningarna för att få en uppfattning om karaktären, d.v.s. storlek, djup, fyllning och fyndmängd, på respektive anläggningskategori. Fas 2 Det huvudsakliga målet under fas 2 var att undersöka anläggningarna utifrån de prioriteringar vi i samråd med länsstyrelsen kommit överens om, vilket innebar att insatserna skulle läggas på de komplexa systemen av gropar, härdar och skärvstensgropar. Såväl hackbord som såll, grävsked och spade användes. Under denna fas insamlades ett stort antal miljöprover (jordprover) och kol-/vedartsprover. Resultat Allmänt Anläggningarna visade sig i huvudsak vara koncentrerade till den sydvästra delen av undersökningsytan. Detta märktes tydligast i den mängd härdar och skärvstensgropar som fanns inom denna del av ytan. Det man också kunde förstå var att utbredningen av lämningarna har fortsatt/fortsätter, utanför det nu undersökta området, framför allt i sydväst till nordväst. Att så var fallet bekräftades senare vid en antikvarisk kontroll vid iordningsställandet av en parkeringsplats direkt i anslutning till västra sidan av undersökningsytan (se längre fram i rapporten). På den avbanade ytan framkom sparsamt med ytfynd vilka till största del utgjordes av flintor. Det sammantagna materialet är av sådan omfattning att rapporten i första hand inriktas på att redovisa mängden och mångfalden och i andra hand behandlar tolkningar och funktioner. Man skall se denna rapport som ett material där det finns en potential till att gå vidare med bearbetningarna. Rutor De sju rutornas placering var främst i den södra delen av undersökningsområdet i närheten av den tidigare kulvertschaktningen (fig. 7). Vi förväntade oss därför att i detta område finna fynd ner genom matjordslagret som kunde belysa eventuellt underliggande företeelser. Matjordslagret var mellan 30 och 40 cm tjockt. Därunder fanns ett cm tjockt sandlager som delvis även skiktvis var grusigt. Under detta andra lager övergick sanden till att vara mer homogent grusig. I ruta 6 uppmättes dock matjordslagret till dryga 70 cm. Det visade sig senare att rutans placering hamnat direkt över ett mindre gropsystem (A10476). Vid den efterföljande undersökningen av gropsystemet konstaterades att rutans matjordslager även här var ca 30 cm, d.v.s. gropens fyllning hade tagit vid direkt efter matjorden men varit svår att särskilja vid rutgrävningen. Fynd fanns både i det omrörda matjords-/ploglagret likväl som i övergången till samt nere i sanden. Matjordslagret innehöll både flinta, keramik, rödgods, järnslagg, tegel och kritpipsfragment. I samtliga rutor, förutom R6, 838 arkeologiska objekt 11

12 fanns flinta och bergart i sandlagret. Ingen av rutorna kunde genom sitt fyndinnehåll peka mot någon av de kringliggande anläggningarna. För kopplingen mellan rutor och fynd se fyndlista i bilagan. Antal anläggningar och anläggningskategorier Sammanlagt inmättes 838 arkeologiska objekt fördelade efter kategorier redovisade i tabell 1. Kategori Övrigt avser anläggning som erhållit nytt anläggningsnummer (gammalt anläggningsnummer utgår p.g.a. ommätning) eller blivit undersökt och därefter avfärdats som anläggning. Kategori Inmätt är anläggningar som ej blivit undersökta och kategoriserade d.v.s. de anläggningar som ej har ingått i prioriteringarna. Inom kategorierna skärvstensgrop och härd ingår även de anläggningar som ej undersökts men som typbestämts efter besiktning av ytan. Den fullständiga anläggningslistan finns i bilaga m Fig. 6. Schaktplan över hela undersökningsområdet applicerad på fastighetskartan. Det skrafferade området omfattar schaktningskontrollen. Skala 1:2000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

13 Bland anläggningskategorierna framträder i första hand skärvstensgropar och därefter härdar och härdgropar, främst för att de utgör ett så stort antal i förhållande till den samlade anläggningsmängden. Stolphål och gropar överväger dock till antal vilket är vanligt på platser som tolkas som boplatser. Några av stolphålen i den västra delen kan utgöra resterna efter ett hus. Många av anläggningarna är samlade i system d.v.s. flera anläggningar, av samma eller skilda kategorier, överlappar, tangerar eller ligger väldigt nära varandra. Några av dessa samlade system, eller gropkomplex som jag valt att kalla dem, redovisas nedan. Tolkning som yngre/äldst eller samtida samt vilken funktion dessa anläggningar haft är några av de frågor som det redovisade undersökningsmaterialet kan ge svar på m Fig. 7. Schaktplan med rutor. Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / arkeologiska objekt 13

14 Sten Lerplatta Grop/Stolphål Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Stenlyft Ugn Skärvstensgrop Härd, härdgrop Mörkfärgning Grop Årderspår 0 10 m Fig. 8. Schaktplan med alla anläggningskategorier. Skala 1:500.Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

15 Tabell 1. Antal anläggningar fördelade på kategorier Grop 117 Grop/stolphål 52 Härd 38 Härdgrop 15 Käpphål 11 Lerplatta 2 Mörkfärgning 34 Skärvstensgrop 65 Stenlyft 23 Stenskott stolphål 26 Stolphål 109 Ugn 1 Omr. med årderspår 1 Summa 494 Inmätt (ej unders.) 201 Övrigt 143 Summa 838 Benämningen skärvstensgrop är namnet på den typ av anläggning som vanligen benämns kokgrop. Jag anser dock att detta namn är begränsat i sin tolkningsmöjlighet då man ej generellt kan säga att man kokat i alla gropar som innehåller skärvsten och kol/sot varför jag valt att i följande rapporttext konsekvent benämna alla gropar som innehåller skörbränd sten, och som ej benämns som härd/härdgrop, som skärvstensgropar. I fältanteckningar och i registreringsprogrammet (Intrasis) är dock dessa anläggningar benämnda som kokgropar. Den följande redovisningen av anläggningar och anläggnings-kategorier baserar sig på de i fält gjorda anteckningar och plan-/profilritningar som respektive arkeolog har skrivit. Gropkomplex 1 Neolitiska gropar Det som egentligen fick ge namnet till gropkomplexet var de båda avlånga groparna A9563 och A9652 vilkas fyllning och innehåll på ett tidigt stadium indikerade neolitisk tillhörighet. De båda groparna hade likhet i storlek och form och likartade fyndkategorier (dock fanns inga brända ben i A9563). Båda groparna hade också stolphålsliknande fördjupningar. Olikheten bestod i att det var betydligt mer kol samt förekomst av brända ben i A9652. Under undersökningens gång fanns funderingar på om A9652 kunde vara en grav eller ett stolphål. I anslutningen till de neolitiska groparna fanns en större (A11000) och en mindre (A11253) grop omedelbart väster om dem samt tre mindre härdar (A9021, A 9046 och A9056) söder om dem. Dessutom fanns en liten grop (A11186), ett stolphål (A9035) och ett stenlyft (A11045). Orsaken till att dessa anläggningar från början sågs som ett sammanhängande komplex berodde till stor del på att groparna delvis täcktes av ett kulturpåverkat 838 arkeologiska objekt 15

16 m Sten Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Stenlyft Härd, härdgrop Grop lager som jämnat ut eventuella skillnader. Det var först vid en noggrannare rensning samt vid den påbörjade undersökningen av de inmätta anläggningarna som en utkristallisering i flera ej sammanhängande anläggningar tog form. En viktig målsättning var att reda ut relationen (stratigrafiskt) mellan anläggningarna. Det visade sig att A11000 ej skars av eller skar A9652 och A Kontakten med A11253 förblev oklar. Eventuellt skulle A11253 kanske kunna betraktas som en del av A11000 om inte djupen på anläggningarna varit så olika. Fig. 9. Gropkomplex 1. Skala 1:100. Fig. 10. Gropkomplex 1 med A9652 i förgrunden. Vy mot SV. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:3. 16 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

17 N Profil, fig 12b Profil, fig 12a A9652 Profil, fig 11c A11000 Profil, fig 11d Profil, fig 11a Profil, fig 11b A11000 Profil, fig 12c A9563 sten sten A11186 (A9068) A9035 (A9056) A11253 NO SV N 1 S Profil 11b 1. Mörkgråbrun mellanhumös 4 Profil 11a 1. Blekt gråbrun grusig sand. 2. Brun lätt humös sand. 1/ Tvärprofil 1 grusig sand m. enst. sot. 2. Ljusbrungrå lätt humös grusig sand m. enst. sot. 3. Strimmig ljusbrun grusig 0 1 m 3. Ljusbrun sand. 4. Mörkbrun humös sand. 0 1,4 m 1 sand. 1/2. Lite av varje. NV SO ,7 m Profil 11c 1. Mörkbrun humös sand. 2. Ljusbrun humös sandstrimma. 3. Mörkbrun svart húmös sand. 4. Ljusbrun sand. OSO VNV ,4 m Profil 11d 1. Mörkbrun svart humös sand. 2. Mörkbrun humös sand. m. inslag av ljusbrun sand. 3. Mörkbrun humös sand. 4. Ljusbrun sand. Fig. 11. Profilritningar av gropkomplex 1: A11000, A11186, A9056 och A Skala 1:20. Planskissen över gropkomplex 1 är inte skalenlig. 838 arkeologiska objekt 17

18 NO SV S N ,7 m SSV Profil 12a 1. Lätt humös grusig sand m. enst. kolfragment. 2. Ljusbrun sand. 3. som 1 fast mörkare (förekom fläckvis i fyllningen. NNO ,6 m Profil 12b 1. Lätt humös ljusbrun. grusig sand m. enst. sten. 2. Ljusbrun sand. skörbr. sten 1 keramik Profil 12c 2 1. Lätt humös grusig sand. 2. Ljusbrun sand m Fig. 12. Profilritningar över A9563 och A9652. Skala 1:20. Fynden skiljer sig inte från varandra i karaktär eller mängd. Fynden ger överallt ett fragmentariskt intryck, särskilt då keramiken. Ett 14 C-analyserat hasselnötsskal från A9652 gav dateringen 4795±45BP. Av de analyserade miljöproverna fanns det makrofossiler endast i en av groparna (A11253) vars fyllning innehöll ett blandat material av vilka kan nämnas korn, pilört och hasselnötsskal. Gropkomplex 2 rostningssystem? Fyra anläggningar: skärvstensgrop (A11787) grop (A11813) härd (A11837) grop (A11866 ) som i plan verkar höra samman. Vid undersökningen framkom att A11866 bör vara äldst eftersom den är skuren av A Likaså bör A11837 vara äldre än A11813 eftersom A11813 skär igenom A Mellan anläggningarna och finns inga klara avgränsningar men dessa är troligen de yngsta. Detta gropkomplex tolkades under fälttiden som en rostningsanläggning, mycket beroende på anläggningarnas placering gentemot varandra. Det som kom fram vid makrofossilanalysen var emellertid fragment av hasselskal och humle d.v.s. inga spår av säd. Här är det läge att börja fundera i andra banor, framför allt eftersom humle är något som sällan påträffas i material äldre än medeltid (se bilaga 1). Inga fynd påträffades. 18 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

19 A11857 A11787 A11837 A11813 A11866 Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Härd, härdgrop Grop Skärvstensgrop 0 5 m Fig. 13. Gropkomplex 2. Skala 1:100. Fig. 14. Gropkomplex 2: A11787 skärvstensgrop, A11813 grop och A11837 härdgrop. Bild mot V. Foto: Anna Sjöberg. Unr 3790:4. SV A11787 A11813 A11857 NO ,6 m 1. Mörkbrun/svart homogen kompakt sand med ljusa sandstrimmor. 2. Mörkbrun sand m. ljusa sandstrimmor. Fig. 15. Profilritning över gropkomplex 2. Skala 1: arkeologiska objekt 19

20 Gropkomplex 3 Lergrop En lite udda anläggning kom fram när sambandet mellan en grop (A3018), en skärvstensgrop (A3004) och en härdgrop (A2988) skulle undersökas. Det visade sig att A3018 utgjordes av en flack grop samt var klädd med ett hårt packat lager mjälig lera. Ett lager med kraftigt skörbränd sten samt keramik och bränd lera fanns i ytan i mitten, se planskiss och profil. Ett stenskott stolphål kom fram mellan lergropen och skärvstensgropen. Det inbördes förhållandet är att skärvstensgropen är äldst. Härdgropen och stolphålet överlagrar på var sin sida om skärvstensgropen och lergropen kan, tillsammans med härdgropen, vara yngst eftersom den överlagrar stolphålet. Makrofossilanalysen gav inget positivt resultat. Och som det ibland blir när man måste göra prioriteringar vad som skall analyseras och dateras så finns inget 14 C från detta gropkomplex. En hjälp till datering kan man dock få genom fynden från lergropen som bl.a. utgjordes av en koncentration av keramikfragment från ett rabbat gods (F105) vilket innebär en datering från sen bronsålder/förromersk järnålder. Det här är en rad med anläggningar som fortfarande gäckar. A2988 A3004 A12240 A3018 A3032 A m Sten Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Härd, härdgrop Grop Skärvstensgrop Fig. 16. Gropkomplex 3. Skala 1:100. SV NO m 1. Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten, sot o. kol. 2. Mjälig lera. 3. Mörkbrun humös sand m. sten. 4. Mörkbrun humös sand m. kolfragment. Svagt sotig (påfyllningslager). 5. Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten, sot o. kol (framför allt i botten). 6. Dito utan bottenlagret. 7. Kraftigt sotig humös sand m. enst. skörbr. sten. 8. Dito samt m. kraftiga kolbitar. Fig. 17. Profilritning över gropkomplex 3: A3018, A12240, A3004 och A2988. Skala 1: UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

21 Fig. 18. Gropkomplex: A3018 lergrop, A3004 skärvstensgrop och A2988 härd. Bild mot N. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:5. Fig. 19. A3018 grop. Lerfodringen framträdde tydligt vid rensningen av ytan. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790: arkeologiska objekt 21

22 Gropkomplex 4 Ugn En av de första anläggningarna som fick sin typbestämning redan vid avbaningen var A3546. I ytan syntes direkt under matjorden en kraftig koncentration med bränd lera som tolkades som fragment av ugnsvägg. Fyllningen A B C Sten Stenskott stolphål, stolphål, käpphål Mörkfärgning Grop / Stolphål Grop Skärvstensgrop Ugn m Fig. 20. Gropkomplex 4 och 5. Skala 1:100. S A11308 Löpare A3546 N m Fig. 21. Profilritning av A3546 och A Skala 1: Brun finkornig sand m. inslag av br. lera. 2. Mkt humöst (trolig djurgång). 3. Rödbrun kompakt sand m. mycket br. lera. 4. Koncentration m. br. lera, något sotig. 5. Mörkbrun sand, ngt grusig. Fragm. av br. lera. 6. Ljus finkornig sand. 7. Sand m. mkt br. lera. 8. Mörkbrun finkornig sand. Fig. 22. Profil av A3546, ugnsrest, fotograferad mot V. I bakgrunden syns A11376 som innehöll en malsten. Till vänster, vid pilen syns en löpare (F5) vilken påträffades i det övre lagret i A11308, en grop. Foto: Anna Sjöberg. Unr 3790:7. 22 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

23 utgjordes av olika skikt med sand med olika mängd lera och sot. En del av fyllningen tolkas som inrasade skikt. Östra halvan av anläggningen grävdes ut i plan. Den västra halvan grävdes efter lagerföljden. Fynden från västra halvan är registrerade utifrån lagerföljden medan fynden från den västra delen ej är separerade i lager. Det finns en tydligt koncentration av bränd lera centalt i anläggningen. De keramikskärvor som insamlats fanns i lager 3 och 4. Inga fynd fanns i lager 6 8. Bland fynden fanns, förutom flintor och ungsväggsfragment som delvis var sintrat, även en del keramik. I den intilliggande gropen A11308 fanns relativt ytligt en löpare (F124). Förhållandet mellan ugnen och gropen är inte helt klar. De kan höra ihop men de kan också höra till skilda företeelser. Makrofossilanalysen gav inget resultat för vare sig ugn eller grop. Gropkomplex 5 malstensgrop Detta gropkomplex var det mest komplicerade av de undersökta grupperna. Vid avbaningen inmättes ett område, en mörkfärgning (A358), som vid efterföljande undersökning visade sig bestå av tre skärvstensgropar A11361, A11376 och A11405 samt två gropar A11391 och A Även här, liksom vid gropkomplex 2, hade ett kulturpåverkat lager jämnat ut eventuella skillnader mellan olika anläggningar. Den brända leran i A11391 uppfattades inte som konstruktion utan som fyllnadsmaterial. Lager 1 låg i ett oliktjockt skikt över alla anläggningarna, utom A Den brända leran som låg spritt i nästan hela komplexet är sannolikt sekundär och kan ha kommit från ugnen A3546. Ett likartat lager fanns även i gropen i ugnskomplexet. En trolig tolkning är att A11637 är äldst och följs av A11391, A11376, A11405 och A11361 som är den yngsta anläggningen. De två groparna överlagras av de tre skärvstensgroparna. Fynden från gropkomplexet utgjordes av ett blandat material. Förutom den brända leran (ungsväggsfragment) fanns bl.a. en del keramik. I botten av A11376 låg en stor malsten (F378). Fig. 23. I förgrunden syns resterna av A11376, skärvstensgrop, med malstenen in situ. Foto: Betty-Ann Munkenberg. Unr 3790: arkeologiska objekt 23

24 A11361 A BL 7 BL BL BL 6 BL 1 BL Malsten ,6 m Profil A SSV A11376 A11391 NNO 1 2 Malsten BL BL BL 1 BL BL BL BL BL BL BL m Profil B 1 A11405 BL BL 1 BL 1. Brun humös sand m. spridd br. lera o. enst. kol. 2. Sotig humös sand m. skärvsten Svagt humös siltig sand. 4. Som 2 samt m. kol. 5. Som 1 men mindre br. lera. 0 1 m Profil C Fig. 24. Profilritning av A11361, A11376, A11405, A11391 och A Skala 1:20. Fig. 25. Arrangerad bild med malstenen in situ och löparen (F5) placerad på malstenen. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790:9. 24 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

25 Ett 14 C-analyserat sädeskorn från A11391 gav dateringen 2200±30BP. Man frestas att se ett samband mellan malstenen och den närliggande löparen. Dock framkom endast ett fåtal makrofossilfragment (vanligt vete, vanligt korn och pilört), från A11391, vid analysen. Det är ej helt omöjligt att A3546 kan vara rester av en bakugn eller något annat som har med matlagning att göra. Gropkomplex 6 Ränna Det sista gropkomplexet som beskrivs utgjordes av en ränna A11424, en grop A1883 och två härdar A1962 och Rännan bör ha varit äldre än de andra anläggningarna eftersom dessa skar rännan. I rännan var djupet relativt 1895 D Kokgrop Härd, härdgrop Ränna Grop C B 1962 A m Fig. 26. Gropkomplex 6 Ränna. Skala 1:100. V O 1 Profil 27a Svart sand m. kol, sot o. 3 skörbr. sten. 2. Mörkbrun forts. på A11424 humös sand. 3. Mkt kol ,5 m SO NV ,5 m Profil 27b 1. Svart sand m. kol, sot o. skörbr. sten. 2. (A11424) Mörkbrun humös sand m. ljusa sandstrimmor. V O Profil 27c 1 1. Mörkbrun kompakt sand Brun humös 2 sand. 3. Som 1 fast 0 1 1,2 m ngt lösare. O V m Profil 27d 1. Mörkbrun sand. 2. Ljusbrun humös sand. 3. Mörkbrun humös sand. Fig. 27. Plan- och profilritningar av gropkomplex 6: A1978, A1962, A11424 och A1813. Skala 1: arkeologiska objekt 25

26 Fig A2566. Bild mot N. Foto Ewa Ryberg. 2. Skärvstensgrop A6977 och härd A6993. Bild mot N. Foto: Mats Lindqvist. 3. A9113. Bild mot V. Foto: Marianne Lönn. 4. A8910. Bild mot NV. Foto: Ewa Ryberg. 5. A9097. Bild mot S. Foto: Marianne Lönn. 6. A Observera det kraftiga sot- och kolmättade lagret ner mot botten. Bild mot Ö. Foto: Ewa Ryberg. 7. Gropkomplex: profil av grop A11650, härdgrop A11670 och skärvstensgrop. Bild mot SO. Foto: Anna Sjöberg. Unr 3790: UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

27 N S ,6 m 1159 S N ,6 m N S ,6 m S N m SV NO 1 0 0,6 m N S ,6 m 1. Humös mörkbrun grusig sand m. kolfragment, alt. m. skörbränd sten, alt. mindre grusigt. 2. Humös mörkbrun sand, men utan grus och skör- bränd sten, och betydligt sotigare än lager Strimmor av gulbrun sand. Fig. 29. Plan över stolphål, och profilritningar över en del av stolphålen, som ingår i en trolig huskonstruktion. Skala 1:200 och 1:20. N S 1 0 0,5 m 838 arkeologiska objekt 27

28 Fig. 30. A11225 en mörkfärgning (grop) med en äggformad sten och ev. stenfundament. Bild mot S. Foto: Anna Sjöberg. Unr 3790:17. Fig. 31. Ägget från A11225 uppställt, dock ej i ursprungligt läge. Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790: UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

29 ensartat, mellan 0,32 0,42 meter djupt. Bredden var mellan 0,22 och 0,30 cm. I ytan syntes rännan endast delvis men blev tydligare på djupet. Vilken funktion har den långsträckta anläggningen haft? Hypotesen om djurgång uteslöts på grund av djupet på anläggningen. Rännan bör ha varit en nedgrävning eller dikning vilken måste ha funnits på platsen innan härdarna och gropen kom till. Under undersökningens gång kom tanken på väggränna upp, men frånvaron av ytterligare rännor eller intilliggande stolphål gör att det verkar mindre troligt. En makrofossilanalys från gropen A1883 gav ett fragment av spärgel. De enda fynden utgjordes av några fragment bränd lera i rännan och härden. Skärvstensgropar Som jag nämnde i början av anläggningsbeskrivningen har jag valt att benämna gropar med skörbränd sten, och som ej får benämning härd/härdgrop som skärvstensgropar. För att belysa variationen av skärvstensgropar visas ett antal av dessa anläggningar med hjälp av profilfoton (fig. 28). På flera av bilderna ser man tydligt ett övre stentomt lager (igenrasnings- eller igenfyllningslager) i skärvstensgropen. Även kol-/sotlager är synliga på en del profiler. Vad man också kan se är att variationen är stor både i storlek och djup). Hus Bland den stora mängden stolphål fanns ett antal som kunde bindas samman till en större enhet eller till två mindre enheter. Denna tolkning gjordes dels på grund av stolphålens placering men dels även genom strukturer vad det gällde fyllning och karaktär. En del av stolphålen var stenskodda. Det förekom också stolphål där man i profilen tydligt såg dels nergrävningsgropen och dels gropen efter själva stolpen (fig. 29). Antingen kan det röra sig om ett mindre hus ca 6 7,5 meter och ett norr om liggande mindre långhus ca 24 meter långt och 6 meter brett. Eller det kan vara ett 35 meter långt och 5 till 7,5 meter brett långhus med en något trapetsoid form. Paralleller lär finnas på Onsala (Streiffert 2000). Formen på huset antyder en datering till kanske yngre bronsålder/äldre järnålder. Ägget Varje undersökningsplats har sin lilla egenhet. Vår plats hade en ägg-formad sten i makroformat. Storlek: 0,45 meter lång, 0,3 meter bred och 0,99 meter i midjeomfång. Stenen fanns i ytan av en mörkfärgning, A11225, tillsammans med några mindre stenar vilka eventuellt kan ha utgjort ett fundament för stenen (fig. 30 och 31). Vid undersökningen framkom inget mer än dessa stenar i fyllningen. Den äggformade stenen kan ha varit markering för något. Men vad? Fynd Sammanlagt finns 377 registrerade fyndposter fördelade i fyndkategorier enligt uppställningen i tabell 2. Varje fyndpost kan innehålla olika typer och antal. De största fyndkategorierna är Flinta, Keramik och Bränd lera. Den fullständiga fyndtabellen redovisas i bilaga arkeologiska objekt 29

30 Tabell 2. Antal fyndposter fördelade på material Bergart 16 Bränd lera 45 Bränt ben 22 Flinta 200 Järn 4 Keramik 84 Kvarts 2 Obränt ben (djurtand) 1 Rödgods 3 Summa 377 Av det registrerade fyndmaterialet inmättes endast ett fåtal som lösfynd, dvs. fynd som hittades direkt vid avbaning eller vid upprensning av den avbanade ytan. Dessa fynd hade ej någon koppling till inmätta anläggningar. Lösfynden utgörs av 37 poster varav flertalet är flintor och då framför allt av typ kärna. Bland de övriga finns bl.a. mynningsfragment av keramik. Flinta Flintmaterialet utgjordes till största del av avslag och avfall, 263 st. resp. 596 st. Materialet innehöll få redskap, bl.a. tre skrapor, en kärnyxa samt kärnor av flera olika typer (se tab. 3). Tabell 3. Antal kärnor Handtagskärna? 1 Konisk spånkärna 1 Bipolär kärna 1 Kärnfragment, div. 5 Mikrospånkärna 1 Övrig kärna 13 Övrig kärna med en plattform 4 Antal 26 Keramik Den sammanlagda mängden keramik, buk-, botten-, övriga fragment samt mynningsbitar, har en vikt av ca 3195 gr. Ett fåtal fragment är försedda med vertikala intryck vilka sitter i täta eller glesa rader. Intrycken finns både vid mynningen och på bukfragment. Några av fragmenten, framför allt de större, har en yta som är rabbad eller i något fall eventuellt slammad. Dessa rabbade fragment består i genomsnitt av ett något kraftigare gods än övriga keramikfragment. Godstjockleken varierar mellan 5 och 14 mm. Bland mynningsfragmenten finns ett antal olika mynningsprofiler med små variationer som troligen mer är ett resultat från tillverkningstillfället än något medvetet val vid utformningen av mynningen. En del distinkta mynningsprofiler finns dock (F80, 92, 164, 223, 240, fig. 33). 30 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

31 Ett fåtal av mynningsfragmenten ger möjlighet att bedöma diameter på det ursprungliga kärlet (se tabell 4). Det rör sig om framför allt större kärl på mellan 24 och 36 cm i diameter. En liten skål/kopp på ca 6 cm i diameter hittades också (F ). Tabell 4. Mynningsfragment där en trolig diameter på kärlet kan beräknas Namn Fnr Vikt i g Antal Anmärkning Dekor Tj. i mm Storl. Mynning Rak mynning med rak utskjutande kant. Rabbad 9 30 cm diam. Mynning Rak mynning med rak kant Mynning Svagt utsv. mynning, rund kant. Mynning Rak mynning mot markerad buk. Rund kant. Mynning Rak mynning med rund kant. Mynning Rak mynning med rund kant. Tillhör bukskärva F242 Vertikala intryck 8 24 cm diam. 7 24? cm diam. 8 36? cm diam. 7 36? cm diam. 5 6? cm diam. F163 F95 F80 Fig. 32. Keramik med dekor, F163 och F95 samt exempel på rabbad keramik F80. Skala 1:1. Foto: Anders Andersson. 838 arkeologiska objekt 31

32 F80 F92 F164 F379 F223 F240 Fig. 33. Exempel på några distinkta mynningsprofiler: F80, F92, F164, F223 och F240. Ej skalenligt återgivna. Fig. 34. Keramik, F379. Skala 1:1. Foto: A. Andersson. F220 F96 Fig. 35. Trefotskärl, F96. Skala 1:1. Foto: A. Anderssson. Fig. 36. Fragment av lerplatta, F220 med mönster i tuskaft. Skala 1:1. Foto: A. Andersson. Bland övriga keramikfragmenten kan också nämnas ett bottenfragment tillhörande ett trefotskärl i miniatyr. Fragmentet är 5 2,5 cm stort och ytan på botten är ca 3 cm i diameter (fig. 35). Några paralleller till detta föremål har ej hittats. Bränd lera Bland den brända leran fanns fragment av en vävtyngd (F116), vilken framkom i en grop (A1184). Några fragment av bränd lera kan vara någon form av lerplatta eller lock (F220). Fragmenten har ett intryckt mönster som liknar tuskaft (fig. 36). Den brända leran bestod i övrigt främst av ungsväggsfragment (474 g) vilka till största del hör till samma anläggning, A 3546, tolkad som ugn. Därutöver fanns lerklining (114 g) och övrig bränd lera. Prover De insamlade proverna uppgick till 168 stycken, varav 126 utgjordes av miljöprover och 42 stycken var kolprover. Av dessa lämnades 21 kolprover för vedartsbestämning och 53 miljöprover för makrofossilanalys. Proverna 32 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

33 har analyserats av Riksantikvarieämbetet UV Mitt i Stockholm, se bilagor 1, 2 och 3. Datering av utvalt material, kol och brända fröer, från utvalda anläggningar har utförts av Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet och Poznan Radiocarbon Laboratory, Polen, se bilaga 4. Makrofossilanalys Som analysen visar fanns det ett tämligen spritt material, både anläggningsmässigt som innehållsmässigt (se bilaga 1). Noteras kan att det vanliga kornet var mest frekvent. Korn har odlats från tidigneolitikum men varit vanligast under äldre järnålder. De enstaka emmerkornen indikerar odling under bronsålder och förromersk järnålder. En humlenöt påträffades i en skärvstensgrop, vilket inte hör till vanligheten. Humlen började odlas på allvar först under medeltiden men den har antagligen funnits vildväxande tidigare under förhistorien i områdets närhet. Även hasselnötsskal förekom i flera anläggningar. Hasselnötter påträffas i stort sett under hela förhistorien. Vedartanalys Vedartsbestämningen av träkol från ett relativt stort antal anläggningar av olika typer utfördes i syfte att försöka ringa in respektive anläggningstyps användningsområde. Genom att få fatt i de olika trädslag som använts finns möjlighet att med hjälp av de olika träslagens värmeintensitet kunna få en antydan om funktion. Proverna från härdar och härdgropar var över lag mycket stora varför hela provmängden ej analyserats från dessa anläggningar. Skärvstensgroparna innehöll betydligt mindre mängd träkol, och i groparna fanns oftast små mängder förkolnat material. Analysen visade emellertid att det var en stor spridning av vedarter inom varje anlägningskategori (se bilaga 2 och 3). Bland de olika träslagen fanns mycket energirika likväl som energifattigare material. Därav kan man inte omedelbart utläsa någon generell användning av den ena eller andra arten i förhållande till anläggningstyp. Dateringar Som redovisats ovan finns bland fynden föremål som klart kan klassas som neolitiska. Detta tillsammans med att de flesta av dessa fynd påträffats i gropar/gropsystem som tolkas som neolitiska utifrån karaktären på fyllningsmaterialet och groparna gör att delar av boplatsen kan hänföras till neolitikum. De två äldsta 14 C-dateringarna, som kommer från två av de neolitiska groparna, hamnade i mellan- och senneolitikum. Huvuddelen av dateringarna, vilka klart är de mest intressanta pga. att dessa dateringar sällan förekommer, är de som grupperar sig i äldre bronsålder. Här återfinns också alla de daterade sädeskornen utom ett, vanligt korn, som fått en datering till förromersk järnålder. Det är framför allt under bronsålder som kokgropar, vilka jag i denna rapport benämner skärvstensgropar, är vanligast och då framför allt under yngre bronsålder. I den här tidsperioden kan också den rabbade keramiken placeras in. De yngsta dateringarna, som härrör från härdar, är från vikingatid. Se vidare i tabell 5, bilaga 4 och fig arkeologiska objekt 33

34 Ua Ua Ua Poz-8608 Poz-8602 Poz-8607 Ua Poz-8601 Poz-8600 Poz-8605 Poz-8603 Ua Poz-8606 Fig. 37. Anläggningsplan med de daterade anläggningarna markerade. 34 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

35 Tabell C-dateringar från Veddige 256 Labnr Anlnr Anltyp Material 14 C BP Notering Ua Grop Hasselnötskal 4795±45 MN Ua Grop Hasselnötskal 3595±45 SN Poz Grop Vanligt korn 3065±35 Ä. bronså. Poz Grop Hasselnötskal 3060±35 Ä. bronså. Ua Grop Hasselnötskal 3040±45 Ä. bronså. Poz Skärvstensgrop Korn 2915±35 Ä. bronså. Poz Skärvstensgrop Vanligt korn 2910±30 Ä. bronså. Poz Skärvstensgrop Ospec. säd 2905±30 Ä. bronså. Poz Grop Emmervete 2900±35 Ä. bronså. Poz Grop Korn 2885±35 Ä. bronså. Poz Grop Vanligt korn 2200±30 Förrom.jäå. Ua Härd Lind 1425±45 Vikingatid Ua Härd Al 1210±45 Vikingatid 838 arkeologiska objekt 35

36 Antikvarisk kontroll Marianne Lönn Vid slutundersökningen av del av RAÄ 256 inför utvidgning av kyrkogården vid Veddige kyrka undantogs den västra delen av området från undersökningen. Under 2004 gav länsstyrelsen dock tillstånd till att anlägga en parkeringsplats inom detta område. Ett av villkoren som var förknippat med tillståndet var att en antikvarisk kontroll skulle utföras i samband med arbetet. Det kvarvarande området mätte ca meter (ca 1100 m 2 ) och var vid besiktningstillfället avbanat till en relativt jämn yta. Det var ändå ganska svårt att få grepp om ytan på grund av att den inte kunde rensas ordentligt. Bitvis fanns också ganska mycket av matjorden kvar, vilket det enligt länsstyrelsen villkor skulle vara. Intrycket är dock att ytan i förhållande till sin storlek innehöll ungefär lika många anläggningar och av samma typ, som den västra delen av den tidigare undersökta ytan. Där fanns således mörkfärgningar, härdar och troliga skärvstensgropar. Anläggningarna låg ganska jämnt spridda över ytan, kanske med någon övervikt mot norr. I denna del var det å andra sidan sämre avbanat. Skörbränd sten fanns över hela ytan. Två av anläggningarna har utifrån en partiell undersökning typbestämts Fig. 38. Utsikt mot norr från kyrkotornet på Veddige kyrka ner mot undersökningsområdet. På området vid pilen gjordes den antikvariska kontrollen Foto: Ewa Ryberg. Unr 3790: UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

37 Fig. 39. Anläggningsplan visande området för den antikvariska kontrollen, med anläggningarna markerade. Skala 1: m medan de övriga endast har benämnts som mörkfärgningar (se fig. 8). Vid tre av anläggningarna fanns fynd, två slagna flintor och en bit kvarts. Dessa har inte tillvaratagits. Ytan mättes och en plan över anläggningarna upprättades. De inmätta anläggningarna måste ses som ett minimum. Den inmätta mängden anläggningar kan, trots att de ej undersökts, med relativt stor säkerhet typbestämmas till härdar och/eller skärvstensgropar och gropar. Denna slutsats dras utifrån att dessa anläggningstyper var de mest frekventa inom den västra delen av slutundersökningsytan. Med tanke på att stolphålsfärgningar främst framträder på en yta som är bra framrensad kan man inte utesluta att det även fanns denna typ av anläggningar inom området men att dessa ej var synliga vid besiktningstillfället. Tolkningar och materialets potential Med utgångspunkt från de i undersökningsplanen preciserade målsättningarna kan vi konstatera att det framtagna materialet, såväl fynd som anläggningskonstruktioner lämpar sig väl för vidare studier. 838 arkeologiska objekt 37

38 38 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning Platsen har, vilket även konstaterats vid andra undersökningar i Bohuslän och Halland, ett material som omfattar flera perioder. En intressant mellan-/senneolitisk fas urskiljs bl.a. i det stora gropmaterialet. Denna fas befästs med 14 C-dateringar och fynd. De neolitiska groparna var mycket likartade såväl till form som till materialinnehåll. Det går också att konstatera att någon form av aktivitet som efterlämnat en mycket stor mängd skärvstensgropar har förekommit. 14 C-dateringen på tre av dessa ger alla skiftet mellan äldre och yngre bronsålder. Över huvud taget visar dateringarna från äldre bronsåldern att den här platsen ger möjlighet till att belysa en period i förhistorien vars dateringar ej är så vanligt förekommande i undersökningssammanhang, åtminstone inte inom det halländska materialet. Det makrofosila innehållet ger ingen omedelbar ledtråd till groparnas funktion. Här finns dock ett material att gå vidare med och flera möjligheter har diskuterats i andra sammanhang (Schaller Åhrberg 2002). Endast en huskonstruktion kunde konstateras, vilken i sig antingen kan utgöra ett enda längre hus eller två kortare. Huskonstruktionen kan, utifrån formen att döma, vara från yngre bronsålder/äldre järnålder. Övriga stolphål kunde inte kopplas till någon form av konstruktioner. Utifrån påträffade slaggförekomster vid tidigare förundersökning och kulvertschaktning förväntades det att rester från en järnframställnings-verksamhet skulle förekomma. Så var inte fallet. Däremot uppenbarade sig rester av en igenrasad ugn som eventuellt kan ha använts för bakning/matlagning. I ugnsrestens omedelbara närhet fanns en malsten (underliggare) och en löpare. Malstenen låg i ett gropkomplex som daterades till förromersk järnålder. De stora och många gropkomplexen visar att det finns anläggningskategorier som troligen haft funktioner där de i hög grad varit beroende av varandra men där vi idag ännu ej kan se ett samband. Man bör kanske i kommande studier i större utsträckning fokusera på hur dessa olika anläggningstyper fördelar sig rumsligt men även mängdmässigt i förhållande till varandra. Den kompletterande antikvariska kontrollen som utfördes efter att slutundersökningen var avklarad gav besked om det som redan hade diskuterats under slutundersökningens gång, nämligen att talrika boplatsspår finns/har funnits utefter den grusplatå som sträcker sig i väst- östlig riktning. Tidigare undersökningar i områdets närhet har också gett besked om att flera boplatsområden har funnits längs denna platå (Ryberg 1998, 2001). Den samlade uppfattningen om resultaten från undersökningen av boplatslämningen RAÄ 256 Veddige socken är att det finns ett rikt material att gå vidare med. Det finns möjligheter att koppla samman denna plats med fornlämningar inom ett större område, framför allt väster ut, och som innehåller både gravar och tidigare undersökta boplatser, bl.a. RAÄ 252 och 258 (se foto på rapportens baksida vilket visar en vy mot de tidigare undersökta boplatserna). Vid företagna undersökningar längre söderut i Halland har man visat att det finns goda möjligheter till denna typ av studier (Johansson et. al 2000). Sammantaget ligger lokalens största potential i möjligheten till analys och funktionsbestämning av olika typer av anläggningar samt en diskussion omkring verksamheter kring dessa. En relativt omfattande insamling av jämförande material skulle sannolikt bli tidsödande men nödvändig. En ökad kunskap kring olika verksamheter och deras lämningar är av stort värde för kommande undersökningar.

39 Referenser Johansson, Nils m.fl Boplatser och fossilt odlingslandskap. Arkeologi längs väg E6/E20 i södra Halland. Del III sträckan Kvibille Slöinge. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1998:21. Lönn, Marianne Boplats vid Veddige kyrka. Halland, Veddige socken, Veddige kyrka, RAÄ 256. Arkeologisk förundersökning. UV Väst Rapport 2002:16. Persson, Kristina & Schaller Åhrberg, Eva En glimt från bronsåldersns storviltjägare. Arkeologisk undersökning av fornlämning 157 Ås socken, Varbergs kommun Halland. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1994:15. Ryberg, Ewa En keramikrik boplats från romersk järnålder arkeologisk undersökning av en nyupptäckt fornlämning, RAÄ 252 i Veddige socken, Halland. Arkeologiska Resultat UV Väst rapport 1998:7. Ryberg, Ewa I gravfältets skugga lämningar från stenålder, bronsålder och tidig medeltid. Halland, Veddige socken, Veddige 33:3, RAÄ 258. Arkeologisk förundersökning. UV Väst Rapport 2001:11. Schaller Åhrberg, Eva Kokgropar matlagning eller bastu? Diskussion kring en arkeologisk undersökning. Halland Veddige socken, Barkhult 2:1, RAÄ 64. Arkeologisk undersökning. UV Väst Rapport 2002:17. Streiffert, Jörgen Förhistoriska gårdslämningar i Onsala. Halland, Kungsbacka kn, Onsala sn, Lunden 1:121, del av fornlämning 369. Arkeologisk undersökning. UV Väst Rapport 2000: arkeologiska objekt 39

40 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2003:010. Undersökningstid: 22/4 13/ och 24/ (Ant. kontroll). Projektgrupp: Linda Fredriksson, Mats Lindqvist, Marianne Lönn, Josefin Nilsson, Louise Olsson, Betty-Ann Munkenberg, Ewa Ryberg (projektledare), Eva Schaller Åhrberg och Anna Sjöberg. Underkonsulter: Håkan Ranheden och Ulf Strucke, UV Mitt. Exploateringsyta: 9100 m 2. Undersökt yta: 5100 m 2 (varav Ant. kontroll 1100 m 2 ). Läge: Ekonomiska kartan, blad 6B 0i, edition 2, okt. 1989, x y Koordinatsystem: 2.5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 37 profilritningar/-listor i skala 1:20, 19 digitala foton med Unr 3790:1 19. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

41 Bilagor Bilaga 1. Makrofossilanalys Håkan Ranheden, Riksantikvarieämbetet UV Mitt Halland Veddige 256. Analyserade miljöprover Provnr ProvId Anlnr Typ Innehåll Antal A2932 Grop Chenopodium album (svinmålla) Scleranthus annus (vårspärgel) A6977 Skärvstensgrop Triticum cf. dicoccum (emmervete) Scirpus palustris/uniglumis (knapp/agnsäv) Hordeum sp. (korn) Cerealie sp. (ospec. säd) Gramineae sp. (ospec. gräs) xx x A9563 Grop Trifolium repens (vitklöver) x A8910 Skärvstensgrop Inga frön/frukter A8910 Skärvstensgrop Inga frön/frukter A8910 Skärvstensgrop cf. Cerealie sp. (ospec. säd) A9652 Grop TRB Inga frön/frukter A11253 Grop Scirpus palustris/uniglumis (knapp/agnsäv) Gramineae sp. (ospec.gräs) Polygonum persicaria (pilört) Hordeum sp. (korn) Corylus avellana (hassel, nötskal) fragm A11186 Grop Polygonum aviculare (trampört) x A11391 Grop Triticum vulgare (vanl. vete, liten) Polygonum persicaria (pilört) Cf. Hordeum vulgare (vanligt korn) A11424 Dike Inga frön/frukter A11000 Grop TRB Inga frön/frukter A11000 Grop TRB Inga frön/frukter A1883 Grop Scleranthus sp. (knavel) Chenopodium album (svinmålla) 1 xx A3546 Ugn Chenopodium album (svinmålla) x A3546 Ugn Inga frön/frukter A3499 Stenskott stolphål Rubus idaeus (hallon) A3499 Stenskott stolphål Chenopodium album (svinmålla) x A2945 Stenskott stolphål Trifolium repens (vitklöver) x A2712 Stenskott stolphål Inga frön/frukter A2712 Stenskott stolphål Inga frön/frukter A10438 Grop TRB Corylus avellana (hassel, nötskal) 1 fragm A11376 Skärvstensgrop Inga frön/frukter A2784 Skärvstensgrop Inga frön/frukter 838 arkeologiska objekt 41

42 Provnr ProvId Anlnr Typ Innehåll Antal A11376 Skärvstensgrop Chenopodium album (svinmålla) x A11650 Grop Chenopodium album (svinmålla) x A2966 Stenskott stolphål Chenopodium album (svinmålla) x A1334 Grop Triticum cf. dicoccum (emmervete) A1334 Grop Inga frön/frukter A1351 Stolphål Corylus avellana (hassel, nötskal) Euphorbia helioscopia (revormstörel) 2 delar ½ A11787 Skärvstensgrop Humulus lupulus (humle) A11813 Grop Inga frön/frukter A11837 Härdgrop Inga frön/frukter A11866 Grop Trifolium repens (vitklöver) Corylus avellana (hassel, nötskal) x 1 fragm A11884 Skärvstensgrop Chenopodium album (svinmålla) xx A11921 Skärvstensgrop Inga frön/frukter A11921 Skärvstensgrop Hordeum vulgare (vanligt korn) Gramineae sp. ( ospec. gräs) Chenopodium album (svinmålla) Polygonum convolvolus (pilört) Sambucus sp. (fläder) A3018 Grop Chenopodium album (svinmålla) x A12124 Grop Chenopodium album (svinmålla) Tahlaspi arvense (penningört) Polygonum aviculare (trampört) Corylus avellana (hassel, nötskal) x x x 1 fragm A1184 Grop Inga frön/frukter A12116 Stolphål Inga frön/frukter A1184 Grop Cerealie sp. (ospec. säd) Chenopodium album (svinmålla) 1 fragm. x A12178 Stolphål Pinus silvestris (kottefjäll av tall) A3004 Skärvstensgrop Inga frön/frukter A5374 Grop Inga frön/frukter A3032 Stenskott stolphål Chenopodium album (svinmålla) x A3032 Stenskott stolphål Inga frön/frukter A3004 Skärvstensgrop Inga frön/frukter A3004 Skärvstensgrop Inga frön/frukter A8066 Grop Inga frön/frukter A8066 Grop Inga frön/frukter A8744 Grop Corylus avellana (hassel, nötskal) Hordeum cf. vulgare (vanligt korn) Ca 10 fragm UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

43 Provnr ProvId Anlnr Typ Innehåll Antal A10396 Skärvstensgrop Cyperaceae sp. (ospec. halvgräs) 2 Kommentar Provhanteringen har följt den normala rutinen för detta på UV, d.v.s. att proverna har vattenfloterats i en vanlig plasthink och där det dispergerade materialet dekanteras över siktar med minsta diameter av 0,5 mm. Vid vattenfloteringen har stor vikt lagts vid att verkligen få med allt bränt växtmaterial över siktarna vilket omsatt i praktiken innebär att dekanteringen skett ganska bryskt så att inte bara sådant material som flutit upp i vattnet kommit med. Det frampreparerade materialet har sedan analyserats genom ett stereomikroskop i förstoringar mellan 8 50 gånger. I listan ovan är brända lämningar noterade med fetstil medan obrända frön/frukter har angetts genom x-tecken där x = 1 5 st och xx = 5 20 st av angivet fyndtyp. I princip betyder alltså ett x att det endast fanns enstaka fynd av frötypen ifråga. De obrända frö/fruktlämningarna är förmodligen spridda från yngre vegetation på platsen och är således knappast relevanta för några tolkningar. Anläggningstyperna har i stort utgjorts av gropar av olika slag. Min egen erfarenhet av analyser i material från gropar är att innehållet i dem kan variera starkt. Dels kan man utgå ifrån att gropens funktion i sig kan ha anrikat växtlämningar i form av frön/frukter eller andra växtdelar, dels har det också varit tydligt att gropar sekundärt kan ha anrikat sådana växtfragment som funnits på markytan runt gropen ifråga och där det alltså inte är gropens ursprungliga funktion som avgjort vad som numer återfinns i den. Därför bör det finnas en skillnad i det man kan förvänta sig att finna i t.ex. en härdgrop gentemot en sådan typ av grop som inte antas ha haft någon funktionell koppling till exempelvis matlagning eller liknande (i den mån man kan vara säker på det). Då det gäller t.ex. härdgropar liksom även skärvstensgropar, vilka varit frekventa här, bör man dock kunna utgå ifrån att en del av det växtmaterial man ser kan härröra från nyttjandet av anläggningen och för en härd kan det finnas en direkt koppling mellan brända växtfynd och den funktion som anläggningen haft (detta till skillnad mot t ex materialet i ett stolphål). Då det dock gäller en härd eller skärvstensgrop måste man därtill ta hänsyn till att gropen sekundärt kan ha anrikat material från markytan genom diverse markprocesser vilket kan jämställa tolkningen av påvisat material med tolkningen av fynden från en skarp sänka eller hål i marken (speciellt om marken sluttar något). I detta fall är det anläggningstyperna skärvstens- och härdgropar som således skulle kunna innehålla dels sådant material som processats eller deponerats i dem, dels sådant material som sekundärt anrikats enligt ovan. I denna studie skiljer sig dock inte fynden från de få ospecifiserade gropar som innehållit brända växtlämningar med de som benämnts skärvstensgropar utan båda anläggningstyperna har innehållit brända växtlämningar med ungefär samma ursprung. Det är också ett arkeologiskt spörsmål att avgöra vad groparna använts till och i benämningen grop skymtar sannolikt flera olika potentiella funktioner eller förklaringar. För en mer allmän kommentar angående växtmaterialets förekomst och vad detta innebär ur tolkningshänseende görs nedan en sammanställning av 838 arkeologiska objekt 43

44 det totala brända material som påträffats i proverna samt i vilket antal de förekommit och i hur många anläggningar, d.v.s. deras generella spridning bland proverna (de analyserade provpunkternas kontextuella relationer liksom deras laterala och vertikala positioner behandlas inte här). Taxa Antal I antal anl. Hordeum vulgare (vanligt korn) 21 5 Triticum vulgare (vanligt vete) 1 1 Triticum cf. dicoccum (emmervete) 2 2 Cerealie sp. (ospec. säd) 6 2 Humulus lupulus (humle) 1 1 Gramineae sp. (ospec. gräs) 15 3 Scirpus palustris/uniglumis (knapp/agnsäv) 8 2 Cyperaceae sp. (ospec. halvgräs) 2 1 Polygonum persicaria (pilört) 8 3 Chenopodium album (svinmålla) 2 1 Euphorbia helioscopia (revormstörel) 1 1 Scleranthus sp. (knavel) 1 1 Rubus idaeus (hallon) 1 1 Sambucus sp. (fläder) 1 1 Corylus avellana (hassel, nötskal) 18 6 Pinus silvestris (kottefjäll av tall) 1 1 Här ser man snabbt vilka fynd som varit mest frekventa i både antal och spridning. Vanligt korn har varit det mest frekventa fyndet på denna plats och det har tillsammans med fragment av hasselnötskal också varit det mest spridda växtmaterialet (d.v.s. i form av de brända rester vi ser idag). Vidare finns en hel del gräsfrön, dock med lite mindre spridning. Det är inte allt för ofta man påträffar gräsfrön i större mängder och deras närvaro här tillsammans med frukter av säv och ospecificerade halvgräs (säv och starrfamiljen) bör kunna indikera att växtmaterial från ängs/fuktängsmark har hämtats till platsen, i den mån denna vegetation inte redan funnits växande där. Utöver detta finns en tämligen tydlig ruderatmarksflora företrädd i proverna. Frön/frukter av pilört, svinmålla, hallon, knavel och revormstörel är alla växter som slår upp på näringsrika jordar med störda markskikt och brända lämningar av dessa är egentligen generellt sett starkt underrepresenterade i prover från arkeologiska utgrävningar. Dessa kan indikera odlingsmark men även gårdsmiljöer på vilka en liknande flora märks. Det vanliga kornet har alltså dominerat starkt bland den noterade säden medan vetet tycks underordnat. De två påträffade sannolika fröerna av emmervete förtjänar att nämnas. Emmervete (eller enbart emmer som det ibland kallas) är en äldre veteart som odlades under framförallt bronsålder och förromersk järnålder men så även sporadiskt under senare tider. Än idag odlas på vissa håll vete av liknande typ som emmervete (d.v.s. vete med fyrdubbel kromosomuppsättning), t.ex. durumvetet för tillvärkning av pasta. Det vanliga 44 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

45 skalkornet har funnits i odling under i stort sett alla tider men blev vanligare under äldre järnålder då man noterat att skalkornet på flera håll övertagit den dominans som speltoida veten och naket korn hade under bronsåldern. En humlenöt påträffades i A11787 som var en skärvstensgrop. Det är inte så ofta dessa påträffas i material som är äldre än från medeltid då humlet började odlas på allvar, i första hand för ölkryddning och spånadsändamål (humlens stjälkdelar anses ge starkare tågor än hampans). Humlen har funnits vildväxande i Sverige ända sedan boreal tid, d.v.s. redan under tidig mesolitikum då humlen följde alens invandring till Skandinavien. Ett enstaka fynd av humle kanske inte säger så mycket men det faktum att den fanns i ett prov från en skärvstensgrop kan möjligen ha betydelse. 838 arkeologiska objekt 45

46 Bilaga 2. Vedartsanalys Ulf Strucke, Riksanikvarieämbetet UV Mitt Antal fragmnet Al Björk Ek Hassel Lind Salix sp Bark Skalfragment/Ha ssel Serie I proverna noterades endast lövträd. Dominerande arter var ek, al och lind. (fig. A). Andelen hassel är något missvisande. Den påträffades i stor mängd i en av härdarna. I övrigt överensstämmer antal fragment och representationen i anläggningarna väl Förekomst i antal analyser Al Björk Ek Hassel Lind Salix sp Bark Serie Skalfragmenten av hassel påträffades i groparna. Huruvida detta är ett fenomen som sammanhänger med insamlingsstrategin eller ej är oklart. I övriga anläggningstyper saknades dock skaldelar. Artspridningen är doch något olika mellan anläggningstyperna. Sålunda dominerar al i härdarna. Andelen lind är hög ibland härdgroparna. Merparten kommer dock från två anläggningar. De 14 fragmenten av vide (Salix sp) kom i en anläggning. I sammanhanget kan en granskning av den rumsliga fördelningen av arterna ge ytterligare information. Al Björk Ek Hassel Lind Salix sp Bark Skalfragm./ Hassel Grop Skalfragment/Ha ssel 46 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

47 Al Björk Ek Hassel Lind Salix sp Bark Skalfragm./ Hassel Härd Härdgrop Skärvstensgrop Referenser: Greguss, P Bestimmung der Mitteleuropäischen Laubhölzer und Sträucher auf xylotomischer Grundlage. Naturwissenschaftliche Monografien I. Budapest. Hather, Jon G The Identification of the Northern European Woods. Dorchester Mork, E Vedanatomi. Oslo. Schweingruber, F. H Anatomie europäischer Hölzer. Stuttgart. Schweingruber, F. H Mikroskopische Holzanatomie. Zürich. Analysprotokoll AnalysId: 4383 Anläggning: Grop Provnr: PK11550 Vikt: 0,1 Analyserad 0,1 vikt: Fragment: 10 Analyserat 10 antal: Art: Växtdelar Antal: 10 (träd/buskar) Material: Förkolnat Kommentar: Hasselskal AnalysId: 4399 Anläggning: Härd Provnr: PK12385 Vikt: 3,9 Analyserad 3,9 vikt: Fragment: 28 Analyserat 28 antal: Art: Al Antal: 28 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4396 Anläggning: Skärvstensgrop Provnr: Vikt: 6,2 Analyserad 6,2 vikt: Fragment: 9 Analyserat 9 antal: Art: Ek Antal: 9 Material: Träkol Kommentar: PK11524 AnalysId: 4381 Anläggning: Härdgrop Provnr: PK11732 Vikt: 7,5 Analyserad 7 vikt: Fragment: över 200 Analyserat 42 antal: Art: Björk Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 13 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: 838 arkeologiska objekt 47

48 AnalysId: 4381 Anläggning: Härdgrop Provnr: PK11732 Art: Salix sp Antal: 14 Material: Träkol Kommentar: Art: Bark Antal: 1 Material: Förkolnad Kommentar: AnalysId: 4389 Anläggning: Skärvstensgrop Provnr: Vikt: 22,1 Analyserad 22,1 vikt: Fragment: 60 Analyserat 60 antal: Art: Björk Antal: 21 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 31 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: PK11726 AnalysId: 4395 Anläggning: Härdgrop Provnr: PK11937 Vikt: 5,1 Analyserad 3,8 vikt: Fragment: över 100 Analyserat 30 antal: Art: Ek Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: Sotig skörbränd sand i provet. AnalysId: 4397 Anläggning: 1962 Härd Provnr: PK11441 Vikt: 2,0 Analyserad 2 vikt: Fragment: 5 Analyserat 5 antal: Art: Lind Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4387 Anläggning: 2839 Härd Provnr: PK7029 Vikt: 44,2 Analyserad 30 vikt: Fragment: över 200 Analyserat 70 antal: Art: Al Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Art: Björk Antal: 11 Material: Träkol 48 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

49 AnalysId: 4387 Anläggning: 2839 Härd Provnr: PK7029 Kommentar: Art: Ek Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: Art: Hassel Antal: 40 Material: Träkol Kommentar: Art: Salix sp Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Bark Antal: 4 Material: Förkolnad Kommentar: AnalysId: 4382 Anläggning: 2919 Härd Provnr: PK7125 Vikt: 3,9 Analyserad 3,9 vikt: Fragment: 19 Analyserat 19 antal: Art: Björk Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4384 Anläggning: 2919 Härd Provnr: PK7126 Vikt: 1,0 Analyserad 1 vikt: Fragment: 22 Analyserat 22 antal: Art: Ek Antal: 22 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4385 Anläggning: 2919 Härd Provnr: PK7127 Vikt: 2,8 Analyserad 1 vikt: Fragment: över 100 Analyserat 30 antal: Art: Ek Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: Provet krossat AnalysId: 4386 Anläggning: 2919 Härd Provnr: PK7128 Vikt: 5,6 Analyserad 3 vikt: Fragment: över 100 Analyserat 30 antal: Art: Ek Antal: 30 Material: Träkol Kommentar: 838 arkeologiska objekt 49

50 AnalysId: 4374 Anläggning: 6993 Härd Provnr: PK7004 Vikt: 34,7 Analyserad 27,3 vikt: Fragment: över 200 Analyserat 52 antal: Art: Al Antal: 50 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4375 Anläggning: 7007 Grop Provnr: PK7832 Vikt: 0,4 Analyserad 0,4 vikt: Fragment: 13 Analyserat 13 antal: Art: Al Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Björk Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Art: Växtdelar Antal: 1 (träd/buskar) Material: Förkolnat Kommentar: Hasselskal AnalysId: 4378 Anläggning: 8011 Härdgrop Provnr: PK12387 Vikt: 9,7 Analyserad 9,7 vikt: Fragment: 22 Analyserat 22 antal: Art: Ek Antal: 22 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4388 Anläggning: 9056 Härdgrop Provnr: PK11523 Vikt: 2,8 Analyserad 2,8 vikt: Fragment: över 100 Analyserat 50 antal: Art: Ek Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Art: Lind Antal: 49 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4380 Anläggning: 9056 Härdgrop Provnr: PK11522 Vikt: 11,5 Analyserad 11,5 vikt: 50 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

51 AnalysId: 4380 Anläggning: 9056 Härdgrop Provnr: PK11522 Fragment: 35 Analyserat 35 antal: Art: Lind Antal: 35 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4376 Anläggning: 9213 Skärvstensgrop Provnr: Vikt: 2,3 Analyserad 2,3 vikt: Fragment: 2 Analyserat 2 antal: Art: Ek Antal: 2 Material: Träkol Kommentar: PK10949 AnalysId: 4394 Anläggning: 9515 Härd Provnr: PK12170 Vikt: 18,0 Analyserad 18 vikt: Fragment: 43 Analyserat 43 antal: Art: Al Antal: 43 Material: Träkol Kommentar: Insektsgnag. AnalysId: 4377 Anläggning: 9652 Grop Provnr: PK11090 Vikt: 0,1 Analyserad 0,1 vikt: Fragment: 1 Analyserat 1 antal: Art: Växtdelar Antal: 1 (träd/buskar) Material: Förkolnat Kommentar: Hasselskal AnalysId: 4379 Anläggning: 9917 Härd Provnr: PK11459 Vikt: 21,7 Analyserad 21,7 vikt: Fragment: 38 Analyserat 38 antal: Art: Al Antal: 22 Material: Träkol Kommentar: Art: Ek Antal: 16 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 4398 Anläggning: 9962 Härdgrop Provnr: PK12171 Vikt: 2,6 Analyserad 2,6 vikt: Fragment: 26 Analyserat 26 antal: Art: Al Antal: 26 Material: Träkol Kommentar: 838 arkeologiska objekt 51

52 Bilaga 3. Vedartsanalys Tabellsammanställning Prov Id Name Anl. Typ Notering Labnr Material Antal Art 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st Träkol 11 Al 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st Träkol 11 Björk 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st Träkol 3 Ek 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st Träkol 40 Hassel 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st Träkol 1 Salix sp 7029 A2839 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 70 st Träkol 4 Bark 7125 A2919 Härd 4382 Träkol 11 Björk 7125 A2919 Härd 4382 Träkol 8 Ek 7125 A2919 Härd 4384 Träkol 22 Ek 7125 A2919 Härd Över 100 fragm. Analyserat antal 30 st Träkol 30 Ek 7125 A2919 Härd Över 100 fragm. Analyserat antal 30 st Träkol 30 Ek 7832 A7007 Grop 4375 Träkol 1 Al 7832 A7007 Grop 4375 Träkol 5 Björk 7832 A7007 Grop 4375 Träkol 6 Ek 7832 A7007 Grop 4375 Träkol 1 Växtdelar, Hasselskal A9652 Grop TRB 4377 Träkol 1 Växtdelar, Hasselskal A1962 Härd 4397 Träkol 5 Lind A9917 Härd 4379 Träkol 22 Al A9917 Härd 4379 Träkol 16 Ek A9056 Härdgrop Över 100 fragm. Analyserat antal 50 st Träkol 1 Ek A9056 Härdgrop Över 100 fragm. Analyserat antal 50 st Träkol 49 Lind A9056 Härdgrop 4380 Träkol 35 Lind A11361 Skärvstensgrop 4396 Träkol 9 Ek A10438 Grop TRB 4383 Träkol 10 Växtdelar, Hasselskal A11691 Skärvstensgrop 4389 Träkol 21 Björk A11691 Skärvstensgrop 4389 Träkol 31 Ek A11691 Skärvstensgrop 4389 Träkol 8 Lind A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st Träkol 11 Björk 52 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

53 Prov Id Name Anl. Typ Notering Labnr Material Antal Art A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st Träkol 13 Ek A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st Träkol 3 Lind A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st Träkol 14 Salix sp A11670 Härd Över 200 fragm. Analyserat antal 42 st Träkol 1 Bark A11909 Härdgrop Över 100 fragm. Analyserat antal 30 st Träkol 30 Ek A9515 Härd 4394 Träkol 43 Al A9962 Härdgrop 4398 Träkol 26 Al A10888 Härd 4399 Träkol 28 Al A8011 Härdgrop 4378 Träkol 22 Ek A9213 Skärvstensgrop 4376 Träkol 2 Ek 838 arkeologiska objekt 53

54 Bilaga C-Dateringar Ångströmlaboratoriet Labnummer Prov 13 C PDB 14 C-ålder BP Ua Veddige RAÄ 256, A1962, PK , ±45 Ua Veddige RAÄ 256, A7007, PK , ±45 Ua Veddige RAÄ 256, A9652, PK , ±45 Ua Veddige RAÄ 256, A10438, PK , ±45 Ua Veddige RAÄ 256, A10888, PK , ±45 Laboratoriet i Poznan Lab. no Sample name Age 14 C Poz-8605 Veddige 11253, PM ±35 BP Poz-8606 Veddige 11391, PM ±30 BP Poz-8607 Veddige 11921, PM ±30 BP Poz-8608 Veddige 12124, PM ±35 BP Poz-8600 Veddige 1334, PM ±35 BP Poz-8601 Veddige 6977, PM ±35 BP Poz-8602 Veddige 8744, PM ±35 BP Poz-8603 Veddige 8910, PM ±30 BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua ±45BP Ua ±45BP Ua ±45BP Ua ±45BP Ua ±45BP 5000BC 4000BC 3000BC 2000BC 1000BC BC/AD 1000AD Kalenderår Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Poz ±35BP Poz ±30BP Poz ±30BP Poz ±35BP Poz ±35BP Poz ±35BP Poz ±35BP Poz ±30BP 2000BC 1500BC 1000BC 500BC BC/AD Kalenderår 54 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

55 Bilaga 5. Rutlista, Veddige 256 Rutnr: lager RutId Fyllning Minsta tj. m Största tj. m Kommentar R1:1 291 (Matjord) Brun humös sand m. enst. mindre sten 0,35 R1:2 311 Sand 0,35 De översta 10 cm är fyndförande. R2:1 295 (Matjord) Brun humös sand m. enst. mindre sten 0,4 Omrört ploglager (plast, spik ej sparat). Mycket flinta i övergången till sanden. R2:2 400 Finkornig sand 0,4 En hel del flinta i sanden R3:1 299 Matjord 0,3 I. övergång mylla/sand 2. större sten R3:2 412 Sand 0,1 Sten, knytnävsstora och block. R3:3 323 Grusig sand 0,1 R3:3 351 Sand R4:1 303 Matjord Porslin (ej sparad) förekom i ploglagret R4:2 363 Sand R5:1 335 Matjord 0,38 Ett antal stenar i botten 5 15 cm stora. R5:2 504 Sand 0,2 Anl. i S, stenskott stolphål. 0,47 m bred, 0,19 m djup. R6:1 331 (Matjord) Mörk humös sand 0,7 Rutan råkade placeras i en stor grop (A10476). I rutans S del ett stolphål 0,25 m djupt. R6:2 520 Finkornig sand 0,1 R6:3 528 Finkornig sand 0,1 R7:1 327 (Matjord) Mörk humös sand 0,3 0,35 I botten av lager stenpackning av flata stenar. Vittrad knacksten(?) samt glas och järnspik i ploglager (ej sparade). R7:2 371 Sand 0,1 Stenpackning i övergången matjord / sand. Många små naturliga flintor (ej sparade). R7:3 540 Sand 0,1 Flintan av olika svallningsgrad 838 arkeologiska objekt 55

56 Bilaga 6. Anläggningslista Halland, Veddige socken, RAÄ 256 Förklaring: Skärvstensmängd: 1=enstaka, 2=hälften av fyllningsmaterialet, 3=övervägande fyllningsmaterial Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 558 Mörkfärgning 0,17 0,15 0,09 Ljus sand 567 Stolphål 0,45 0,38 0,18 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 579 Mörkfärgning 0,15 0,15 0,07 Ljus sand 598 Grop/stolphål 0,5 0,4 0,05 Stolphålsbotten? Ev storlek 0,5 0,4 m. Ej profil 625 Härd 0,9 0,75 0,25 Ej profil 649 Stolphål 0,48 0, Svartbr. sand, 2. Rödbr. sand Skärvstensmängd=1 661 Stolphål 0,3 0,3 0,23 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 670 Skärvstensgrop 1,15 0,75 0,45 Ej profil 689 Härd 0,9 0,7 0,16 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 703 Grop 1,2 0,8 0,23 Ljus kompakt lera 728 Grop/stolphål 0,38 0,38 0,18 Mörkbrun homogen sand 747 Skärvstensgrop 1,3 0,95 0,37 Mörkbrun/svart sand Skärvstensmängd=3 777 Stenlyft 0,6 0,36 0,15 Mörkbrun siltig sand Skärvstensmängd=1 813 Stolphål 0,34 0,34 0,13 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1 824 Grop 2 1 0,6 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1 853 Härd 1,1 1,1 0 Ej grävd. Typbestämd efter rensning 895 Grop/stolphål 0,2 0,2 0,12 Brun humös sand 907 Grop 1 0,6 0,3 Mörkbrun homogen kompakt sand 950 Grop 1,35 0,6 0,35 Brun kompakt sand Skärvstensmängd=1 980 Stenlyft 0,22 0,2 0,1 Brun, rostig siltig sand Skärvstensmängd=1 988 Stenlyft 0,22 0,2 0,1 Brun rostig, siltig sand Skärvstensmängd=1 997 Härd 1,2 1,2 0,12 Sotig svart sand Skärvstensmängd= Härd 0,5 0,5 0,08 Sot/kollins Endast sot/kollins bevarad som ligger på / vid två markfasta stenblock. Ej nergrävd. Ej ritad 1021 Härd 0,78 0,78 0,16 Sotig finkornig sand med kolfragment 1066 Grop 0,58 0,5 0,26 Brunsvart flammig kompakt sand Skärvstensmängd=1 Skärvstensmängd= Mörkfärgning 0,35 0,35 0,12 Humös grusig sand Välvd profil 1140 Skärvstensgrop? 1,1 1,1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 1159 Grop/stolphål 0,21 0,21 0,04 Botten av ett stolphål? Ej profil 1166 Grop/stolphål 0,38 0,4 0,17 Ej profil 56 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

57 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 1174 Härd? F11736 SV om anl. Typbestämd eftter besiktning i ytan, storlek mätt men ej grävd 1184 Grop 2,4 1, Mörk brungrå kompakt sand 2. Ljusare brun sand Vidare info. se textfil databas 1195 Stolphål 0,34 0,34 0,24 Mörkbrun sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop? Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 1213 Härd? 0,8 0,8 0 Typbestämd efter besiktning i ytan, storlek mätt men ej grävd 1222 Grop 1,1 0, Lerplatta 1 0,6 0,03 Obränd ler eller mjällins Tveksam som rubr. anläggningstyp 1264 Stolphål 0,21 0,21 0,15 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 1271 Grop 0 0,78 0,24 Försvinner i schaktkanten 1280 Grop 0,6 0,6 0 Mörkbrun/svart sand med ljusa strimmor 1325 Stolphål 0,42 0,4 0,14 Mörkbrun/svart komp. Homogen sand 1334 Grop 2 1,8 0,59 Mörkbrun homogen sand med ljusa sandstrimmor 1351 Stolphål 0,4 0,4 0,1 Mörkbrun/svart kompakt sand Br. lera A1334 skär stolphål A1351 Skärvstensmängd= 1. A1351 skärs av grop A Stenlyft 1,14 0,9 0,18 Mellanbrun sand 1397 Grop/stolphål 0,4 0,3 0,13 Mörkbrun, svart sotig kompakt sand 1413 Stolphål 0,33 0,3 0,09 Mörkbrun svart kompakt sand Nedre delen av ett stolphål 1438 Härd 1 0,9 0,27 Svart sotig sand Kolskikt i botten 1453 Stolphål 0,17 0,17 0, Grop 0,65 0,65 0,17 Homogen kompakt mörkbrun sand Rödgods funnen i gropen Medeltid? 1539 Grop/stolphål 0,35 0,35 0,12 Mörkbrun sand, små kolbitar Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,5 0,35 0,19 Mörkbun sand, små kolbitar Skärvstensmängd= Mörkfärgning 0,78 0,68 0,1 Mörkbrun flammig sand 1620 Mörkfärgning 0,9 0,55 0,2 Brun humös sand Ej ritad. Oregelbunden i plan och profil 1636 Skärvstensgrop? Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men Ej grävd 1650 Mörkfärgning 0,5 0,3 0,08 Brun humös sand Skärvstensmängd=1. Ej ritad. Diffus både i plan och profil 1662 Grop 1,5 0,7 0,46 Mörkbrun stenig grusig humös sand, mkt enst kol Diffus nedgrävningskant i plan 1777 Stolphål 0,48 0,48 0,37 Mörkbrun humös sand Torr fyllning. Tveksam tolkning 1802 Grop 0,3 0,3 0,36 Stenig mörkbrun humös sand, mycket enstaka kol Övre delen torr fyllning 1883 Grop 0,4 0,4 0,2 Mörkbrun kompakt sand 838 arkeologiska objekt 57

58 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 1895 Skärvstensgrop? Typbestämd efter bes. av ytan, storlek mätt men e grävd 1962 Härd 1,22 1,2 0,32 Svart sand med mycket kol och sot 1978 Härd 1,5 1,5 0,38 Svart sand fylld med kol och sot 2048 Grop 0,7 0,4 0,14 Mörkbrun sand, flammor av ljus sand Kolskikt i botten Br. lera. Kolskikt i botten Skärvstensmängd= Grop 0,7 0,6 0,23 Brun siltig sand, fragment av kol 2110 Stolphål 0,55 0,45 0,23 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Stolphål 0,38 0,35 0,22 Mörkbrun kompakt sand 2143 Grop/stolphål 0,3 0,28 0,12 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Grop 0,15 0 0,1 Mörkbrun sand med inslag av kol 2171 Stolphål 0,3 0,24 0,18 Mörkbrun sand Skärvstensmängd= Stolphål 0,5 0,5 0,21 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop? 0,9 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan, storlek mätt men ej grävd 2338 Mörkfärgning 0,45 0,3 0,1 Brun humös sand Enst. br. lera 2348 Grop 0,55 0,5 0,3 1. Sotig kolig humös sand 2. Flam. Grusig i övriga lager 2358 Stolphål 0,27 0,27 0,13 Brun humös sand Enst. br. lera 2384 Skärvstensgrop? 1,3 1 0 Med igenfyllningslager. Typbestämd efter bes. av ytan, storlek mätt men anl. ej grävd 2401 Grop 0,45 0,45 0,2 Grå kompakt sand 2413 Stolphål 0,24 0,24 0,28 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 2438 Grop/stolphål 0,22 0,3 0,05 Botten av stolphål? Ej profil 2450 Skärvstensgrop? 0,6 0,6 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. Ej grävd 2462 Grop 0,55 0,6 0,25 Skålformad 2475 Skärvstensgrop? 0,85 0,85 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. Ej grävd 2490 Grop/stolphål 0,35 0,35 0,16 Skärvstensmängd=1. Skålad form. Ej profil 2501 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,23 Skärvstensmängd=2. Skålad form. Ej profil 2510 Stolphål 0,18 0,18 0, Grop/stolphål 0,18 0 0,06 Botten av ett stolphål? Sten i botten. Ej profil 2533 Grop/stolphål 0,3 0,24 0,07 Botten av ett stolphål? Ej profil 2544 Härdgrop 0,6 0,55 0 Ej profil 58 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

59 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 2566 Härd 1,3 1 0,48 Humös sotig sand Skärvstensmängd=2. Med igenfyllningslager. Många flata stenar, nästan stenskodda sidor. Stenfyllningen bildar en grop där de översta stenarna är flata. Jorden över är nedrasad. Br. lera. Kolskikt i botten 2581 Grop/stolphål 0,37 0,37 0,16 Ej profil 2592 Stolphål 0,2 0,18 0 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 2613 Stolphål 0,36 0,36 0,24 Mörk humös stenig grusig sand Stenskott? 2621 stenskott stolphål 0,5 0,5 0,48 Mörk humös grusig sand 2631 Stolphål 0,26 0,26 0,26 Mörk humös grusig sand Profilen skålformad. Ej ritad 2655 Stolphål 0,2 0,2 0,24 Mörkbrun, finkornig sand Skärvstensmängd= Härdgrop 0,7 0,55 0,4 Skärvstensmängd=2. Ej profil 2679 Grop/stolphål 0,7 0,6 0,4 Brun grusig sand Skärvstensmängd=1. Stolphålets dj 0,25. Helt ensartad fyllning. St.hål inmätt som 9A2679. Grop m. stolphål 2691 Grop 0,55 0,45 0,17 Brun grusig sand Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,47 0,17 0,22 Brun grusig sand Raka sidor 1 dm under alvytan, sedan skålformad. Ej profil 2712 stenskott stolphål 0,5 0,5 0,37 Mörkbrun grusig sand med kolfragment Skärvstensmängd=1. Stolpe med stolpgrop 2745 Skärvstensgrop? 1,1 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan, storlek mätt men anl. ej grävd 2760 Skärvstensgrop? 1,8 1,1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 2775 Stolphål 0,38 0,38 0,18 Mörkbrun finkornig sand med små kolfragment Skärvstensmängd= Skärvstensgrop 1,1 0,98 0 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1. Med igenfyllningslager. Eftersom anläggningen låg i schaktkanten är bredd och längd troligen större, se ritn Grop/stolphål 0,41 0,41 0,19 Mörk porös finkornig sand Skärvstensmängd= Grop 0,6 0,4 0 Brun grusig sand 2819 Grop/stolphål 0,25 0,25 0,1 Ej distinkt övergång mot alven i botten. Ej profil 2827 stenskott stolphål 0,6 0,54 0,32 Mörk humös sand Takbärande? Mindre sten ( cm) i stolphålsgropens V ytterkant (inpressade). Likartad fyllning som A3175 och A2899. Br. Lera 2839 Härd 0,7 0,7 0,4 Humös sand blandad med sot, kol, skörbr.sten Skärvstensmängd=2. Kanterna klädda med sten. Störst kolbitar i botten 2851 Stolphål 0,2 0,2 0,2 Sotig lätt humös grusig sand Kant i kant med A Stolphål 0,2 0,2 0,14 Sotig lätt humös grusig sand Kant i kant med A Skärvstensgrop 1 1 0,35 1. Brun grusig sand. 2. Skärvstens-packning m. träkol Skärvstensmängd=1/3. Med igenfyllningslager. Fynden från igenfyllnadslagret. Upphöjd anl Härdgrop 0,6 0,6 0,25 Skärvstensmängd=3. Skålformig botten. Ej profil 838 arkeologiska objekt 59

60 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 2888 Härdgrop 0,6 0,6 0,25 Skärvstensmängd=3. Skålformad botten. Ej profil 2899 Stolphål 0,5 0,5 0,28 Mörk humös sand Takbärande? Likartad fyllning som A3175 och A2827. Br. Lera 2911 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,14 Skålad form. Ej profil 2919 Härd 0,95 1,03 0,35 Sotbl jord, sand, sst Skärvstensmängd=2. Kolskikt i botten. Ligger kant i kant med A Grop 1,02 0,5 0,13 Mörkbrun sand Ligger kant i kant med A Stenskott stolphål 0,5 0,5 0,3 Mörkbr grusig sand m. kolfr., Sot samt sandstrimmor Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,25 0,2 0,1 Ej profil 2966 Stenskott stolphål 0,5 0,5 0,22 Mörk humös sotig sand, hårt packad Stenar synliga (ca cm) i stolphålskantens ej grävda halva, se planritn Käpphål 0,3 0,3 0,12 Mörk humös sand hårt packad 2988 Härdgrop 0,8 0,8 0,34 Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten, sot o. kol 3004 Skärvstensgrop 1,1 0,8 0,54 Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten, sot o. kol 3018 Grop 0,8 0,8 0,16 Mörkbrun humös sand m. skörbr. sten/mjälig lera 3032 Stenskott stolphål 0,74 0,56 0,22 Mörk humös sotig sand m. skörbr. sten o. kolfragm 3044 Grop/stolphål 0,5 0 0,1 Mörkbrun grusig sand m. sten Skärvstensmängd=3. Kraftigt kollager i botten, framför allt i västra delen. Överlagrar A3004 Skärvstensmängd=3. Med igenfyllningslager. Kolskikt i botten. Ligger under A12240 och A2988 Den flacka gropen klädd med ett lager mjälig lera, hårt packad. Ett lager med skörbr. Sten samt keramik och br. Lera i mitten, se planskiss och profil. Gropen ligger över A Br. lera Skärvstensmängd=1. Grop synlig tillsammans med (under) stolphålet. Fyllning mörk humös sand. Djup 0,24 meter. Br. Lera Skärvstensmängd=1. Skulle kunna vara stolphålsbotten 3061 Stenskott stolphål 0,3 0,3 0,18 Mörk humös sand 3070 Stolphål 0,25 0,25 0,2 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3078 Stenlyft 0,38 0,38 0,09 Odistinkt mot botten. Ej profil 3088 Stenlyft 0,35 0,25 0,04 Ej profil 3098 Stolphål 0,4 0,4 0,4 Mörkbrun porös sand Som A3325. Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3108 Skärvstensgrop? 1,2 0,95 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 3126 Grop 0,65 0,65 0,25 Se kommentar Skärvstensmängd=2. Stora sst, men mycket jord också (inte klassisk kokgrop) 3140 Årderspår Framrensad yta, 1,8 1,3 m stor yta 3162 Härd 0,75 0,75 0,1 Skärvstensmängd=2. Ej profil 3175 Stolphål 0,36 0,3 0,14 Mörk humös sand Takbärande stolpe? Likartad fyllning som A2899 och A Stenlyft 0,25 0,2 0,07 Ej profil 3194 Skärvstensgrop 0,9 0,8 0,4 Kolskikt i botten Kolskikt i botten. Ingen profilritning 60 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

61 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 3219 Stolphål 0,26 0,26 0,15 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3238 Grop 0,8 0,55 0,2 Gropen är stensatt, se skiss 3252 Grop 0,5 0,5 0,1 Oklar avgränsning mot botten 3262 Sten 0,3 0,3 0,04 Endast sten, ingen fyllning Stolphålsbotten? Ej profil 3271 Grop/stolphål 0,5 0,4 0,3 Ej profil 3281 Stenlyft 0,4 0,4 0,17 Odistinkt gräns mot alven i botten. Ej profil 3290 Grop 0,7 0,5 0,25 Troligen recent 3302 Stenlyft 0,23 0,16 0,15 Ej profil 3325 Stolphål 0,22 0,22 0,26 Mörkbrun porös sand 3344 Stolphål 0,32 0,32 0,1 1. Svbr sand 2. Gulbr sand 3. Rödbr sand 3365 stenskott stolphål 0,5 0,5 0,4 Mörkbrun grusig sand med kolfragment 3378 Lerplatta 1,1 0,8 0,5 Obränd lera, enstaka lätt brända L2 och 3 urlakningslager. Småsten i fyllningen Skärvstensmängd=1 Br. lera 3407 Stolphål 0,34 0,27 0 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3418 Grop 1,35 1,3 0, Mörkfärgning 0,7 0,6 0, stenskott stolphål 0,48 0,45 0,43 Mörkbrun grusig sand med kolfragment Skärvstensmängd=1. Stolpe med stolphålsgrop. Stenfodring hittad vid provtagning 3511 Grop 0,41 0,41 0, Ugn 1,35 1,1 0,7 Skärvstensmängd=1. Br. lera. Vidare info. se textfil i databas 3563 Stolphål 0,36 0,36 0,18 Gråsvartbrun sand Skärvstensmängd= Stolphål 0,32 0,32 0 Gråsvartbrun sand Ev. Stenskott 3578 Mörkfärgning Mörkfärgning som utgörs av flera anläggningar. Vidare info. se textfil i databas 3603 Stolphål 0,3 0,3 0,38 Flammig humös sand med sotfläckar Skärvstensmängd= Grop 0,7 0,55 0, Skärvstensgrop? 1,4 1,2 0 Skärvstensmängd=3. Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 3645 Stolphål 0,18 0,18 0,16 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 3653 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,19 Ej profil 3662 Stolphål 0,3 0,3 0 Ej profil 3670 Skärvstensgrop? 1,75 1,4 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 3690 Skärvstensgrop? 1,3 1,3 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 838 arkeologiska objekt 61

62 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 3723 Stolphål 0,5 0,5 0,42 Mörk humös sand Diffus färgning. Grusig i ytan 3733 stenskott stolphål 0,4 0,4 0,32 Brun humös sand, skärvsten Skärvstensmängd=1. Skoningen/skärvstenarna kan vara nedrasade efter stolpen drogs upp 3751 Skärvstensgrop? 1,3 1,2 0 Kol och br. Lera i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/bredd mätt men ej grävd 3767 Stolphål 0,59 0,59 0,22 Svartbrun sand Stor sten i stolphålet 3777 Stolphål 0,34 0,34 0,18 Svartgråbrun sand Skärvstensmängd=1. Stor sten i botten 3785 Grop/stolphål 0,49 0,49 0,1 Svartgråbrun sand Skärvstensmängd=1. Stenar i fyllningen. Br. lera 3793 Stolphål 0,12 0,12 0 Svartbrun sand m. sotiga inslag 3798 Grop/stolphål 0,4 0,4 0,08 1. svartbr sand 2. brgrå sand Skärvstensmängd=1. L2 event djurgång 3810 Grop 1,3 0 0,18 1. Svartbr sotig sand Skärvstensmängd=2. Br. lera 3823 Stolphål 0,58 0,58 0 Svartbrun sand m. sotiga inslag Br. lera 3831 Grop/stolphål 0,33 0,33 0,1 Svartbrun sand Skärvstensmängd= Härdgrop 0,32 0,32 0,18 Sotig sand Skärvstensmängd=1. Br. Lera 3859 Mörkfärgning 0,25 0,25 0,08 Brun humös sand Diffus i plan och profil 3866 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad i profil 3870 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad profil 3873 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad profil 3876 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad profil 3879 Käpphål 0,08 0,08 0,08 Brun humös sand Spetsad profil 3892 Grop 0,7 0,45 0,17 Grusig hum sand, prickig av bränd lera 3901 Stolphål 0,32 0,32 0,22 Brun humös sand, enstaka bränd lera Överlagras av A Br. Lera Skär över A Br. Lera 3988 Grop 1 0,7 0 Humös sand 4023 Stolphål 0,5 0,5 0,12 Humös sand 4033 Grop 2 1 0,45 Svartbrun sand 4074 Skärvstensgrop? Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 4087 Härd 1,1 1 0 Skärvsten sot kol och humös sand Ej ritad 4121 Grop 0,5 0 0,16 Mörk kraftigt humös sand Kompakt fyllning 4141 Stolphål 0,2 0,2 0,18 1. Svagt hum sand 2. Mycket svagt hum sand 4199 Mörkfärgning 0,32 0,35 0,11 Flammig mörkbrun sand Skärvstensmängd= Grop 1,7 1,1 0,47 Brun humös grusig sand Vidare info. se textfil i databas 4224 Mörkfärgning 0,3 0,3 0,06 Flammig mörkbrun sand Skärvstensmängd= Käpphål 0,15 0,15 0,08 Svart humös sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop? 0,85 0,85 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 62 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

63 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 4281 Mörkfärgning 0,6 0,4 0,08 Flammig gråbrun sand Skärvstensmängd= Grop 0,67 0,6 0,22 Mörkbrun homogen sand 4315 Grop Skärvstensmängd=1. Går in i schaktväggen 4328 Stolphål 0,3 0,3 0 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd=1. Ej profil 4338 Stenlyft 0,6 0,4 0,11 Skärvstensmängd=1. Ej profil 4350 Grop 0,8 0,8 0,28 Mörkbrun humös sand 4378 Grop/stolphål 0,6 0,2 0,25 Mörkbrun/svart spräcklig sand Skärvstensmängd= Härd 0,95 0,95 0,2 Skärvsten sot kol och humös sand 4420 Grop 1,1 1 0,3 Mörkbrun siltig sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop? 0,65 0,65 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 4465 Grop/stolphål 0,3 0,3 0,06 Mörkbrun kompakt homogen sand Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,37 0,24 0,08 Ej profil 4502 Stenlyft 0,45 0,25 0,12 Ej profil 4517 Grop/stolphål 0,25 0,3 0,07 Botten av ett stolphål? Ej profil 4575 Mörkfärgning 0,35 0,35 0,27 Sotig humös sand 4608 Stenlyft 0,45 0,45 0,08 Mörkbrun humös kompakt sand 4649 Stolphål 0,33 0,32 0,15 Mörkbrun homogen humös sand Skärvstensmängd= Stolphål 0,2 0,2 0,1 Mörkbrun humös sand Tveksam tolkning 4817 Stolphål 0,2 0,2 0,11 Mörkbrun humös sand Tveksam tolkning 4827 Mörkfärgning 0,25 0,25 0,1 Mörkbrun humös sand Diffus begränsning. Störd av djurgång 4837 Mörkfärgning 0,4 0,4 0,17 Flammig brun stenig humös sand 4879 Grop 1,15 0,9 0 Svagt sotig, stenig, grusig humös sand. Mörkbrun 4892 Grop 1,8 0,9 0,6 1. Svagt humös grusig sand 2. som L1 +sot och kol 4902 Stolphål 0,45 0, Brun humös sand 2. Flammig brun humös sand 4935 Grop 1,1 0,4 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 4974 Grop 2,3 0,5 0,34 Brun humös sand med ljusa sandstrimmor 5010 Grop 0,5 0,3 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 5020 Grop 1,8 0,8 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Diffus oregelbunden bottenprofil Välvd bottenprofil. Tveksamt om flinta hör i hop med anläggningen Urlakad i ytan? Troligen större/ bredare än vad som syns i plan, anl vidgas ca 0,1m ner Stolpe i grop? Ej grävd. Vidare info. se textfil A7370 i databas Skärvstensmängd=1 Ej grävd. Vidare info. se textfil A7370 i databas Ej grävd. Vidare info. se textfil A7370 i databas 5070 Skärvstensgrop? 0,85 0,85 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 838 arkeologiska objekt 63

64 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 5094 Grop 0,6 0 0,08 Brun grusig sand Skärvstensmängd=1. Diffus mot botten 5123 Skärvstensgrop? 0,8 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 5137 Skärvstensgrop? 0,6 0,6 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 5173 Grop 0,6 0 0 Brun grusig sand Diffus avgränsning mot botten 5206 Grop 0,8 0 0,12 Skärvstensmängd=1. TRB? 5218 Grop 0,31 0,31 0,12 Mörkbrun humös sand med ljusa sandfläckar Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,54 0,35 0,13 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1. Ej profil 5236 Grop 0,4 0 0,16 Mörkbrun sand 5249 Grop 0,8 0,48 0,25 Mörkbrun sand 5270 Grop 0,6 0 0,22 Humös brun sand Skärvstensmängd=1. Skålad form 5318 Grop 1,5 0,8 0 Homgen brun grusig sand Mjukt tratformad. Som TRB-grop men ngt mörkare fyllning 5333 Stolphål 0,3 0,3 0,22 Kolfläckig svart humös grusig sand Den enda anl. grävd här med rottrådar i profilen 5341 Stolphål 0,19 0,16 0, Stolphål 0,23 0,23 0, stenskott stolphål 0,24 0,24 0,17 Gråbrun sand 5374 Grop 3,4 3,2 0,6 Grå sand I och under gropen fanns ett stolphål = A Skärvstensgrop 1,4 1,4 0,8 1. Svartbrun sand 2. Sotig sand, sst 6993 Härd 0,95 0,7 0,24 3. Sotig humös sand m. kol 4. Brun humös sand m. sst 7007 Grop 1,6 1,3 0,6 Humös sotig sand med kol, br. och obr. Lera Skärvstensmängd=3. Med igenfyllningslager. A 6977 skärs av A 6993 A 6993 överlagrar A Två användn. faser L3 yngst och L4 äldst åtskillda av skärvstenspackning Skärvstensmängd=2. Dubbelgrop A och B dock ej synlig gräns emellan, se profilritn. och textfält. Br. lera 7066 Härd? 1 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 7114 Stolphål 0,45 0,45 0,32 Sotig sten/grusig humös sand, kol /Brun humös sand 7130 Stolphål 0,33 0,3 0,09 Ljusgrå mullbl. Sand Något diffus lagergräns. L1= stolpe, L2= grop? 7139 Käpphål 0,13 0,13 0,08 Gråsvart mullblandad sand 7145 Stenskott stolphål 0,35 0,35 0,34 Gråsvart mullblandad sand Omfång i ytan 1,30 0, Stenlyft 0,47 0,35 0,2 Diffus övergång till alven. Ej profil 7253 Stolphål 0,22 0,2 0,17 Urlakad i botten 7265 Stolphål 0,12 0,15 0,17? Otydliga avgränsningar 7294 Grop 0,4 0 0 Brun grusig sand m. kolfragment Skålad form 7303 Stenlyft 0,5 0,35 0,1 Diffus överg till alven. Ej profil 7312 Grop 0,8 0,45 0,27 Vidare info. se textfil A7370 i databas 64 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

65 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 7370 Grop 0,7 0,3 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7382 Stolphål 0,35 0,35 0 Mörkbrun lätt humös grusig sand 7405 Stolphål 0,4 0,38 0,2 Mörkbrun/svart sand med kolbitar Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Skärvstensmängd=1. Ej profil Skärvstensmängd= Stolphål 0,4 0,4 0,4 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Stenlyft 0,6 0,4 0 Ej profil 7452 Grop/stolphål 0,2 0,16 0,1 Ej profil 7469 Stolphål 0,3 0,3 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7491 Grop 1,15 0,6 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7539 Stenlyft 0,35 0,25 0,1 Mörkbrun humös sand med ljusa sandstrimmor Vidare info. se textfil A7370 i databas Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Skärvstensmängd= Stolphål 0,19 0,17 0,16 Urlakat 7581 Grop 1,2 0,65 0, Grop 1,2 0,5 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7608 Grop 0,7 0,4 0,25 Humös brun grusig sand 7629 Grop 2 0,5 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Rensad, ej grävd. Inmätt som större, men ej redigerad. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7655 Härd? 1,15 0,8 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter besiktning av ytan. Längd/bredd mätt ej grävd 7668 Grop 1 0,6 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7689 Stenlyft 0,12 0,12 0,12 Mörkbrun humös sand med inslag av ljus sand 7712 Grop 0,6 0,5 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Skärvstensmängd=1. Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Skärvstensmängd=1 Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7724 Grop 0,34 0,16 0,1 Mörkbrun humös sand Skärvstensmängd= Grop 0,9 0,4 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7757 Grop 0,25 0,25 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7786 Grop 2,3 0,9 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Ej grävd.. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas Typbestämd efter rensning ej grävd. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7823 Mörkfärgning 0,4 0,3 0,12 Mörkbrun sand Skärvstensmängd= Grop 0,7 0,4 0,08 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? 7857 Grop 1,9 0,9 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Vidare info. se textfil A7370 i databas Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7875 Grop 0,48 0,4 0,1 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Grop 0,45 0 0,17 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Skärvstensmängd=1. Vidare info. se textfil A7370 i databas 838 arkeologiska objekt 65

66 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 7897 Grop 1,4 0 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7915 Skärvstensgrop? 0,7 0,7 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 7922 Grop 1,5 0,75 0 Mörkbrun med kol el. sotig grusig sand. Humös? Ej grävd. Typbestämd efter rensning. Vidare info. se textfil A7370 i databas 7952 Grop/stolphål 0,45 0,4 0,17 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,5 0,5 0,24 Brun homogen, kompakt sand Skärvstensmängd= Grop 0,8 0,6 0,21 Mörkbrun flammig sand Skärvstensmängd= Härdgrop 0,95 0,95 0 Svart sotig sand full med kol Skärvstensmängd=2. Kolskikt i botten. Upphöjd anläggning 8038 Grop 0,6 0,45 0,08 Flammig brun sand 8066 Grop 3,8 1,14 0,66 Mörkbrun homogen kompakt sand 8111 Stolphål 0,3 0,3 0,18 Brun homogen sand Skärvstensmängd= Grop 1,7 0,7 0,28 Mörk humös sand Dike? Smalnar av mot V 8173 Stolphål 0,2 0,2 0,24 Mörk finkornig sand, något sotig Skärvstensmängd= Stolphål 0,3 0,3 0 Blev aldrig dokumenterad 8238 Stolphål 0,25 0,23 0,2 Mörkbrun sand Skärvstensmängd= Grop 0,58 0,54 0,11 Brun finkornig sand Skärvstensmängd= Stolphål 0,22 0,22 0,23 Mörkbrun finkornig sand 8350 Härd? 0,9 0,9 0 Fyrsidig. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 8364 Stolphål 0,21 0,21 0,16 Mörkgrå kompakt sand Skärvstensmängd= Grop 0,5 0,3 0,15 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Mörkfärgning 0,19 0,27 0,1 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop? 0,8 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 8434 Stolphål 0,33 0,33 0,14 Mörkgrå kompakt sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop? 0,75 0,75 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 8495 Skärvstensgrop? 0,85 0,85 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men anl. ej grävd 8519 Härd? 0,6 0,6 0 Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8529 Härd? 0,7 0,6 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt men ej grävd 8562 Skärvstensgrop? 1,2 1,2 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8576 Stolphål 0,4 0,35 0,3 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,3 0,3 0,18 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd= Stolphål 0,24 0,2 0,11 Mörkbrun sand 8615 Mörkfärgning 0,45 0,3 0,07 Mörkbrun grusig sand Skärvstensmängd=1 66 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

67 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 8625 Stenlyft 0,3 0,2 0 Skärvstensmängd=1. Ej profil 8634 Stolphål 0,3 0,28 0,17 Mörkbrun kompakt sand 8645 Mörkfärgning 0,38 0,27 0,06 Mörkbrun grusig sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop? 1,15 1,15 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8684 Grop 0,5 0,55 0,16 Ej profil 8707 Stolphål 0,27 0,27 0,18 Snittad med spade och endast mätt. Ej profil 8716 Grop/stolphål 0,33 0,33 0,24 Ej profil 8744 Grop 0,5 0,6 0,36 Ej profil 8756 Stolphål 0,3 0,25 0, Skärvstensgrop? 0,5 0,5 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8888 Skärvstensgrop = 1,2 1 0 Med igenfyllningslager. Ej profil 8899 Skärvstensgrop? 0,6 0,5 0 Typbestämd efter bes. v ytan diameter mätt men ej grävd 8910 Skärvstensgrop 1,4 1,3 0 Brun humös sand Skärvstensmängd=3. Flerskiktad. Med igenfyllningslager. En grop fylld med sand över de sotiga skärvstenen, mycket löst packat. Fynden kom i det översta lagret. Br. lera 8923 Härdgrop 0,8 0,8 0,24 Humös sotig sand m. kol och skörbr sten 8934 Stolphål 0,35 0,35 0,53 1. Mörkbrun humös sand 2. Gråbrun humös sand Skärvstensmängd=2. Ej ritad profil Diffus lagergräns 8942 Skärvstensgrop? 2,2 2 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt, ej grävd. Ev. två anl. Den mindre 0,8 i diameter 8957 Skärvstensgrop 0,8 0,6 0 Med igenfyllningslager. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 8968 Stenlyft 0,12 0,15 0,09 Mörkbrun sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop 0,86 0,86 0,59 Brungrå sotig sand m. kolfragm o. skörbr.sten Skärvstensmängd= Grop 0,6 0,6 0,27 Gråbrun humös sand 9002 Grop/stolphål 0,34 0,34 0,1 Mörk humös sand Skålformad profil, ej ritad 9011 Grop/stolphål 0,4 0,3 0,08 Mörk humös sand Kolfragment i ytan. Skålformad profil ej ritad 9021 Härd? 0,8 0,7 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 9035 Stenskott stolphål 0,35 0,35 0,35 Träkolbl. Sotig sand med rikligt skärvsten Skärvstensmängd=2. Enstaka brända ben 9046 Härd? 0,6 0,5 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd 9056 Härdgrop 0,8 0,65 0,32 Humös sand/sotig sand/träkol. Se textflik Skärvstensmängd=2. Kolskikt i botten. Finns inom det neolitiska komplexet 9081 Stolphål 0,25 0,25 0,15 Gråbrun humös sand 9089 Stolphål 0,23 0,23 0 Gråbrun humös sand 838 arkeologiska objekt 67

68 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 9097 Stenskott stolphål 0,23 0,23 0,3 Svartbrun sand Skärvstensmängd=1. 2 stöttande stenar 9105 Härd 1,2 1,2 0,2 1. Mörkgrå kolig sotig sand 2. Brgrå sand 2 anläggningar? Skörbr. stenar i ett skikt 9153 Grop 0,45 0,45 0,23 Brungrå finkornig sand 9162 Stenskott stolphål 0,7 0,5 0,52 Mörk humös sand/humös sand Grusig i ytan. Stolpfärgning synlig i stolphålsgropen 9172 Härdgrop 0,8 0,6 0,37 Skärvstensmängd=2. Ej profil 9182 Grop/stolphål 0,35 0,25 0,06 Stolphålsbotten? Ej profil 9191 Grop/stolphål 0,26 0,23 0,05 Ev. stolphålsbotten. Ej profil 9202 Härd? 0,8 0,7 0 Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/bredd mätt men ej grävd. Ö om liggande anl., 0,9 0,45, hör till härden 9213 Skärvstensgrop 2 2 0,94 Gråbrun humös sand 9228 Stenskott stolphål 0,32 0,32 0,24 Brun humös sand Stolpen uppdragen och stenskoningen har fallit in i gropen? 9275 Härd? 0,7 0,6 0 Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/bredd mätt men ej grävd 9287 Stolphål 0,6 0,6 0 Svartbrun sand 9297 Skärvstensgrop? 1,1 1 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt men ej grävd 9309 Stolphål 0,24 0,24 0 Svartbrun sand 9317 Grop/stolphål 0,26 0,26 0,1 L1 svartbrun sand Skärvstensmängd= Mörkfärgning 0,25 0,25 0,12 Mörkbrun humös sand 9335 Mörkfärgning 0,33 0,33 0,11 Mörkbrun humös sand Tätt med knytnävsstora stenar, endast brun lera i ytan 9342 Grop/stolphål 0,5 0,4 0,12 Sotig humös sand Vid provtagning framkom mycket bränd lera. Även andra halvan grävdes. Br. lera 9353 Mörkfärgning 0,55 0,55 0,1 Brun grusig humös sand Ej ritad. Bottenrest av? 9364 Stolphål 0,2 0,2 0,11 Brun humös sand Tveksam tolkning 9372 stenskott stolphål 0,5 0,4 0,32 Sotig humös sand med kolfnyk 9382 Stolphål 0,3 0,3 0,2 Grusig sotig humös sand, kolfnyk Brunnen stolpe? 9390 Stolphål 0,23 0,23 0,12 Brun humös sand Enst. fragm br lera 9407 Stolphål 0,3 0,3 0,12 Brun humös sand Tveksam tolkning 9428 Stolphål 0,35 0,2 0 Mörkbrun humös sand Färgning efter förmutnad stolpe? Ingen grop/nedgräning synlig 9464 Grop 0,62 0,4 0,2 Brun humös sand 9473 Skärvstensgrop? 0,9 0,9 0 Typbestämd efyter bes. av ytan. Diametern mätt men ej grävd 9484 Stenlyft 0,42 0,4 0,11 Humös sandig silt 9494 Stenlyft 0,48 0,45 0,23 Mörkgrå kompakt sand 9505 Stenlyft 0,4 0,36 0,13 Humös sandig silt 9515 Härd 0,46 0,46 0,15 Sand, kollager Skärvstensmängd=1 68 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

69 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar 9545 Stolphål 0,3 0,25 0,14 Mörk humös sand 9553 Grop/stolphål 0,3 0,3 0,1 Mörk humös sand. Grusig i ytan 9563 Grop 1,8 1 0 Brun, svagt humös stenig grov sand Profil ej ritad Trb. Oergelb. Form, diffus gräns mot alven i nö. Sten i djupaste delen 9582 Härd 0,6 0,6 0,07 Mörk humös sotig sand Skärvstensmängd=1. Tunn plan botten. Profil ej ritad 9602 Skärvstensgrop 0,7 0,7 0,26 Mörk humös sand m. skörbr. sten Skärvstensmängd=3. Gick ej att spada till botten, djupet är större 9623 Härd? 0,7 0,7 0 Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Diameter mätt men ej grävd 9635 Härd? 0,7 0,7 0 Alt. Skärvstensgrop. Kol i ytan. Typbestämd efter bes. av ytan. Diameter mätt men ej grävd 9652 Grop 1,7 1,2 0 Brun svagt humös grov sand m. kolfrag Trb. Ev stenfodring i djupaste del. Fynden ända ner till botten 9667 Härd? 1 0,7 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Täckt av fyllnadsmassor från A Grop/stolphål 0,24 0,24 0,05 Mörk humös sand Skålformad. Profil ej ritad Skärvstensgrop? 0,5 0,5 0 Typbestämd efter bes. v ytan, diameter mätt men ej grävd 9768 Stolphål 0,22 0,22 0,12 Brungrå kompakt sand Skärvstensmängd= Grop 1 0,9 0,36 Mörk humös sand 9817 Skärvstensgrop? 0,8 0,6 0 Typbestämd efter bes av ytan. Storlek mätt men ej grävd 9837 Härd 1 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt men ej grävd 9852 Härdgrop 0,35 0,35 0,1 Mörk sotig sand m. kolfragment. Kraftigt kollager Kolskikt i botten 9890 Käpphål 0,12 0,12 0,14 Svart sotig humös sand Skärvstensmängd= stenskott stolphål 0,3 0,3 0,14 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd=1. Fyllningsmaterialet var av samma konsisten som i A10265 även det ett stolphål 9906 Skärvstensgrop? 0,9 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 9917 Härd 0,8 0,6 0,24 Sotig humös sand Skärvstensmängd=3. Härden ligger i en grop som ev. Är kopplad till A9929. Stor rund sten i härdens SV kant. Br. ben i ytan. Mycket träkol direkt under 1:a lager skörbr. sten. Kolskikt i botten 9929 Grop 1,9 1,3 0,4 Mörkbun humös sand m. skörbr sten o. kol 9962 Härdgrop 0,54 0,51 0,38 Mörkbrun finkornig sand, ljusa fläckar, skärvsten Sten endast i södra del, knacksten i norra del. (se foto). Ytterkant i SV fodrad med flata stenar. Br. lera Skärvstensmängd= Härd? 1 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Längd/ bredd mätt men ej grävd Grop 0,41 0,41 0,13 Gråbrun kompakt sand Stolphål 0,28 0,28 0,21 Mörkbrun humös sand Grop 1,68 1,44 0 Grå sandig jord I botten A Br. lera 838 arkeologiska objekt 69

70 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar Skärvstensgrop? 0,9 0,9 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd Härd? 1,3 1 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd Stolphål 0,26 0,26 0,2 Mörkbrun finkornig sand Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,75 0,35 0,2 Mörkbrun homogen kompakt sand Skärvstensmängd=1. Stolphålet mäter 0,35 0,35 m Mörkfärgning 0,52 0,22 0,04 Brun finkornig sand Skärvstensmängd= Stolphål 0,3 0,3 0,12 Mörkbrun kompakt sand Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,25 0,2 0,13 Mörk humös sand Skålformad profil ej ritad Stolphål 0,35 0,35 0,2 Mörkbrun kompakt homogen sand Skärvstensmängd=1. Denna anläggning hade samma fyllning som A Skärvstensgrop? 0,8 0,8 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd Skärvstensgrop? 1,6 1,6 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd Skärvstensgrop? 1,1 1,1 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd Skärvstensgrop 0,9 0,9 0 Mörk sotig sand m. Kol o. mycket skörbränd sten Skärvstensmängd=3. Kolskikt i botten. Upphöjd anläggning Skärvstensgrop? 1,25 1,25 0 Upphöjd anläggning. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd Skärvstensgrop? 0,8 0,8 0 Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd Grop 2,5 0,7 0,32 Brun humös sand TRB? Hasselnötsskal Mörkfärgning 0,26 0,26 0,06 Mörkbrun sand Skärvstensmängd= Grop 5,3 2,4 0 Humös gråbrun sand Skärvstensmängd=1. Tre gropar i en. ej inmätta var för sig. Vidare info. se textfil i databas Grop/stolphål 0,6 0,45 0,18 Mörkbrun kompakt sand Grop 1 0,62 0,35 Brun siltig sand Skärvstensmängd= Grop 0,4 0,4 0,13 Mörkbrun humös sand Mörkfärgning 0,6 0,3 0,13 Brun humös sand Mörkfärgning 0,4 0,4 0,18 Brun humös sand Mörkfärgning 0,2 0,2 0,06 Brun/svart humös sand Mörkfärgning 0,8 0,7 0,1 Brun stenig grusig humös sand Ej ritad. Diffus både i plan och profil Grop 1,25 0,7 0,28 1. Sotig stenig hum sand 2. Stenig hum sotig sand enst kol 3. Som 2 men mindre sot. Generellt ett lager med varierande sot/kolinnehåll Skärvstensgrop? 1,4 1,4 0 Kvadratisk form. Typbestämd efter bes. av ytan, diameter mätt men ej grävd 70 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

71 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar Grop 0,9 0,6 0,18 1. Svagt sotig humös sand, 2. Brun humös sand enst. sten, se ritn Stolphål 0,4 0,4 0,16 1. Brun grusig humös sand 2. som 1 men flammig Diffus avgränsning i profil Stolphål 0,25 0,25 0,13 Brun humös sand Mörkfärgning 0,9 0,55 0,12 Mörkbrun humös sand, enst sten Ej ritad. Diffus både i plan och profil Mörkfärgning 0,4 0,3 0,1 Mkt svagt humös sand Urlakad, svårt att se gränser Grop 0,55 0,55 0,1 Humös grusig sand Grop 0,45 0,45 0,18 Mörkbrun humös sand Käpphål 0,13 0,13 0,08 Mörkbrun humös sand Käpphål 0,12 0,12 0,09 Mörkbrun humös sand Stolphål 0,25 0,25 0,11 Sandig humus Lik matjordsfyllning Härd 1 1 0,12 Skärvsten sot kol och humös sand Stolphål 0,38 0,38 0,2 1. grusig gråbrun hum sand 2. Flam svagt hum sand Stolphål 0,3 0,3 0,13 1. Grusig gråbrun hum sand 2. Flam svagt hum sand Stolpe i grop Stolpe i grop stenskott stolphål 0,32 0,32 0,25 Grå mullbalndad sand Omfång i ytan 1,53 0,68 m stenskott stolphål 0,18 0,18 0,12 Grå mullblandad sand Stolphål 0,21 0,21 0,14 Grå mullblandad sand stenskott stolphål 0,15 0,15 0,13 Grå sandig jord Skärvstensmängd=1. ej profil. Påträffades vid dokumentation av A Grop 3 1,7 0,75 Skärvstensmängd=1. Vidare info. se textfil databas Stenlyft 0,5 0,3 0,13 Mörkbrun sand Stolphål 0,22 0,22 0,18 Mörkbrun humös sand Kopplad till A Stolphål 0,55 0,55 0 Brungrå humös sand Grop 0,47 0,47 0,33 Brun, svagt humös stenig grov sand Grop 0,38 0,38 0,28 Brun, svagt humös stenig grov sand Grop 0,5 0,3 0 Brun, svagt humös stenig grov sand Grop 0,55 0,45 0,29 Lätt humös brun grov till mellansand Fynd av TRB-keramik primärt i ytan. Delvis registr. under A9563 Skärvstensmängd=1. Fynd av TRB-keramik primärt i ytan. Delvis registr. under A9563 Fynd av TRB-keramik primärt i ytan. Delvis registr. under A9563 Skärvstensmängd=1. Känns ej som TRBfyllning Grop 1,25 0,45 0,38 Mörkbrun finkornig sand Skärvstensmängd=1. Vidare info. se textfil i databas stenskott stolphål 0,22 0,2 0,11 Brun finkornig sand Skärvstensmängd=1. Sten som klädde botten av gropen Grop 1,7 1,3 0 Mörkbrun humös sand med sten. Enstaka sst fil 838 arkeologiska objekt 71

72 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar Grop 1,1 0,5 0 Mörkbrun finkornig sand. Bränd lera i västra delen Skärvstensgrop 1 1 0,35 1. Svagt hum siltig sand, 2. Kol,sot hum sand Skärvstensgrop 1,1 1,1 0,4 1. Hum sand, enst br lera o. kol, 2. Sotig hum sand Grop 1 1 0,36 Brun hum sand, spridd br lera, enst kol Skärvstensgrop 0,8 0,8 0,3 1. Brun hum sand, enst kol, 2. Kol,sotig hum sand Skärvstensmängd=1. Möjligt att anläggningen relaterar till Löpare hittat i övre lagret. Br. Lera Skärvstensmängd=3. Skärvsten i L2 Skärvstensmängd=3. Med igenfyllningslager. Övre delen omrörd? Svår att avgränsa annat än via stenförekomst. Br. Lera. Kolskikt i botten Den br leran från A3546? Uppfattas som fyllnadsmaterial Skärvstensmängd=3. Skärvsten i L2, L1 igenfyllningslager? Br. lera. Kolskikt i botten Mörkfärgning 3,2 0,22 0,42 Mörkbrun humös sand Skärvstensmängd=1. Br. lera. Ev. Dike. Vidare info. se textfil i databas Grop/stolphål 0,4 0,4 0,38 Sotig humös sand Skärvstensmängd= stenskott stolphål 0,3 0,3 0,42 Brun humös sand Stolphålet ligger under och utanför härd A9917. Nivå i förhållande till härd se profil Grop 0,5 0,5 0,3 Brun hum sand, spridd br lera, enst kol Svår att avgränsa mot överlagrande anl Grop 0,65 0,6 0,38 Brun sand, enstaka kolfragment Härdgrop 0,75 0,77 0 Sand m. inslag av sot samt kol Skärvstensmängd=2. Kolskikt i botten Skärvstensgrop 1,1 1,25 0,48 Skärvstensmängd=3. Kolskikt i botten Grop/stolphål 0,26 0,26 0,2 Obränd lera Störd vid ena kanten. Flat sten låg på anläggningen Stolphål 0,3 0,3 0 Mörk humös sand Grusig i ytan Stolphål 0,23 0,23 0,21 Brungrå finkornig sand Skärvstensmängd= Skärvstensgrop 1,36 2,4 0 Mörkbrun/svart kompakt homogen sand Skärvstensmängd= Grop 1,18 2,3 0,38 Mörkbrun sand Skärvstensmängd=1. För inf. Se A11787 (Skärvstensgrop) Härdgrop 1, Mörkbrun, svart, homogen, kompakt sand Skärvstensmängd=3. Skärvstensgrop? För inf. Se A11787 (Skärvstensgr.) Stolphål 0,28 0,28 0 Brungrå finkornig sand Grop 1 0,8 0,28 Mörkbrun kompakt homogen sand Skärvstensmängd=1. Har en relation till A11837, 11813, För inf. Se A11787 (Skärvstensgr.) Skärvstensgrop 1,3 1,2 0,67 Sotinblandad sand Skärvstensmängd=3. Ö kanten ser ut att vara klädd med flata stenar. Norr om gropen två svagt grå mörkfärgningar, diam 0,18 resp. 0,45 0,22 m, djup 0,1 resp. 0,15 m. Plats för kruka/stolpe? Härdgrop 0,6 0,6 0,41 1. sotig grusig sand 2. kollager 3. brun sand m. kolfr. Skärvstensmängd=1. Kolskikt i botten Skärvstensgrop 1,7 1,4 0 Skärvstensmängd= Mörkfärgning 0,47 0,28 0,08 Mörkgrå kompakt sand Skärvstensmängd=1 72 UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

73 Anlnr Anltyp Längd i m Bredd i m Djup i m Fyllningsmaterial Kommentar Stolphål 0,26 0,26 0,16 Mörk humös sand Stolphål 0,23 0,23 0,25 Brungrå finkornig sand Skärvstensmängd=1. I plan syntes ett antal stenar ca 5 cm stora som bildade en ring. Se A Grop 0,33 0,33 0,24 Brungrå finkornig sand Se A1184 (grop) Stolphål 0,35 0,35 0,3 Homogen brun sand Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,2 0,2 0,11 Kompakt mörkbrun sand Stolphål 0,2 0,2 0,11 Kompakt mörkbrun sand Stolphål 0,38 0,38 0 Mörkgrå sand Mycket urlakad Stolphål 0,35 0,35 0,16 Svartbrun sand Kopplad till A A stenskott stolphål 0,38 0,38 0,12 Mörkbrun homogen sand Skärvstensmängd= Grop/stolphål 0,35 0,35 0,15 Ej profil Stolphål 0,25 0,25 0 Svårt att avgöra om äldre eller yngre än A3162, men trol. yngre. Ligger under A3162. Ej profil stenskott stolphål 0,6 0,4 0,38 Mörkbrun humös sand m. Sten Ligger över A3004. Ligger under A stenskott stolphål 0,25 0,25 0,25 Sotig grusig sand m. träkol Skärvstensmängd=1. Yngre än A Grop 1,15 0,5 0,16 Mörkbrun humös sand Mörkfärgning 0,12 0,1 0,08 Brun siltig sand Skärvstensgrop? 1,2 1,2 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd Skärvstensgrop? 1,6 1,5 0 Typbestämd efter bes. av ytan. Storlek mätt men ej grävd Härd? 1,0 1,0 0 Antikvarisk kontroll (A6). Typbedömd efter bes. av ytan Skärvstensgrop 2,4 2,0 Antikvarisk kontroll (A30). Typbedömd efter bes. av ytan 838 arkeologiska objekt 73

74 Bilaga 7. Fyndlista Halland, Veddige socken, RAÄ 256 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 1 Flinta Spån 1 Lösfynd schaktytan Flinta Mikrospån 1 I kanten av anl Keramik Bukfragment Flinta Spån Flinta Avslag Flinta Övrig kärna Flinta Avfall Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag/Avfall Flinta Avsalg Flinta Spån 1 Fynd i ytan Flinta Avslag/Avfall 1 Fynd i ytan Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag 1 Retuscherat. Fynd i ytan Flinta Spån 5 Ett spån är bränt Flinta Avslag/Avfall 8 Ett bränt Keramik Övrig Flinta Mikrospån 1 Förkommet Flinta Avslag/Avfall 36 Något svallade och patinerade Keramik Bukfragment Keramik Mynning Flinta Avslag/Avfall 8 Bitar delvis patinerade eller svallade Flinta Avsalg 2 Fynd i ytan. Ena biten bränd Flinta Avsalg 1 Fynd i ytan Flinta Avsalag/Avfall 4 Fynd i ytan Bränd lera Lerklining? 7 5 Fynd i Ö halvan Flinta Flinta Avslag/Avfall 4 Några bitar brända Bränd lera Ugnsvägg? 18 5 Lager Flinta Avslag/Avfall 3 Lager UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

75 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 31 Flinta Avslag, retuscherat Flinta Mikrospån Flinta Avslag/Avfall 7 Delvis både bränt ock svallat Bränd lera Lerklining? Ben Avfall 2 Vikt < 1 g Flinta Avslag/Avfall 2 Den ena svallad Flinta Spån Flinta Övrig kärna Flinta Avsalag/Avfall 2 Kokgropsdelen Bränd lera Bränd lera 1 1 Kokgropsdel Flinta Spån 1 Igenfyllningslager Flinta Avslag 1 Igenfyllningslager Flinta Avslag/Avfall 4 Igenfyllningslager Flinta Övrig kärna 44 1 Lösfynd Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Splitter 6 Delvis svallat Flinta Mikrospån Flinta Spån Bränd lera Bränd lera 3 2 Igenfyllnadslager Flinta Avslag 1 Lösfynd Keramik Övrig Bränd lera Ungsvägg? Keramik Övrig Flinta Spån Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag/Avfall 5 Delvis bränt Bränd lera Bränd lera 9 11 Ev. fragm. av keramik. Ö del av anl. 60 Flinta Splitter 10 Delvis bränt, svallat och patinerat. Ö del av anl Flinta Avslag/Avfall 12 Delvis patinerad. Ö del av anl Flinta Spån 1 Ö del av anl arkeologiska objekt 75

76 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 63 Keramik Övrig Flinta Avslag/Avfall Keramik Bukfragment Flinta Plattformsavslag 35 1 Lösfynd Flinta Sidofragment Flinta Spån Flinta Avslag Bränd lera Bränd lera Flinta Sidoavslag Flinta Avslag 12 Delvis bränt Bränd lera Rödgods Flinta Sidoavslag Flinta Mikrospån Flinta Mikrospånkärna Flinta Avslag 4 Delvis svallade och patinerade 78 Keramik Mynning 4 1 N del av anl. Fyndet förkommet? Keramik Buk Keramik Mynning Flinta Avslag/Avfall 4 Ett avslag bränt Flinta Avslag/avfall 5 Delvis patinerade Flinta Plattformskärna Flinta Avslag 4 Delvis bränt Flinta Avslag 9 N halva av anl Flinta Råmaterial 1 Delvis slaget. Dåligt material. N halva av anl Ben Avfall 1 Vikt < 1 g Keramik Mynning 2 1 N halvan av anl Keramik Buk N halvan av anl Ben Avfall 5 3 N del av anl Keramik Mynning 8 1 N del av anl. Rak mynning Keramik Mynning, utåtsvängd 4 1 N del av anl Keramik Fragment 2 2 N del av anl UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

77 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 94 Flinta Avslag 14 Delvis bränt Keramik Mynning Keramik Boten Trefot 14 1 Vidare info. se textflik i databas Keramik Buk Keramik Övrig Stora magringskorn 99 Flinta Avslag/avfall 59 Några fragm. svallade, några brända Flinta Avslag/avfall 43 Delvis bränt Flinta Avslag Flinta Avslag/avfall 8 Några fragm. patinerade Keramik Övrig Fragm. från olika kärl? Ben Avfall Keramik Buk Vidare info. se textflik i databas Keramik Mynning 4 1 Rödbränd. Vidare info. se textflik i databas Flinta Avslag/avfall 18 Framkom 20 cm ner i marken Flinta Spån Flinta Avslag Bergart Glättsten Flinta Spån Keramik Övrig 6 2 Spjälkat Keramik Övrig Spjälkat Keramik Övrig 2 1 Spjälkad. Matskorpa Bränd lera Lerklining Bränd lera Vävtyngd Bränd lera Bränd lera Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Konisk spånkärna Flinta Avslag Flinta Spån Flinta Spån Bergart Löpare arkeologiska objekt 77

78 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 125 Flinta Kärnyxa 1 Eggen skadad Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag/Avfall Keramik Buk Flinta Skrapa 1 Retuscherat avslag Flinta Skrapa Keramik Kritpipa Flinta Spån Flinta Avslag Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag/Avfall 3 1 bränt Kvarts Avslag/Avfall Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag 1 Retuscherat Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag Flinta Splitter Flinta Avslag 2 Det ena ryggat? Flinta Avslag/Avfall 1 Svallad? Flinta Avslag/Avfall Keramik Buk 14 2 Två olika kärl? Bränd lera Bränd lera Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag Keramik Buk Flinta Avslag/Avfall Kvarts Avslag/Avfall Bränd lera Lerklining Bergart Knacksten Skörbränd Flinta Övrig kärna Den ena svallad Flinta Avslag 1 Retuscherat UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

79 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 158 Flinta Avslag/Avfall 4 Delvis patinerat Flinta Råmaterial Flinta Avslag Flinta Övrig kärna Flinta Avslag Keramik Buk TRB? 7 1 Obränt (alt. dåligt bränt) Keramik Mynning 3 1 Kort, rak, utåt-vinklad mynning. Rundad kant Keramik Mynning 1 1 Rak mynning, rundad kant Keramik Övrig 13 6 Spaltade fragment Flinta Avslag/avfall 32 Delvis bränt Flinta Övrig m en plattform 3 Fragment med passning Flinta Övrig m en plattform Flinta Spån 3 Delvis bränd Flinta Avslag/Avfall Keramik Övrig 1 1 Spjälkad Bergart Knacksten Skörbränd, vittrad. Från skärvstensgropen Flinta Avslag Flinta Avslag, ryggat 1 Ryggat Flinta Avslag/Avfall Keramik Övrig Bergart Knacksten Alt. glättsten. Skörbränd, vittrad 179 Flinta Avslag/Avfall 35 Storlek som splitter. Några brända Flinta Spån Flinta Avslag Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag/Avfall Bergart Knacksten Bergart Slipsten Bergart Slipsten Anl norra del Bergart Knacksten Bergart Knacksten I botten av anl. SV del arkeologiska objekt 79

80 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 189 Bergart Slipsten I botten av anl. SV del. Skörbränd? Bergart Knacksten? Bergart Knacksten Bergart Slipsten Ben Avfall 1 Vikt < 1 g Ben Avfall Ben Avfall 1 Vikt < 1 g Ben Avfall Ben Avfall 1 Vikt < 1 g Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall 1 2 Under bottensten i anl Ben Tand, nöt Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall Ben Avfall Flinta Avslag 2 Lager Keramik Buk 22 4 Lager 3. Blandad tjocklek Bränd lera Bränd lera 21 7 Lager Keramik Buk Keramik Buk Keramik Mynning 2 1 Rak mynning med rund kant Bränd lera Bränd lera Bränd lera Bränd lera Keramik Buk Keramik Mynning 2 2 Rak mynning med rund kant Keramik Buk Bränd lera Lerplatta? 37 7 Trolig tolkning. Upptill 11 mm tjock. Spjälkade fragm UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

81 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 221 Keramik Övrig 1 Vikt < 1 g Keramik Buk 28 4 Med matskorpa Keramik Mynning 66 6 Svagt utåtsvängd mynning m. rund kant Keramik Mynning 33 4 Rak mynning m. rund kant Keramik Buk Alla fragm ev. från samma kärl. Ej mätbar mängd Keramik Övrig Keramik Mynning 11 1 Utåtsvängd mynning m. rund kant Keramik Övrig Keramik Övrig Flinta Avslag/Avfall Bränd lera Bränd lera Keramik Buk Bränd lera Bränd lera Keramik Mynning 2 1 Rak mynning m. rak kant Bränd lera Lerklining Bränd lera Lerklining Keramik Övrig 19 2 Två olika kärl Keramik Buk 14 2 Med matskorpa Keramik Övrig 37 0 Spjälkat. Dåligt bränt? Ej mätbar mängd 240 Keramik Mynning 4 5 Tjock utåtsvängd mynning m rak kant 241 Keramik Mynning 15 6 Mynning tillhörande bukskärvor F Keramik Buk? 22 0 Bukskärvor tillh. mynning F241. Ej mätbar mängd Keramik Botten? 4 3 Tillhörande F241 och 242? Keramik Buk 32 2 Med matskorpa Ben Avfall 1 Vikt < 1g Flinta Avslag 5 Ett bränt Bränd lera Ugnsvägg? Urval. Br. lera spridd i hela anl. Delvis sintrad Flinta Avslag/Avfall 5 Delvis svallat Bränd lera Ugnsvägg 71 0 Delvis sintrat Flinta Avslag/Avfall 22 Delvis bränt arkeologiska objekt 81

82 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 251 Bränd lera Bränd lera 31 0 Ev någon keramikskärva Ben Avfall Bränd lera Ungsvägg? 69 0 Lager Keramik Buk 14 1 Matskorpa Flinta Avslag 4 Lager Keramik Buk? Bränd lera Bränd lera Bränd lera Ugnsvägg? 66 0 Sintrad Keramik Buk 72 7 Hör samman med F260? Felaktigt relaterad ti. A548 (finns ej) 260 Keramik Buk 30 4 Hör samman med F259? Felaktigt relaterad ti. A548 (finns ej) 261 Keramik Buk Keramik Mynning Keramik Övrig 5 1 V halvan av anl Keramik Mynning 3 1 Svagt profilerad mynning. V halvan av anl Keramik Buk V halvan av anl Flinta Avslag/Avfall 21 Delvis bränd. V halvan av anl Bränd lera Lerklining? 18 0 Från ytan av anl Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining? Flinta Avslag/Avfall Bränd lera Bränd lera 17 0 Delvis sintrat Keramik Övrig Bränd lera Lerklining? Bränd lera Lerklining? Flinta Avslag Bränd lera Lerklining? Flinta Avslag Bränd lera Bränd lera 6 0 Sintrad? Bränd lera Bränd lera Bränd lera Lerklining UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

83 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 281 Bränd lera Bränd lera 5 0 Sintrad Keramik Övrig 14 9 Ev relation m A1109. Vidare info. se textflik i databas 283 Bränd lera Bränd lera Leran låg som en samlad klump Keramik Hank? Keramik Mynning 3 1 Svagt utsvängd mynning m. rak kant Keramik Mynning, rak 3 0 Rak mynning m rund kant Keramik Övrig 7 2 Hårt bränd, finmagrat Keramik Buk, rabbat Keramik Övrig 2 1 Ytfynd, anl. endast inmätt. Spjälkat Flinta Övrig kärna 1 Ytfynd anl. endast inmätt Flinta Avslag/avfall Flinta Spån Flinta Avslag/Avfall 2 Lager Ben Avfall 2 3 Lager Flinta Övrig kärna 1 Lager Flinta Övrig kärna 1 Ytfynd anl. endast inmätt Flinta Avslag Flinta Skrapa Flinta Avslag Flinta Ryggat spån 1 Lösfynd Flinta Avslag 1 Lösfynd Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag Flinta Övrig kärna 1 Lösfynd Flinta Avslag 1 Lösfynd. Ingen relation. Inga koordinater 306 Flinta Avslag 1 Lösfynd. Det ena retuscherat Flinta Handtagskärna? 1 Lösfynd Flinta Spån 1 Lösfynd Flinta Avslag 2 Lösfynd. Det ena retuscherat Flinta Spån Flinta Avslag arkeologiska objekt 83

84 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 312 Flinta Avslag/Avfall Flinta Övrig kärna Flinta Avslag/Avfall 1 Lösfynd Keramik Buk Flinta Övrig kärna? 1 Lösfynd Flinta Avslag Flinta Avslag/Avfall 1 Lösfynd Flinta Avslag Flinta Avslag/Avfall Flinta Avslag 3 Lösfynd Flinta Övrig kärna Flinta Kärna Bipolär Flinta Avslag 4 Tre brända Flinta Avslag 4 Som nyslagna. Lösfynd Flinta Avslag 2 Lösfynd Flinta Redskap? Flinta Avslag/Avfall Flinta Spån 1 Lösfynd Flinta Avslag 1 Ytfynd, anl. endast inmätt Flinta Avslag 1 Lösfynd Bränd lera Lerklining? Keramik Övrig 4 1 Hårt bränt? Vidare info. se textflik i databas Flinta Avslag Flinta Avslag/Avfall Keramik Övrig Flinta Avslag/Avfall 11 Några svallade Flinta Avslag Flinta Avslag 42 Ett bränt Flinta Plattformskärna Typ C Flinta Avslag/Avfall 18 Ploglager. Delvis svallat och patinerat Flinta Avslag retuscherat 1 Ploglager Keramik Övrig 2 1 Ploglager UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

85 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta 344 Järn Slagg 1 Låg i ploglagret Järn Föremål 1 Låg i ploglagret. Recent? Flinta Avslag/Avfall 10 2:a sticket under ploglager. Delvis svallat Flinta Avslag/Avfall Bränd lera Tegel? Järn Slagg Flinta Avslag/Avfall 5 1:a stick (10 cm) i sand Flinta Avslag/Avfall 7 2:a stick (10 cm) i sand Flinta Spån retuscherat 1 2:a stick (10 cm) i sand Flinta Avslag/Avfall 6 3:e stick (10 cm) i sand Rödgods Rödgods 24 5 Ploglager. Glaserade fragment Keramik Kritpipa 1 Låg i ploglagret Flinta Avslag/Avfall 18 Delvis bränt, svallat Flinta Avslag 3 Sand Bergart Knacksten 1 Sand Flinta Avslag 2 Ploglager Bränd lera Lerklining? 6 7 Ploglager Flinta Avslag 11 Ploglager Flinta Avslag/Avfall 14 Ploglager. Delvis brända Flinta Mikrospån 1 Övergången ploglager/sand Flinta Avslag retuscherat 1 Ploglager Rödgods Rödgods Flinta Avslag/Avfall 6 Sand Flinta Avslag/Avfall 11 Under G Järn Slagg Keramik Övrig Bränd lera Tegel? Flinta Avslag 20 Ploglager. Något bränt, svallat Keramik Övrig 7 4 Övergång ploglager/sand Flinta Avslag 11 Övergången ploglager/sand Flinta Spån 3 Övergången ploglager/sand Flinta Mikrospån 1 1:a stick (10 cm) i sanden arkeologiska objekt 85

86 Fyndnr Material Name Vikt i g Antal Anmärkning Rel. till Anl. 376 Flinta Avslag/Avfall 9 1:a stick (10 cm) i sanden. Svallat, frostsprängt? Rel. till Fyndenhet Rel. till Ruta Flinta Avslag/Avfall 7 2:a stick (10 cm) i sanden Bergart Malsten, underliggare 1 Söndervittrad. Ej sparad. Se text UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

87 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 0i, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Före schaktningen. Vy mot SV. Foto: Ewa Ryberg Fig. 5. Undersökningsområdet är färdigschaktat. Vy mot NO. Foto: Ewa Ryberg Fig. 6. Schaktplan över hela undersökningsområdet applicerad på fastighetskartan. Det skrafferade området omfattar schaktningskontrollen. Skala 1: Fig. 7. Schaktplan med rutor. Skala 1: Fig. 8. Schaktplan med alla anläggningskategorier. Skala 1: Fig. 9. Gropkomplex 1. Skala 1: Fig. 10. Gropkomplex 1 med A9652 i förgrunden. Vy mot SV. Foto: Ewa Ryberg Fig. 11. Profilritningar av gropkomplex 1: A11000, A11186, A9056 och A Skala 1:20. Planskiss över gropkomplex 1. Ej skalenlig Fig. 12. Profilritningar över A9563 och A9652. Skala 1: Fig. 13. Gropkomplex 2. Skala 1: Fig. 14. Gropkomplex 2: A11787 skärvstensgrop, A11813 grop och A11837 härdgrop. Bild mot V. Foto: Anna Sjöberg Fig. 15. Profilritning över gropkomplex 2. Skala 1: Fig. 16. Gropkomplex 3. Skala 1: Fig. 17. Profilritning över gropkomplex 3: A3018, A12240, A3004 och A2988. Skala 1: Fig. 18. Gropkomplex: A3018 lergrop, A3004 skärvstensgrop och A2988 härd. Bild mot N. Foto: Ewa Ryberg Fig. 19. A3018 grop. Lerfodringen framträdde tydligt vid rensningen av ytan. Foto: Ewa Ryberg Fig. 20. Gropkomplex 4 och 5. Skala 1: Fig. 21. Profilritning av A3546 och A Skala 1: Fig. 22. Profil av A3546, ugnsrest, fotograferad mot V. I bakgrunden syns A11376 som innehöll en malsten. Till vänster, vid pilen syns en löpare (F5) vilken påträffades i det övre lagret i A11308, en grop. Foto: Anna Sjöberg Fig. 23. I förgrunden syns resterna av A11376, skärvstensgrop, med malstenen in situ. Foto: Betty-Ann Munkenberg Fig. 24. Profilritning av A11361, A11376, A11405, A11391 och A Skala 1: Fig. 25. Arrangerad bild med malstenen in situ och löparen (F5) placerad på malstenen. Foto: Ewa Ryberg Fig. 26. Gropkomplex 6 Ränna. Skala 1: Fig. 27. Plan- och profilritningar av gropkomplex 6: A1978, A1962, A11424 och A1813. Skala 1: arkeologiska objekt 87

88 Fig A2566. Bild mot N. Foto Ewa Ryberg. 2. Skärvstensgrop A6977 och härd A6993. Bild mot N. Foto: Mats Lindqvist. 3. A9113. Bild mot V. Foto: Marianne Lönn. 4. A8910. Bild mot NV. Foto: Ewa Ryberg. 5. A9097. Bild mot S. Foto: Marianne Lönn. 6. A Observera det kraftiga sot- och kolmättade lagret ner mot botten. Bild mot Ö. Foto: Ewa Ryberg. 7. Gropkomplex: profil av grop A11650, härdgrop A11670 och skärvstensgrop. Bild mot SO. Foto: Anna Sjöberg Fig. 29. Plan över stolphål, och profilritningar över en del av stolphålen, som ingår i en trolig huskonstruktion. Skala 1:200 och 1: Fig. 30. A11225 en mörkfärgning (grop) med en äggformad sten och ev. stenfundament. Bild mot S. Foto: Anna Sjöberg Fig. 31. Ägget från A11225 uppställt, dock ej i ursprungligt läge. Foto: Ewa Ryberg Fig. 32. Keramik med dekor, F163 och F95 samt exempel på rabbad keramik F80. Skala 1:1. Foto: Anders Andersson. Skala 1: Fig. 33. Exempel på några distinkta mynningsprofiler: F80, F92, F164, F223 och F240. Ej skalenligt återgivna Fig. 34. Keramik, F379. Skala 1:1. Foto: Anders Andersson Fig. 35. Trefotskärl, F96. Skala 1:1. Foto: Anders Anderssson Fig. 36. Fragment av lerplatta, F220 med mönster i tuskaft. Skala 1:1. Foto: Anders Andersson Fig. 37. Anläggningsplan med de daterade anläggningarna markerade Fig. 38. Utsikt mot norr från kyrkotornet på Veddige kyrka ner mot undersökningsområdet. På området vid pilen gjordes den antikvariska kontrollen Foto: Ewa Ryberg Fig. 39. Anläggningsplan visande området för den antikvariska kontrollen, med anläggningarna markerade. Skala 1: Tabellförteckning Tabell 1. Antal anläggningar fördelade på kategorier Tabell 2. Antal fyndposter fördelade på material Tabell 3. Antal kärnor Tabell 4. Mynningsfragment där en trolig diameter på kärlet kan beräknas Tabell C-dateringar från Veddige UV Väst Rapport 2005:14. Arkeologisk undersökning

89 Under försommaren 2003 utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst, en undersökning av RAÄ 256 i Veddige socken. Vid undersökningen framkom boplatslämningar i form av skärvstensgropar, härdar, stora stolphål samt gropar av skilda slag. Bland fynden kan nämnas kärlfragment från neolitikum, från skiftet yngre bronsålder/äldre järnålder samt ett fragment från ett trefotskärl i miniatyr. En malsten och en löpare samt även knackstenar förekommer. Bland flintorna finns bl.a. mesolitiskt material såsom en kärnyxa och en konisk spånkärna. Dateringar visar att boplatsområdet med säkerhet har varit utnyttjat (bebott) under framför allt yngre stenålder och äldre bronsålder. Även från perioderna förromersk järnålder och skiftet vendeltid/vikingatid finns enskilda dateringar. Övriga fynd och lämningar härstammar från sporadiska nedslag, man har vandrat förbi, slagit sig ner vid en lägereld och blickat ner över Viskans dalgång. ISSN